Skrivet av: Gunnel | 17 november, 2017

Vad är sanning och vad är lögn om bibeln? Del 2

Go´ morron!
”Vad är sanning eller lögn om bibeln?”
Den rubriken valde jag för en bloggpost. Plötsligt fick jag nästan 200 besök eller läsare. Jag går inte på ”den lätte”, som göteborgare säger. Sanningen är att några läser vad jag skriver.
Denna gång gäller det författaren Gunilla Thorgrens nyutkomna bok: ”Det olydiga revbenet”. Den är alldeles för dyr att köpa för att få läsa om hennes bibeltro och slutsatser. Kvinnoföraktet i vårt samhälle börjar från början i bibeln. Det är bibeln som är orsaken till alla ruskiga övergrepp mot kvinnor! Enligt hennes upptäckt…
Så jag har sett ”Malou efter tio” som länk tre gånger för att lyssna in tre kvinnors längtan efter bildning och försök på egen hand att läsa bibeln. Gunilla Thorgren och författaren Ebba Witt Brattström är tydligen båda forskare i ämnet kvinnoförtryck. Gunilla Thorgren hade frågat präster om råd hur hon skall kunna läsa bibeln. Det borde vara en präst bredvid för att förklara fick hon till svar. Och tyvärr har de svårt att förklara…
Så hon skulle minsann läsa själv från början. Hur många har inte stupat sen? Min skolkamrat från realskolan blev skadad för livet som femåring. Hon var duktig redan då och kallades senare i realskolan för klassens geni. En bitter nästan blind släkting ville att Karin skulle sitta hos henne och läsa om de ruskiga krigen i Gamla Testamentet. Hon fick 25 öre varje gång. Det var mycket pengar år 1941.
Kvinnan hade visst som ung blivit försmådd av en präst. Så hämnden på prästens Gud var att impregnera ett barn mot bibeln. Det smärtar mig fortfarande. Vi brukade ta en promenad på Hunneberg tillsammans den gång jag besökte min hembygd. Det var bara åren 1988-1993 som vi fått kontakt igen. Då var jag ”pastor” i hennes hembygd. Sista gemensamma promenaden var på hennes bygds kyrkogård. Där hade jag aldrig gått förut. Plötsligt sa hon:
”Här ligger Sofia begravd!”
Jesus sa, att det var bättre med en kvarnsten runt halsen på någon som förför en av hans minsta. Karin ändrade inte inställning till bibeln och dog plötsligt några veckor efter vår promenad.
Nej, jag tyckte inte om denna Sofia. Men på vinden på gården i ett röj fanns en gammal bibel i tre delar med förklaringar av Peter Fjellstedt. Den fick jag syn på en gång i Karins bokhylla vid ett besök och blev så glad, att jag fick låna dem. Till slut hade jag varit så glad, att jag fick dem: ”Dom kan du behålla!”
Inte förrän nu har jag fattat vad jag fick den gången. Vem vet? Jag kanske kan få kontakt med författaren till ”Det olydiga revbenet” och berätta för henne om Guds kärlek som poängen?
Vem vet? Än brinner elden att få berätta om Guds kärlek genom hela bibeln till alla. Ondskan kommer från annat håll.
Allt gott
önskar
Gunnel

Skrivet av: Gunnel | 14 november, 2017

Förförståelse

För 10-15 år sen läste jag en notis i tidningen Sändaren om bibelkunskap. Den har sjunkit så drastiskt, att de som sökte till pastorslinjen skulle behöva 1 års bibelskola först. Ungefär så stod det att läsa. Ungefär samtidigt hade jag snappat upp ordet ”förförståelse”. Det saknas förförståelse för svåra bibeltexter.

Författaren Gunilla Thorgren medverkade i Tv4:s program ”Malou efter tio”. I min förra bloggpost gav jag länken och fortsätter nu. Programmet handlar om hur kvinnoföraktet börjat och författaren hade funnit det i bibeln genast. Det gäller forskning och bildning, som saknades henne. Hon hade aldrig läst igenom hela bibeln! Det har inte jag gjort heller. Som upplysning. Men bibeln har sagt mig, att det är dårskap att säga, att det ingen Gud finns. Och den som vill berömma sig själv kan göra det om han har förstånd att söka Herren. Genast kom diskrimineringen. Det är tydligt. Det står mest om ”han”. ”Hon” är bortsorterad enligt Gunilla Thorgren, när det var fråga om att sätta ihop evangelierna.

Så det är inte mycket lönt att fortsätta bloggen. Jag saknar kunskap att säga emot dessa tre damer, som inte läst bibeln för sin bildning. För min del började det med att jag sökte tröst – att i alla fall Gud skulle hålla med mig hur illa jag blivit behandlad av en lärare. Jag hade ju rätt! Och vågade säga emot läraren…

Åren gick och jag sökte tröst igen för hur illa jag blivit behandlad inom sjukvården. Än har jag inte hittat något kvinnoförtryck i bibeln. Ty Guds löften så många de än är har fått sitt ”ja” i honom (Jesus) därför får det också sitt ”amen”. Det är citerat fritt ur minnet därför att jag sen ungdomen har hållit fast vid den versen. Det var en man, som lärde mig den! Han lärde mig och andra unga, att vi får genom tro ta emot det som står i bibeln! Även om det gällde Israel eller någon enskild person i tid som gått.

Så jag lär aldrig bli feministteolog. Vad nu det innebär? Jag älskar patriarkerna Abraham, Isak och Jakob. Så nu är det skrivet. Och inte vill jag bli något olydigt revben.

Skrivet av: Gunnel | 2 november, 2017

Vad är sanning eller lögn om bibeln?

Det svepte förbi en länk till ett TV-program i kanal 4 i mitt flöde på Facebook två olika gånger. Mina intressen är ju synkroniserade av dem. Ja, det gäller att hänga med i utvecklingen och bli taggad. Enligt annonseringen skulle den kristna tron finnas med.

”… Ebba Witt Brattström pratar om det strukturella kvinnoförtrycket genom tiderna, och hur det introducerades i den kristliga tron och Bibeln. …”.

Malou efter tio

Programmet var nyttigt att se både en och flera gånger. Jag fattar kanske fort men glömmer ändå fortare. Så kvar är de många frågorna om bästa sändningstid och vilka som måste betala för denna dåliga reklam för bibeln. En exeget och en teolog – båda kvinnliga – fick länken av mig för påseende. De saknar tydligen mitt temperament och reagerade lugnt och sakligt eller inte alls. Så hade präster reagerat på frågan om allt ruskigt kvinnovåld i bibeln. De hade bett om ursäkt över att de inte kunde förklara eller svara bättre på författaren Ebba Witt Brattströms frågor. Hon borde ha haft en präst vid sin sida, som tolkade de svåra texterna i Gamla Testamentet hette det först. Det var när hon bestämt sig för att läsa igenom bibeln och bli ”bildad”. Ja, så läste hon själv ända från början och hittade ganska snart det allra mest ruskiga våld mot kvinnor, som kan tänkas av en levit.

Där är jag nu, att jag visste om det sammanhanget men inte klarade rätt sökord. Tror inte att det går att söka på vidriga kränkningar av kvinnor eller Metoo. Jag fick hjälp av min namne exegeten och bekräftar illdåden som sant.

Inte ens jag med mitt heta temperament behöver gå ut och försvara bibeln. Jag är bara glad över att den som har ett ärligt intresse av Guds behandling av kvinnan i bibeln kan söka bland mina bloggar som Tamar, ”Skökan Rahav”, äktenskapsbryterskan i Samaria. Som jag ser det blir kvinnor i bibeln upprättade i ett nu oavsett deras förflutna.

Nya Testamentet var visst ändå värre enligt författaren Ebba Brattström, som fick fortsätta beskrivningen om hur bibeln behandlar kvinnor eller utesluter helt. Detta är kunskap, som jag aldrig fått hemifrån eller genom egen läsning eller genom bibellärares undervisning. Det stämmer inte!

Vi hörs!

Skrivet av: Gunnel | 16 oktober, 2017

Min mentor är en syster

Idag är det måndag och den sjunde dagen. Min mentor är sjuksköterska och ”Sahlgrenare”, som jag trodde jag skulle bli. Vi möttes en kväll, när jag var ledsen och ingenstans kom:
”Jag hjälper dig,” sa Rose-Marie och såg till att jag kom ut på nätet.

Så dog min skolkamrat, en sköterska plötsligt. Jag fick inte in någon minnesruta i en tidning, om hur bra hon varit i sitt liv som sköterska på Restad Sjukhus. Ja, då skrev jag och berättade på min nya blogg, om hur det var att bli patient på det sinnessjukhuset, där hon var elev år 1956. Karin dog år 2006 bara 70 år gammal. Det har gått med snigelfart sen dess, för ingen orkar lyssna på hur patienterna hade det. Och har det år 2017. Det har jag förstått av alla berättelser.

Därför gav inte jag upp med mina försök att säga:

”Så gör man inte mot en patient!”

”Nu har Evert och jag oxå sett filmen. Så bra Gunnel, och så sakligt och fint du berättar. Mycket bra film som är sevärd av alla. Minns oxå min elevtid på Lillhagen och vill inte tillbaka till den tiden. Bra jobbat Gunnel”. Tack för den recensionen, Rose-Marie!

syskonen 1934 001

Detta är mina syskon. Alla är äldre. Jag var inte född då sommaren 1935. Jag har tillsammans med dem vuxit upp under bra och trygga omständigheter. Storebror precis som vår far tyckte inte om att tala om sjukdomar. De mådde illa av ett sådant samtalsämne och besök på sjukhus. Ändå kom storebror och hälsade på mig, när jag var 4½ år och hade kört en trädgårdgrep genom bara foten och när jag var 20 år och hade en sömnrubbning. De andra har också gjort besök och stöttat mig under åren som gått. Nu finns ett SOS på Youtube. Det handlar om så otroligt många andra men inte mig.

I morgon är det den åttonde dagen filmen kan leva sitt eget liv i rymden. Jag kan få fortsätta att berätta om honom, som såg mig redan i min moders liv. Han sammanfogade mig också som alla andra! Han vet vilka tankar han har om mig och alla andra till att ge mig och oss en framtid och ett hopp.

”Vi åker dit och gör ett studiebesök, så att vi får en punkt på historien!” Så sa projektledaren Annica Engström, Stiftelsen Gyllenkroken våren år 2013. ”Men det kan inte bli förrän till hösten.”

Den förlorade hösten år 1956 blev en vår. För dem som älskar Gud, samverkar allt till det bästa.

Dalia höst 001

Skrivet av: Gunnel | 14 oktober, 2017

Pat. är frisk och pigg för övrigt

Telefonen ringde. Det var min sjukgymnast. Numera är det inget ovanligt eller märkvärdigt att få en höftprotes. Hon meddelade, att jag var färdigbehandlad som patient. Ett positivt meddelande att allt gått bra. Ansvaret var mitt sen att träna och åter träna.

Det hon inte visste var, att ordet ”patient” och ”färdigbehandlad” rev upp ett gammalt, stort sjok av minnen och smärta. Nu eller aldrig måste jag ta itu med detta!

Den 12 december år 2007 kom kopian av min gamla sjukjournal från år 1956 i rekommenderat brev att lösa ut med betalt svar, att jag mottagit brevet. Sen gällde det bara att ligga plant på sängen för att slippa ryggsmärtan och börja läsningen. Då ringde telefonen och frågan kom om vad jag gjorde.

Tio år har gått snart sen den stunden, då jag började gråta. Tio år har gått och många har fått lyssna med eller mot sin vilja. Nu är det över. Min förhoppning är att någon skall finna tröst och få upprättelse precis som jag fick till slut…

Efter 50 års bearbetning av traumat och nu 60 år senare finns dokumentären att se på Youtube. Varsågod! För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa.

Skrivet av: Gunnel | 12 oktober, 2017

Bottenlös skam

Det fanns inget ord för det. Så jag hittade på ett själv – skammad. Så kom frågan: ”Vad är det för ett ord? Det har jag inte hört förut.”

Nu har alla bitar fallit på plats. Den 10 oktober är över. Det var hennes födelsedag, som antagligen hade ADHD. Vi – mina vänner och jag kunde inga bokstavskombinationer på den tiden i slutet av 60-talet. Vi såg bara beteendet och missbruket – det som senare i tiden kallas ”självmedicinering” med alkohol eller andra droger. ”Vi” hörde till dem, som vissa kallade personer ”Med Jesus i vårdsvängen”. Fyndig rubrik på ett nummer av ”Pockettidningen R”.

De unga som följde med mig på besök på Hinsebergs kvinnofängelse var unga i 20-årsåldern. På den tiden var det tillåtet att frivilligt gå till gudstjänst från avdelningarna tillsammans med vakter. År 1972 var de intagna en rätt publik för min del att berätta vad jag varit med om. Det är teknik att få en publik att skratta och slappna av för att sen kunna lyssna. Efter det berättade jag om en Gud, som känner oss människor och inte sätter felaktiga omdömen och diagnoser. Jag berättade om den tröst, som jag hade fått genom bibeln gång på gång, att Gud känner mig och har sammanfogat mig i min moders liv och älskar mig.

Skammen över det, som jag berättat var så stor att ingen av mina vänner som var med visste något. Det var ren överrumpling. Efteråt berättade kuratorn lågmält: ”Jag har den sjukdomen.” Anna Myhrman och jag höll kontakt under alla hennes år i tjänst och efter hennes pensionering. Jag har sparat sista julkortet för jag anade en djup depression.

Vadå skam? Om tjejerna  blivit ”skammade” i sitt liv kan jag försöka sätta mig in i. Men jag eller deras kurator som varit så skötsamma? Den 10 oktober är över för i år och jag har fortfarande inte fattat vilka som uppmärksammar denna dag och varför.

Ett år köpte jag en blomma och tog med till Stiftelsen Gyllenkroken i Göteborg. Personalen var frågande. Till slut efter lunchen frågade jag en kille, om de inte firar den 10 oktober. Han blev lika frågande och jag fick påminna om att det var psykiatrins dag. Till slut fattade han och gav en motfråga:

”Menar du den dan då läkemedelsbolagen tog över vården?”

Ja, vad är det vi firar? Jag fattar fortfarande ingenting. Alla mentalsjukhus över hela världen tömdes på patienter, därför att medicinerna blivit så bra! Tro det den som vill! Skammen är bottenlös! Jag bjuder på detta nya ord ”skammad”! Jag själv blev skammad för livet den 5 september år 1956. Och fick inte berätta något om hur vården varit och vad som följde av den vårdens diagnoser för mig senare. Men de lärde med makt föreläser för varandra och överträffar varandra i kunskap om människas själ.

Den 10 oktober år 2017 släppte Stiftelsen Gyllenkroken sin film: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” till Youtube. Det är bara att söka på berättarens namn. Eller gå in på deras hemsida: http://www.gyllenkroken.se och söka på filmer.

Jesus sa en gång, att själen är ovärderlig. Ingen kan ge något i lösen för sin själ och rädda den. Det hjälper inte med millionbelopp! Vi är alla ”skammade” på olika sätt. Det visste Jesus och tog på sig vår synd, skuld och sjukdomar upp på korset. Det lär vara ett juridiskt begrepp i ordet ”nåd”. Den som vill ha strafflindring på ett fängelse måste gå till högsta instans kungen för att be om ”nåd”.

Den som ber Jesus kungars kung om nåd, kan bli frikänd både nu och få en frikännande dom efter döden på domens dag. Ett testamentet blir inte giltigt förrän den som skrivit det har dött.

Logisk kunskap. Jesus har dött, uppstått och står för sitt testamente.

Skrivet av: Gunnel | 7 oktober, 2017

En marginalanteckning

I min gamla bibel finns marginalantecknigar. Ibland obegripliga med bara ett datum men inget minne av vad som hände. Ibland som idag minnet av Christa-Maria Lyckhage, som höll ett bibelstudium i slutet av 60-talet på studenthemmet Jeriko. Enda anteckningen är två siffror i rött: 4:2. Resten är minnet av vad hon talade om och boken hon varit medförfattare till: ”Bakom stängda dörrar”.

Christa-Maria var gift med dåvarande föreståndaren för Stadsmissionen Knut Lyckhage. Det var hennes uppgift att undervisa unga, som ville bli besökare på fängelser. Så läste hon ur Jeremia kapitel 1 och visade på förhållandet mellan verben: upprycka, nedbryta, förgöra och fördärva i vers 10 i motsats till de positiva verben att uppbygga och plantera. Hennes egen livserfarenhet var hur fort det gick att förstöra allt, som varit bra från början i unga människors liv men hur svårt det var att bygga upp igen, det som var raserat.

P1000036.JPG

Så kunde jag komma ihåg det hon sagt och åka runt i Göteborg och fotografera rivningshus med sönderslagna fönster. Inte bara dem utan även följa grävskoporna hur fort allt jämnades med marken och forslades bort. Det var lätt att koppla till familjer, som gått i sönder och barn som farit illa.

Det bästa jag kan göra nu är att rekommendera en nyskriven bok av Eva Edberg. Författaren berättade på måndagskvällen där jag fanns med om hur hon som 4-åring försökte rädda sin pappa och även sin mamma. Det arbetet och den drömmen fortsatte upp i vuxen ålder. Boken är mycket läsvärd, aktuell och sanningsenlig men fiktivt skriven. Det handlar ett barn, som försöker bygga upp en fungerande familj. I verkligheten för övrigt handlar det om väldigt många barn som kämpar med att få ihop en familj.

Eva Edberg 001

Skrivet av: Gunnel | 29 september, 2017

Aktuell eller förlegad information Del 2

Joh 1:1-3 I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. [2] Det fanns i begynnelsen hos Gud. [3] Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av aBok & Biblioteksmässan, i Göteborg har stängt klockan 18 för fredagen den 29 september år 2017. Det är oro i luften. Har vi åsiktsfrihet? Har vi demonstrationsrätt? Har vi rätt att glömma och gå vidare? Har vi rätt att förneka historien?

I förra bloggposten skrev jag om saknaden efter en sångskatt, som skall glömmas. Är det bara tjafs, det som jag håller på med som gammal? Det kom respons från en kunnig kantor och jag kan gå vidare med sången, som inte får glömmas!

Då på min tid började den: ”Ehuru blodet räcker till och runnit har för alla…” Den var aktuellt bland pietister och herrnhutare. Sången kom till år 1872 och är skriven av August Östlund, född i Horla, Västergötland år 1846 och dit återvände han. På ”min tid” innebär, att jag inte hört sången sjungas sen orden byttes ut till: ”Om Jesu blod jag sjunga vill det runnit har för alla….”

Det är oro i luften i Göteborg i kväll. Därför går tankarna till risken för historielöshet. Det är en kort period bakåt i tiden till år 1939. De finns de som levde i Europa och kommer ihåg och blir påminda om förintelsens början och fortsättning. Hur har det gått till att vi har nazister i Sverige, som tänker provocera i morgon med stor demonstration? De har valt den 30 september på judarnas stora högtidsdag!

Det är farligt, att glömma historien! Bibeln har hela historien om liv och död. Jesus sade: ”Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde son på det att var och en som tror på honom inte skall förgås utan ha evigt liv.” Inom ”världen” innefattas vi alla – inte bara judar utan alla och i alla tider. För Jesus fanns inget annat val än att gå till Jerusalem och dö för allas synder. För att vi skulle få liv och övernog genom tro på vad han gjort för oss. Visst! Jag predikar men det är nödvändigt en kväll som denna! Repetera hela historien om Lammets blod struket på dörrposterna och övre träet! 2 Mosebok kap. 12.

Än är det inte försent att lära in om historiens Gud och vem som vunnit seger över Ondskan och vem som kommer att ta hem slutsegern.

”Kring källan syns en syskonring, som helats genom såren

De ha ej brist på någonting, Ty herden vårdar fåren.”

Psalmer och Sånger vers 2 nr 611 i Segertoner nr 535

 

Skrivet av: Gunnel | 21 september, 2017

Aktuell eller förlegad information

För information hänvisar jag till Wikipedia angående teologen Rudolf Bultmann. Det jag snappat upp om honom är Liberalteologin. Det jag förstod var, att han ansåg att bibeln skulle tolkas i tiden. Tiden står inte stilla och allt förändrar sig. Det språk som finns i bibeln var inte relevant för folkmassorna, som bor i en stad i hans tid och senare.

Så vi prövar en text. Abraham levde som nomad nästan 2000 år f. Kr. Hans herdar blev osams med Abimeleks herdar om en brunn. 1 Mos 21: 22 och följande. (SFB)

Abraham sluter förbund med Abimelek
22 Vid den tiden kom Abimelek med sin befälhavare Pikol och sade till Abraham: ”Gud är med dig i allt du gör. 23 Lova mig nu med ed inför Gud att du inte sviker mig eller mina barn och efterkommande, utan visar mig och det land där du bor som främling samma godhet som jag har visat dig.” 24 Abraham sade: ”Ja, jag svär.” 25 
Men Abraham förebrådde Abimelek för att hans tjänare hade lagt beslag på en vattenbrunn. 26 Abimelek svarade: ”Jag vet inte vem som har gjort det. Själv har du ingenting sagt och jag har inte hört något om det förrän i dag.” 27 Då tog Abraham får och nötboskap och gav åt Abimelek, och de slöt förbund med varandra. 28 Men Abraham ställde sju lamm av hjorden åt sidan. 29 Då sade Abimelek till Abraham: ”Vad betyder de sju lammen som du har ställt åt sidan?” 30 Han svarade: ”Dessa sju lamm skall du ta emot av mig till ett vittnesbörd om att det är jag som har grävt brunnen.” 31 Sedan kallades platsen Beer-Sheba, eftersom de båda svor eden där. 32 
Och de slöt förbund vid Beer-Sheba, och därefter bröt Abimelek och hans befälhavare Pikol upp och återvände till filisteernas land. 33 Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Sheba och åkallade där Herrens , den evige Gudens, namn.” 34 Sedan bodde Abraham som främling i filisteernas land en lång tid.”

Bara att konstatera att osämja alltid har funnits. Eller finns det något i bibeltexten, som hör ihop med hela dess innehåll? Som en man frågade: ”Varför blandar du in Gud i detta?” Det gällde en annan osämja just i detta område. Abimelek hade i vart fall märkt, att Gud var med denne Abraham var han än vandrade med sin boskap.

Teologen Bultmann avmytologiserade bibelns texter. De flesta bor i en stad och begriper inte språket! Bibeln måste tolkas efter vår tid. Så såg han på det.

Mitt föräldrahems trädgård gränsade till en liten gård, som blev nedlagd. Så kom en man från närmaste stad och arrenderade allt. Han ägnade sig åt fårskötsel. Det var bara att följa utveckligen på våren med grönbete. När alla tackorna fick extra kosttillskott rusade alla lammen fram och tillbaka över gärdet. De tvärvände vid stängslet och rusade sen tillbaka. Om och om igen som en kapplöpningstävling. De kunde inte stå still.

Abraham slöt ett förbund med Abimelek om en brunn, som Abraham grävt. Som vittnen till detta förbund ställde han upp sju lamm. Så kom frågan: ”Vad betyder de sju lammen som du ställt åt sidan?” Tror någon att de kunde står still och fatta sin betydelse för förbundet? Kan det vara så att bibeltexter inte är något för den late? Kan det vara så att allt hör ihop med allt?

Stanna min rörliga film från landet i bibeltexten! Stanna vid Abimeleks fråga: ”Vad betyder de sju lammen som du ställt åt sidan?” Abraham svarade, att de var vittnesbörd om att han grävt brunnen. Abimelek skulle ta emot dem av den anledningen. Stanna där och spola fram filmen i 430 år. Vad hände då? Jo, då var Israel ett stort folk som levde i träldom under en grym Farao. Han kände inte till Josef står det. Och än mindre Josefs gudsfruktan och lydnad. Det är farligt med historielöshet.

2 Mos 4:21 Herren sade till Mose: ”När du vänder åter till Egypten, se då till att du inför farao gör alla de under som jag har givit dig makt att utföra. Men jag skall göra honom hård till sinnes så att han inte släpper folket. 22 Du skall säga till farao: Så säger Herren : Israel är min förstfödde son, 23 och jag har sagt till dig: Släpp min son, så att han kan hålla gudstjänst åt mig. Men du har inte velat släppa honom. Se, därför skall jag döda din förstfödde son.” (SFB)

Så kom natten då det olika familjerna skulle slakta ett lamm och stryka blodet på dörrposterna och övre dörrträet i huset. 2 Mos kap 12. Håller det sjufaldiga vittesbördet med lammen, att det är Abraham som grävt brunnen? Var det inte så att Abraham vandrat nästa hundra år som nomad och hållit fast vid Herrens löfte om en son? Var det inte så att Abraham blev prövad till bristningsgränsen och fick veta, att han skulle offra sonen? Står inte berättelserna så nära de kan med varandra i kontexten? (1 Mos 21 och 22) Stanna min rörliga film i bibeltexten! Jesus sa, att Abraham sett hans dag! Joh kap 8:56

(De äckliga sångerna om blodet är borttagna ur våra sångböcker. Det är fel, att analysera. Det är som att sitta som en åskådare på läktaren och bara kritisera. Jag bara undrar för min del!)

Jes kap 53:4-6

Men det var våra sjukdomar
han bar,
våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom
för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. 5 
Han var genomborrad
för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom
för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. 6 
Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld
lade Herren på honom.” (SFB)

Så jag berättar en gång till om Jesu Guds Sons blod, som renar från all synd. Alla herdar behöver vatten till sina djur. Frågan är varför just Abrahams boskap skulle få det och inte Abimeleks?

Det är en bra fråga. Visst. Ingen behöver slingra sig bort från den. Skaparen är EN och han är enig med sin Son Jesus Kristus och den Helige Anden. Det är skillnad på får och getter i bibeln bildspråk. Fåren behöver en herde. Getterna går sin egen väg och behöver bara en bjällra. Jesus sa, att han är dörren in till fåren.

Upp 7: 16-17  ”De ska aldrig mer hungra och aldrig mer törsta, och varken solen eller någon annan hetta ska drabba dem, för Lammet mitt på tronen ska vara deras herde. Han ska leda dem till livets vattenkällor, och Gud ska torka alla tårar från deras ögon.”  (SFB)

(Några nyfikna får på Anita Pibrands promenad nyligen. Tack till fotografen!)

Får på Galtö Anita Pihlbrand

Skrivet av: Gunnel | 14 september, 2017

Det obegripliga

Det är möjligt att Svenska Kyrkan i Köpenhamn består av troende medlemmar. Svenska Kyrkan i Sverige gör det inte. Därför är jag så kritisk. Än har vi åsiktsfrihet i Sverige, trots att vi borde se allas lika värde. Det ser inte jag. Narkomaner har inte samma värde som andra. De utförsäkrade från vårt svenska trygghetssystem Försäkringskassan har inte lika värde, som de som får vara friska.

Vad har detta med Svenska Kyrkan att göra? Jo, kyrkan har Guds ord som grund för sin tro från början. Sen dess tolkas texterna mer bitvis än som helhet. Kvar är Guds trofasthet. Han håller det han lovat. Han lovade en Frälsare och det fick vi. Han vill, att alla skall komma till kunskap om vägen till frälsning men alla vill inte.

Så finns det en text (Matt. 25:1-13), som handlar om tio jungfrur, som gick ut för att möta brudgummen. Det var en gammal sed på den tid, då Jesus tog denna liknelse för dem som ville höra på. Frågan till honom var ju när han tänkte komma tillbaka som Messias. Lärjungarna hade fått veta, att han tänkte lämna dem och gå tillbaka dit han kom från – det vill säga till fadern.

Där är den orimliga tron. Fariseerna och de skriftlärde kunde inte tro, att Jesus är Guds son. Där är den orimliga tron att bli född en gång och sen tro och bli född en gång till. Precis då händer ett under enligt evangelisten Johannes. (Joh kap 1:12-13). Den som tror att Jesus är Guds son får makt att bli ett Guds barn. Bibeln säger, att detta under sker genom en människas tro på Jesus som Guds son – inte genom dopet. Dopet behöver vi inte gräla om. Politiker skall i vart fall inte lägga sig i Svenska Kyrkans arbete. Svenska Kyrkan är skild från Staten. I Danmark har det varit en fri folkkyrka länge. Den dagen en präst ville vara präst utan att kunna tro på Gud, så blev det ett stort rabalder. I Sverige reagerar ingen över präster och biskopar, som inte tror på Bibeln.

Kvar står en liknelse om hur det skall bli i den sista tiden. Tio står för fullhet och tio jungfrur gick ut för att möta brudgummen. Han dröjde så alla tio somnade. Det var natt. Det hade alla haft med sina lampor och olja i dem (Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig”  Ps 119:160). De hade också olja i sina kärl. Allesammans. (Andra bibeltexter visar på människan som ett kärl och Paulus skriver om en skatt i lerkärl – det vill säga Kristus i oss.) Olja står i bibeln för den helige Anden.

Jag erkänner, att olika bibelöversättningar rör till det för mig. Nu vet jag, att bibelöversättare har synonymer att välja bland och att översätta är svårt. I Bibel 2000 står det ”fackla” där det stod ”kärl” i 1917 års översättning. Svenska Folkbibeln har kvar ordet ”jungfrur” där Bibel 2000 översätter ”unga flickor”. Jesu tal om den yttersta tiden finns att läsa i Matteus kap. 24 – 25.

Tio står för fullhet och brudtärnorna för församlingen. Det var natt och brudgummen dröjde. Alla somnade. Så kom anropet, att brudgummen kommer. Hur kan Gud vara så grym att de fem, som inte hade tillräckligt med olja i sina lampor inte hann gå och köpa mer och kom försent sen? Dörren var stängd.

Som jag ser det finns det gott om biblar i hem och kyrkor. I Guds ord (bibeln) finns den helige Anden. En dag är det försent att bli fylld av helig Ande. En dag är det för sent att be troende om att få dela den skatt de bär på inombords.

Obegripligt. De som inte vill fatta kommer inte att fatta enklaste undervisning. En givare behöver en mottagare. Gud är alla goda gåvors givare.

Older Posts »

Kategorier