Privat eller personligt

”Du får göra vad du vill,” sa fotografen till de fina fotona. Eric Strand var 90 år, när vi möttes första gången och pratade Toddestorp. Det var bara ån mellan husen. Kvarnen som blev hans en dag hade min morfar byggt på andra sidan och min berättelse fortsätter. För mina dagar är räknade och min Gud och deras Gud skär ner mig från bommen.

Precis där vill jag fortsätta berättandet och nedräkningen till den 5:e september. Den dagen firar jag efter många års kamp med orden förlåta eller glömma. Den ena syndabocken efter den andra dog, som jag kunde skylla allt ledsamt som hänt på. Sen blev frågan om det kanske är något fel på mig – min skuld till lidandet. Försonad och förlåten blev som hjärtslagen. Blodet pumpas ut i hela kroppen med ett kraftigare slag. Det från förmak till kammare lite otydligare. Så har mitt hjärta fortsatt att slå troget dygn efter dygn.

Ingen dör av artros minsann men opraktiskt är det att inte få gå upp på en stege längre! För där är alla överskåp. Överfulla. Min storebror hann att få barnbarns barn medan han levde. En av hans söner kom på att hans barnbarn i sin tur kunde hjälpa mig att städa. Sagt och gjort. Äntligen kunde jag få veta vad som fanns i vissa överskåp! Det hade jag inget minne av! Där fanns en tjock bunt med över hundra brev inom packar med gummiband. Min berättelse som blivit ett stycke kultur går ihop med hennes, som fick 10 års fängelse på Hinseberg en ruskig dag. Så satte jag mig att läsa brev för brev, innan jag slängde dem. Mina brev till henne är sparade i en annan del av Sverige. Som väl är…

En dag när jag undrade över vem som läser min blogg tänkte jag igenom bilden för bloggen. Jag står med ryggen åt Hinsebergs kvinnofängelse, landet största centrala fängelse för kvinnor. Besökare måste ta sig en lång väg från Skåne eller Norrland oavsett anhörigas önskemål om lite längre besökstid. Jag ville ha en bild på den förflutna fångenskapen och friheten, som ligger framför. Där finns ett vatten mellan med en pontonbro. På 70-talet var det tillåtet för en bil i taget. Senare fick jag tag på en bra bok för unga som heter ”Broar så byggs de”. Med hjälp av den kunde jag ”bygga” andakter till himmelriket i frihet från en fångenskap i psyket på jorden.

Där är jag nu. Jag tålde inte bibelversen för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa. Jag orkade inte med sången: ”Någonstans bland alla skuggorna står Jesus för att hjälpa dig i nöden är han där…”. Det fick vara måtta på alla skuggor under många år. Tyckte nog jag.

Min morfar var antagligen klen i sin rygg också. Han ville hellre läsa och mormor var den flitiga arbetaren på gården. En dag när han läste en bra artikel i Morgonbladet för sin kära Ida lär han ha tittat ut genom fönstret och fått se henne skynda till ladugården. Då kom kommentaren enlig min morbror en gång:

”Tänk, att Ida ente kan tôla sej!”

En dikt

Du sjunger allra klarast

Du sjunger allra klarast/när du i djupen är./När smärtan själv får spela/dig hjärtats längtan bär.

Du beder allra varmast/när marken din är hård./När inga rosor blomma/här på din egen gård.

Du lever allra rikast/när ingenting du har./När allting tas ifrån dig/ är nära gåtans svar. (Kerstin Hedlund)

Ibland behövs det en motvikt. Paniken kommer över smockfulla över- och underskåp, garderober och lådor, som inte blivit rensade. Varför har jag inte tagit itu med detta tidigare?

Precis därför tonar dikten inom mig! ”När allting tas ifrån dig är nära gåtans svar.” Alla gamla före mig har ju varit tvungna att lämna allt bakom sig! Då gick jag bredvid mina föräldrar till exempel och körde bilen till ett sjukhus…

Tiden stannade för ett ögonblick på trappan bort från hemmet.

Tiden stannar ett ögonblick på trappan upp till hemmet!

Det var min mor och far, som trampat upp stigen, där jag kunde följa steg för steg. Det var i min fars knä, som jag fick sitta som barn och han sjöng vers för vers på sin egen barndoms sång:

”I en djup oändlig skog svart av moln där åskan slog/gick ett litet barn en gång/dagen lång.

Ja, den dagen var så lång Himlen mörk och skogen trång Barnet i sin ensamhet Gick och grät.

Grät och tänkte aldrig mer Jag min Faders boning ser. Här i mörker, köld och nöd Blir jag död.

Just då så förtvivlat var Molnen vek och solen klar Glänste fram och i dess ljus Faderns hus.

Allt var nu för stunden gott Allt stod förr som förr det stått Samma hem och samme far Allt var kvar.”

Någon av mina läsare behöver kanske denna sång? Jag kunde den nästan utantill men hittade Söndagsskolans Sångbok. Tro på ditt barnaskap hos Gud! Den som tar emot Jesus som Guds son får makt att bli Guds barn. Joh. 1:11-13 (Hittade sången avskriven, handskriven till slut.)

Astrid Lindgren sjunger:

En amalekit

Igår ”fegade jag ur” och tog bort min berättelse om en loppa, som min mor anade fanns i min bädd och genast såg till att finna den och döda den. Jag satte in en länk i stället till en predikan om en Satans tagg i köttet.

Så går det att göra för jag är admin och kan ta bort och lägga till.

Bibeln börjar där. Kain hade släppt in en mörk tanke som förökade sig. Det såg HERREN och tog ett samtal med honom. Kain borde råda över de tankarna.

Lite avundsjuka är väl inte hela världen? Det är väl ändå mänskligt? Det var ju HERRENs fel egentligen, som prioriterat Abels offer. Och Amalek kan väl inte hjälpa vem han är släkt med?

Finns det ett motsatsförhållande mellan frihet eller träldom? Sara födde en son, som inte kunde födas så rent biologiskt. Han blev född genom Guds löfte till Abraham. Har Israel ansvar för HERRENs löften?

Har jag något ansvar över hur jag läser bibeln? Får det stå där det som står där? Eller bör jag justera lite grand?

Det är himlen som har makten

(Daniel 4:27b)

”Och jag såg mitt för tronen och mitt ibland de fyra väsendena och de äldste ett Lamm stå där som såg ut att ha blivit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon – de sju ögonen är Guds sju andar, utsända över hela jorden.” (Upp 7:6 SFB)

Bibeln behöver inte justeras. Nu räcker det med alla analyser av krigen på Gazaremsan, som pågår på nätet och i artiklar. Satan/Djävulen är en Lögnare från urtiden. Bibeln är tydlig om ondskans andemakter i himlarymderna. Bibeln är sann och sopar inte Israels folks svek under mattan. All deras otrohet och ondska finns beskriven. De ville inte lyssna på Herrens råd. Då ropade de till Herren i sin nöd och han hörde dem och drog dem upp ur den djupa dyn.

(Nej, jag tror inte en kan slinka in i himlen med smutsiga kläder. Klädkoden bestämdes innan jordens grund var lagt. Gud själv har designat bröllopskläderna och satt färgerna. De är samma som i förlåten till templet. Friköpt genom blodet. Förlåten och försonad genom vad Jesus gjort för alla.)

P.S.

https://www.facebook.com/pastorchristianmolk

D.S.

Bibeln på mina egna villkor

Den rubriken lånar jag från en doktorsavhandling. Jag hade en period i mitt liv, då jag samlade på doktorsavhandlingar för att mäta min intelligens och se hur många sidor, som jag klarade av att förstå. I brist på ett enda gymnasiebetyg… Egentligen skulle jag gå ut bakvägen, när det var dags för realexamen. Hellre ge mig godkänd i kemi än att få dragas med en uppkäftig elev ett år till…(Falsk barmhärtighet, som jag är tacksam över. Jag hade inte orkat sitta ett år till med min dåliga rygg.)

Nu var detta sagt. Jag behöver inga fler diagnoser men snart skall jag äntligen få komma till en ortoped! Hade jag inte haft skickliga ortopeder de första åren hade jag aldrig orkat detta handikapp! Nu var det också sagt personligt men inte privat. Privat känner jag bara en enda, som läser min blogg ibland. Hon lyssnade på mina bibelstudier på 70-talet ibland.

Rubriken är så bra! Den gäller 20 – 30 års forskning mest digitalt hur inställningen till bibeln ändrats bland unga. Författaren är Anders Sjöborg. Mitt bloggande började med just detta, att jag inte var välkommen att hjälpa till med bibelundervisning bland unga. Finns inga poäng i ämnet pedagogik. Men jag fick som jag ville att bygga själv, som jag ville ha det med hjälp av kunskap som jag inte fattade eller kunde på engelska. Jo, tagenterna på skrivbordet har bokstäver i förkortning på det språket. Min förste ortoped förklarade en gång, att den som har mycket värk inte klarar att komma ihåg information så länge. Där fick jag tröst. Jag klarade inte av att lära mig finska språket, när jag ändå var sjukskriven och det fanns på kassetter. Det är opraktiskt att inte kunna göra sig förstådd. Opraktiskt att försöka fortsätta med HTML4. Men snyggt blev det: ”Huset som blev ett hem” och namnet var Brefvet kom…Min adress till bloggen gick att stjäla, när jag inte förstod att den var köpt och måste betalas för. Detta blev obehagligt! Så det får inte upprepas! Att prata om tre saker samtidigt är jag visst bra på!

”Nya kläder för översteprästen

Sakarja 3: 1 Sedan lät han mig se översteprästen Josua✱ stå inför Herrens ängel, och Satan✱ stod vid hans högra sida för att anklaga honom. 2 Men Herre sade till Satan: ”Herren ska straffa dig, Satan. Ja, Herren ska straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är inte denne en brand ryckt ur elden?”

3 Josua var klädd i orena kläder där han stod inför ängeln. 4 Och ängeln sade till dem som stod inför honom: ”Ta av honom de orena kläderna.” Sedan sade han till Josua: ”Se, jag har tagit din missgärning från dig, och jag ska klä dig i högtidskläder.” 5 Då sade jag: ”Sätt en ren turban på hans huvud.” Och de satte en ren turban på hans huvud och tog på honom kläderna medan Herrens ängel stod där.” Slut citat (SFB)

Antingen eller. Bibeln är tydlig i striden mellan ljus eller mörker, kärlek eller hat, vän eller fiende, liv eller död. ”Motsatsen till liv är inte död utan synd,” som en bibelforskare uttryckte det. Synden kommer inte in i himlen. Det ordnar sig inte till slut för Gud är kärlek (universalismen). Gud vredgas över synden men de bibelsammanhangen vill vi inte se. När muren runt templet var uppbyggd och den skriftlärde Esra gick igenom släktregistren, så kom de fram vilka främmande kvinnor, som haft med sig avgudar in i äktenskapet med män i Israel. De männen skulle skiljas från sina fruar och barn. Detta verkar hänsynslöst för oss.

När den stora floden kom en gång anser många att det inte går att tro på en Gud, som är så obarmhärtig mot oskyldiga barn. De drunknade ju också!

När Abraham fick order av Gud att offra sin ende son, så är det nog för att inte kunna tro på en så obarmhärtig Gud…

Hur fortsätter jag då att blogga utan större kunskap och insikt? Jo, det är enkelt med barnsliga tankar. Jag blev hans barn den dag jag började tro att min pappa valt rätt, som ville gå till Missionskyrkan söndag efter söndag och lyssna på långa predikningar. Och dessförinnan både städa och elda för värmens skull! Den söndagen råkade jag och en lite äldre syster vara sams om frågan:

”Måste vi gå me´ till körka?”

Senare kunde jag läsa själv i mitt lilla Nya Testamente om ett högre barnaskap. Det var ett tyst viljebeslut som 10-åring att min mamma och pappa valt något bra, som inte jag skulle trotsa den gången. Alla personer i bibeln har haft en möjlighet till val oavsett utgångssituation!

Så jag fortsätter gräva och undra. Hur var det nu med denne Tobia, som var med i början att bygga upp muren runt templet i Jerusalem. Varför lade han av? Tog han inte sig djupare in i templet senare och skaffade sig eget rum? Och vem var den vackre Saul släkt med?

Kan det finnas orsak och verkan? Abraham och Lot stod sida vid sida en gång och var rättfärdiga genom tro. Deras vägar divergerade lite till att börja med. Båda hade sett något framför sig och valde därefter.

Utan bröllopskläder

Det är inget farligt att undra eller fråga sig fram. Det är inget farligt att erkänna, att man inte begriper. Jesus tog liknelser. De gick inte att förstå för publiken. Då tog lärjungarna Jesus i enrum och frågade. Inte bara en gång.

Liknelsen om kungasonens bröllop

Matteus evangelium kapitel 22

1 Jesus talade än en gång till dem i liknelser: 2 ”Himmelriket är som en kung som höll bröllop för sin son. 3 Han sände ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma.

4 Då sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till de inbjudna: Min måltid är redo, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet! 5 Men de brydde sig inte om det utan gick sin väg, en till sin åker, en annan till sina affärer. 6 De andra grep hans tjänare och misshandlade✱ och dödade dem.

7 Då blev kungen vred och sände ut sina soldater och lät döda dessa mördare och brände ner deras stad. 8 Sedan sade han till sina tjänare: Allt är färdigt för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. 9 Gå därför ut till vägskälen och bjud alla ni ser till bröllopet. 10 Tjänarna gick då ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och goda, och bröllopssalen fylldes med bordsgäster.

11 När kungen kom in för att se sina gäster, fick han där syn på en man som inte var klädd i bröllopskläder. 12 Han sade till honom: Min vän, hur kom du in hit utan bröllopskläder? Mannen teg. 13 Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där ska man gråta och gnissla tänder. 14 Många är kallade, men få är utvalda.” Slut citat

Hela bibelns berättelse får hjälpa oss att förstå. Låt det ta sin tid. Jag vet bara hur glad jag blev, när någon visade på denne man utan bröllopskläder, som blev utslängd. Kan de vara så enkelt att bröllopskläder står för något? Kan det vara så enkelt som att Jesus är enda möjligheten – enda porten att komma in genom?

För min det tycker jag om att få brottas med en text som den om de tio jungfrurna. Alla tio gick ju ut för att möta brudgummen. Ändå fanns ingen pardon, när deras olja inte räckte till hela vägen, hela väntan. I denna liknelse är det en man, som tagit sig in utan att kunna förklara hur det gått till.

”Min vän, hur kom du in hit utan bröllopskläder?”

Förmodligen var det en skriftlärd som kunde lagen men inte förstått, att Jesus är Guds Son, som står för möjligheten att nå Gud som fadern. Jesus hade gjort inbjudan gång på gång. Men de hånade honom och trodde att undren han gjorde var genom Belsebul – ett annat namn för Djävulen.

Detta inlägg är inget försök att skrämma någon! Det är bara ett försök till samtal. Frågan är ju så bra: ”Hur kom du in här?” Har vi tänkt igenom hur det skall gå till? Är himlen en saga bara om en vacker körsbärsdal, där vi träffar någon kär anhörig? Många kan den mest kända och citerade bibelversen:

”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Joh 3:16

Så enkelt! Dessutom står det tidigare i Joh 1:12-13

”Han (Jesus) kom till sitt eget, men de egna tog inte emot honom. 12 Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.”

Då behöver ingen bli rädd för bibeltexten om mannen, som inga bröllopskläder hade och blev utkastad. Eller hur? Alla är inbjudna till bröllopet! I liknelsen visar Jesus på mångas ursäkter att inte kunna komma. Mannen i liknelsen utan bröllopskläder hade tagit sig in ändå. Detta är intressant! Detta är värt att tänka till om, tycker nog jag!

Bibeln visar på att inget är omöjligt för Gud. Gud är ljus och inget mörker finns i honom. Motståndaren är mörker och vår anklagare inför Gud. ”Gud är orättvis,” påstår Satan. Job var ju den mest priviligerade på denna jord och hade alla rikedomar! Bibeln visar också på att den mest utsatta och förnedrade kvinnan från ett fiendefolk kunde använda sin vilja för att få vara med i ”hans folk” och få medlemskap i ”hans släkt”. Har jag rätt? Har inte Herren räddad kvinnor utan värde som en brand ur elden? Hade de något CV?

Vi skall inte ta en eller två bibelverser ur sitt sammanhang. Kärleken från Gud är villkorad. Det finns ett gratis erbjudande berättat utförligt om en kopparorm i öknen. Det var fråga om lydnad eller olydnad. Var detta så viktigt? Antingen – eller?

Ja, det var viktigt! Ormen – lögnaren från urtiden – uppenbarade sig i små giftiga ormar i öknen och hotade med sjukdom och död. Då fick Israels folk en förebild i en kopparorm upphängd på trä. Den som varit olydig mot Herrens bud men såg upp på kopparormen han blev frisk igen – fick livet tillbaka. Under vår vandring på jorden har vi fått Jesus att se upp till – honom som korsfäst på trä för allas skull. Bibeln undervisar om att tron på Guds Sons blod på korset renar från all synd. Genom min tro på vad han gjort för mig, så får jag mitt namn skrivet i livets bok. Den helige Ande vakar över de inbjudna till bröllopet och bjuder dessutom på bröllopskläderna!

”Min vän hur gick det till att du kom in?”

Den som säger sig vara utan synd gör Jesus till en lögnare. 1 Joh. brevet. Den som ser upp till Jesus tvättar sina kläder och håller dem rena tills det blir dags för bröllop.

Jag är inte redig längre och aktiv i verksamheten. Däremot är jag klädd av Gud – rättfärdiggjord av tro och frimodig inför domen.

Antingen – eller

Igår var det ett foto i tidningen Hem & Hyra, som satte igång hela tankesystemet. Fotot är från Restad Gård det före detta stora mentalsjukhuset i Vänersborg och gamla avdelningarna på 7:an. Där låg Migrationverkets lokaler länge. De gamla så kallade stormavdelningar för män eller kvinnor blev reparerade för att ta emot flyktingar. Artikeln är inte uppbygglig att läsa om ”Migrations-millionärerna”. Det är tragiskt att få läsa på sociala medier om flyktingar som kommit till Sverige för över 10 år sedan och etablerat sig men som nu skall utvisas. De har konverterat och är bekännande kristna.

Jag vill veta var jag är och gillar kartor. Jag kan min egen hembygd. Där har jag haft ett gott hem med kristen uppfostran och nykterhet och frihet. Berget Hunneberg skiljer den plats, där jag mötte Gud och lärde känna bibelns budskap med den andra sidan tvång, fångenskap och destruktivt bemötande som 20-åring på Restad Sjukhus. Detta är ett antingen – eller för mig på kartan.

Bibeln är klar i att beskriva ett antingen eller i en enda bibelvers. Det inger mig respekt från facit i arbete bland missbrukare:

”Var därför inte oförståndiga utan förstå vad som är Herrens vilja. 18 Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster, låt er i stället uppfyllas av Anden,…” Efesierbrevet 5:17-18

Det är inte fråga om ett ”lite vin för magen” eller hur många det är som klarar ett måttligt användande av vin. Det är fråga om ett motsatsförhållande, att vi som människor behöver något som hjälper upp ur svackor. Det är fråga om lögn eller sanning. Som det var på Lots dagar, så skall det vara när Människosonen kommer tillbaka. Folk åt och drack…

Lot och hans döttrar blev räddade ur Sodom. De skulle fly ut ur staden innan domen kom utan att se sig tillbaka. Det rådet lydde inte Lots hustru utan såg sig tillbaka på vad hon antagligen förlorat och saknade. Hon blev en saltstod. Så till den ruskiga historien, att Lots döttrar kunde detta med vin och berusning. Det går att fly en gång och bli räddad. Det går att fly igen och igen genom rusdrycker. Historien berättar att Lots döttrar blev desperata, att de inte hade någon möjlighet att skaffa män och föda barn. Den äldsta såg till att hennes far fick så mycket vin, att han somnade. Sen våldtog hon honom. Samma gjorde den yngre nästa natt. Av dessa våldtäkter blev två söner och vidare två olika folk – fientliga generation efter generation mot Israel. Det är bara att studera kartan!

Det finns en klippa som förebildar Kristus i bibeln. Den står fast mellan antingen – eller. Mose skulle slå på klippan för att folket skulle få leva och inte dö av törst i öknen. Nästa stora kris, när döden hotade, skulle Mose tala till klippan men han hörde inte på den anvisningen. Han slog en gång till och förlorade möjligheten att nå löfteslandet.

Kristus blev slagen en gång för alla och tog på sig domen i vårt ställe. Hamas kan aldrig någonsin döda Guds enfödde Son en gång till! Många försöker bli av med Kristus i Sverige men kommer att misslyckas totalt.

Det går att utvisa afganer, som blivit kristna i Sverige, men det går inte att utvisa Kristus!

Min klangbotten

Plötsligt fattar jag, att han har älskat mig först! Det är inte så mycket med en hög bekännelse längre, att det är jag som älskar Jesus!

Jo, jag spolar av. Eller sopar upp efter mig…

Det var så chefen på hotellet på Restad Gård som citerade mig uttryckte det: ”Gunnel sopar upp efter sig!”

Tidningen TTELA som är hopslagning av Tidningen Trollhättan och Elfsborgs Läns Annonsblad hade haft en artikel om hur illa det gick till med en tävling i en kulvert på före detta Restad Sjukhus kallad: ”Fånarna på Restad”. Det var ett namn efter TV-tävlingen ”Fångarna på fortet”. Jag fick artikeln relaterad per telefonsamtal och ringde chefen för hotellet och presenterade mig, mitt namn och mitt ärende. ”Jag är en av fånarna på Restad och kommer den 5:e september. Då kan jag berätta för er hur det var, att vara patient!”

Gissa vem det är som synkroniserar livets händelser! Det är inte jag! Det är inte mitt fel! Jag märker, att han älskar mig och vet vad 5 september innebär för mig över tid! Den dagen skulle jag få berätta och visa den så kallade stormavdelningen för en projektledare. Så fick jag veta, att det inte gick och blev flyttat fram till den 12:e september år 2013. Så jag hyrde en bil och gick igenom huset själv med en vaktmästare. Det var i grevens tid. Sen skulle huset repareras för att bli bostäder för flyktingar. Det blev inga ”taskiga vibbar” som narkomaner berättar om att de får. Han som älskat mig sen urminnes tider hade varit på detta ställe före mig och kunde allt lidande. Jag gick där trygg vid hans sida.

Så detta är min klangbotten! Det finns en som inte sviker i någon enda situation utan vakar med kärlek och tålamod!

Äntligen har jag fattat, att min kärlek till honom inte varit så märkvärdig. Det är faktiskt skönt nu när det inte är så mycket med mig!

”Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder.” 1 Johannes brev 4:10 (SFB)

Vägen valde mig – fortsättning…

Som skrivet förut så valde VÄGEN mig efter en bibelvers Apg 11:26 och 19:23:

”Och det var i Antiokia som lärjungarna först började kallas kristna.” ”Vid den tiden uppstod det stor oro med anledning av ”den vägen”.

Palestina är skrivet på kartan nerifrån och ända upp på baksidan av en skolatlas från år 1947. Jag har skannat området där bergen Gessim och Ebal finns med ungefär vid bokstaven ”T” i Palestina. Inget hjälper i dagens debatter på nätet, om några kan historiska fakta i detta område. I söndagsskolan däremot var det tydligt med Galileen, Samarien och Judeen.

Så än längre bort i tiden än i min söndagsskolas karta var det Josef, Jakobs älsklingsson, som fick uppdraget att gå för att se hur hans bröder hade det. Texten är som gjord för familjeterapeuter, som någon uttryckt det senare. Josef föddes äntligen efter många års barnlöshet med Rakel. Rakel var Jakobs stora kärlek – inte den äldsta av Labans döttrar Lea, som han fick först. Inte de andra som var bihustrur enligt den tiden sätt att leva och föda arvingar.

1 Mos 37:12 ”Och hans bröder gick för att vakta sin fars får i Sikem. 13 Då sade Israel till Josef: ”Se dina bröder vaktar fåren i Sikem. Jag vill skicka dig till dem.”

Visst är det bra med en kartbok från år 1947 – året innan Israel blev accepterat som ett litet landområde med gränser! Idag hånas fortfarande bibelkunskap, som något förlegat, överspänt. Därför skannar jag hela sång nr 13 i Psalmer och Sånger:

Gamla som vuxit upp med dessa sånger och psalmer skall inte bli fråntagna läran om Gud genom långa sångtexter! Fokus ligger inte på att jag närmar mig 90 år utan tacksamheten över arvet, som jag fick från 1800-talets böcker i text och musik. Jag har vandrat med Josef från Sykars brunn (Sikem) tvärs över till Dotan, där bröderna vill döda honom och satte honom i en tom brunn. Sen sålde de honom som slav till Egypten. Det är bara 10 -12 kapitel att repetera i 1 Mos 37- 49.

Josef är en förebild till Jesus. Det går att vandra med ”Främlingen” i Lukas kap 24:13-34 och låta honom lyssna på allt svårt som hänt – allt obegripligt i livet. Sen berättar han, att det står överallt i skrifterna, att han måste dö för vår skull.

Palestinakartan har ett gytter av vägar och platser. Det behövs ett starkt förstoringsglas för att hitta bergen Gerissim och Ebal där dalgången går och där Israels folk skulle stanna upp för att pränta in välsignelsen av att lyssna till HERRENs ord eller att lyssna till konsekvenserna som blir av att inte lyssna – motsatsen till välsignelse är förbannelse. 5 Mos 11 och 27

Jag skäms inte över att jag inte kan politik. Men det är jag övertygad om att det håller: HERRENs undervisning, som blev ORDET från Gud uttryckt i Johannesevangeliet. Det finns inget lagom bra. Det räcker långt med gudsfruktan. Gud talar sanning. Den andre är en Lögnare från början.

Mitt liv ligger bakom mig och här är arvet efter mig till mina arton syskonbarn.

Jag repeterar och sorterar och vet bara, att jag blev glad på morfars vind, då jag hittade böckerna ingen ville köpa på en auktion. Själv var jag inte med på auktionen.

Och vem vill ha Gottfrid Billings ”Betraktelser för hvar dag i Kyrkoåret” efter mig?

”Vägen valde mig”. Här kommer min fortsättning den 9:e nov 2025. Det är statistiken som hjälper mig att fortsätta bloggandet. WordPress statistik på kommentarer stämmer inte med min upplevelse. Bara om de kallar de flesta för ”skräppost” och filtrerar. En talar om att det är intressant med grävandet i bibeltexter.

OK. Nu läser jag boken ”Mästerverket” av Per Ewert och blir mer och mer glad över att känna mig hemma. Min gamla blogg på olika hotell är 25 år gammal. Jag kan kritisera mig själv till botten eller fortsätta skriva som jag pratar i tre ämnen samtidigt. Det är för mycket JAG och min situation! Men som sagt: Jag spolar av nu och sopar upp efter mig…

Det gick inte att påverka mentalsjukvården! Det går inte att påverka Läkemedelsbolagen hur skadliga deras mediciner kan vara! Det går inte att göra om mig till det bättre så att jag tänker före jag pratar eller skriver!

Kvar är min längtan efter barn och att jag fortfarande efter nästa 70 år vill höja upp barnets värde även om barnet inte är önskat. Även om faderskapet försvinner…

Den som tror på Gud och den han har sänt Jesus Kristus kan få Gud till sin far under hela sin livstid! Bara någon berättar om SANNINGEN och LIVET!

På den VÄGEN är det!

(Min sista månad som sjuksköterskeelev 1956 då jag vakade tillsammans med en annan elev och hade fått starka sömntabletter, som utlöste en så kallad psykos. Där slutade alla mina drömmar och min framtid, som jag stakat ut den.)

”Dö´n ska på nåt ställe börja.”

Natten är över och jag vaknar inte. Värken har hållit mig vaken. Nu är det vänster axel. Jag får igen för det jag citerat som jätteroligt. Som min storebror sa om värk för många år sen:

”De´ begriper en inte förrän en är där!”

I mörka stunder har jag varit sjuk hela livet. I ljusa tider har jag arbetat och varit full av energi och haft kreativitet alltid. I bottenläge har det alltid hänt att någon korsat min väg. Det har blivit en vändpunkt.

Så kom det ett brev år 1982 med en handstil likt min mors och en kusins. Kan en ärva handstil? Det var från en för mig inte känd syssling. Hon och hennes man ville komma och bo över hos mig. Dessutom ville hon lämna tillbaka min morfars bondepraktika, som varit totalt försvunnen länge.

Min gamla mor Anna hade bara ett halvår kvar att leva då. Hon närmade sig de 90 och satt vid köksbordet, när jag kom hem med denna dyrgrip. Hon sken upp och sa:

”Å se, här har far skrevet!” Sen läste hon och berättade sina barndomsminnen under tiden om hur det var när ljuset kom och de sprang runt, runt huset som barn och tittade in i fönstren utifrån.

Inte nog med det! Innan dess hade jag dragit ut en låda med lösa foton ur en bokhylla med hurts. Frågan kom så klart att vissa foton var bättre tagna än andra: ”Vem har tagit dessa?”

Eric Strand en granne levde, så vitt de visste och då fick jag bråttom för han var i så fall över 90 år. Min morfar hade skrivit om kvarnen de byggde och denne Eric var bara 14 år, när han köpte en kamera tillsammans med en annan pojke för lika många kronor i början av 1900-talet. Jag tror inte på slumpen! Jag tror, att Gud visste, att nu behövde jag omväxling från värk och lite roligt!

Pojkarna hade haft sitt mörkrum i kvarnen som Erics far fått köpa av min morfar. Hur kunde detta vara möjligt så känsligt för damm, som det är i ett mörkrumsarbete! Frågorna hopade sig. Hur fick de in vatten i rummet till sköljning av glasplåtarna? Jag hade sökt upp gamle Eric och hans fru och fick fråga obegränsat.

Här är en yngre bror Olle och Eric Strand till höger i sitt mörkrum runt år 1913. Delägaren i kameran Lars Larsson har tagit fotot.

Gud har i sin fotografiatelje ett mörkrum som heter Getsemane. Där växer det klara bilder fram för den som är lugn och allvarsam. Men den som är rädd – för köld och ris, får aldrig ett blomst i paradis. (Ur dikten Getsemane av Nils Ferlin)

Min värk fortsatte men under tiden kunde jag låna och läsa fototidningar om mörkrumsarbete. Jag låg plant på hård bädd och hade en årgång tidningar på ena sidan på golvet och de lästa på den andra. Sen fick det bli svart/vitt i stället för färg.

Nej, jag tror inte på ödet! En dag senare i livet flyttade det in ett ungt par i en lägenhet mittemot min. Det visade sig så småningom, att han var proffsfotograf. Det blev fritt fram att fråga honom om filmer och framkallningar och kopiering till det bättre! För att få fram kontrast i de svaga lite gulnande fotona kunde jag använda ett blåfilter vid reprofotografering. Så sa han.

Där kommer Josef in i Moseböckerna och hans drömmar om sädesfält och kärvar. Nu hade jag morfars anteckningar och de ändå äldres brev om en mycket svår svält på 1820-talet, kvarnen, mjölet och vattnet som runnit i ån och sköljt glasplåtarna i en trälåda under natten.

År 1862 skriver min morfar, att de började spränga till en ”qvarn”. Det var i arbetet med reprofotografering av Erics fina foton som tankarna gick vidare till Josef i Moseboken. Jag har ju följt hans vandring från Sikars brunn till Dotan och sen vidare till Egypten. Hans liv forsade fram men blev hejdat som till en kvarn att tjänstgöra för liv till hungrande…

Det var bara att ligga plant på hård bädd för att slippa all värk och tänka på Josef och hans bröder. Med det kom jag långt på den tiden, utan att kunna arbeta som alla andra och göra rätt för mig.

Jag kom till Jesus! Jag stannade hos Jesus! På den VÄGEN är det. När doktorn inte hitta något fel i min mormors axeln lär hon ha konstaterat:

”Dö´n skall på nåt ställe börja!”

(Jag har gått alldeles för länge med rollatorn och låtit den ta över det ena benet inte förmår.)

P.S. Det kom en hälsning från Marta Mikander med sånger och psalmer att lyssna på.

Här är en av länkarna. Tack Marta! https://www.youtube.com/shorts/LhXcPFAs_NY

Verkar inte vara något slut. ”Hela vägen gick han med mig O vad kan jag önska mer…” D.S.

”Och HERREN stängde igen om honom.”

Nu har det sjunkit ett par grader i värmen och passar att prata för sig själv igen. Jag får ju göra det, så länge jag orkar. Tack, Alma-Lena för uppmuntran!

Dels lyssnar jag på Jonas Dagsons undervisning i ”101 BIBEKHACKS Praktiska råd som kan göra dig till en bättre bibelläsare”. Dels tycker jag tiden är kort för min del att ta itu med felaktigt sätt att läsa bibeln på. Nu gäller det, att ta vara på den tid som återstår. Jo, jag är frustrerad. Jag borde ju röja i bråten av hopsamlat…

Mitt sätt att gå fram är frustrerande för andra också. Det märker jag på sociala mediet META. Helst inget om Gud men gärna om Palestina. Så orimligt! Ingen tycks lyssna på historisk fakta hur namn kan byta innebörd under några hundra år. Och vem kommer ihåg Amalek nu för tiden och vad Gud sagt en gång?

(En kort repetition om när jag blev utestängd mitt i ett samtal med en ung kille från Finland. Pappan var mycket intresserad av hebreiska och Toran. Det var år 2004 och jag hade redan fått varning över att jag var för gammal (och hade fel tonfall) i bibelsajten för unga på 12 -21+. Jag inser, att jag för gammal! Det var ju påträngande nog några år. Men den kvällen drogs rullgardinen ner mitt i samtalet. Den dras ner i andra sammanhang också men inte via datorn som META försökte med nyss…)

En av mina vänner frågade mig vänligt om vad jag skall göra om jag slutar prenumerera på WordPress (inte Worldpress). Om jag inte får skriva, vad skall jag göra då? Då är inget kvar mer än väggarna och hopsamlade bråten. Rollatorn fick ta över det vänsterbenet borde kunna bära och när det inte sköter sitt fick jag värk i armen och axeln. Just det. Vänster axel. Jag börjar fatta lite fortare nu för tiden vad som är vänster eller höger. Det står om de fåkunniga i Nineve tror jag, som också hade svårt med detta.

Nu är det dags för poängen! HERREN Gud stängde dörren själv om Noa och hans familj och alla djuren. HERREN hade ångrat sig, när ondskan blev värre och värre. Men så hade han en rättfärdig man Noa som lyssnad och lydde honom. Detta är viktig information. Det är skillnad mellan att lyssna och lyda HERRENS instruktioner eller att bara trotsa och släppa in ondskan. Det är skillnad på rättfärdig och orättfärdig. Det är skillnad på lydig och olydig och vem en lyssnar på. Det är skillnad på förståndiga och på oförståndiga.

Eva lyssnade på ormen. Adam lyssnade på Eva. Till att börja med hade de hela Lustgården till sitt förfogande utom ett enda träd. De var full harmoni och de blygdes inte för varandra. Avundsjukan behövdes inte. Så åt de av kunskapens träd på gott och ont. HERREN Gud ropade så småningom och frågade var Adam var.

Då kom deras insikt, att de borde gömma sig för HERREN. De fattade, att de var oklädda inför Gud! Där är poängen som jag ser det, att de var nakna och skämdes. Vem hade gett dem skamkänslor?

HERREN Gud ville inte ha det så. Ett oskyldigt djur måste dö för att han skulle få ett skinn att göra kläder av. Så blev de klädda inför Gud och rättfärdiggjorda genom att ett oskyldigt blod rann i Lustgården för deras skull. (Ur ”Ljus över korset”)

Jag bara undrar varför vi som haft bibelundervisning i Sverige under så många år skall behöva parafraser – ett vardagsspråk som ibland är ren slang? Varför skall begreppen tunnas ut så att de förlorar sin kraft? Att ”rätta till” är inte det samma som att bli ”rättfärdiggjord” genom blodet. ”Livet är i blodet” och i äkta vinstocken (Rom 11)

Låt det stå kvar som står i bibeln! Läs översättningar som är så nära grundtexterna som det är möjligt!

Noas lydnad är en förebild till Jesus Kristus som lyssnade och lydde fadern i himlen i allt. ”I Kristus” finns frälsningen/räddningen.

(”Men om någon ramlar i från en båt och blir räddad, så är han inte frälst för det genom att stå på däck.” När B2000 kom såg vi att frälst blev utbytt mot räddad. Det var en sjökapten, som visade skillnaden i att tunna ut ord.)

”…och dörren stängdes igen.”

Där fortsätter jag mina gamla tankar om skillnaden mellan B2000 och 1917 års bibelöversättning av Matteus kap 25:1-13

Tio jungfrur/unga flickor hade gått ut för att möta brudgummen i en liknelse av Jesus hur det skall bli före hans återkomst. För bibelöversättare blev det många samtal under 30 års arbete antar jag. Vi fick olika provöversättningar på den som skulle kallas B2000 och som var ett regeringsuppdrag med stor satsning av yrkeskunniga. Jag följde allt med stort intresse i kyrkliga tidningar.

Så kom en dag då jag blev överraskad genom en kvinna som företrädde en annan översättning samtidigt. Hur kunde detta vara möjligt, när vi skulle få en ny bibelöversättning? När år 2000 var inne hade jag 1917 års översättning tillsammans med B2000 och Svenska Folkbibeln att jämföra med varandra.

Min mor var föreståndare för en liten Telefon & Telegrafstation på landet I deras utrustning ingick en lykta driven på fotogen, om jag inte minns fel. Jag är född sent i år 1935 och minns den obehagliga tiden med kriget nära. Ett kompani fanns permanent i vår bygd och de hade rätt till folkskolans lokaler delvis, mejeriet, Missionskyrkans stora lokal och annat. Det rådde mörkläggning på kvällarna. Inget ljus fick sippra ut ovanför den mörka rullgardinen i köket. Stämning var tung för storebror var inkallad i Norrland i värsta kylan runt 40 gr.. En kväll måste en av mina bröder gå med telegram om inkallelse till en ung man, som bodde långt in i skogen. Det var bra, att ha med mig som sällskap och därför minns jag lyktan. En fackla upplever jag, att den används till fackeltåg. När målet är nått stoppar de ner facklorna i vatten och får dem släckta. Har jag fel? En lykta sköter man.

De tio jungfrurna var på väg att möta brudgummen men när han dröjde somnade alla. Detta är Jesu liknelse om den yttersta tiden. Visst är det värt en tankemöda? Är det inte lite väl hårda förhållanden för de fem, som inte hade tillräckligt med olja? Det var min association till Psaltaren 119:105, att Guds ord är ljuset på min väg – mina fötters lykta. När basunen ljuder att brudgummen kommer är det försent att bläddra i en bibel för att få svar: ”Vad står det om detta?” De fem förståndiga hade flytta över Guds ord till sina hjärtan och visste vad det står. Det hade olja i sin kärl också.

Det är långa analyser dagligen av situationen i Gaza, Libanon, Syrien, Iran och Israel, Jemen m.fl. länder. Det är många lögner om Israel. Jesu grät över Jerusalem och frågade sig om det skulle finnas någon tro kvar på jorden, när han kommer tillbaka som han lovat. Är det skamligt att tro på hans återkomst? Är det skamligt att tro på allvaret i hans egen förkunnelse? ”…och dörren stängdes igen.”

Gud har gjort allt som behöver göras för sin egen Skapelse. Ondskan är inte skapad av Gud och ondskan kommer inte in i himlen. Vi skall se till att vi inte blir bedragna denna svåra tid. Satan klär till och med ut sig till en ljusets ängel för att bedra de utvalda.

Ta emot den helige Anden som rustning, vägledning och tröst! Tacka Gud för judarna, som gav oss sanningen alldeles osminkad om deras trolöshet men Guds trofasthet. Vi har inget att förhäva oss över! Judarna har den äkta olivstockens saftiga rot.

”…frälsningen kommer från judarna,” sa Jesus.