Kategori: Vägen valde mig

Det bara hunden fick veta

I dag på morgonen har jag bett AI för tredje gången i mitt liv om hjälp att grovstäda i min blogg med 1300 poster.

Här kommer deras svar:

Precis där släcktes skärmen på datorn. Jag hade inte sparat svaret och hittar det inte. Men det var beröm och förslag på struktur, som jag sen inte hittar på WordPress. Det är ju engelska ord blandat med svenska. Obegripliga för mig.

Senaste bloggen handlade om min far David i hans snickarverstad. Jag spinner på att jag också har en ”värkstad”. Särskilt på nätterna med kramp. Där snickrar jag ihop manus till eventuellt nästa bok – boken om mina ”utomäktenskapliga barn” u.ä.

Min mor Anna får vara med på detta foto och ett syskonbarn i hennes knä. Huvudpersonen kallades ”PHoffe” av en yngre bror.

”Det är min farfar förstår du,” sa ett av mina aderton syskonbarn en gång då hon skulle presentera honom för en främling för honom. Detta är viktigt. Så jag skriver vad jag vill om ”mina” barn. Det var pappa David, som blev så irriterad över förkortningen u.p.a. Hans kommentar lär ha varit:

Ingen kan arbeta utan personligt ansvar.

Åter till AI som vill hjälpa mig se mitt eget ansvar för vem jag tror på. Kommer detta fram i de 1300 och över det bloggposterna?

Jag återkommer till huvudpersonen i mitt liv!

Klockan går inte

Väntar på att klockan skall gå. Jag är mycket gammal nu och tappar livslusten ibland och orken inte minst. Slutade att dra upp den gamla moraklockan med fodral, som pappa David gjort under de svåra depressionåren på 30-talet. Då fanns varken jobb eller pengar. Bara många barn som mina äldre syskon och jag. Den går men inte ifrån mig. Hälsningar till alla som har mer än fodral.

**********************

Där fortsätter jag en repris från Facebook/META, som gick bra och fick många ”Gilla”. Å andra sidan rebloggar jag härifrån andra gånger. Min far gjorde klockfodral efter 70-årsåldern över 200. Då fick han tillgång till en liten före detta vedbod och byggde sig en verkstad tillsamman med familjens egna. En skolkamrat till min stoasyster kom för att hämta sin beställda klocka. Uren är Westerstrands. Egna barnen fick var sin först utan att beställa. Jag till vänster på fotot är yngst och fick den från år 1934 med tungt lod, som dras upp via vajer. Min far bytte upp sig till en modernare från sin lilla verkstad.

Första Möbelfabriken brann ner till grunden år 1936. (Se bloggen u.p.a.)

Mina föräldrars vackra kärlekshistoria finns via kartan och cykelvägarna mellan dem. Jag leker med ord och anser, att jag har en ”värkstad” också. Där talar Gud och jag får snickra ihop orden. Nätterna med värk blir långa. Då gissar jag var klockan kan vara, innan jag tänder lampan och går upp.

Därav ”klockan går inte”. Jag väntar på morgonen som är min. Nu är det dag och dörrklockan, som inte fungerar. Bytet av de höga masterna krånglar till det. Dom är på G – trådlösa.

Precis som min kommunikation uppåt och mina föräldrars var en gång.

”Skriv en lovsång till Herren!” Tack för din vägledning genom Paulus!

Så bra då, att jag varit så barnslig, att jag trott, att bibeltexten varit till mig! Precis som jag läste den som ung!

”Inga andra frestelser hava mött eder än sådana som vanligen möta människor. Och Gud är trofast, han skall icke tillstädja att I bliven frestade över eder förmåga, utan när han låter frestelsen komma, skall han ock bereda eder en utväg därur, så att I kunnen härda ut i den.” 1 Kor 10:13 (1917 års öv.s.)

Inte för att jag kunde något om att först se efter vem texten var till! Nej, då! Inom protesterade jag och tyckte mig vara ett undantag och prövad över min förmåga.

”Vi kan inte hindra fåglarna att flyga över vårt huvud men vi kan hindra dem att bygga bo där.” (En poetisk sanning i samma påstående som bibelns.)

Tack, Jesus, för alla dina förböner för mig. Jag har belägg för detta i ditt ord, att du skulle mana gott för dina lärjungar men också för dem, som kom till tro på deras vittesbörd. Så snart du kom tillbaka till Fadern i himlen, där du kom från…Jag kom till tro på grund av andras berättelser om dig och deras böner!

Kommer nya bibelöversättningar att tunna ut bibliska påståenden?

”Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över er förmåga, utan när prövningen kommer skall han också visa er en utväg, så att ni kan härda ut.” 1 Kor 10:13 (Bibel 2026)

Så sant som detta blev skrivet och översatt genom olika tider till vårt språk!

ORDET tog sin boning i mig. Men inte på en dag eller utan bråk från min sida.

”Skriv en lovsång till Herren” – Nytt försök

Den senaste bibelöversättningen har landat i mitt liv!

Det finns all anledning att skriva en lovsång till Herren, som talat till mig personligt ända sen tonåren genom sitt eget ord! För jag tänker inte som man först bör tänka:

”Vem är detta skrivet till?”

Alldeles gråtfärdig gick jag upp på mitt lilla vindsrum på kvällen. Tåget från Trollhättan anlände 17.23 där realskolan var. Vi bodde närmast stationshuset. Jag hade gråtit dämpat i klassen också på lektionen efter det att läraren i engelska språket gett mig en skarp tillrättavisning. Jag hade försvarat en klasskamrat högt. Han varnade för sänkt ordningsbetyg för att jag pratade utan att bli tillfrågad..

Kunde Gud trösta mig? Jag öppnade mitt lilla testamente på måfå och läste där blicken föll. Det var ingen tröst, att han visste vad jag gått igenom inför klassen av skam. ”Varför går ni tillrätta med varandra? Varför lider ni inte hellre orätt…”. Varför fortsätter jag, att vilja ha rätt? Facebook påminner idag om ett inlägg jag skrev för 4 år sen. År efter år har jag önskat att få rätt!

Nu har jag den senaste bibelöversättningen och har sett efter om det är något förmildrat till min fördel. Jag behöver inte leta länge. Jag vet precis var det står i början av bibeln. Kain var vred och avundsjuk på sin broder Abel. HERREN hade uppskattat Abels gåva men inte Kains. Så är HERREN på promenad i lustgården och möter Kain och frågar honom varför han är vred och varför han sänkte sin blick.

”Om du handlar rätt vågar du ju lyfta din blick men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå men du skall råda över den.”

Så står det från början av bibeln och senare står det, att det är i hjärtat som onda tankar blir till, växer och blir havande med synd.

Lite syskonavudsjuka kan det vara så farligt? Är det inte bättre med lite förståelse? Kain vill väl också bli sedd och få lite beröm?

Jo, jag fattar att bibeltexten är till andra personer för mycket länge sedan.

Tack, Jesus, att du dog för min skull också när jag inte kan styra mina tankar! Tack, Jesus, för att du lovade dina lärjungar en annan Hjälpare, Lärare och Försvarare. Du övergav inte dina lärjungar! Du överger inte mig! Jag vill ha ditt ord och din tillrättavisning!

Du vill hjälpa mig att förstå vad din frälsning innebär!

”Skriv en lovsång till Herren!”

(Uppmaning av Andreas Holmberg för länge sedan…)

Nu skall det bli av! Jag vill tacka Herren för allt jag fått av undervisning i bibeln genom mina föräldrar och söndagsskolan om Jesus Guds son. Sen barndomen har utvecklingen gått snabbt tekniskt. Jag kan googla och söka på sångerna om honom och välja Astrid Lindgren som sjunger:

Då hamnar vi rätt i tid, när den sången sjöngs vers för vers i Astrid Lindgrens barndom. Jag vill tacka Gud för min farmors far, som gjorde en helomvändning från sitt superi till en nykter man. Den muntliga berättelsen är, att han sen dess köpte upp böndernas potatis och tillverkade stärkelse i en fabrik han byggt. Han var även med och byggde Missionshuset i Hjo. I min fars hem hängde ett stort fotografi på C.O. Rosenius på en vägg i finrummet och på den andra ett lika stort på Paul Petter Waldenström.

Idag vill jag tacka Gud för kantor Andreas Holmbergs liv. Han var född 22 mars 1970 och dog 23 augusti 2026. Idag är begravning i Njutångers kyrka och sen minnesstund. Detta är bara en så kallad ”nätvän” för mig den första gången runt år 2002 i Skutans bibelsamtal inom Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet.

En röst har tystnat som vågade gå mot strömmen. Jag gissar, att det blev ett högt pris att ifrågasätta utvecklingen av undervisning inom Svenska Kyrkan. Ett enda exempel. Jag skrev på Facebook, att jag tycker uttrycket bland kristna är konstigt som låter: ”Jag gör så gott jag kan. Sen får Gud göra resten.” Nog såg Andreas detta och kunde berätta hur långt tillbaka i tiden det var teologiskt.

Jag har bara kommit till mitten av 1800-talet och Roparna, när det gäller skiljelinjer mellan Svenska Kyrkan och utbrytarrörelser. Andreas kunde långt mer än sin Rosenius! När jag varit förtvivlad över mycket som lämnat bibelns klara undervisning, så är det äldre psalmböcker som hjälpt mig. Andreas gjorde ett stort arbete och samlade ihop mycket gamla psalmer och sånger och bjuder oss på via nätet.

Den 5 september 1956

Det var som att personalen på mentalsjukhuset hann strimla min själkänsla och mitt självvärde inom 30 minuter i långa remsor den dagen! Under den tiden blev jag avklädd all värdighet, dödstrött och mager blev jag behandlad som farlig och lagd i bälte.

Sjuttio långa år har gått sen dess. Texten och bilden av min syster rebloggar jag. När jag skrollat längst ner förbi presentation av mig och kom till kommentarer, så finns min och många andras nätvän där – Andreas Holmberg. Han lever inte längre men hade gåvan att trösta och muntra upp, när det var tungt på ”nätet”.

När jag inte visste hur jag skulle fortsätt blogga eller inte blogga alls, så skrev han offentligt:

”Skriv en lovsång till Herren!”

Icke skall väl verket säga till sin Mästare: Varför gjorde du mig sådan?

Citat fritt ur minnet och frågan ställd till judarna i Rom men också till var och en som vill ha bibelns texter. (Och först i Jes 29:16). Jag för min del har letat efter tröst i bibeln under alla sjuttio åren som gått. Min Gud har rätt diagnos på mig.

Det är dags för lovsång till Herren! I hans sår har vi fått läkedom.

Manhaftiga fruntimmer

Tystnadsplikt

Nu får jag hjälp av WordPress sökmotorer! Det blev särskilt markant när jag började med nedräkning från siffran 12 till dag 1 den 4 september. För mig var det att få ordning på vad jag vill ha berättat och i ordning från 1 – 12, att det skulle gå att läsa i ett streck. Då blev jag avskuren och kom inte ut på http://www.gunnelsplats.com Dag 1. Hur kan det vara tekniskt fel, om det bara gäller till tre olika platser: bibeln, facebook och min egen blogg? För övrigt kom jag ut på nätet.

På Facebook kan jag skriva lättsamt och ”käcka mig” ibland. I min blogg är mitt huvudintresse vad bibeln betytt för mig genom 70 år. Den 5 september firar jag dagen då mitt liv vände tvärt i en anna riktning till fördel för psykiskt sjuka eller handikappade. Men att se värdet av vad jag fick gå igenom på ett mentalsjukhus år 1956 och konsekvenserna av fel diagnos har inte gått på en dag eller på ett år.

”Guds nåd är det att det inte är ute med oss.” Paulus

Jag får hjälp att läsa vad jag skrev för 10 år sen! Eller ändå äldre. Facebook visar också gamla minnen. En dag var det ett minne av en dialog med en mycket kunnig exeget. Hon skrev, att jag delar ut mina rallarsvingar…

”Sanningen skall göra oss fria.” Jesus

Storm i ett vattenglas

Nedräkning Dag 2

Enligt statistiken har en sökmotor hittat bloggen om skam på detta datum ett annat år.

Perfekt! Det är ju vad allt bloggande handlat om äkta eller falsk skam – äkta eller falsk skuld. Dag 2 närmar jag mig poängen som blir av dag 1.

Skamfrågan

Nedräkning Dag 3

I USA kan de inte svenska språket. Ingen på WordPress vill tänka till och skaffa översättning eller fråga mig vad jag menar med nedräkning. Å andra sidan skiljer vi i tid som de är före eller efter en dag. Anna har jag träffat en enda gång i livet. På Facebook använde jag just ”nedräkning”, innan jag skulle komma till en hyrd lokal, som jag fick betala själv, för att visa vad som hände just där bland annat på avdelning 7B på före detta Restad Sjukhus – 10, 9, 8, 7. o.s.v. sen skulle dagen komma då filmen: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” skulle visas och jag berätta efteråt hur jag bearbetat traumat genom alla år sen dess. Just där och då träffades vi med lika hemska upplevelser av bältesläggningar.

Felaktiga diagnoser ger konsekvenser. Ingen kan arbeta u.p.a. (utan personligt ansvar). Jag har eget ansvar hur jag använder min tid i livet som är kvar. Nedräkningen har satt igång. Men bara till den 5:e september. Den 5 september har det gått 70 år sen dess. Jag har inget att förlora men allt att vinna. För mig är livet Kristus och …

Tre står för något så klart. För mig står det för HERREN som är en Gud, Jesus som är Gud och den helige Ande som är Gud alla eniga.

Tråkigt att jag har så kort stubin. Jag har varit frustrerad många gånger på nätet och i verkligheten.

Gode Gud förläng den!

Lite ödmjukhet – tack

Nedräkning Dag 5

Fem är min dag. Jag var 4 men inte fem år, när jag fick första posten hemifrån. Jag var skild från min stora familj under 10 dygn och de fick inte hälsa på mig. Barn skrek visst om deras mamma gick. Så det gällde att spara beviset på att de gjort sitt och skickat post år 1940 till mig.

För doktorn förklarade jag, att jag ville hjälpa min pappa att gräva. Om detta finns det utförlig beskrivning om blodets funktion i min blogg.

Fem är min siffra i personnumret. Finns femman fick jag veta i slutet av femtiotalet, att sjukjournalen sparades i all evighet med någon femma i. Tio står för fullhet i bibelns siffervärde. Då blir fem hälften har jag räknat ut. Hundra står för fullhetens fullhet. Då blir 50 hälften, som en biblisk aln på ett ungefär eller c:a förkortat. (En aln mäts från armbågen ner till klykan mellan tumme och pekfinger. Precis som man vevar upp garn eller linor.)

”En aln som den nu är”, står det i min bibel.

På den varpa pappa David gjort på möbelfabriken att ha på loftet hemma var en aln 60 cm.

När jag var 4 men inte 5 år ville jag vara med honom i trädgården och gräva men körde trädgårdsgrepen rakt genom den bara foten. Det blev 10 dygn utan min stora familj. Där börjar livets P.T.S. (posttraumatisk stress) anar jag.

När jag kom hem fick jag sitta i hans knä och han sjöng för mig:

”I en djup oändlig skog svart av moln där åskan skog gick ett litet barn en gång Dagen lång. Ja, den dagen var så lång…” Tryggheten var tillbaka. På långa predikningar i Missionskyrkan kunde jag få sitta i hans knä och sova middag. Jag hörde ändå! (Enligt uppgift till en lite äldre syster som retades eller var lite avundsjuk.)

brefvet kom…..

Nedräkning Dag 6

Dag 7 som siffra står för det gudomliga och 6 för det mänskliga. Nu börjar jag om Regnbågen i mitt liv. Där borde sökmotorerna hitta flera blogg-poster från olika år.

Jag gick från kök till balkong. Det gäller att vara snabb innan den försvinner. Å andra sidan är det inga datum på mina foton. Inte alls säkert, att det är vid samma tillfälle. Däremot har jag flera datum i min första köpta bibel med övervikta skinnkanter. Hela bibeln är förstås i mjukt skinn…

Löftesbågen i skyn är omsjungen i frikyrkor och jag kunde bibeltexten långt innan Regnbågsrörelsen kom till. Föreställ dig att dess medlemmar ställer sig under den vid det tillfälle då den syns ”end too end”. Det är bara en enda person som kan stå i centrum och står i centrum. Något annat fungerar inte. Ingen kan gå ut ur den till varken till höger eller vänster kant. Pröva själv när den visar sig nästa gång så helt. En och en får vi ta emot Guds löften i personliga frågor.

Guds båge i skyn har sju färger.

Regnbågsrörelsens båge har sex.

Nedräkningen Dag 7

Det blir mer och mer märkligt med synkronisering. WordPress räknar på ett sätt hur många dagar jag hållit på med detta sätt att räkna, som är ett privat påhitt. Jag följer deras förslag att se efter vad jag skrev denna dag för 10 år sen. 7 är en helig siffra i bibelns texter. Jag är på dag 7 i nedräkning. 7 är sista dagen i veckan sabbatsdagen lördag i judisk lära, om jag fattat rätt. Den firas på lördag. Enligt Kristendomen är söndag den första dagen i veckan för Jesus uppstod på tredje dagen. (Förr i våra almanackor var den som röd dag först i veckan. Det är den inte numera.)

Paulus skriver mer än en gång i idrottstermer. Bara en vinner segerkransen. Löp som denne. Gäller sporten boxning får inte motståndaren ligga på golvet tills domaren räknat från tio till noll utan att resa sig. Paulus skriver om hur han blivit slagen till marken…

Hemligheten