Lärjungar – inte Volontärer

”Gå därför ut och gör alla till lärjungar!” Matt 28:19

Det är Jesu missionsbefallning. Inte något annat. Så vi backar till första påsken i Jerusalem då de två lärjungarna lämnade allt obegripligt bakom sig. Luk 24:13-31

Den namnlösa är du eller jag. Vi får vara hur nertyngda som helst av det som mött oss och frågande inför framtiden. Vi får prata om allt som skett och att vi trodde… Främlingen dyker upp vid vår sida.

Jesus är överallt i skrifterna enligt honom själv. Vi är tröga till att tro! Nu är jag själv i 1 Mos 37 och tillbaka i tankar om att följa blodfläckarna.

Så vi backar till denna röra med alla bihustrur. Det står inget om att Laban hade en relation med Gud! Han levde efter sin omgivnings sätt att leva och den äldsta skulle giftas bort först. Hon var inte vacker! 1 Mos 29

Jag vågar se, att Jakob förebildar Jesus, som arbetade som en slav i sju år för att få sin älskade ”Rakel”! ”Tjänare” i grundtexten kan även betyda ”slav”. Jesus utblottade sig själv och blev lydig intill döden på ett kors. Han älskar inte bara ”Rakel”, som jag ser som Israel utan även hedningarna i ”Lea”. Pröva detta. Sen blir det lättare att förstå röran med de tolv sönerna med hustrur och bihustrur. Av all denna röra sluter HERREN senare ett förbund med sig själv! Oss till godo.

Josef hade vallat fåren tillsammans med Bilha och Silpas söner – sin fars hustrur. Sen vill jag visa på ”deras far” i detta kapitel 1 Mos 37 alltså alla tolv sönernas far Israel! Längre in i kapitlet står det att en av sönerna Ruben ville rädda Josef undan döden, så han kunde komma hem till ”sin far”. i NT finns en lärjunge som ville rädda Jesus från döden.

”Ingalunda skall detta ske dig!”

Titta på detta och jämför med Jesus i Joh kap 8 där judarna påstår, att de har Abraham till far minsann! Hatet mot Jesus avslöjar något annat! Jfr detta med Rut och Orpa som stod i samma situation och fick välja att följa eller inte följa. (Ruts bok i bibeln.)

Guds välsignelse!

Nu kommer poängen…

Alla behöver någon att skylla på. I min bokhylla finns gamla biblar. En av de äldsta är inte en utan i tre band och tryckt år 1882:

”Biblia, det är All den heliga skrift, med förklaringar af P. Fjellstedt”

Där har jag stavat mig fram i de gamla tryckbokstäverna om de två bockarna. Vi kallar dem syndabockar, eftersom allt Israels folks synd skulle placeras på dem . Detta skulle upprepas varje år under fyrtio år i öknen. Där är poängen! Det är ingen poäng, att inte ha någon referensram till berättelserna i bibeln. Det är ingen poäng, att inte ha någon bibelkunskap.

Den mesta teologi jag kan har jag sjungit in i olika frikyrkor som: ”Nu är försoningsdagen kommen för världen all. Kristus fullbordat lagen, Satan har bragts på fall. Tallösa skaror ilar hem till sin arvedel, nu har de funnit vila, läkdom för sargad själ. Kör: Dig o, Guds Lamm ske ära att du vårt offer blev och med den stungna handen skuld-brevet sönderrev. Och utav oss ett evigt rike av präster gjort. Bland alla namn på jorden endast ditt namn är stort.”

I vuxen ålder har jag läst bibelns berättelse i 3 Mos kapitel 16. Så kom en dag då jag fick P. Fjellstedts Förklaringar. De tre banden stod i min bokhylla trettio år, därför att jag inte gitte lära mig den gamla stilen. Ingen ursäkt. Ingen ursäkt heller att under den tiden leta efter syndabockar – någon eller några att skylla min skada från 1956 på.

Nu kommer poängen! P. Fjellstedt förklarar de två olika bockarnas funktion och lotteriet vem som skulle dö och vem som skulle jagas ut i öknen. Asasel är fortfarande inte förklarad! Detta är värt att läsa om! Den som påstår, att han ingen synd har är en lögnare. ”Summan av ditt ord är sanning, dina rättfärdiga domslut är eviga. (Ps 119:160) Kung David fick besök av profeten Natan och fick själv uttala domen över den rike mannens synd som tagit den fattige mannens enda får för att laga till gästabud.

”Dödens är den man som gjort så.” Andras synd kan vi studera. Israels folk skulle placera all sin verkliga eller eventuella synd på två olika bockar. Här är poängen! Israel är grymma. Två lärjungar flydde från allt de varit med om i Jerusalem en påsk. De trodde, att de kunde gå ifrån allt. Med ryggen åt det förflutna.

Då dök en främling upp vid deras sida som inget visste av vad som hänt och varför de såg så bedrövade ut. De fick berätta allt de varit med om. Hur kunde detta grymma som hänt i korsfästelsen av deras Mästare gått förbi någon? De två kunde tydligen Skrifterna och främlingen hade bara att relatera till bland annat de två syndabockarna. Det gissar jag. Läs själv Lukas kapitel 24:13-31.

Det står inget om att det var två män, som flytt från sitt förflutna med Jesus. Det står inget om deras synder under denna tid. Det står bara, att det som skett under påsken i Jerusalem måste ske. Det är det som är så svårt att fatta! Poängen i allt mitt tjat om behandlingen på Restad Sjukhus år 1956, som var så fel gjort mot mig! Det fanns syndabockar att lägga skulden på!

För nu är jag den namnlösa lärjungen, som lämnat påsken i Jerusalem! Jag orkade inte se allt lidande och blod!

”Kom igen nu, Gunnel,” sa han till mig, så vill jag förklara att detta måste ske!

Påsken alltså. En syndabock fick jag att lägga all synd på. Han skulle bära ut den i öknen så långt från mig som möjligt. Platsen där jag försöker gräva upp den gång på gång heter Asasel. Då får jag veta, att Jesus vunnit seger i öknen en gång för alla över Djävulen. Åt andra och åt mig.

En syndabock fick jag att lägga all synd på. Han måste dö sen på ett altare. Lite av blodet skulle sen översteprästen bära in i det allra heligaste inför Gud åt mig och alla andra. Åren har gått. Plötsligt fattar jag de gamla skrivtecknen bättre i Peter Fjellstedts förklaringar! Det rör sig om min synd, som måste bäras inför Gud! Det rör sig om min synd, som inte skall grävas upp i öknen Asasel!

O, evangelium!

”Då träda synden fläckar fram Jag blir med rövar´n släkt.”

Vi kanske inte behöver så många nya sånger…

Mitt livs testamente

Mitt livs testamente är en rulle släktforskning ur bibeln. Ett testamente blir giltigt först när givaren är död, skriver Paulus. Men jag var så frustrerad över att ingen vill ha vad jag vill ge. Så jag gav bort rullen. Den börjar på Matteus kap 1 i provöversättningen till B2000 som kallas NT81. (Det gick inte att kopiera så lång text med de uttryck jag fastnade för:

”vilkas mor var Tamar,” ”vars mor var Rahav,” ”vars mor var Rut,” ”vars mor var Urias hustru,”)

Planschen blev 160 cm lång och fick ibland hänga framför böckerna i min bokhylla.

Svenska Folkbibel tillåter kopiering:

Jesu släkttavla

1 Detta är berättelsen om Jesus Kristus, Davids son, Abrahams son. 2 Abraham blev far till Isak, Isak till Jakob, och Jakob till Juda och hans bröder. 3 Juda blev far till Peres och Sera genom Tamar, Peres till Hesron, Hesron till Ram, 4 Ram till Amminadab, Amminadab till Nahshon, Nahshon till Salmon. 5 Salmon blev far till Boas genom Rahab, Boas till Obed genom Rut, Obed till Ishai, och Ishai till kung David.

David blev far till Salomo genom Urias hustru. 7 Salomo blev far till Rehabeam, Rehabeam till Abia, Abia till Asa, 8 Asa till Joshafat, Joshafat till Joram, Joram till Ussia, 9 Ussia till Jotam, Jotam till Ahas, Ahas till Hiskia, 10 Hiskia till Manasse, Manasse till Amon, Amon till Josia, 11 och Josia till Jekonja och hans bröder vid den tid då folket fördes bort till Babylon.

12 Efter bortförandet till Babylon blev Jekonja far till Shealtiel, Shealtiel till Serubbabel,13 Serubbabel till Abihud, Abihud till Eljakim, Eljakim till Asur, 14 Asur till Sadok, Sadok till Jakim, Jakim till Elihud, 15 Elihud till Eleasar, Eleasar till Mattan, Mattan till Jakob, 16 och Jakob till Josef, Marias man. Av henne föddes Jesus, som kallas Kristus.” (Svenska Folkbibelns översättning)

Så klart jag försökte få fram ett kors genom att teckna de tolv stammarna tvärs igenom hela spalten från far till son – från Abraham men inte från Adam? Vad berodde det på?

Så fattade jag att evangeliet började genom det omöjliga löftet om en son till Abraham. Genom att fyra kvinnors namn nämndes blev deras historia särskild markerad som observandum för mig. Jag har haft tid att tänka sen början av 90-talet! En dag drog jag slutsatsen som Paulus formulerat: Lagen kunde inte åstadkomma en rättfärdighet inför Gud! Genom att våga läsa alla ruskigheter i Gamla Testamentet såg jag, att Jesus blev född människa genom Maria ”i en syndig kropps gestalt” Rom 8:3 Jesus blev sänd som ett syndoffer. Han kom för att ta på sig skulden av all vår synd. Han tog på sig domen i vårt ställe. Det går inte att fatta på ett år!

Släktregistret tecknat uppifrån och ända ner på två blädderblocks ark har gjort mycket med mig under åren! Det gick upp ett ljus för mig, att botten var nådd av synd. Där föddes Jesus och presenterade vem Gud är under några år. Efter hans himmelsfärd och under noggranna forskningar i skrifterna kan evangelisten Lukas börja på Jesus och vandra uppåt i släktleden via Marias far. Tusen år tidigare går Marias släkttavla ihop med Josefs i Batsebas söner med kung David, Natan och Salomo. Jesus skulle komma ur kung Davids hus. Lukas fortsätter sin släktforskning ända upp till Adam son av Gud. Alltså Jesus steg ner ända till botten av mänsklig synd och elände och fullbordade det uppdrag han fått av Gud in i minsta detalj (tabernaklet). Jesus steg upp till fadern samma väg som han kommit genom helig Ande.

Det finns ingen synd, som inte är beskriven i bibeln. Det är inte Guds fel, att Gamla Testamentet har så ruskiga krig. Gud är sanningens källa.

Detta är en repetition av vad jag skrivet förut i min blogg. Försök se Jesus i ett tänkt långt släktregister blödande på korset. All vår synd är med genom hans händer och fötter. Blodet till försoning rann första gången i Edens lustgård, då människan Adam och Eva var nakna inför Gud och skamsna över sin olydnad. Blodet från ett oskyldig djur rann. Gud gjorde kläder av skinn och klädde dem.

Det är att bli rättfärdiggjord att tro på vad Gud gjort för oss genom Jesus.

Mötet med det förflutna Kapitel 5

”Jakob bereder sig att möta Esau

1 Mosebok kap 32: 1Jakob fortsatte sin färd, och plötsligt råkade Guds änglar på honom. 2När Jakob såg dem sade han: ”Detta är Guds skara”, och han kallade platsen Machanajim.

3Jakob skickade budbärare i förväg till sin bror Esau i Seir, dvs. landet Edom, 4med detta uppdrag: ”Säg till min herre Esau: Så säger din tjänare Jakob: Jag har varit hos Laban och bott där borta ända tills nu. 5Jag har fått kor, åsnor och får, slavar och slavinnor, och nu skickar jag bud för att underrätta dig, herre, i hopp om att vinna din välvilja.” 6Budbärarna kom tillbaka till Jakob och berättade: ”Vi har varit hos din bror Esau, han är redan på väg mot dig med 400 man.” 7Då blev Jakob förskräckt och fylldes av oro. Han delade upp folket han hade med sig, liksom får och kor och kameler, i två skaror. 8Han tänkte: ”Om Esau överfaller den ena, så kan den andra slippa undan.

Jakob bad: ”Min fader Abrahams Gud och min fader Isaks Gud, Herre, du som sade till mig: ’Vänd tillbaka till ditt land och din släkt, så skall jag låta det gå dig väl.’ 10Jag är inte värd alla dina välgärningar och all den trofasthet du har visat mig. Jag ägde inte mer än min stav när jag gick över Jordan, och nu står jag här med dessa båda skaror. 11Rädda mig undan min bror Esau, jag fruktar att han annars kommer och slår ihjäl mig och de mina, både mödrarna och barnen. 12Du har ju själv sagt: Jag skall låta det gå dig väl och göra dina ättlingar oräkneliga, de skall bli som sanden vid havet.” Citat från 1 Moseboken B2000

Där är vi nu på vandringen i bibelberättelserna. Detta går aldrig! Skall jag ge upp efter snart tusen bloggar? Och detta hoppande hit och dit i associationer, tankar eller verklighet ibland med bibelcitat! Varför i så fall? Jag har ju varit ärlig hela tiden och berättat var det blev stopp i utbildningen till missionär eller pastor! Så det jag läst i bibeln har gått genom hela min varelse – min resonanslåda. Referensram om du så vill.

Häromdagen fick jag se att tvillingarna bråkat med varandra redan i moderlivet. Den blivande mamma frågade Herren hur det kom sig. Det fanns inte ultraljud på den tiden men däremot de som trodde på en Skapare och hade ett förhållande med honom. Där börjar mångas problem angående svaret.

”Var tvillingarna förutbestämda att bråka med varandra?” Eller kan det vara så att Herren vet hur framtiden kommer att bli och vilka val människor gör? Esau föddes först. Om fadern dog skulle den förstfödde sonen ta över ansvaret för familjen. Hur stort det ansvaret kunde bli berodde ju på hur stor familjen blev och hur länge barnen fick ha sin far i livet. Detta var väl inget att bli avundsjuk över som vuxen! Men Jakob ville ha faderns välsignelse som hörde till förstfödslorätten.

Detta går att läsa om i 1 Mosebok kapitel 25 och början på vers 19. I kapitel 27 kommer Jakobs list och svek och en mor som redan var partisk. Därifrån gör jag en lång vandring i bibeltexterna fram till där mina tankar finns för närvarande.

Farfar hette Abraham. Då var Sara tvillingarnas farmor och jag försöker sätta mig in i hur Jakob kände det, när han skulle möta sitt förflutna. Tänkte han på farfars stora prövning, när han äntligen fått den son, som Herren lovat? Visst var de överåriga för att få barn! Tänkte Jakob på sin farmor, där han gick i sin ångest? Får vi någonsin veta vad hon kände inför Herrens prövning: ”Tag din ende son Isak, som du älskar, och gå till Moria land och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag skall visa dig.” 1 Mos 22:1-2 (SFB)

”Var fanns farmor?”

Det vet jag inte! Det jag vet är, att denna bibeltext hjälper mig att stå ut med min brottning om förstfödslorätten och välsignelsen som Esau uppskattade så lite. Det hjälper mig att se ”himlastegen”, som gick från jorden ända upp till himlen i drömmen, som Jakob fick när han var dödens. Bibeltexten hjälper mig att se Jesus och hans livsverk hur jag skall kunna nå himlen! Får jag läsa bibeln personligt? Får jag känna igen Jakobs ångest i att gå det förflutna till mötes?

För nu är jag framme vid dagens poäng. En gång i tiden fick jag lämna Universitetssjukhuset och alla drömmar om att få Herrens välsignelse att bli missionär – sjuksköterska och barnmorska – först så klart. Trettio år senare började jag längta efter att få möta psykiatripersonalen och möta det förflutna som blev. Så kom ångest. Så kom rådet, att det skulle jag nog inte klara. Bäst att vara tyst om längtan efter försoning! Nej, försoning var inte aktuell bara anklagelser.

Det gick tio år till. Det gick tjugo år ytterligare. Sen blev det utbildning till att bli den högstes sändebud – ambassadör. För det var ett regeringsuppdrag! Ut i samhället och berätta om era erfarenheter! Möt dem, möt det förflutna!

Hur det förflutna än ser ut, så är det änglar som drar ut till hjälp för den rädda, ångestfyllda.

Jullovet är över. I min barndom lekte vi blindbock. En hade bindel för ögonen och en skulle hålla sig undan med skramla med en nyckelknippa ibland. Den blinde skulle fråga:

”Jakob var är du?”

Det lekte personalen en gång på avdelning 10B på Restad Sjukhus med oss patienter. En liten go´ gumma, som var helt senil fick skramla med nyckelknippan: ”Jakob, var är du?”

Så kan det gå!

Ritningen är klar Del 2

God morgon!

Här kommer ett nytt försök att göra mig förstådd.

Bibeln är en kontext. Gud är en och har en tanke. Han visade sin vilja till samarbete med sin Skapelse. Hans rike är ett. Han vill leda sitt folk.

Abraham och Lot kom till ett vägval. De såg samma syn framför sig. Nya Testamentet skriver på ett ställe ”den rättfärdige Lot”. De valde i höger eller vänster. Lot fick välja först. Vi kan följa hans väg.

Långt senare ville ett stort befriat folk vara som alla andra. Valet stod mellan Gud eller en kung som ledare. Vi kan följa valutgången.

Saul blev avsatt och Gud valde en herde som ingen räknade med. I detta Guds rike blev det en strid, som troende i alla tider räknat som alltid nuvarande – den mellan Saul som kung och 3.000 krigsmän mot Guds vilja i David. Guds vilja instängd i en mörk grotta.

Är det rätt att undanhålla de unga denna kunskap på liv eller död? Gud är en. Människan är en. Kroppen är en. Församlingen är en. Vi har inte fått en höger eller vänster-skala att välja mellan utan skall gå rakt fram i namnet Jesus.

Som jag uppfattat det.

Frid!

Hälsningar

Gunnel

Skrivklåda

Det kom ingen feedback. Jag har slutat att jämföra resultat med Underbara Clara. I stället tänker jag i en liten Missionskyrka där ungefär 20 personer kommer till den gudstjänst, där jag får predika. Alltså dubbelt så många åhörare som det finns i medlemsmatrikeln.

Tro mig eller inte. Hon är vuxen nu och en kändis men skickade mig ett foto på sina pyttesmå dockor, som hon ville ha med sig som barn och sitta på första bänk bredvid mig. Detta innan jag predikade, så jag fick se dem och efteråt. Där satt vi hon och jag och jag var lycklig.

Nu är jag lycklig också och vägrar acceptera, att jag utvecklats till en gnällspik eller grinig käring. I mitt föräldrahem användes aldrig ordet ”käring”. Vi var ”tant” med alla – förnamn på en del och efternamn på dem som var lite märkvärdiga. När tanterna ville säga ”du” var det försent och vi var utflugna utom jag som for dit och hit.

En gång hade pastorn, som skulle ha gudstjänsten klockan 15 alldeles glömt av det och jag fick ta över allt. Ja, hemförsamlingen blev så liten att alla fick plats i min gamla Volvo efter gudstjänsten och fick så kallad kyrkskjuts.

Nu är jag gammal och orkeslös men fattar innebörden av att vara rättfärdiggjord av tro. Jag behöver inget göra mer än att fortsätta tro på Gud. Precis som Abraham gjorde. När jag var ung var jag visst så aktiv och ivrig, att jag ville frälsa alla. Ryktet gick visst före mig på avdelning efter avdelning på Vänersborgs Lasarett där karriären började. Året var 1953.

Schack matt

En gång i början föreslog jag min mentor, att jag kanske skulle ha en religiös och en mindre religiös blogg. Det går an att skämta, när jag tycker så illa om uttrycket ”frireligiös” i stället för frikyrklig. Alla människor är religiösa mer eller mindre vid en vacker utsikt eller när första barnet föds. Alla människor tror på något mer eller mindre. Annars fungerar ingenting.

Det går an att skämta om minnet, när det gäller en själv. Det gjorde jag på Facebook igår. Allt är synkroniserat via Google har jag märkt. ”Den sig i leken ger får leken tåla.” Åldern tar ut sin rätt och jag är frustrerad över att inte få berätta det jag vet i den församling jag tillhör och eller har tillhört. Ingen tycks fatta vad jag försöker förklara: Bibelundervisning fattas oss! Och jag har varit mycket bibelintresserad! Frågat och frågat de som undervisat från olika samfund och kyrkor. Men jag själv blev tvungen en gång i tiden att skola om mig till arbetsterapeut…

Första tjänstgöringen var på ett vilohem för psykiskt sjuka under Psykiatrisk Klinik. Vårdtiderna var långa i början av 60-talet. Alkoholism skulle inte nämnas i sjukjournalerna utan skrevs i andra termer och diagnoser. Å andra sidan var jag själv så skadad av övergrepp genom diagnoser och behandling att principen för mig var att aldrig titta i någon patients journal. Så den som kunde spela schack fick frågan, om han ville visa mig hur det går till. I arbetsterapisalen fanns många olika vävstolar och andra möjligheter, som att knyta ryamattor eller kuddar, halvfabrikat i trä och annat. De som ville fick sätta upp en väv från första början. Så klart att det var mitt jobb men schack måste jag få veta något om…

Patienter fick inte säga du på den tiden. Vi personal sa inte du till läkaren. En dag sa L till mig: ”Jag tôcker du är så ojämn i humöret. Det vore bättre om du vore lite jämnare.” Jag hade sagt ”nej” till hans förslag att spela schack den gången.

Så nu kommer poängen! Hör och häpna! Jag tror inte, att Gud skapat de svarta schackpjäserna för att få motstånd och vinna, eftersom vitt är först ut och bör vinna. ”Vitt är alltid ett drag före,” sa patienten som vågade säga du till mig.

”Här var mellan ljuset och mörkret en strid Dock segrade ljuset För evig tid. Nedstörtad är döden, Och tron står opp Bland jordiska öden Med himmelsk hopp. I sörjande kvinnor, vem söken I här? Den levande ej bland de döda är: Uppstånden är Jesus. Halleluja.” Psalm 102 vers 2 (F.M.Franzen (1772 – 1847)

Detta visste folket i slutet av 1700-talet och början på 1800-talet men nu är det inte aktuellt att lära in bibelsanningar! De skall nötas in och inte tas ur kontexten! Men jag kan bara svenska och har ingen referensram för dessa främmande ord. Det komplicerar allt för mig! Det kvittar hur många gånger pastorer säger: kontext. Det kommer från latin conte´xtus till conte´xere, sammanväva. Märk vilket vackert ord vi har i svenska språket: sammanväva! ”Det är ett textligt sammanhang; det som omger ett textstycke och som man måste känna till för att förstå textens mening.” Citat ut Teologiskt Lexikon av Per Beskow

Vitt och svart är motsatser. Det vet väl alla men alla vet inte skillnaden mellan mörker och mörker i bibeln. Gud skilde dagen från natt. På natten är det mörkt och i bibeln står det mycket om mörkrets gärningar. De har inte Gud skapat. Gud har inte heller skapat Satan. Ormen som ringlade runt i Edens lustgård var listigare än de andra djuren. Den var ett djur i vart fall men Satan kan kläda ut sig i vilken gestalt som helst och tala. I boken för barn av C.S. Lewis: ”Häxan och Lejonet” har Satan klätt ut sig till en ljusets ängel. Boken är mycket bra och tydligt. Till slut blev det tvunget med en uppgörelse mellan Häxan och Aslan. Aslan ville ju rädda den pojke, som låtit sig luras och var tillfångatagen av Häxan.

Den starka scenen i filmen då Aslan låter sig bindas och dödas kan ju inte barn förstå utan bibelberättelserna. Uppgörelsen i himlen när Jesus insåg, att han måste gå ner och dö för att kunna rädda oss behöver också förklaras och berättas både för barn och vuxna.

Någon behövs som är villig att sammanväva texterna till begriplighet.

Som jag ser det.

”Jag spolar av nu!”

Som sagt: Jag spolar av nu. Så sade en gammal vän en gång, som jag kom på besök till. Tiden låg bakom. Det fanns ingen återvändo till alla platser i världen, som hon en gång besökt eller flera gånger. Så blev det en sjukhussäng en dag. Men inte längre.

Jag kom av mig med bloggandet. Tryckte ju på ett engelskt ord, som jag inte begrep innebörden av. Tänkte uppdatera profilbilden. Tänkte lära mig lite hur bloggen fungerar. Då blev alla mina bilder röda. Som sagt. Och jag fick hjälp att skriva på ett nytt ”underlag”, som är gratis. Det tidigare betalar jag för. Så jag skulle slippa reklam! Och jag vill lära mig använda mina bilder igen.

Så här såg det ut på min fars arbetsplats, när han vilade middag. De sista fyra åren var han ensam men blev 95 år nästan. Innan dess spolade han också av. Han berättade om sina stora intressen som familjen, fabriken och församlingen. Så kom den sista veckan och allt var tydligen avspolat av minnen. Läs för mig sa han:

”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.”

Det låg ett Nya Testamentet i fönsterhyllan men jag hittade inte och visste inte var det står. Han kunde versen utantill. Det hade hållit att leva på. Det höll att dö på. Så har det blivit ett nytt avsked många, många år senare. Det är en hög ålder också att bli över 93 år.

Släkt och vänner var helt överens om att det var som om Gud själv bjudit på vit snö över hela Västergötland och en underbar rimfrost just den dagen! Vi var flera som spolat tillbaka bandet till den dag, då vi mötte vår vän eller släkting. Alla hade egna minnen – ett eget band.

När begravningsgudstjänsten var över och kistan skulle bäras ut började kantorn att spela melodin på orgel till sången:

”Invid porten där står en änglahär, när de frälsta tåga in…”

Genast var ”mitt minnesband” tillbaka på året 1967. Jag bodde i ett gammalt landshövdingehus i en etta över en mörk port. Vi var så rädda över allt hemskt vi mött i gatuarbetet bland unga människor. Vi kunde ingenting om narkotikamissbruk eller ockultism. De unga hade målat svarta väggar i en föreningslokal. Jag var hemma vid min bostad men inte de andra två vännerna. Den kvällen hade vi delat på en taxiavgift. Så rädda var vi! Då småsjöng Gunvor:

”Invid porten där står en änglahär, när de frälsta tågar in…”

Jag spolar av nu! Min tid ligger bakom också men jag skulle så gärna vilja berätta mera av det som varit. Vet inte vem du är som läser. Vet bara att det gjort mig gott att få spola av bandet. ”Lever vi så lever vi för Herren. Dör vi så dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör, så hör vi Herren till.”

Jag älskar Paulus som bekant. Det är hans uttryck.

Mötet vid brunnen

Nu har jag snurrat färdigt! Det blev nödvändigt att skriva ut Jonas Bergstens foto i ”Jesus skapar tro” med pilar över berget Ebal, Sykar och Jakobs brunn. (Detta från ”Anta Utmaningen” på Facebook. Bibelläsning tillsammans efter bibelläsningsplaner.) (Joh. kap 4:3-26)

Det blev ett måste för mig att acceptera svårigheten med vänster och höger och väderstreck under livets vandring. Få fattar handikappet.

Så har jag vandrat med Josef till det jordstycket, som Jakob givit åt honom vid den djupa brunnen. (1 Mos 37) Men hans bröder var inte där. De hade varit där men vandrat vidare med sina hjordar till Dotan. Så blev det en vandring på kartan och sen en blogg här, som heter ”Följ blodspåren”. Från Dotan blev den långa vandringen till Egypten, som vi läser om igen och om igen.

Fader Jakob fick veta, att bröderna hittat en blodig mantel. Så har jag snurrat färdigt på bilden av berget Ebal, Sykar och Jakobs brunn och har berget Gerissim tvärtom nu till vänster och Ebal till höger. Där kommer Jakobs tolv stammar vandrande så långt senare och skall stanna till och begrunda Herrens: ”Hör Israel!” (5 Mos kap 27 o 28) De fick veta skillnaden mellan att lyssna på Herrens ledning eller att förkasta den. Orsak och verkan eller tvärtom om: Verkan på grund av orsak.

Vi tillber här och ni tillber där. Vad anser du, främling? Eller är han ingen främling längre? Går det att vandra med honom på kartan i fortsättningen också – ner till Egypten och tillbaka? Vet han var vänster och höger är och alla väderstrecken?

Kommer han tillbaka eller är han här nu?

En apokalyps

Så väl då, att jag tittade först efter vad apokalyps betyder på grekiska språket! Jag brukar ju tänka själv och stanna vid det. Det kunde bli väldigt mörkt och tråkigt om alla vredesskålar och hemskheter från Uppenbarelseboken i den yttersta tiden. I ”Teologiskt Lexikon” står det att apokalyps betyder avslöjande, uppenbarelse av himmelska hemligheter, särskilt om framtiden. ”Intresset för sådana hemligheter,” fortsätter Per Beskow, ”och spekulationer om dem kallas apokalypik.”

Himmelska hemligheter styr tankarna åt en ljusnande framtid. ”Nu vänder det,” har det stått att läsa på Facebook. ”Snart går det att märka!” Så bra då att vara positiv! Mörkret har ingen makt över ljuset enligt bibeln.

En gammal människa har livet bakom sig och är ofta rädd för framtiden med mer krämpor, större backar och mer risk för halka. Då kan det vända för fort. Det blir svårare att hänga med i modet och val av sånger i en gudstjänst. För så är det! Mycket sitter i ryggmärgen…

Apokalypsen påminner då om Nils Frykmans sång:

”Min framtidsdag är ljus och lång Den räcker bortom tidens tvång Där Gud och Lammet säll jag ser Och ingen nöd skall vara mer.

Ett oförgängligt arv jag har I himlen är det i förvar Och under prövotiden här Min Fader ger vad nyttigt är.

Pris vare Gud som ställt det så Nu slipper jag att ängslig gå För mig han alltid sörja vill Evad som helst må stöta till.” (Så långt fritt ur minnet. Hämtar sångböckerna nr 302 både som f.d. ”missionare” och f.d. pingstvän)

Så har jag frid uti min själ och sjunger lycklig allt är väl Jag vandrar trygg vid Faders hand Han leder mig till himlens land

Men Herre Jesus led du mig Att leva mera helt för dig Den lilla ( korta) tid jag har igen På vägen hem till himmelen. (Sista två verserna blandade jag ihop raderna. Minnet sviker.)

Apokalyps betyder uppenbarelse av himmelska ting! Jag skriver för min egen själ tydligen och har blivit korrigerad på morgonen nyårsafton år 2018.

Sen kan jag fortsätta min egen bibelläsning och undra över var vi är i tiden. Årsveckor är mycket komplicerat för min del. Men de flesta är visst över redan.

🙂

Ett raserat bygge

Nyår år 2000 fick jag en idé, att gå ut på nätet för att försöka nå unga människor. Jag ville nå unga utanför kyrklig gemenskap och berätta om kristen tro. Frågan var hur det skulle gå till.

Trettondagens gudstjänst i Smyrna, Göteborg, var ekumenisk som vanligt. Tvärs över läktarna fick jag syn på en man, som jag sett och pratat med en enda gång på ett kalas. Han var datakonsult. Standardfrågan är ju: ”Och vad sysslar du med?”

”Kasta inte bort din frimodighet, ty den har med sig stor lön.” Så efter mötet nere på kyrktorget fick denne okände man veta min idé. Till slut grep hans fru in och sa ifrån att det var lika bra, att jag fick komma till dem och få hans hjälp. Så fortsatte det orimliga med min envishet.

Bokstäverna och tecknen på ett tagentbord står för något på engelska som grundspråk fick jag veta så småningom. Då visste jag redan, att jag ville göra en hemsida själv – bygga efter egen idé. HTML och allt jag ville med min envishet fordrade också kunskap, som jag saknar.

Nu är det sagt. Mitt fina bygge har havererat! Den som vill bygga ett torn skall först sätta sig ner och beräkna kostnaderna. Går det inte att bygga färdigt kommer man på skam enligt Jesus. Platsen jag köpt var för dyr enligt flera och mitt system förlegat med HTML. Så rasade det fina bygget och den fina idén att bygga upp efter tanken på ett hus som hem som församling med alla rum och förråd. Med början i väckelsen på 1800-talet i släkten… brefvet som kom.

Det kallas ”hotell” med köpt plats för en hemsida bland alla andras. Jag ville ha köpt plats för att slippa reklam. Så fort jag slutade betala för denna för dyra plats blev mitt namn ledigt och ett kasino i Mellersta Östern tog namnet. Det går inte att hindra. Var glada över att era namn är skrivna i Livets bok, sa Jesus till sina lärjungar. Där är poängen. Inte att någon hackers kapar profilbilden på Facebook heller! Den hör till kroppen. Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Det är också Jesus som sagt.

Mitt bygge har blivit raserat igen och igen. Med bara den envishet som jag har så börjar jag på nytt med hjälp av andra. Så många gånger jag ropat: ”Hjälp mig, snäll du!”

Om inte Herren bygger huset, så arbetar de fåfängt på det. Fritt ur minnet det också. Det kan väl ändå inte gälla min strålande idé, att få gå ut på nätet och berätta? Om vad? Ärligt talat blev det väl väldigt mycket JAG och MITT? Ärligt talat gjorde jag flera försök att få ihop allt prat – spontant utan manus. Den röda tråden skulle vara blodet och försoningen i bibeln. Försoning med allt havererat av drömmar. För min del.

Ja, så ville jag byta en bild på mitt JAG. En liten färskare bild som Facebook skulle kunna passa lite bättre med ny teknik och hindra stöld.

Jojo. Jag tryckte på ett ord på engelska, som jag inte förstod ens. Alla mina foton i förrådet blev röda. Fotoförrådet behövs. Den som har en hemsida eller blogg med bilder har större chans att få besök. Titta går fortare än att läsa mina jeremiader. (Det behövs några fler besök, om inte jag skall ledsna.)

Om Herren inte bygger med sin kunskap på alla språk inklusive HTML, så lär jag prata i vädret.

Snart är det ett nytt år! Vem vet? Hitintills har Herren hulpit!

Det du! Men riktigt så gammal är jag inte, men kommer ihåg min mor, som härmade en predikants upprepning ur en predikan.

Repetition är studiernas moder.

Ritningen till en kyrka/församling

Ritningen till en kyrka/församling enligt bibeln
(Sedd genom en gammal ärrad människas glasögon den 19 nov 2018)

Det var spontant skrivit till en liten grupp. Nu finns det här med bibelhänvisningar. Vi kan inte hålla på att se oss blinda på alla felbyggen (feltolkningar) under årtusenden som gått. Bibeln presenterar sanna profeter men också de falska. Historien har visat Guds sanning genom Jesus.

1) Så vi följer frälsningen från slaveriet i Egypten till löfteslandet via metaforer. Vattnet stod som en mur till höger och vänster. Så frälste Herren på den dagen… 2 Mos 14:22
2) Ställ väktare på muren! Om Jerusalems mur senare är ett skydd mot fiender, så drar jag slutsatsen, att Herrens undervisning i alla tider är ett skydd mot fiender. (Ett annat bibelstudium från 70-talet, att var och en måste bygga upp det nerrivna i sitt eget liv enligt Esra och Nehemjas profetböcker) Jes 60:18, Nehemja och Esra
3) Den första kyrkan var en vandringskyrka, som kunde sättas upp och plockas ner efter vandringen mellan punkterna A och B eller Alfa och Omega=ORDET från Gud i Jesus.
4) Ingen låst dörr! Jesus är herden, dörren in till fåren. (Det lär vara en låg mur runt en fårfålla i bibelns landskap för natten och herden låg i dörröppningen. Utombiblisk kunskap.) Tabernaklets förhänge var vävt med bestämda färger och varje färg står för en sida av Jesus som kung, överstepräst och profet. Joh 1:1-9, 2 Mos 15:18, Hebr 5:10,
5) Altaret är det första som möter oss innanför förhänget. Det har exakt mått, fyrkantigt, höjd, djup, bredd och längd. Försoningen genom blodet skall nå ut i alla väderstreck senare. Israels folk lydde ritualerna under 40 år utan att kunna fatta innebörden. Peter Fjellstedts förklaringar från 1800-talet håller idag också. Jesu frälsningsgärning var tvåfaldig (två felfria syndabockar). Israels folk hade en försoningsdag om året. Deras synd skulle placeras på en syndabock, som skulle bära bort synden ut i öknen. Namnet Asasel upprepas fyra gånger. Hänvisning till Jesu seger över Satan i öknen. Satan försöker alltid gräva upp gammal synd som Gud förlåtit för länge sen. Nutid alltid. Den andra felfria syndabocken där Israel placerade sin synd skulle slaktas och lite av blodet bäras in av översteprästen till Gud i det allra heligaste. 2 Mos 27:1, 3 Mos 16
6) Översteprästens kläder finns beskrivet in i minsta detalj för övrigt. Översteprästens bröstsköld hade tolv olika ädelstenar i skalan 1- 10 och var nästan alla nära högsta kvalitet enligt en geolog, som jag frågat. Jesus är vår överstepräst inför Gud och vi är också tecknade med våra namn i hans hjärta. Han vädjar gott för oss inför Gud.                2 Mos 28, 39

7) Vem som helst får komma till en församling idag. Dörren är öppen genom Jesus. För att komma längre in skall synden placeras på de två syndabockarna. Det är ett viljebeslut personligt och bekräftas genom vattnets dop. (Dopgrav var ju omöjligt att ordna i öknen varje år av de 40 åren 🙂 )
8) Raskt är vi framme vid mitt personliga vittnesbörd. Sju är en veckas dagar. Vid åttonde börjar något nytt. Gud har upprättat mig på en försoningsgrund bestående av två fotstycken av silver (GT plus NT) under mitt liv! I ett bibelstudium på 70-talet bland kriminella och prostituerade i gamla Räddningsmissionens lokaler i Haga undervisade en baptistpastor från Näsåker om upprättelsen i Kristus enligt modellen i Tabernaklet. Då såg jag framför mig min och de andras dåliga självkänsla/självvärde, som olika mått på de olika bräderna och de lyckade människorna i Smyrna! Men en försonad, förlåten kriminell fick ju samma mått i höjd och bredd! Var detta sant? Fick inte jag breda ut mig på någons bekostnad och ta större plats som en av alla brädor i tabernaklet?
9) Gud bygger sitt tabernakel i öknen som modell i alla tider för alla folk – ett flyttbart, upprättat folk på en försoningsgrund med ett rent försoningssilver! Guds ord är som renat silver, sju gånger! Var en kristen än kommer i världen så passar måtten givna av Gud till Mose – inte högre än någon annan upprättad kristen – inte bredare eller smalare. 2 Mos 25, 26 och fortsättning
10) I Kristus kan hans nåd och hans nådegåvor fungera fritt utan avundsjuka på andra ”brädor”s teckning i ett vresigt akacieträ! För Gud själv har dragit över med guld över alla skavanker.

”Det tar ett helt liv att läsa bibeln,” sade en gång läkaren och pastorn Sven Ahdrian. Det är läkedom i Jesu sår och full upprättelse på hans försoningsgrund. Det är gemenskap mellan människor över hela världen, som står på den grunden.