Den 5 september 1956

Det var som att personalen på mentalsjukhuset hann strimla min själkänsla och mitt självvärde inom 30 minuter i långa remsor den dagen! Under den tiden blev jag avklädd all värdighet, dödstrött och mager blev jag behandlad som farlig och lagd i bälte.

Sjuttio långa år har gått sen dess. Texten och bilden av min syster rebloggar jag. När jag skrollat längst ner förbi presentation av mig och kom till kommentarer, så finns min och många andras nätvän där – Andreas Holmberg. Han lever inte längre men hade gåvan att trösta och muntra upp, när det var tungt på ”nätet”.

När jag inte visste hur jag skulle fortsätt blogga eller inte blogga alls, så skrev han offentligt:

”Skriv en lovsång till Herren!”

Icke skall väl verket säga till sin Mästare: Varför gjorde du mig sådan?

Citat fritt ur minnet och frågan ställd till judarna i Rom men också till var och en som vill ha bibelns texter. (Och först i Jes 29:16). Jag för min del har letat efter tröst i bibeln under alla sjuttio åren som gått. Min Gud har rätt diagnos på mig.

Det är dags för lovsång till Herren! I hans sår har vi fått läkedom.

Tystnadsplikt

Nu får jag hjälp av WordPress sökmotorer! Det blev särskilt markant när jag började med nedräkning från siffran 12 till dag 1 den 4 september. För mig var det att få ordning på vad jag vill ha berättat och i ordning från 1 – 12, att det skulle gå att läsa i ett streck. Då blev jag avskuren och kom inte ut på http://www.gunnelsplats.com Dag 1. Hur kan det vara tekniskt fel, om det bara gäller till tre olika platser: bibeln, facebook och min egen blogg? För övrigt kom jag ut på nätet.

På Facebook kan jag skriva lättsamt och ”käcka mig” ibland. I min blogg är mitt huvudintresse vad bibeln betytt för mig genom 70 år. Den 5 september firar jag dagen då mitt liv vände tvärt i en anna riktning till fördel för psykiskt sjuka eller handikappade. Men att se värdet av vad jag fick gå igenom på ett mentalsjukhus år 1956 och konsekvenserna av fel diagnos har inte gått på en dag eller på ett år.

Guds nåd är det att det inte är ute med oss.” Paulus

Jag får hjälp att läsa vad jag skrev för 10 år sen! Eller ändå äldre. Facebook visar också gamla minnen. En dag var det ett minne av en dialog med en mycket kunnig exeget. Hon skrev, att jag delar ut mina rallarsvingar…

”Sanningen skall göra oss fria.” Jesus

Nedräkning Dag 2

Enligt statistiken har en sökmotor hittat bloggen om skam på detta datum ett annat år.

Perfekt! Det är ju vad allt bloggande handlat om äkta eller falsk skam – äkta eller falsk skuld. Dag 2 närmar jag mig poängen som blir av dag 1.

Nedräkning Dag 3

I USA kan de inte svenska språket. Ingen på WordPress vill tänka till och skaffa översättning eller fråga mig vad jag menar med nedräkning. Å andra sidan skiljer vi i tid som de är före eller efter en dag. Anna har jag träffat en enda gång i livet. På Facebook använde jag just ”nedräkning”, innan jag skulle komma till en hyrd lokal, som jag fick betala själv, för att visa vad som hände just där bland annat på avdelning 7B på före detta Restad Sjukhus – 10, 9, 8, 7. o.s.v. sen skulle dagen komma då filmen: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” skulle visas och jag berätta efteråt hur jag bearbetat traumat genom alla år sen dess. Just där och då träffades vi med lika hemska upplevelser av bältesläggningar.

Felaktiga diagnoser ger konsekvenser. Ingen kan arbeta u.p.a. (utan personligt ansvar). Jag har eget ansvar hur jag använder min tid i livet som är kvar. Nedräkningen har satt igång. Men bara till den 5:e september. Den 5 september har det gått 70 år sen dess. Jag har inget att förlora men allt att vinna. För mig är livet Kristus och …

Tre står för något så klart. För mig står det för HERREN som är en Gud, Jesus som är Gud och den helige Ande som är Gud alla eniga.

Tråkigt att jag har så kort stubin. Jag har varit frustrerad många gånger på nätet och i verkligheten.

Gode Gud förläng den!

Nedräkning Dag 6

Dag 7 som siffra står för det gudomliga och 6 för det mänskliga. Nu börjar jag om Regnbågen i mitt liv. Där borde sökmotorerna hitta flera blogg-poster från olika år.

Jag gick från kök till balkong. Det gäller att vara snabb innan den försvinner. Å andra sidan är det inga datum på mina foton. Inte alls säkert, att det är vid samma tillfälle. Däremot har jag flera datum i min första köpta bibel med övervikta skinnkanter. Hela bibeln är förstås i mjukt skinn…

Löftesbågen i skyn är omsjungen i frikyrkor och jag kunde bibeltexten långt innan Regnbågsrörelsen kom till. Föreställ dig att dess medlemmar ställer sig under den vid det tillfälle då den syns ”end too end”. Det är bara en enda person som kan stå i centrum och står i centrum. Något annat fungerar inte. Ingen kan gå ut ur den till varken till höger eller vänster kant. Pröva själv när den visar sig nästa gång så helt. En och en får vi ta emot Guds löften i personliga frågor.

Guds båge i skyn har sju färger.

Regnbågsrörelsens båge har sex.

Nedräkningen Dag 9

Det är någon sökmotor på datorn som påstår att jag räknat fel på dagar i nedräkningen. Ingen kan få rätt mot en dator! Min rubrik beror på, att jag inte vet hur jag skall fortsätta mitt bloggande, om prenumerationen går ut och när. Men jag har bestämt mig med en bibeltext i minnet – en man vädjade för ett fruktträd, som inte burit frukt:

”Också detta år…”

Så blev det äntligen morgon och jag kom ihåg en händelse från Köpenhamn. Min syster ringde och berättade, att hon varit tvungen åka till ”byn” för bara där fanns tillräckligt stora skor för sönerna. När hon ändå var i centrum så brukade hon köpa en tidning hemifrån, som var Göteborgs Posten. I den hade hon läst en grannes dödsannons hemifrån landet. Ja, det är två olika ”hemifrån” Göteborg och Norra Björke.

Jag tror inte på något öde. Jag tror på Guds ledning. För jag var villig att köra 35 mil en dag för att få möjlighet att träffa en släkting på hennes begravning. Kan detta vara 15 år sen kanske?

Och nyss när jag undrat om bara sökmotorer läser min blogg skrev ett syskonbarnbarn till mig om att hon läst min blogg. Syskonbarnbarn till henne som dött…

Så jag rebloggar med frimodighet! Personligt och privat i min höga ålder. Jag har inget att förlora. Allt att vinna!

Min andra syster var hemma en gång, när det knackade på köksdörren. Där stod en kvinna, som blev så rörd av att min mor Anna levde fortfarande. ”Tårarna bara rann,” berättade min syster på Ulla. Hon hade varit framme vid kyrkogården och chansade på ett besök i Solhem.

Min pappa David med andras barn.

”I min förra skrift min gode Teofilus…” för att citera bibeln fritt ur minnet…

I min förra blogg satte jag in ett foto på ett barn, som jag tappat kontakten med. Han var det sista av andras barn från Göteborg, som fick möta min pappa David. De bara letade sig fram till mitt hem och David låg döende på lasarettet i Trollhättan. ”De” var lika med hans mamma och syster också. Daniel var runt sex år och fick vara med och gräva lite runt vinbärsbuskar. Buskar där rotskotten ofta kom från pappas hem.

Detta behövde Daniel, som blivande man senare i livet, få berätta hur duktig han varit. Så på lasarettet fick han gå med in en stund, presentera sig och berätta. Detta minne dök upp nu när sökmotorn räknar framåt i tiden och jag bakåt.

Kopiering

I kväll flyttar jag Svenska Kärnbibelns text en kvart om dagen till min blogg. I morse satte jag in den på min tidslinje på f.d. FACEBOOK numera META. De frågar med svag text: ”Vad tänker du på nu?” De vill ha oss att skriva men isolerar oss från varandra. Möjligheten till dialog är snabb men kortvarig – bäst för morgon och förmiddag. Jag är pratsjuk och texten bör vara lättsam – inget allvarligt predikande.

Då passar WordPress för det jag egentligen vill. Då blir det ingen dialog mer än som stort undantag. Jag får prata för mig själv. Så gjorde jag i morse. Svarade på METAS fråga och berättade om mitt högmod med stor självironi. Varför är det så svårt eller omöjligt att kommentera på min blogg? Jag har skapat en kort E-postadress, som står längst ner för den som skrollar lite längre ned. Ja, jag vet att jag upprepar mig mycket! Det är ingen ursäkt. Det är brist på feedback också.

Gång på gång berättar jag om felbehandling och fel diagnos i 20-årsålden men jag kom ingenstans dit jag ville efter diagnosen. Då fanns inte tekniska hjälpmedel för att ligga och läsa. Sitta klarade jag inte så länge. All värk i ryggen påverkar också möjligheten att ta in kunskap och kunna behålla den över olika tentamen.

Nog om detta nu är jag över 90 år och älskar Hebreerbrevet! Ändå har så självklara saker gått förbi mig som att antagligen evangelisten Lukas är författaren och den ende icke juden av evangelisterna.

”Förstår du vad du läser?” Ja, i morse glimmade det till att författaren skriver ”oss” och ”er” ”vi” och ”dem”… Svenska Kärnbibeln är bra men jag kan inte få med deras kommentarer tydligt genom olika stil!

Hebr 4:1-13

1[Sista delen i Ps 95, som citerades i Heb 3:11 handlar om Guds vila.] När nu ett löfte finns kvar om att få komma in i hans vila, låt oss då akta oss så att ingen av er visar sig gå miste om det. 2För det glada budskapet har blivit predikat för oss också, på samma sätt som för dem [israeliterna i öknen]. Men för dem blev budskapet de hörde till ingen nytta, eftersom de inte kombinerade (förenade, blandade) det med tro. 3Det är vi som tror som går in i vilan. Herren säger:

Så svor jag i min vrede:

De ska aldrig komma in i min vila. [Ps 95:11]

Ändå har hans verk stått färdiga sedan världens nedkastande [gr. apo kosmos katabole – dvs. från syndafallet då Guds ordnade världssystem raserades], 4för på ett ställe säger han om den sjunde dagen: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk. [1 Mos 2:2] 5[Tillbaka till den text som jag citerade tidigare från Psaltaren.] Här säger han: ”De ska aldrig komma in i min vila.” [Ps 95:11] 6Det står alltså fast att vissa går in i vilan, och att de som först fick höra evangeliet inte kom in på grund av olydnad [som är det synliga resultatet av otro]. 7På nytt bestämmer han en speciell dag, [ett nytt] ”i dag” [då det är möjligt att få gå in i vilan, se Heb 13:7] när han talar genom David långt senare [omkring femhundra år efter Josua och intåget i löfteslandet] i de orden som redan har citerats:

I dag, om ni hör hans röst,

förhärda inte era hjärtan. [Ps 95:7-8]

8[Denna vila syftade inte på hur israeliterna kom in i landet Kanaan.] För om Josua hade fört dem in i vilan (då man vilar från arbete), skulle Gud inte senare ha talat om en annan dag. 9Alltså kvarstår en sabbatsvila för Guds folk. [Detta är enda gången ordet sabbatsvila, gr. sabbatismos, används. Det beskriver en fulländad vila, se Upp 14:13.] 10För den som har kommit (gått) in i hans [Guds] vila, han har också fått vila [sig] från sina verk (gärningar), precis (på samma sätt) som Gud [vilade] från sina (ordagrant: ”de egna”). 11Låt oss därför sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad.

12För Guds ord (gr. logos) är levande och verksamt (aktivt, effektivt, kraftfullt – gr. energes) och skarpare [mer genomträngande och hjälper långt mer] än något tveeggat svärd. Det tränger till och med igenom så långt att det delar (skiljer, särar) [orsakar en separation av]

själ och ande,

både leder och märg [i plural: ”märgmassor”],

och urskiljer (kritiskt granskar; urskiljande kan döma mellan) hjärtats

tankar (känslosamma överväganden; reflektioner)

och uppsåt (intentioner; moraliska insikter) [där idéer och uppfattningar föds].

[Grekiskans ordagranna innebörd av ett tveeggat svärd är ”ett svärd med två mynningar/munnar/kanter” (”mynning” som i ordet ”flodmynning” från grekiskans distomos; dis som betyder dubbel och stoma som betyder mun/mynning – används bl. a om kanten på något). Ordet som utgår från Guds mun utgör den ena sidan av svärdet och när vi med vår mun talar ut Guds ord utgör det den andra sidan. Versen har tre ordpar: själ/ande, leder/märg och hjärtats tankar/uppsåt. I centrum står det som har att göra med kroppens skelett – det är osynligt för ögat, men påverkar ändå hela kroppen. Ordningen i varje par visar att leden illustrerar själ och tankar och märgen i det inre ande och uppsåt. På samma sätt som leden är rörlig är själen ombytlig och de känslosamma tankarna föränderliga. Och liksom märgen producerar blodkroppar inuti den fasta benstommen och är källan till liv, se 3 Mos 17:11, så utgör människans ande hennes inre liv. En människas innersta inställning och djupa övertygelse föder hjärtats uppsåt.]

13Inför Gud är ingenting skapat dolt, allt är naket och exponerat (öppet) för hans ögon. Inför honom måste vi alla stå till svars (öppet redovisa räkenskap för våra liv).

[Ordet ”exponerat” används endast här i Nya testamentet och betyder ordagrant ”nacken böjd bakåt, öppen och exponerad”. Det beskriver en brottare som tar ett avgörande grepp på sin opponent och böjer bak hans huvud och segervisst visar upp hans ansikte inför åskådarna. Det kan också beskriva hur nacken på ett djur som ska offras böjs bakåt och exponeras för kniven. Prästen som ska offra öppnar upp djuret och ser in i alla delar. Särskilt sista betydelsen passar in i sammanhanget med det tveeggade svärdet.]

Kvartbibel (bibelsällskapets plan) Slut på kopieringen.

Vilken text! Tänk, att få samtala om detta ”vi” och ”dom” i dessa valtider – hat eller kärlek!

Utvandrare eller invandrare…

”Jag hjälper dig…”

Natten var över och skräcken kom för morgondagen. Är det så konstigt, när dörrposterna är för smala för en rullstol? Det kan jag se med ögonmått eller med hjälp av min fars tumstock.

Skall det vara så svårt att fatta, att tiden kan var inne för äldreboende? Andra före mig har ju blivit gamla och måst lämna sitt hem!

Då ringer de små orden inom mig: ”Jag hjälper dig!”

Det har ju varit tvärstopp förut och någon har sett min situation och sagt med glädje: ”Jag hjälper dig!” Nu känner jag ett stort behov av att få säga: ”Tack!” Det var en gång allt såg hopplöst ut och jag kom ingenstans. Det var stopp överallt. Ingen vill ha det jag vill visa på av upptäckter i bibeln. Det var när orden lyste där i bibeln:

Jag hjälper dig och uppehåller dig med min högra hand.”

Nu är jag i stort behov av att få säga: ”Tack gode Gud för din högra hand!” Om hans högra hand uppehåller mig blir det ju på min vänstra sida, som är så osäker och svag! Skall inte jag få tro, att bibeln är skriven till mig också?

Vi skall ju alla dö och äro då som vatten, som spilles på jorden och icke kan samlas upp igen. Men Gud tager icke livet bort, utan han tänker ut vad göras kan, för att den förskjutne icke må bliva förskjuten och skild från honom.”

Man skall inte ta en bibelvers ur sitt sammanhang. Vi skall se vem texten är skriven till! Ändå blev den en vers att kunna utantill från 2 Samuelsboken 14:14 och 1917 års översättning- oavsett allt jag inte förstår!

Det håller år 2026 också med föreställningen att få vara den utan namn i bibelsammanhanget i Lukas kap 24 vers 13 och framåt. Jag får berätta om mina förluster. Jag får vänta in hans svar och tillrättavisning. Vi går så sakta den andre lärjungen och jag, för vi trodde under några år och är desillusionerade…

Så otroligt skönt att han lyssnar först!

Din spira Jesu, sträcker ut. Så långt som dagen hinner. Ditt rike står till tidens slut, Det står då allt försvinner. Ditt namn bekänns med himmelskt mod, Och för ditt kors din segerstod, Nedfalla folk och kungar.” (F.M. Franzén 1772-1847)

En gång fick jag hjälp att se vad drottning Vasti står för här på min blogg. Tänk, om en Franzén i slutet av 1800-talet fattade bättre om Guds gränsdragningar då än nutidens alla analytiker att bibeln måste vara föråldrad! Den kan inte gälla.

Mitt rike är inte av denna världen,” sa Jesus. Det visste Ester.

En visselblåsare

”Vem är ”Pat.” frågade hon, när boken kommit ut år 2011 på hösten. Det kan ju vara ett personnamn? Det kan ju vara vem som helst i vilken sjukjournal som helst!

I min blogg finns redan ”ironi och självironi”. En god vän varnade mig med anledning av bokens titel, att det är svårt med ironi i texter, när man inte kan se kroppspråket eller ha ögonkontakt.

Så kom den märkliga dagen i mitt liv som 90-åring, att svaret på samtliga blodprov visar, att jag är frisk! Varför fortsätter jag då att strida mot sjukvården? På min 90-årsdag fick jag löfte om en present- boken ”BÄLTAD” av läkaren Maria Ingström – ”Från psykos till läkare – och vägen till en bättre psykiatri”.

En visselblåsare i sanning!

Gissa om jag uppskattar denna present! Ändå har jag bara läst första delen. Den är oersättlig för mig, envis som jag är och Ego-trippad. Författaren var nästan färdigutbildad till läkare men fick en psykos. ”23 år efter händelsen och med 22 yrkesverksamma år bestämmer Maria sig för att öppet berätta om erfarenheterna…”

Precis vad jag behöver få läsa om! Vad är en psykos? Hur fungerar den inifrån beskriven? Under årens lopp sen år 2010 har jag fått lyssna på olika berättelser inifrån. För mig räcker inte teoretisk beskrivning av vanföreställningar. Ingen berättelse har stämt för mig med den diagnos jag fick år 1956.

Backa – gör om och gör rätt! Visa lite kurage i Socialstyrelsen som på min tid hette Medicinalstyrelsen. Detta är ingen ”Pat.”! Det är människor av kött och blod, som borde reagera någon gång efter alla anmälningar om bältesläggningar och tvångssprutor! År 1956 skrev jag och frågade vem som har rätt att ordinera bälte och varför jag fick en blodtryckssänkande medicin som hade perfekt värde. Biverkan av Serpasil är depression och till och med fara för suicid stod det att läsa i Fass-boken på min tid som sjuksköterskeelev.

Det är ANDEN som fattas. Människan består av ande, psyke och kropp! Det är bibeln som fattas med sina grundläggande sanningar:”… kött och blod har inte uppenbarat detta för mig heller…” att Jesus är Guds son. Bibeln har visat mig att Herren Gud vet allt om mig! ”Oläklig är den skada du fått…Ingen tar sig an din sak…Se jag vill läka dina sår säger Herren…” ”I hans sår har vi fått läkedom.”

Där går en skiljelinje mellan boken som jag gav namnet: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” och filmen med samma namn, som går på Youtube. Psykiatrin och samhället släpper inte in teologi, som betyder läran om Gud.

Det är synd!

Biskopen i Västerås – kopia

Rubriken kunde lika väl vara: ”Min värkstad”

Jag har inget nummer på detta skämt ännu. Men upprepar mig ständigt. Som gamla gör och jag alltid gjort. Natten med värk är inte över. Den brukar släppa runt klockan 3. Är det olidligt innan måste jag gå upp och skriver. Förr kunde jag vara destruktiv och till och med dricka kaffe. Sen kommer en rutin att öppna datorn för att läsa dagens kvart ur Svenska Kärnbibeln. Den är bra! Sen går jag till min plats i rymden och kollar om någon läst någon av mina bloggar…

I natt kom jag på att det kanske går att vara rolii en gång till fast det är avlägset. Jo, andra före mig har ju blivit gamla och fått besök mitt i vardagen. Så blev det för min mor Anna och köksdörren var alltid öppen för besök. Hon som kommit på besök fick hänvisning till hennes man i verkstan. Mamma berättade allt för mig och jag frågade hur det besöket gick:

Jo, ho´ kom fort ut därifrån.” Frågan fick gå vidare till pappa David: ”Har du haft besök i verkstan? Det kunde han inte förneka och jag berättade vad mamma sagt.

Ho velle skriva upp ôss på e lista i stan och ja´ fråga henne (här gjorde han ett svep med en arm över hyvlebänken och frågade:

Hur har du tänkt ja´ ska få me´ den här?

Bra fråga. Bergstrand upp i dagen. Jag undrar hur jag skall få med min ”maskinpark” och vet att titeln på besöket är: biståndsbedömare. Hon har redan varit och jag visade mina två garderober med genomgång för luft på sommaren till nästa garderob. Annars får datorn – den som står still – värmeslag. Jag kan engelska numera och mobil betyder rörlig.

Den bara retar mig.

Därav mitt senast skämt från nätterna med kramp. Jag kan gå upp till min värkstad. Nej, den kunde jag inte få med. Och inte den blå kökssoffan där docent Thorvald Bjurö suttit en gång som barn. David var snickare och hade ritat soffan själv. Linus Johansson hade målat den. Originalfärgen tog jag bort till dalablå.

Här kommer en repris på bloggen från år 2011 den 10 april: Jag skrev enligt statistiken idag:

Biskopen i Västerås

Det skall bli mycket intressant, att få veta hur samtalet går mellan prästen Ulla Karlsson och biskopen, som hennes högste chef. Det står som sagt inget i bibeln om svenska kyrkan som högkyrka, lågkyrka eller frikyrka. Det står bara, att vi skall pröva det som förkunnas.

Det verkar som att mitt sätt att tänka och känna är mycket gammalmodigt i förhållande till artiklarna i Sv Kyrkans tidning av Ulla Karlsson. Det verkar som att jag då för min del har stannat i utvecklingen på åren runt 1911. Jag är med andra ord bara 100 år efter min tid i mitt tänk. Jo, jag dammade av en andaktsbok från år 1915 skriven av biskopen i Västerås Gottfrid Billing. Det han skriver stämmer med det som står i bibeln. Det är bara stavningen som skiljer.

– Han (Paulus) har lärt oss hvad det är, hvarefter vi skola pröfva all kristlig predikan; denna skall prövas efter den plats, som i den inrymmes åt Kristi kors. Något betänkligare tecken till ett urarmat församlingslif och till en urvattnad predikan gifves icke, än att talet om korset är matt, otydligt, tveksamt, så att man nästan ej har något om detta att vittna och bekänna.
Citatet är bara en enda liten del om förkunnelsen om Kristi kors och om ”själfgjorda” kristna, som utesluter talet om korset.

Boken av biskop Gottfrid Billing heter:
Betraktelser för hvarje dag under kyrkoåret

Billing var professor i praktisk teologi vid Lunds universitet 1881, biskop i Västerås 1884, överhovpredikant 1885[1] biskop i Lunds stift 1898 riksdagsledamot (första kammaren 1889-1906 och 1908-1912, ledamot av Svenska Akademien 1900. (Wikipedia). Slut citat

”Vad är ditt drive i detta?”

Det finns människor som kommit i min väg i rätt tid. Så är det med fotografen till detta foto Annica Engström – projektledare, författare och konstnär. Då hade jag en bok i huvudet, som jag skissat på och ville visa. Frågan som kom en gång var av en psykolog/psykoterapeut, när jag rullade ut en släktforskning från Abraham till Jesus i Matteus evangelium kapitel 1 och från Jesus till Adam och sen Gud i Lukas evangelium kapitel 3. Hon heter Hanna Lundblad Edling:

”Vad är ditt drive till detta?”

Innan jag berättar om släktrullen kollade jag statistiken på bloggen och fann ”Hemligheten” skriven för 10 år sen. Tydligare än så här kan jag inte vara: Jesus är Sanningen. Inte en sanning med modifikation. Inte en halvsanning utan summan av allt berättat, som står i bibeln. Inget är sopat under mattan av alla vidrigheter, grymheter, list och lögn. Profeterna har inte skönmålat sitt Israel, som ett utvalt folk.

Två blädderbloocksblad 80 cm höga efter varandra blir 160 cm med JUDA stam av de tolv sönerna som skarv. Bredden är 58 cm. Då fick varje man bara 2 cm var i höjd med lite mellanrum. Namnet Jesus i korset är mera. Det är bara att skriva av alla namn som står i släktregistren för att hjälpa sig själv lite bättre att förstå att tusen år är som en dag för Herren! Plötsligt såg jag att Maria och Josefs släkter går ihop först i kung Davids äktenskapsbrott med Batseba – Urias hustru. Ingen har något att berömma sig av i försoningen med Gud genom Jesus!

Jag har ett rött tvinnat snöre, som får ligga utanpå blädderblockspappren! ”Jesu Guds Sons blod renar från all synd.”

Jag kommer ensam på det stora Drottningtorget i Göteborg gående med min rollator. När jag kom hem från den träffen hade jag ett sms från Norrland, som gav en viktig pusselbit i mitt brokiga liv och alla märkliga möten jag gjort med så kallade ”utslagna människor”.

Detta var en mycket märklig dag, då en liten krokig gumma blev fotograferad med hela sitt liv i bagaget och omgivningen runt.

”Jag vill lära känna kraften i hans uppståndelse!”

Jag spolar av nu

Det uttrycket har jag haft länge på META/Facebook. Jag varierar med att jag sopar upp efter mig. En ingift i min socken sa en gång och skrattade:
Om en skulle bli arg på Gunnel, finge en vara arg jämt.”

Här är en gammal blogg-post med löfte om att få citera en lång dialog på nätet i början av 2000-talet. Då var det heta debatter. Och jag var arg ofta, för det var roligt att reta bibeltroende. Med Annika blev det mycket givande dialog…

Den som följt min blogg vet att förbundet mellan HERREN och en man, familj, släkt upprepades tills Jakobs kamp med den okände blev något nytt – ett ISRAEL. Jakob släppte inte taget med mindre än att bli välsignad.

En och en får vi kämpa i natten och hålla fast vid honom som kämpar med oss. Till dess vi får välsignelsen…