Skrivet av: Gunnel | 13 december, 2018

Tabubelagt beteende

Lättirriterad som jag är klarade jag inte psykologilärarens förklaring av ordet sublimering. Under utbildningen till arbetsterapeut trodde vi elever år 1964, att vi skulle få en vardagspsykologi i ämnet psykologi. Det blev mest diagram och tabeller tyckte ett par av oss i vart fall, varav jag var den ena. Kanske att jag har mognat och fattar lite bättre av hans förklaring av ordet sublimering.

”Tabubelagt beteende göres socialt acceptabelt,” var hans förklaring. Kan det vara att en känd man börjar gråta offentligt tro? Eller att två män kramas offentligt?

En rubrik skall vara fyndig, så att intresset hos en läsare blir väckt. Ibland är en rubrik så fyndig, att jag kommer ihåg den alldeles fel. Så har det varit med Mikael Tellbes bok:

”Med framtiden i ryggen”

Mikael Tellbe är teolog och boken är ”en guide till Paulus brev och budskap”.

Nu har jag bytt bild på min tidslinje på Facebook också och har nästan samma som här. Hur skall någon kunna ana, att detta är fråga om att stå med ryggen åt en bildlikt talat fångenskap med framtiden framför? Detta blir komplicerat! Ingen kan förklara det bätte än Annika Östberg, som äntligen fick komma hem till svensk jord, trots en dom på livstids fängelse! Efter 28 års liv i ett amerikanskt fängelse fick hon äntligen komma till Sverige och Hinsebergs kvinnofängelse.

Det kom en dag då hon skött sig väl och hade rätt till ledsagad permission med två vakter. När den tid var inne skulle hon fylla i papper om önskemål vad hon ville göra på dessa fyra timmar utanför fängelset. Annika Östlund önskade få gå till vattnet, som syntes från hennes fönster i fängelset och ha en picknick med vakterna. Mycket märkligt och svårt att fatta denna anspråkslösa begäran. Annika Östlund fick som hon ville och gick barfota ut i vattnet för att få titta upp mot sitt fönster i fängelset och känna på friheten utanför. Kunde detta vara sant? Vem kan sätta sig in i hennes frihetslängtan? Jag hämtar berättelsen från hennes bok: ”Ögonblick som förändrar livet”.

En dag i början av 70-talet på väg mot Hinsebergs kvinnofängelse för besök missade jag skylten till höger där det står: Kriminalvårdsstyrelsens anstalt. Vi for in i samhället Frövi och letade oss fram till en pontonbro med plats för bara en bil. Det hördes ett plask, då bilen hamnade på bron för första och tror jag sista gången. Däremot var bron lämplig för cyklar och gångare. Så där gick jag ensam senare i tiden och fotograferade:

”Med framtiden i ryggen”. Har jag fattat djupsinnig teologi rätt då? Jag hade Hinsebergs kvinnofängelse i ryggen och samhället, som det fungerar framför mig.

Vi förflyttar oss till hösten 1956 i en vacker park med ledsagad permission tillsammans med min mamma. Jag hade varit målinriktad att få bli missionär i Kongo och kunde berätta, att jag fått syn på ett annat arbetsfält. Det hade redan mina föräldrar sett också och önskat skulle ske. ”Tabubelagt beteende göres socialt acceptabelt.” Kan det vara så att starka känslor och drivkraft kan sublimeras? Där hade ju funnits en dröm om man och barn, som blivit krossad av diagnoser på Restad Sjukhus. Hade jag framtiden i ryggen den gång, som jag blev utskriven den 12 dec. 1956 – vårdad tre månader för en sjukdom, som jag inte har? Hur kunde dessa diagnoser bli som en tvångströja – ett inre fängelse?

Igår bytte jag bild på Facebook till nästan samma bild som här: ryggen åt fängelset och framtiden i samhället. Och jag har sjungit i alla fall likt fågeln, som är bunden…

Det är så dubbelbottnat det kan vara. Jag har suttit på gudstjänster i en stor frikyrkoförsamling och inte fått sjunga församlingssånger tillsammans med alla andra de senaste åren. Vi skulle lära oss nytt med omtag.

Som om vi som är äldre inte kan sjunga lovsånger!

aktuella-sanger-3-001

Skrivet av: Gunnel | 25 november, 2018

Ritning till en kyrka/ett folk

Ordet bibel lär komma ur ordet bibliotek. Bibeln har sextiosex olika böcker i vår bindning. De hebreiska och de grekiska bokstäverna har ett talvärde. Siffrorna har också ett symboliskt värde. Min kunskap är mycket begränsad men jag tycker om att berätta på vem jag tror.

Gud är EN i motsats till alla andra folks gudar. Gud är enig och strider inte mot sig själv. Två är ett motsatsförhållande eller komplement till vararandra som man och kvinna… Tre står för gudomen: Gud, Jesus och den Helige Anden.

Fyra står för världens tal: fyra väderstreck, fyra årstider, fyra måttsenheter som längd, höjd, djup och bredd, fyra världsriken enligt Daniels bok, fyra djur, fyra keruber o.s.v. . Sex står för det mänskliga, ofullkomlighetens tal.

Sju är ett frälsningshistoriskt tal och står för det fullkomliga. En vecka eller en skala börjar på nytt på åtta. Sju är ett avslutningstal men inte ett fullkomligt tal som 1, 10, 100.

Tolv är ett förbundstal, Israels stammar, Kristi apostlar, tjugofyra äldste o.s.v. Upp. 4

Dessa uppgifter är från boken: ”Tabernaklet i öknen” av missionär Wilhelm Bergling. Boken kom ut första gången i andra reviderade upplagan år 1956. Den tidigaste boken om Tabernaklet år som jag har är från år 1936 av K.A. Abram, grundare för Pingströrelsen i Kerala, Indien och innehåller stenograferade bibelstudier hållna i Filadelfia, Stockholm. Numera finns så klart senare forskning för den som kan läsa andra språk. Bergling skriver, att om tolkningen är fel, så går det inte att komma längre. Det blir stopp. Bibeln tål granskning!

Så jag vill bara berätta om hur bibelns budskap nått mig ända ner till en personlig upprättelse ”i Kristus”. För det behövs hela bibeln som hänvisningar men det började med de äldres undervisning: ”Du får ta emot det som står i bibeln i tro. Tron är en gåva från Gud.” Så sade bibellärarna.

Gud är EN och ville samarbeta med en människa och hans familj. Abram bodde i ett område i kaldeiska UR inte långt från Persiska viken. Där dyrkade folket solen och månen. Där blev Abram kallad ut ur ett folk, som inte kände Gud. Men Abram förblev barnlös med sin hustru Sarai år efter år tills de två ville hjälpa Gud i sin barnlöshet.

Så är det! De som inte fått några barn, när de närmar sig nittioårsåldern borde ge upp! Varför gav inte Abram upp? Han kunde ju ta en ung bihustru som var så vanligt och se till att han fick en arvinge till alla deras stora rikedomar! Det var Saras förslag. Namnen ändrades lite och Abraham gick till deras tjänsteflicka Hagar och födde Ismael.

Detta var inte vad Gud sagt! Gud hade lovat en son genom äkta hustrun. Därmed har bibeln fått två olika linjer, men det är inte Wilhelm Bergling, som går händelserna i förväg. Det gör jag. För i Sverige vet vi, att det finns religionsdialog. Två partner samtalar med varandra och försöker hitta något gemensamt att bygga framtiden på.

Ja varför inte? En kyrka och en moské på samma tomt i samma bostadsområde…

Skrivet av: Gunnel | 20 november, 2018

Ritningen till en kyrka/församling

Ritningen till en kyrka/församling enligt bibeln
(Sedd genom en gammal ärrad människas glasögon den 19 nov 2018)

Det var spontant skrivit till en liten grupp. Nu finns det här med bibelhänvisningar. Vi kan inte hålla på att se oss blinda på alla felbyggen (feltolkningar) under årtusenden som gått. Bibeln presenterar sanna profeter men också de falska. Historien har visat Guds sanning genom Jesus.

1) Så vi följer frälsningen från slaveriet i Egypten till löfteslandet via metaforer. Vattnet stod som en mur till höger och vänster. Så frälste Herren på den dagen… 2 Mos 14:22
2) Ställ väktare på muren! Om Jerusalems mur senare är ett skydd mot fiender, så drar jag slutsatsen, att Herrens undervisning i alla tider är ett skydd mot fiender. (Ett annat bibelstudium från 70-talet, att var och en måste bygga upp det nerrivna i sitt eget liv enligt Esra och Nehemjas profetböcker) Jes 60:18, Nehemja och Esra
3) Den första kyrkan var en vandringskyrka, som kunde sättas upp och plockas ner efter vandringen mellan punkterna A och B eller Alfa och Omega=ORDET från Gud i Jesus.
4) Ingen låst dörr! Jesus är herden, dörren in till fåren. (Det lär vara en låg mur runt en fårfålla i bibelns landskap för natten och herden låg i dörröppningen. Utombiblisk kunskap.) Tabernaklets förhänge var vävt med bestämda färger och varje färg står för en sida av Jesus som kung, överstepräst och profet. Joh 1:1-9, 2 Mos 15:18, Hebr 5:10,
5) Altaret är det första som möter oss innanför förhänget. Det har exakt mått, fyrkantigt, höjd, djup, bredd och längd. Försoningen genom blodet skall nå ut i alla väderstreck senare. Israels folk lydde ritualerna under 40 år utan att kunna fatta innebörden. Peter Fjellstedts förklaringar från 1800-talet håller idag också. Jesu frälsningsgärning var tvåfaldig (två felfria syndabockar). Israels folk hade en försoningsdag om året. Deras synd skulle placeras på en syndabock, som skulle bära bort synden ut i öknen. Namnet Asasel upprepas fyra gånger. Hänvisning till Jesu seger över Satan i öknen. Satan försöker alltid gräva upp gammal synd som Gud förlåtit för länge sen. Nutid alltid. Den andra felfria syndabocken där Israel placerade sin synd skulle slaktas och lite av blodet bäras in av översteprästen till Gud i det allra heligaste. 2 Mos 27:1, 3 Mos 16
6) Översteprästens kläder finns beskrivet in i minsta detalj för övrigt. Översteprästens bröstsköld hade tolv olika ädelstenar i skalan 1- 10 och var nästan alla nära högsta kvalitet enligt en geolog, som jag frågat. Jesus är vår överstepräst inför Gud och vi är också tecknade med våra namn i hans hjärta. Han vädjar gott för oss inför Gud.                2 Mos 28, 39

7) Vem som helst får komma till en församling idag. Dörren är öppen genom Jesus. För att komma längre in skall synden placeras på de två syndabockarna. Det är ett viljebeslut personligt och bekräftas genom vattnets dop. (Dopgrav var ju omöjligt att ordna i öknen varje år av de 40 åren 🙂 )
8) Raskt är vi framme vid mitt personliga vittnesbörd. Sju är en veckas dagar. Vid åttonde börjar något nytt. Gud har upprättat mig på en försoningsgrund bestående av två fotstycken av silver (GT plus NT) under mitt liv! I ett bibelstudium på 70-talet bland kriminella och prostituerade i gamla Räddningsmissionens lokaler i Haga undervisade en baptistpastor från Näsåker om upprättelsen i Kristus enligt modellen i Tabernaklet. Då såg jag framför mig min och de andras dåliga självkänsla/självvärde, som olika mått på de olika bräderna och de lyckade människorna i Smyrna! Men en försonad, förlåten kriminell fick ju samma mått i höjd och bredd! Var detta sant? Fick inte jag breda ut mig på någons bekostnad och ta större plats som en av alla brädor i tabernaklet?
9) Gud bygger sitt tabernakel i öknen som modell i alla tider för alla folk – ett flyttbart, upprättat folk på en försoningsgrund med ett rent försoningssilver! Guds ord är som renat silver, sju gånger! Var en kristen än kommer i världen så passar måtten givna av Gud till Mose – inte högre än någon annan upprättad kristen – inte bredare eller smalare. 2 Mos 25, 26 och fortsättning
10) I Kristus kan hans nåd och hans nådegåvor fungera fritt utan avundsjuka på andra ”brädor”s teckning i ett vresigt akacieträ! För Gud själv har dragit över med guld över alla skavanker.

”Det tar ett helt liv att läsa bibeln,” sade en gång läkaren och pastorn Sven Ahdrian. Det är läkedom i Jesu sår och full upprättelse på hans försoningsgrund. Det är gemenskap mellan människor över hela världen, som står på den grunden.

 

Skrivet av: Gunnel | 12 november, 2018

Ormen i lustgården

Det finns oändligt mycket av konst och litteratur om Edens lustgård. I svensk översättning av början av Moseböckerna står det i 1:31:

”Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.” (Svenska Folkbibeln)

Så får vi tänka fritt och fantisera fritt, om vi saknar teologisk och exegetisk kunskap. För min del har jag dragit slutsatsen, att ormen inte var god och alltså inte skapad av Gud. En inkräktare med andra ord. Vi är många som fått lära oss, att ormen är en fallen ängel.

Hur går det ihop om allt det Gud skapat är gott? Frågan är hur det var innan jordens grund var lagd. Frågan kan gå vidare i generation efter generation. Det är inget som hindrar. Så gick frågan till en av mina vänner från 70-talet pastor Jean-Erik Mårtensson. Han har läst systematisk teologi på universitetsnivå. För övrigt bibeln under hela sitt liv. Han svarade offentligt på Facebook på sin egen tidslinje:

”Bästa syster Gunnel! I urkristendomen läste man allmänt den grekiska Bibeln som heter Septuaginta (LXX) och i den ingår en del senjudiska apokryfiska böcker som p.g.a. grekiskt inflytande skriver att Satan är en fallen ängel. Därifrån härstammar sedan denna missuppfattning genom hela kyrkohistorien, Men i den hebreiska riktiga Bibeln är dualismen fullständigt klar.”

När jag fått virus i min första dator på tidigt 90-tal måste jag skaffa antivirusprogram. Då slog det mig, att ormens: ”Skulle då Gud ha sagt,” i sin fråga till Eva var ett virus i en god skapelse. Alltså måste Gud lägga in ett antivirusprogram genom ett felfritt, rent blod som rann senare i lustgården. En i hans skapelse måste offra livet för att människorna skulle bli klädda och våga stå inför Gud med frimodighet igen.

Hur Gud kommit till vet ingen. Då kan vi lika gärna acceptera att Satans ursprung inte är tecknat med skarpa konturer. Guds program var gott från början och möjligheterna stora för samarbete med Skaparen.

Jesu Guds Sons blod renar människans själ från synd fortfarande.

Skrivet av: Gunnel | 3 november, 2018

Och vem kan läsa kartan åt oss?

Ritningarna ligger på bordet! Vem kan läsa dem? Och vem kan läsa kartan åt oss var vi är i tiden?

Jag vaknade nästan gråtfärdig klockan tre mitt i natten. Det är All Helgona dagen eller Alla helgons dag? Solen lyser nu men kvällen kommer med mörker. Kvällen kommer då det lär vara så vackert på Skogskyrkogården i Stockholm med alla tända ljus eller lyktor med ljus. Detta har jag sett på bild och läst om och hört om på närmare håll också. Själv har jag aldrig varit på en kyrkogård kvällstid och All Helgonatid.

Vad är det som hänt i Sverige på så kort tid? Har alla blivit katoliker? Jag hinner inte med! Gråten sitter i halsen!

Gud har tänt ljus i mörkret gång på gång i Gamla Testamentets texter! Han tände ett ljus, som mörkret inte har någon makt över. Ingen kan blåsa ut det! Ingen kan sabotera den lyktan, som skyddar ljuset från blåsten.

”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” Psaltaren 119:105 (1917 års öv.s)

”Ditt ord är en lykta för min fot, ett ljus på min stig.” B2000

”Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig, din käpp och stav de trösta mig.” Psaltaren 23: 4 (1917 års öv.s.)

”Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och stav gör mig trygg.” B2000

Vem läser kartan åt mig, när sorgen drabbar och en vän eller anhörig plötsligt dör? Var gör jag av min förtvivlan, mina frågor om varför? Skall jag gå och vara rädd jämt för att någon skall dö, som jag älskar?

 

Skrivet av: Gunnel | 1 november, 2018

Ritningarna ligger på bordet

P1000036

Det var den 5 september förra året. Tre hållplatser från det stora torget med stort köpcentrum. Nu står det lilla torget med ett litet köpcentrum i tur att förnyas. Spårvagnen hade fått en ny vändslinga på parkeringsplatserna utanför höghuset, där jag bor, då det stora torget skulle bli bättre och fräscht. Åren går med bästa fönsterplats. De river upp asfalten igen för andra byggen nu. Jag tittar.

”Ja, jag sätter dig idag över folk och riken, för att du skall upprycka och nedbryta, förgöra och fördärva, uppbygga och plantera.”

Det var profeten Jeremia, som fick de orden av Herren. ”Det går fort att bryta ner – svårare att bygga upp,” fick vi en grupp unga lära oss i slutet av 60-talet. Tanken var på dem som hamnat i fängelser. De hade inte gått på en dag, att bryta ner dem. Det går inte på en dag att bryta ner en ny stadsdel och sen bygga upp igen…

Med facit i hand stödd på en rollator ville jag undersöka och fotografera platsen för den gamla kyrkan på det mindre torget. Hur hade de upplevt detta som åskådare? De river vår kyrka! Var bor då Gud?

Jag citerar ur ”The Message – på svenska Nya Testamentet – Eugene Peterson”:

– Titta! Titta! Gud har flyttat in hos er, hem till människorna! De är hans folk och han är deras Gud!”

Detta är från Uppenbarelseboken kapitel 21 i Petersons version. Var bor då Gud, när kyrkan är riven och spåren utplånade efter där den legat. Jag tänker på Opaltorget i Västra Frölunda. Det var där jag gick och letade efter en riven kyrka och ville fotografera platsen. Var bor Gud under tiden, som en ny kyrka blir byggd?

Ritningarna ligger på bordet i en före detta stor skollokal. Hur går det då för den som inte kan läsa ritningar och inte ens vet höger eller vänster? Ja, gå runt där och titta, titta! Snart går det att se konturerna! Har byggnadsarbetarna följt ritningarna? De kan väl inte ens svenska en del. Är inte ritningen på svenska?

Det gick snabbt till poängen idag. Frågan är om det går att bygga en kyrka/församling idag utan att kunna grekiska och hebreiska? Vi kan ju lura vem som helst och säga:

”Titta! Titta! Gud har flyttat in hos er, hem till människorna…”

Jag vill i vart fall inte lura någon att titta upp i det blå efter en Gud, som flyttat hem till människorna. Skall vi som kristna sväva i luften?

Ritningarna ligger på bordet! Det är givna en gång för alla in i minsta detalj och får inte förändras på någon punkt! Inget får läggas till och inget får tas bort! Så jag citerar slutresultatet:

”Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem.!” (Uppenbarelseboken kapitel 21 vers 3. Svenska Folkbibeln. Bibel 2000 använder ordet ”tält” i meningen att ORDET från Gud = Jesus tältade bland oss och vi såg hans härlighet.)

Tabernaklets ritning från Gud håller i alla tider med försoning genom blodet och möjlighet den vägen att nå Gud.

Det gör skillnad!

Skrivet av: Gunnel | 18 oktober, 2018

Korsvägens centrum

Alla vill inte vara i händelsernas centrum. Men den dröm jag berättade om tidigare var i Centralstationen i Göteborg och i dess korsväg. Med facit i hand fick jag möta mig själv och se vilken tid i mitt liv, som gått ifrån mig. Jag fick också fatta vilken del av mitt jag, som är inlåst. Det bara var så, att jag inte fick gå någon pastorsutbildning. Den tid i livet, som jag har kvar vill jag vara i centrum. Inte i en stor församling av människor utan som en lerklump i centrum av en drejskiva. Krukmakaren i bibelns berättelse börjar om igen, när han misslyckats och gör ett nytt kärl till hedersamt bruk.

Alla människor har sitt eget kors att bära. Det var två rövare, som hängde vid var sin sida av Jesus, då han korsfästes. Båda hånade honom med att han borde kunna stiga ner från korset. En hann att tänka om och bad om en tanke, när Jesus kom till Paradiset. Det var sent, att tänka om men inte för sent.

Så om vi tänker oss Korset med Jesus i centrum och alla våra kors på rad antingen på höger eller vänster sida så vill jag tänka så här: Vi kan inte byta kors med varandra! Var och måste bära sitt eget. Andras kan se mycket lättare att bära till och med än det egna. Bibeln säger, att det är människan förelagt att en gång dö och sedan dömas. Där kommer frustrationen. Vad gjorde jag av mitt liv? Hur använde jag den tid jag fick?

Får jag fortsätta utveckla min tanke? I så fall tänker jag så här:

Det räcker med en tanke till Jesus. ”Tänk, på mig nu när du är hos Fadern i himlen och hela ritningen för allas möjlighet att bli räddade är klar!”

”Tänk, på mig och låt mig få ha mitt kors i ditt kors – i centrum omsluten av all din kärlek och nåd och rening genom vad du redan gjort för mig genom din död!”

Så klart, att jag får tänka så! Han har ju försonat mig med Gud och vill ha mig där!

 

aktuella-sanger-3-001

Skrivet av: Gunnel | 8 oktober, 2018

Centralstationen

Det finns en bloggpost som jag tog bort därför att man avslöjar så mycket om sig själv i en dröm. Min rädsla var obefogad. Drömmen är min och den som läser får gärna göra den till sin. Bara jag har facit till hela mitt liv förutom min Skapare.

Det är svårt att skriva bloggar så länge och om det är omodernt. Twittra går ju så snabbt. Det är inte min grej! Så jag fortsätter med en liten repetition. Jag har bildminne och tänker i bilder…

Här är drömmen igen:

Jag drömde, att jag skulle möta på kvinnor på Centralstationen, Göteborg, och väntade i korsningen där vägen till vänster går till ”Femman” (ett affärsområde) och vägen till höger till tågspåren. Drömmen var ordlös och inga andra syntes. De kom men gick igen. En gick åt vänster och jag följde efter för att i vart fall få säga ett ”hejdå”. Hon var reserverad och jag vågade inte ge henne en liten kram ens. Kindade lite på franskt vis bara. Den andra hade gått in i en stor fyrkantig likt arbetsbarack. Där hade låset gått i baklås och hon kunde inte komma ut. Det fanns ingen att fråga om hjälp och jag letade efter en telefon. Utanför en liten affär stod en bordstelefon men jag hade inget nummer till någon låssmed. (Jag använder inte mobil med finesser.)

Vaknade med ansvarskänsla och känsla av misslyckande. (Låna den gärna och gör den till din egen en stund.)

Min första tolkning var, att jag vill vara i centrum minsann. Senare fattade jag, vem som gått ifrån mig och var så reserverad. Det var sjuksköterskan, som jag inte fick bli. Kvar att undra över var kvinnan, som är instängd i mitt liv. Och det är pastorn förstår jag nu. Där har det gått i baklås!  Rummet hon gått in i var inte i stil med Centralstationens antika byggnad med vacker mahogny och småbutiker. Det var som en stor arbetarbarack i plåt. Kvinnan i mig ville bli pastor, när jag inte fick fortsätta min utbildning till sjuksköterska. Detta är historia från slutet av 50-talet. Jag sökte både en och två gånger till Missionsskolan på Lidingö och fick vänliga ”nej”.

Så mötte jag mig själv nyss i en dröm och vet, att jag vill vara i centrum. Den kvinna som hjälpt mig omedvetet skulle tala 25 minuter om den klassiska försoningsläran. En annan kvinna skulle tala 25 minuter om den subjektiva försoningsläran. Jag fattar fortfarande inte skillnaden till den objektiva försoningsläran, som en man presenterade samtidigt den 17 december år 2013 i Betlehemskyrkan i Göteborg. (Olika samfund skulle enas om försoningen och jag gick dit så klart utan att vara behörig :-)! ) Men ekumen är jag!

Fattar du? Jag fortsätter att blogga i jag-form och älskar Svenska Missionsförbundet och har varit med i Smyrna som Pingstförsamling nästan 50 år. Ingenstans får jag predika!

Det A säger om B säger mer om B än om A.

Teologen Ingrid Svensson hade på sin uppgift att tala om förlåtelse inom försoningen. Till slut betonade hon mer och mer, att det är ett viljebeslut att stå kvar i Jesu försoning. För mig innebär detta i centrum av korsvägen på Centralstationen. Där kan jag med frimodighet möta mig själv och bli helad.

Sofia Camnerin den andra talaren har skrivit sin doktorsavhandling om Försoningens mellanrum. (Manliga teologer har haft mycket svårt att förstå innebörden.)

Strunt samma. Jag förlåter dem.

Skrivet av: Gunnel | 24 september, 2018

Summan av Guds ord är sanning

Varför skulle Gud döda Mose?

Inom Facebook finns det en medlemsgrupp som heter ”Anta utmaningen”. Där fick vi en länk till en lång utläggning av ett syftningsfel i vissa översättningar av bibeln. Är det något att hänga upp sig på?

Gissar att detta ingår i ämnet exegetik men också inbakad teologi. För mig är det anatomi i bibelns blodomlopp. Tidvis har jag inget annat haft att göra mer än att tänka och försöka få ihop orsak och verkan. Här är bibelversen från 2 Mos 4:24 (1917 års öv.s.)

”Och under resan hände sig, att Herren på ett viloställe kom emot honom och ville döda honom.” 

I Bibel 2000 är översättningen lite annorlunda:

”Vid ett nattläger under vägen kom Herren emot Mose och ville döda honom.”

Sammanhanget avgör inte vad ”honom” syftar på. I artikeln får vi veta att översättare kunde sätt in ett namn för att hjälpa läsaren. Men blev detta rätt? Var syftningen att Herren kom emot Mose? (Läs olika bibelöversättningar och det finstilta som en förklaring.)

Jag blev så glad över att få denna länk och få tänka ändå mer på bibelns släkten och bibelns blodomlopp! Försonad, förlåten genom Guds Sons blod!

”Abraham födde Isak, Isak födde Jakob och Jakob födde Juda och hans bröder;…” (1917) Matt 1:2

Kritiken och frågorna har tystnat angående ”kvinnans säd” i 1 Mos 3:15. Det blev så tillkrånglat i Bibel 2000, som om ”säd” inte betyder ”släkt” också. Eller har jag fattat fel? ”Abraham födde Isak, Isak födde Jakob och Jakob Juda och hans bröder;…” Matt 1:2 (enligt 1917 års översättning)

Ja, så börjar evangelium om Jesus för alla folk och stammar. Mose var en möjlighet i Abrahams kropp en gång i tiden och ur Levi stam. De var Guds utvalda prästerskap i Israel. Jesus profeterade om sig själv och sade, att frälsningen kommer från judarna. Jesus var en gång i tiden en möjlighet i Abrahams kropp men kom ur Juda stam enligt profeternas skrifter.

”Summan av ditt ord är sanning, och alla dina rättfärdighets rätter vara i evighet.” (Psaltaren 119:160 1917 års översättning)

”Summan av ditt ord är sanning, dina rättfärdiga lagar består för evigt.” (Bibel 2000 års översättning)

Välsigna Jerusalem! Där dog Guds enfödde Son för hela världens synder. Bara han kan försona oss med Gud – den ende.

 

 

Skrivet av: Gunnel | 10 september, 2018

Det finns ingen referensram – fortsättning

Hela bibeln är viktig därför att den är summan av Guds ord. Det jag har sett och hört berättar jag om. I bakgrunden av fotot nedan står en byggnadsställning till det hus, som byggdes för 100 år sen. Hundra är en viktig siffra i bibeln.
Dit kom två unga, kära, nygifta, som blivit ett och byggde ett hem. Begreppet ”ett” återkommer ofta i bibeln men inte hur som helst eller med vem som helst. Att vara ”ett” i Kristus återkommer ofta. Den hemligheten är stor!
Hela bibeln har en beskrivning av hur ett hem byggs upp som blir en boning, där Gud vill bo.

Jag berättar vad jag sett och hört av ljudet från den stora ramsågen och skillnaden mellan bräder och plank i tum. (Det står inte i bibeln utan är utombiblisk kunskap :-)).
Bräderna i Tabernaklet var av acasieträ. Enda träslaget som växte i öknen och var antagligen mycket kvistigt. Enligt bibeltolkare har varje människa en egen teckning (personliga drag, karaktär), som Herren kan dra guld över genom försoningen i hans sons blod. Gud ser på varje enskild, upprättad människa genom Jesus. Rom 8:1
En förlåten, upprättade människa får samma mått i höjd och bredd men hur mycket som helst av kunskapen och visheten i Kristus kan strömma inuti. Tillsammans med de andra upprättade i Kristus… (Se 2 Mos kap 36)
Skillnaden mellan Svenska Kyrkan och Frikyrkan är att Staten måste betala uppvärmningen av alla kyrkor med skattemedel för att konstskatterna inte skall bli förstörda. Gud och Mammon kan aldrig bli ett varken i Kyrkan eller i den enskildes liv.
(Jo, jag generaliserar lite.)
Till Tabernaklets uppbyggnad skulle allt samlas in frivilligt. Det var inte lite av smycken i silver, som sen göts till två fotstycken under var bräda. Ett Tabernakel kom inte till hur som helst med beskrivning av relativt öppen ingång men sen skulle synden placeras på både en och två syndabockar!
Det finns ingen genväg till den helige, himmelens och jordens Skapare nu heller.

”Vi skickar in skissen,” berättade en lantbrukare att en byggmästare sagt till honom, ”sen gör vi som vi vill!”
Det var då det på landet förr i tiden. Mina föräldrar byggde inte sitt hem efter en egen skiss och gjorde som de ville sen.

2006-01-21-00-00-00-2(över mina föräldrar sängar hängde denna handbroderade tavla. Text från Josua bok 24:18. Jag gissar, att min far valt bibelversen därför att han kunde hur frivilligt det är att följa Herren.)
A7 sågen 001(I bakgrunden syns byggnadsställningen till mitt blivande hem. Hunneberg ändå längre bort.)

Older Posts »

Kategorier