Nattens dröm

Åren hr gått sen jag bjöd frimodigt på en dröm. I mitt livs stora kris med hel sjukpension utan att få vara frisk och arbeta, så fick jag veta, att jag borde ta vara på mina drömmar. Jag svarade envist, att jag aldrig drömmer. Så klart att just jag levde i min verklighet och var sur och förbittrad med all rätt. Detta var år 1987. Sen dess har jag fått bekräftat, att en är modig, om en vågar se sina egna svagheter i drömmarna. Drömmen överdriver och tar symboler eller personer, som får belysa ens situation.

Läs gärna den gamla bloggposten om det svåra arbetet att erkänna egna svagheter! Lägg märke till dagens förakt för frikyrklighetens f.d. syndkatalog! Nu är det New Age med kärlek och frihet över alla gränser! Eller hur? Inget om HERRENs samtal med Kain och hans fråga till honom varför hans blick var så mörk.

Jojo! Om Kain hade ljusa, goda tankar inom sig, så hade det inte funnits något problem. Men Kain hade fått en fri vilja och borde sortera sina tankar! Det var HERRENs förslag…

I natt drömde jag om en god vän från en annan världsdel, som hade fått uppdraget att vara guide över hela, nya, stora kyrkan men förlagt nyckelknippan efteråt och satt med händerna över ansiktet och var förtvivlad.

Vem som helst kunde ju sen ta sig in och stjäla allt! Och hon var ansvarig…

Dagens bild är från min stora röra med lösa bilder ur mitt förflutna. Jag försöker ”döstäda”. Jag försöker inse, att jag måste lämna allt och inte får med mig ett enda bra ögonblick fångat i svart/vitt eller färg men som pangfoto!

Högens skola i Fiskebäck. Foto. Gunnel Bergstrand. Årtal bestämmer vi tillsammans…

Sortering av bibelverser och vetenskap

Nu har jag kommit så långt i utvecklingen, att jag frågat AI om hjälp. Första och andra gången gick bra med bra svar. Tredje gången ändå bättre men svaret försvann mitt i mitt läsande eller arbete. Skärmen släckte ner allt.

Detta har jag varit med om en gång tidigare i livet med en dator och mitt arbete. Jag trodde, att jag som gammal, erfaren kristen och bibelläsare hade något att dela med mig till unga mellan 12 – 20+ på ”bibelsajten”. En kille med finskt påbrå var mycket intresserad och hans far hade studerat Toran. Han själv trodde inte på bibeln.

Mitt i denna vår sista debatt släcktes min dataskärm ner. Vid efterforskning fick jag veta, att jag blivit varnad tidigare och på grund av min höga ålder och hade fel tonfall. (Så ungefär var orsaken att någon kunde stänga av mig mitt i en debatt.)

Jag gick så klart högre upp och kontaktade Svenska Bibelsällskapet. Detta var år 2004. Den som vill vara ute på nätet får inte ha ett sådant humör som jag har och bli arg.

Nu är jag som sagt ”döfärdig” som den gamle Simon en gång och ”döstädar” i alla mina bloggposter 1200 drygt. Via före detta vd:n Mr Facebook har jag bett om förlåtelse för min framfart. Sen dess har jag gått olika kurser och lärt mig måla en regnbåge, därför att Guds båge i skyn har sju färger. Sju står för det gudomliga. Den mänskliga gjorda regnbågen, som Beckers färg anväder på sina målarburkar har bara sex.

Noa

Det bara hunden fick veta

I dag på morgonen har jag bett AI för tredje gången i mitt liv om hjälp att grovstäda i min blogg med 1200 poster.

Här kommer deras svar:

Precis där släcktes skärmen på datorn. Jag hade inte sparat svaret och hittar det inte. Men det var beröm och förslag på struktur, som jag sen inte hittar på WordPress. Det är ju engelska ord blandat med svenska. Obegripliga för mig.

Senaste bloggen handlade om min far David i hans snickarverstad. Jag spinner på att jag också har en ”värkstad”. Särskilt på nätterna med kramp. Där snickrar jag ihop manus till eventuellt nästa bok – boken om mina ”utomäktenskapliga barn” u.ä.

Min mor Anna får vara med på detta foto och ett syskonbarn i hennes knä. Huvudpersonen kallades ”PHoffe” av en yngre bror.

”Det är min farfar förstår du,” sa ett av mina aderton syskonbarn en gång då hon skulle presentera honom för en främling för honom. Detta är viktigt. Så jag skriver vad jag vill om ”mina” barn. Det var pappa David, som blev så irriterad över förkortningen u.p.a. Hans kommentar lär ha varit:

Ingen kan arbeta utan personligt ansvar.

Åter till AI som vill hjälpa mig se mitt eget ansvar för vem jag tror på. Kommer detta fram i de 1200 och över det bloggposterna?

Jag återkommer till huvudpersonen i mitt liv!

P.S. Alla helgons dag har varit den 31:okt 2026. Min dataskärm hade bytt bild till en källa, som sprang fram ur en stor grön skog, när jag öppnade datorn dagen efter. Min Gud synkroniserar, om jag är på rätt plats i mina idéer. KÄLLAN-gänget från 70-talet hade fått veta allt på kalaset innan! Det finns ett vackert foto på mig, när jag läser sagor för deras små barn ett tidigare kalas på 80-talet. Jag hade stängt en dörr om oss men en av mammorna blev nyfiken på vad vi gjorde och ville ta kort. Numera vill jag gärna tala om ”mina” barn, som jag äntligen efter 40 långa år fått kontakt med. Där är vi nu att AI får hjälpa mig, att se försoningen under 70 år av mitt liv. D.S.

Klockan går inte

Väntar på att klockan skall gå. Jag är mycket gammal nu och tappar livslusten ibland och orken inte minst. Slutade att dra upp den gamla moraklockan med fodral, som pappa David gjort under de svåra depressionåren på 30-talet. Då fanns varken jobb eller pengar. Bara många barn som mina äldre syskon och jag. Den går men inte ifrån mig. Hälsningar till alla som har mer än fodral.

**********************

Där fortsätter jag en repris från Facebook/META, som gick bra och fick många ”Gilla”. Å andra sidan rebloggar jag härifrån andra gånger. Min far gjorde klockfodral efter 70-årsåldern över 200. Då fick han tillgång till en liten före detta vedbod och byggde sig en verkstad tillsamman med familjens egna. En skolkamrat till min stoasyster kom för att hämta sin beställda klocka. Uren är Westerstrands. Egna barnen fick var sin först utan att beställa. Jag till vänster på fotot är yngst och fick den från år 1934 med tungt lod, som dras upp via vajer. Min far bytte upp sig till en modernare från sin lilla verkstad.

Första Möbelfabriken brann ner till grunden år 1936. (Se bloggen u.p.a.)

Mina föräldrars vackra kärlekshistoria finns via kartan och cykelvägarna mellan dem. Jag leker med ord och anser, att jag har en ”värkstad” också. Där talar Gud och jag får snickra ihop orden. Nätterna med värk blir långa. Då gissar jag var klockan kan vara, innan jag tänder lampan och går upp.

Därav ”klockan går inte”. Jag väntar på morgonen som är min. Nu är det dag och dörrklockan, som inte fungerar. Bytet av de höga masterna krånglar till det. Dom är på G – trådlösa.

Precis som min kommunikation uppåt och mina föräldrars var en gång.

Återfallen

En dag nyligen föll även jag för erbjudandet med hjälp från AI. Gissa om jag blev snopen över ett snabbt och bra svar! Jag är som bekant ”döfärdig” och ville ha struktur på mina över 1300 bloggposter. I mars år 2000 tog jag mig ut på nätet i hopp om att få hjälpa unga, som inget vet om kyrkan vad den står för.

Teologi intresserar mig. Likaså psykologi. Likaså fotografi i svart/vitt. Jag är med andra ord en antingen/eller personlighet. Sanningen är en och det är Jesus. Dopet kan vara en namngivning bara. Sen kan ett barn bli vuxet och läsa bibeln själv eller påverkas av andras dop som vuxna.

AI fick alltså frågan om de kan hjälpa mig att få struktur. Jag skriver ju alltid spontant utan manus först, utan mappar att spara olika bloggar i. Första och följande erbjudande var ett foto på vissnande blommor från min 90-års fest. Den firade jag för att få träffa min stora släkt NU, men inte när jag inte kan vara med. Ett bra praktiskt tänkande och egoistiskt till en viss del utan snöstorm och vackert varmt väder i stället.

SOLROSEN står för Räddningsmissionens arbete bland barn, som har en anhörig på fängelse. Alla mina år bland missbrukare har satt djupa spår i mig.

JORDÄRTSKOCKA som blomma är kusin med Solrosen som blomma. Den fick jag tidigare än festen och hade tappat sina huvuden bakom de fräscha solrosorna. Tappar en av dem huvudet kan det bli en skål med vatten framför att ligga i. Alla mina sjuka år i ryggen behöver hjälp av linfrö, fikon eller jordärtskocka. Det senaste är jordärtskocka under jord, som får komma till mig genom generösa vänner.

TROLLDOMSSYNDER hör ihop med farmaca i Uppenbarelseboken och jag har skräck för tvångssprutor och bältesläggning. Till ett sinnessjukhus kommer sällan blommor eller besök på värsta avdelningarna. År 1956 skrev jag till mina kurskamrater och frågade efter ett vykort – inte om blommor. Var det otänkbart för dem?

Så nog har jag struktur på mina tusen bloggar! Inte bara män utan även jag har fått…

FÖRSONINGENS ÄMBETE

Sår som inte läker! Eller ”I hans sår har vi fått läkedom!”

En vinnare

Kopia ur dagens kvart i Svenska Kärnbibeln. Ett bibelsammanhang som jag undrat mycket över och tänkt mig in i Göteborgsvarvet eller Vasaloppet…

1 Kor 9:19-27

1) Fullständig anpassning – bli allt för alla (9:19-27)
19[Paulus kommer nu till den centrala delen i ämnet som rör hur man lever som kristen i en fallen värld. Den fråga varje kristen måste ställa sig är hur mycket vi måste identifiera och anpassa oss till den rådande kulturen för att göra evangeliet tillgängligt. När det gäller frågan om det är rätt att äta kött offrat till avgudar, som var en aktuell fråga där i princip allt kött i staden hade offrats i avgudatempel, så är svaret både ja och nej. Det beror på hur mycket du vet, och om det finns någon annan svagare troende som kan komma på fall om du utnyttjar din frihet att äta sådant kött. Paulus tre förhållningssätt:
1. Fullständig anpassning – allt för alla, se 1 Kor 9:19-27.
2. Delvis anpassning, se 1 Kor 10:1-13.
3. Ingen anpassning, se 1 Kor 10:14-22.]

Även om jag är fri (oberoende) från alla [eftersom jag är oavlönad],
    har jag [av egen fri vilja] gjort mig till en tjänare (slav, livegen) till alla,
    för att vinna desto fler [för Jesus].

20För judarna har jag blivit som en jude (satt mig själv i deras situation),
    för att vinna judar.

För dem som står under lagen (undervisningen, lärosystemet – gr. nonoms) har jag blivit som en under lagen,
    fastän jag själv inte står under lagen,
        för att vinna dem under lagen.

21För dem som är utan lag [hedningarna] har jag blivit som den som är utan lag,
    fast jag själv inte är utan Guds lag utan lever inom den Smordes (Kristi) lag,
        för att vinna dem som är utan lag.

22För de som är svaga [känsliga, i tron] har jag blivit som en svag [undviker sådant som kan väcka anstöt och få dem att tappa tron som t.ex. att äta kött offrat till avgudar, se kap 8],
    för att vinna de svaga.

För alla har jag blivit allt,
    för att jag i varje fall ska frälsa (rädda) några.

Liknelser från sportens värld

Bild från ett antikt lerkärl där en vinnare kröns med en olivkrans.23[Paulus konkretiserar nu det han just skrivit (angående detta med att vara relevant för den kultur som man försöker nå), genom att likna det kristna livet vid två grenar från de isthmiska spelen, tävlingar som var välkända för korintierna. Spelen arrangerades varannan vår strax utanför Korint i staden Isthmia. Endast de olympiska spelen i den närbelägna staden Olympia, 12 mil västerut, var större. Tävlingarna hölls för att hedra de grekiska gudarna. Utgrävningar har visat att stadion i Isthmia låg alldeles intill templet för den grekiska havsguden Poseidon, vilket bekräftar den religiösa kopplingen till spelen.
    Deltagarna tävlade nakna i grenar såsom löpning, boxning, brottning och pankration (som var en allkamp där alla medel var tillåtna). Man tävlade inte för pengar, utan för ära och en segerkrans. Den äldsta och mest prestigefyllda grenen var löpning. Distansen man sprang var en stadion. Måttet var inte helt standardiserat och varierade mellan 177 och 192 meter. Det motsvarar dagens moderna 200-meterslopp. Det fanns även längre lopp på två och fyra stadion och stafettlopp med fackla.]

Men allt detta gör jag på grund av evangeliet (det goda budskapet med de glada nyheterna), så att jag tillsammans med er kan bli delaktig (vara en partner) i det. 24Vet ni inte att de som springer (löper – gr. trecho) på löparbanan [den ca 185 meter långa sprinterbanan på stadion i Isthmia] – alla springer de verkligen [allesammans kämpar de ju för att först komma över mållinjen], men bara en får ta emot segerpriset?

Spring så att ni vinner (verkligen kan lägga beslag på) det [och göra det till ert].

Brottningstävling i det antika Grekland, målning av den amerikanska konstnären Tom Lovell.

25Men var och en [varje atlet, löpare, boxare och gladiator]
    som tävlar (kämpar) [i de grekiska spelen]
    utövar självkontroll (praktiserar återhållsamhet; underlägger sig hård träning) i allt.

Dessa [gör ju allt detta] för att vinna (ta emot) en segerkrans
    som snart vissnar (en förgänglig lagerkrans),
men vi för [att vinna] en
    som aldrig vissnar (en oförgänglig) [2 Tim 4:7-8].

[Den träning som man måste genomgå för att få tävla i dessa spel var tio månader lång. Man tränade hårt och avstod från ohälsosam mat, alkohol och fysisk intimitet. Segraren kröntes med en olivkvistkrans.]

26Jag [själv] springer (löper) därför inte planlöst (osäkert; på ett tveksamt sätt; på måfå – utan ett tydligt mål i sikte) [Fil 3:14],
jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. [Det är en verklig kamp och en verklig motståndare.]

27I stället är jag [likt en boxare som ger ett förödande slag i ansiktet] hård mot min kropp och tvingar den till lydnad (underkastelse; bemästrar den genom att föra bort/göra den till slav), för att jag, efter att ha predikat för andra, inte själv [på något sätt] skulle bli diskvalificerad (komma till korta).

Den 5 september 1956

Det var som att personalen på mentalsjukhuset hann strimla min själkänsla och mitt självvärde inom 30 minuter i långa remsor den dagen! Under den tiden blev jag avklädd all värdighet, dödstrött och mager blev jag behandlad som farlig och lagd i bälte.

Sjuttio långa år har gått sen dess. Texten och bilden av min syster rebloggar jag. När jag skrollat längst ner förbi presentation av mig och kom till kommentarer, så finns min och många andras nätvän där – Andreas Holmberg. Han lever inte längre men hade gåvan att trösta och muntra upp, när det var tungt på ”nätet”.

När jag inte visste hur jag skulle fortsätt blogga eller inte blogga alls, så skrev han offentligt:

”Skriv en lovsång till Herren!”

Icke skall väl verket säga till sin Mästare: Varför gjorde du mig sådan?

Citat fritt ur minnet och frågan ställd till judarna i Rom men också till var och en som vill ha bibelns texter. (Och först i Jes 29:16). Jag för min del har letat efter tröst i bibeln under alla sjuttio åren som gått. Min Gud har rätt diagnos på mig.

Det är dags för lovsång till Herren! I hans sår har vi fått läkedom.

Tystnadsplikt

Nu får jag hjälp av WordPress sökmotorer! Det blev särskilt markant när jag började med nedräkning från siffran 12 till dag 1 den 4 september. För mig var det att få ordning på vad jag vill ha berättat och i ordning från 1 – 12, att det skulle gå att läsa i ett streck. Då blev jag avskuren och kom inte ut på http://www.gunnelsplats.com Dag 1. Hur kan det vara tekniskt fel, om det bara gäller till tre olika platser: bibeln, facebook och min egen blogg? För övrigt kom jag ut på nätet.

På Facebook kan jag skriva lättsamt och ”käcka mig” ibland. I min blogg är mitt huvudintresse vad bibeln betytt för mig genom 70 år. Den 5 september firar jag dagen då mitt liv vände tvärt i en anna riktning till fördel för psykiskt sjuka eller handikappade. Men att se värdet av vad jag fick gå igenom på ett mentalsjukhus år 1956 och konsekvenserna av fel diagnos har inte gått på en dag eller på ett år.

”Guds nåd är det att det inte är ute med oss.” Paulus

Jag får hjälp att läsa vad jag skrev för 10 år sen! Eller ändå äldre. Facebook visar också gamla minnen. En dag var det ett minne av en dialog med en mycket kunnig exeget. Hon skrev, att jag delar ut mina rallarsvingar…

”Sanningen skall göra oss fria.” Jesus

Nedräkning Dag 2

Enligt statistiken har en sökmotor hittat bloggen om skam på detta datum ett annat år.

Perfekt! Det är ju vad allt bloggande handlat om äkta eller falsk skam – äkta eller falsk skuld. Dag 2 närmar jag mig poängen som blir av dag 1.

Nedräkning Dag 5

Fem är min dag. Jag var 4 men inte fem år, när jag fick första posten hemifrån. Jag var skild från min stora familj under 10 dygn och de fick inte hälsa på mig. Barn skrek visst om deras mamma gick. Så det gällde att spara beviset på att de gjort sitt och skickat post år 1940 till mig.

För doktorn förklarade jag, att jag ville hjälpa min pappa att gräva. Om detta finns det utförlig beskrivning om blodets funktion i min blogg.

Fem är min siffra i personnumret. Finns femman fick jag veta i slutet av femtiotalet, att sjukjournalen sparades i all evighet med någon femma i. Tio står för fullhet i bibelns siffervärde. Då blir fem hälften har jag räknat ut. Hundra står för fullhetens fullhet. Då blir 50 hälften, som en biblisk aln på ett ungefär eller c:a förkortat. (En aln mäts från armbågen ner till klykan mellan tumme och pekfinger. Precis som man vevar upp garn eller linor.)

”En aln som den nu är”, står det i min bibel.

På den varpa pappa David gjort på möbelfabriken att ha på loftet hemma var en aln 60 cm.

När jag var 4 men inte 5 år ville jag vara med honom i trädgården och gräva men körde trädgårdsgrepen rakt genom den bara foten. Det blev 10 dygn utan min stora familj. Där börjar livets P.T.S. (posttraumatisk stress) anar jag.

När jag kom hem fick jag sitta i hans knä och han sjöng för mig:

”I en djup oändlig skog svart av moln där åskan skog gick ett litet barn en gång Dagen lång. Ja, den dagen var så lång…” Tryggheten var tillbaka. På långa predikningar i Missionskyrkan kunde jag få sitta i hans knä och sova middag. Jag hörde ändå! (Enligt uppgift till en lite äldre syster som retades eller var lite avundsjuk.)

Nedräkningen Dag 7

Det blir mer och mer märkligt med synkronisering. WordPress räknar på ett sätt hur många dagar jag hållit på med detta sätt att räkna, som är ett privat påhitt. Jag följer deras förslag att se efter vad jag skrev denna dag för 10 år sen. 7 är en helig siffra i bibelns texter. Jag är på dag 7 i nedräkning. 7 är sista dagen i veckan sabbatsdagen lördag i judisk lära, om jag fattat rätt. Den firas på lördag. Enligt Kristendomen är söndag den första dagen i veckan för Jesus uppstod på tredje dagen. (Förr i våra almanackor var den som röd dag först i veckan. Det är den inte numera.)

Paulus skriver mer än en gång i idrottstermer. Bara en vinner segerkransen. Löp som denne. Gäller sporten boxning får inte motståndaren ligga på golvet tills domaren räknat från tio till noll utan att resa sig. Paulus skriver om hur han blivit slagen till marken…

Nedräkningen Dag 8

Det är så enkelt som att jag gillar siffervärde! Siffervärde i en hebreisk bibeltext eller en på grekiska språket. Det är så enkelt som att jag hållit på med släktforskning i Matteus evangelium. Plötsligt skiljer uppställning med hur evangelisten Lukas tecknar. Matteus skriver ”… alltså blir det fjorton släktled…” och jag hinner tänka 2 x 7 = 14. Lukas däremot skriver på ett annat sätt om 2 x 10. Varför? Detta försökte jag ringa till en rabbin i synagogan i Göteborg och fråga på för länge sedan. När jag äntligen kom fram till rätt person svarade kort, att de inte läser Nya Testamentet. Med min envishet fortsatte jag mina frågor med andra personer runt mig och fick komma och köpa deras motsvarighet till Gamla Testamentet. Där står kapitlet till höger på hebreiska språket och på svenska språket enligt översättning B2000 på vänstra sidan. Detta för alla som inte kan hebreiska språket.

8 i siffervärde står för något nytt. Veckans sju dagar är över. Söndag är den sista dagen i veckan i våra almanackor nu men då var söndagen den första – det vill säga uppståndelsedagen för Jesus. 7 är ett heligt tal.

”Det räcker inte med några barndomsminnen som teologi,” skrev någon. Men det räcker mycket långt med bra undervisning i både gamla och nya testamentet i söndagsskolan.

Sen måste jag ta ansvar själv att läsa bibeln.

”Det står skrivet…” men var står det?