Lärjungar – inte Volontärer

”Gå därför ut och gör alla till lärjungar!” Matt 28:19

Det är Jesu missionsbefallning. Inte något annat. Så vi backar till första påsken i Jerusalem då de två lärjungarna lämnade allt obegripligt bakom sig. Luk 24:13-31

Den namnlösa är du eller jag. Vi får vara hur nertyngda som helst av det som mött oss och frågande inför framtiden. Vi får prata om allt som skett och att vi trodde… Främlingen dyker upp vid vår sida.

Jesus är överallt i skrifterna enligt honom själv. Vi är tröga till att tro! Nu är jag själv i 1 Mos 37 och tillbaka i tankar om att följa blodfläckarna.

Så vi backar till denna röra med alla bihustrur. Det står inget om att Laban hade en relation med Gud! Han levde efter sin omgivnings sätt att leva och den äldsta skulle giftas bort först. Hon var inte vacker! 1 Mos 29

Jag vågar se, att Jakob förebildar Jesus, som arbetade som en slav i sju år för att få sin älskade ”Rakel”! ”Tjänare” i grundtexten kan även betyda ”slav”. Jesus utblottade sig själv och blev lydig intill döden på ett kors. Han älskar inte bara ”Rakel”, som jag ser som Israel utan även hedningarna i ”Lea”. Pröva detta. Sen blir det lättare att förstå röran med de tolv sönerna med hustrur och bihustrur. Av all denna röra sluter HERREN senare ett förbund med sig själv! Oss till godo.

Josef hade vallat fåren tillsammans med Bilha och Silpas söner – sin fars hustrur. Sen vill jag visa på ”deras far” i detta kapitel 1 Mos 37 alltså alla tolv sönernas far Israel! Längre in i kapitlet står det att en av sönerna Ruben ville rädda Josef undan döden, så han kunde komma hem till ”sin far”. i NT finns en lärjunge som ville rädda Jesus från döden.

”Ingalunda skall detta ske dig!”

Titta på detta och jämför med Jesus i Joh kap 8 där judarna påstår, att de har Abraham till far minsann! Hatet mot Jesus avslöjar något annat! Jfr detta med Rut och Orpa som stod i samma situation och fick välja att följa eller inte följa. (Ruts bok i bibeln.)

Guds välsignelse!

Nu kommer poängen…

Alla behöver någon att skylla på. I min bokhylla finns gamla biblar. En av de äldsta är inte en utan i tre band och tryckt år 1882:

”Biblia, det är All den heliga skrift, med förklaringar af P. Fjellstedt”

Där har jag stavat mig fram i de gamla tryckbokstäverna om de två bockarna. Vi kallar dem syndabockar, eftersom allt Israels folks synd skulle placeras på dem . Detta skulle upprepas varje år under fyrtio år i öknen. Där är poängen! Det är ingen poäng, att inte ha någon referensram till berättelserna i bibeln. Det är ingen poäng, att inte ha någon bibelkunskap.

Den mesta teologi jag kan har jag sjungit in i olika frikyrkor som: ”Nu är försoningsdagen kommen för världen all. Kristus fullbordat lagen, Satan har bragts på fall. Tallösa skaror ilar hem till sin arvedel, nu har de funnit vila, läkdom för sargad själ. Kör: Dig o, Guds Lamm ske ära att du vårt offer blev och med den stungna handen skuld-brevet sönderrev. Och utav oss ett evigt rike av präster gjort. Bland alla namn på jorden endast ditt namn är stort.”

I vuxen ålder har jag läst bibelns berättelse i 3 Mos kapitel 16. Så kom en dag då jag fick P. Fjellstedts Förklaringar. De tre banden stod i min bokhylla trettio år, därför att jag inte gitte lära mig den gamla stilen. Ingen ursäkt. Ingen ursäkt heller att under den tiden leta efter syndabockar – någon eller några att skylla min skada från 1956 på.

Nu kommer poängen! P. Fjellstedt förklarar de två olika bockarnas funktion och lotteriet vem som skulle dö och vem som skulle jagas ut i öknen. Asasel är fortfarande inte förklarad! Detta är värt att läsa om! Den som påstår, att han ingen synd har är en lögnare. ”Summan av ditt ord är sanning, dina rättfärdiga domslut är eviga. (Ps 119:160) Kung David fick besök av profeten Natan och fick själv uttala domen över den rike mannens synd som tagit den fattige mannens enda får för att laga till gästabud.

”Dödens är den man som gjort så.” Andras synd kan vi studera. Israels folk skulle placera all sin verkliga eller eventuella synd på två olika bockar. Här är poängen! Israel är grymma. Två lärjungar flydde från allt de varit med om i Jerusalem en påsk. De trodde, att de kunde gå ifrån allt. Med ryggen åt det förflutna.

Då dök en främling upp vid deras sida som inget visste av vad som hänt och varför de såg så bedrövade ut. De fick berätta allt de varit med om. Hur kunde detta grymma som hänt i korsfästelsen av deras Mästare gått förbi någon? De två kunde tydligen Skrifterna och främlingen hade bara att relatera till bland annat de två syndabockarna. Det gissar jag. Läs själv Lukas kapitel 24:13-31.

Det står inget om att det var två män, som flytt från sitt förflutna med Jesus. Det står inget om deras synder under denna tid. Det står bara, att det som skett under påsken i Jerusalem måste ske. Det är det som är så svårt att fatta! Poängen i allt mitt tjat om behandlingen på Restad Sjukhus år 1956, som var så fel gjort mot mig! Det fanns syndabockar att lägga skulden på!

För nu är jag den namnlösa lärjungen, som lämnat påsken i Jerusalem! Jag orkade inte se allt lidande och blod!

”Kom igen nu, Gunnel,” sa han till mig, så vill jag förklara att detta måste ske!

Påsken alltså. En syndabock fick jag att lägga all synd på. Han skulle bära ut den i öknen så långt från mig som möjligt. Platsen där jag försöker gräva upp den gång på gång heter Asasel. Då får jag veta, att Jesus vunnit seger i öknen en gång för alla över Djävulen. Åt andra och åt mig.

En syndabock fick jag att lägga all synd på. Han måste dö sen på ett altare. Lite av blodet skulle sen översteprästen bära in i det allra heligaste inför Gud åt mig och alla andra. Åren har gått. Plötsligt fattar jag de gamla skrivtecknen bättre i Peter Fjellstedts förklaringar! Det rör sig om min synd, som måste bäras inför Gud! Det rör sig om min synd, som inte skall grävas upp i öknen Asasel!

O, evangelium!

”Då träda synden fläckar fram Jag blir med rövar´n släkt.”

Vi kanske inte behöver så många nya sånger…

Med ryggen åt det förflutna

Det är bara jag som vet, att det kommer tre personer i början av gatan från administrationen till avdelning 10 A och 10 B på f.d. Restad Sjukhus, Vänersborg. Jag står med ryggen åt mitt förflutna och fotograferar.

Vem bjöd mig på en märklig dröm en natt, som jag vågade dela bland vänner? Nu eller aldrig tänkte jag ta vara på drömmarna och våga lära känna mig själv!

Jag drömde att tre ansiktslösa män bar in ett stort järnsjok i min lägenhet. Jag stod i dörren till sovrummet med ryggen åt det och bara tittade på. Mina möbler fattades och det placerade järnsjoket tog upp stor del av rummet. Det hade vassa kanter och var väl 2 mm tjockt, ovalt och lätt kupat. Det fanns en sträng som av runnen tenn likt silver. Den som gick förbi kunde skada sig på kanten. Den vita gungstolen fanns inte men bokhyllan stod där. De tre männen syntes inte mer.
Jag vaknade.

Jag fick frågan av vännerna varför jag öppnat dörren för dessa män och släppt in dem. Jag förnekade, att jag öppnat dörren utan de bara kom in. Jag fick veta, att de mjuka, vackra möblemanget var borta. Drömmen påverkade oss alla. Efteråt bad jag om enskilt samtal med ledaren, pastorn och psykoterapeuten. Tio år senare ringde jag upp honom och frågade, om han kom ihåg min dröm. Sen frågade jag och konstaterade, att om man drömmer om sig själv, så är det ju jag, som släppt in detta hårda järnsjok i mitt liv.
Kunde jag ta det så var det ju bra…

Åren har gått och en dag fick jag nytta av mina svåra livserfarenheter. De tre ansiktslösa männen, som bar in detta hårda, stora, kalla järnsjok i mitt vardagsrum, som andra kunde skada sig på om de gick förbi blev mitt ansvar! Både pastorn och jag kunde associationen till bibeln och att Abraham en gång fick besök av tre män. Är Gud den samme alltid och kan besöka vilken människa som helst med information om nutid och framtid? Det var så länge som jag skyllde på andra. Andra hade gjort fel mot mig. Om en syndabock dog så klarade jag av att skylla på nästa…
Det var synd om mig som drabbats så hårt och orättvist.

En dag fick jag för mig att slå upp i Biblisk Ordbok på ordet synd för att se var det står första gången. Det blev mycket intressant. Det är i HERRENs samtal med Kain. HERREN Gud undrade varför Kains blick var så mörk. Kain fick veta, att han borde råda över sina tankar. Annars lurade synden vid dörren.
Om jag fattat rätt lade Gud över ansvaret över vad som kunde ske annars på Kain. Gud är ljus och inget mörker finns i honom.

Så blev det med den upplysning om synd i tankesystemet! Kan det vara så farligt med lite syskonavundsjuka? Kain var avundsjuk på att HERREN uppskattade Abels offer men inte hans. Jag å min sida hade ju verkligen velat ge HERREN allt av min ungdom och framtid! Verkade inte som han sett något av allt detta!

Så jag fortsatte att offra till HERREN år efter år tills han satte ner foten och förklarade, att han inte är intresserad av mina offer och jag hade tydligen på mig offerkoftan.

En dag fattade jag, att han ville ha min kärlek.

Att det skulle vara så svårt att fatta!

En social Krutgumma


Igår kom det ett blomsterbud med frågan om inte några blommor skulle kunna pigga upp en social Krutgumma. Två vänner från projektet ”Inre Rum” står bakom. Så var den associeringskedjan igång!

Bilden har allt och är tagen av Linda Weichselbraun och ladugården är på Elings ark i Vedum, där Anneli Jäderholm var värd för anhöriga till psykiskt sjuka en heldag. Programmet var späckat och vi såg filmen tillsammans:

”Pat. är frisk och pigg för övrigt”

Runt om i lokalerna var utställningen: ”En annan tid”

Vilken ambition! Det var så jag mötte dem inom (H)järnkoll. Full fart att gå ut i samhället och ge information om psykiska sjukdomar eller neuropsykiatriska handikapp år 2011. Senare startade de ”No more” på Facebook i syfte att få bort bältesläggningar och tvångsinjektioner.

Så nu till valet av huvudbild till min blogg: ”Gunnels plats i rymden”

Bilden är tagen med ryggen åt Hinsebergs Kvinnofängelse i Frövi. Där har jag gått flera gånger och väntat på att tiden skulle bli inne att få besöka någon. Det var i en samling/gudstjänst i slutet av 70-talet, som jag gick ut för första gången offentligt, att jag legat i bälte på Restad Sjukhus och hade en sjukjournal med diagnoser jagande mig! Jag valde publik noga och hade inte varnat någon av mina vänner, som var med från Göteborg. Men tjejerna på Hinseberg visste vad det smakar. De skulle förstå, att allt som skrivs om en inte är sant!

Det var på den tid då kurator Anna Myhrman tjänstgjorde och före strejken med branden i Tidaholms fängelse. Efter det fick det inte vara stora samlingar. Nåväl. Anna Myhrman och jag hade god kontakt och efter den samlingen berättade hon, att hon också hade den sjukdomen bipolär. Jag hade ju tvingats att acceptera det fack som psykiater ansåg, att jag hörde hemma i. Jag levde med en osynlig psykiatrisk tvångströja med skräck för behov av vård på ett sinnessjukhus på den tiden. Det är på gott och ont att ”gå ut” med sin egna berättelse. Det gjorde alltså jag för tjejerna på Hinsebergs Kvinnofängelse. Men nu är detta över år 2020.

Kvar är minnet. Vi var sjutton i gruppen en söndag på besök och fick gå två och två på avdelningarna före samlingen. Det var tjejernas önskan, att det skulle vara rättvist, att alla avdelningar fick ett besök. Jag fick besöka en enskild och vi fick sitta i ett litet hus, där biblioteket fanns. (Nu är visst alla små hus rivna.) Plötsligt ville hon visa vad hon höll på att sticka. Vi gick över en gräsmatta. Vi skötte oss och frågade tjejerna på avdelningen om det var OK, att jag var med in.

Så kom vi tillbaka och satte oss på stolarna utanför lokalen till biblioteket. En vakt kom in och var så upprörd och frågade var vi varit. Så kom hans slutkläm:

”Besöket skall sitta på angiven plats!”

Där är vi nu! Tappa inte poängen bara! Bara en och en lämnar sitt fängelse för att komma ut i frihet! Och man får inte väga för tungt…

Besöket sitter nu i karantän 84 år gammal och får inte gå ut bland folk. Skall bara vara inne och tvätta händerna, så att jag inte dör.

Detta fick Linda och Anneli syn på sociala medier och skickade blommor igår.

Där sitter hon ensam och får köra sitt race…

Men då hade Hanna kommit in i bilden med sitt käcka i ”No more”-tråden:

”Kom till oss och kör ditt race!” Underförstått inte behöver du sitta ensam.

Nej, jag har inget för att jag ramlat och klagar lite. Och detta får och denna höna på fotot ger mig så klart massor av hänvisningar till bibeln.

Mitt livs testamente

Mitt livs testamente är en rulle släktforskning ur bibeln. Ett testamente blir giltigt först när givaren är död, skriver Paulus. Men jag var så frustrerad över att ingen vill ha vad jag vill ge. Så jag gav bort rullen. Den börjar på Matteus kap 1 i provöversättningen till B2000 som kallas NT81. (Det gick inte att kopiera så lång text med de uttryck jag fastnade för:

”vilkas mor var Tamar,” ”vars mor var Rahav,” ”vars mor var Rut,” ”vars mor var Urias hustru,”)

Planschen blev 160 cm lång och fick ibland hänga framför böckerna i min bokhylla.

Svenska Folkbibel tillåter kopiering:

Jesu släkttavla

1 Detta är berättelsen om Jesus Kristus, Davids son, Abrahams son. 2 Abraham blev far till Isak, Isak till Jakob, och Jakob till Juda och hans bröder. 3 Juda blev far till Peres och Sera genom Tamar, Peres till Hesron, Hesron till Ram, 4 Ram till Amminadab, Amminadab till Nahshon, Nahshon till Salmon. 5 Salmon blev far till Boas genom Rahab, Boas till Obed genom Rut, Obed till Ishai, och Ishai till kung David.

David blev far till Salomo genom Urias hustru. 7 Salomo blev far till Rehabeam, Rehabeam till Abia, Abia till Asa, 8 Asa till Joshafat, Joshafat till Joram, Joram till Ussia, 9 Ussia till Jotam, Jotam till Ahas, Ahas till Hiskia, 10 Hiskia till Manasse, Manasse till Amon, Amon till Josia, 11 och Josia till Jekonja och hans bröder vid den tid då folket fördes bort till Babylon.

12 Efter bortförandet till Babylon blev Jekonja far till Shealtiel, Shealtiel till Serubbabel,13 Serubbabel till Abihud, Abihud till Eljakim, Eljakim till Asur, 14 Asur till Sadok, Sadok till Jakim, Jakim till Elihud, 15 Elihud till Eleasar, Eleasar till Mattan, Mattan till Jakob, 16 och Jakob till Josef, Marias man. Av henne föddes Jesus, som kallas Kristus.” (Svenska Folkbibelns översättning)

Så klart jag försökte få fram ett kors genom att teckna de tolv stammarna tvärs igenom hela spalten från far till son – från Abraham men inte från Adam? Vad berodde det på?

Så fattade jag att evangeliet började genom det omöjliga löftet om en son till Abraham. Genom att fyra kvinnors namn nämndes blev deras historia särskild markerad som observandum för mig. Jag har haft tid att tänka sen början av 90-talet! En dag drog jag slutsatsen som Paulus formulerat: Lagen kunde inte åstadkomma en rättfärdighet inför Gud! Genom att våga läsa alla ruskigheter i Gamla Testamentet såg jag, att Jesus blev född människa genom Maria ”i en syndig kropps gestalt” Rom 8:3 Jesus blev sänd som ett syndoffer. Han kom för att ta på sig skulden av all vår synd. Han tog på sig domen i vårt ställe. Det går inte att fatta på ett år!

Släktregistret tecknat uppifrån och ända ner på två blädderblocks ark har gjort mycket med mig under åren! Det gick upp ett ljus för mig, att botten var nådd av synd. Där föddes Jesus och presenterade vem Gud är under några år. Efter hans himmelsfärd och under noggranna forskningar i skrifterna kan evangelisten Lukas börja på Jesus och vandra uppåt i släktleden via Marias far. Tusen år tidigare går Marias släkttavla ihop med Josefs i Batsebas söner med kung David, Natan och Salomo. Jesus skulle komma ur kung Davids hus. Lukas fortsätter sin släktforskning ända upp till Adam son av Gud. Alltså Jesus steg ner ända till botten av mänsklig synd och elände och fullbordade det uppdrag han fått av Gud in i minsta detalj (tabernaklet). Jesus steg upp till fadern samma väg som han kommit genom helig Ande.

Det finns ingen synd, som inte är beskriven i bibeln. Det är inte Guds fel, att Gamla Testamentet har så ruskiga krig. Gud är sanningens källa.

Detta är en repetition av vad jag skrivet förut i min blogg. Försök se Jesus i ett tänkt långt släktregister blödande på korset. All vår synd är med genom hans händer och fötter. Blodet till försoning rann första gången i Edens lustgård, då människan Adam och Eva var nakna inför Gud och skamsna över sin olydnad. Blodet från ett oskyldig djur rann. Gud gjorde kläder av skinn och klädde dem.

Det är att bli rättfärdiggjord att tro på vad Gud gjort för oss genom Jesus.

Varp och inslag

Nu äntligen har jag hittat en liten funktion som jag saknat – kategori. Å andra sidan sköts synkroniseringen på annat sätt. Det lär vara så farligt att vara på Facebook. För min del är det försent att tänka. Den 20 mars, om jag får leva så är det 20 år sen, som jag lyckades fylla i ett lösenord och gå ut på nätet. Detta gick med hjälp av en support. Frågan är om det är rätt mot oss gamla med denna påtvingade teknik. Så otroligt utlämnade vi blir för varje år som går. Meningslöst att debattera stationär eller mobil. Alla uppdateringar har lämnat mig utanför steg för steg.

En gång i tiden kunde jag sätta upp en väv själv så långt det gick. Sen går det inte längre. Till en bred varp är det bra om två håller mot och håller lika i styrka och en vevar på. Nu finns det finns kassetter, som jag aldrig sett men hört talas om. Det kan jag inget om. Associationen till en vacker solvnota kom med tanke på den ruta 2 x 2 cm, som sitter på min dörrpost numera och hemhjälpen skall checka av när hon kommit och när hon går. Hennes mobil kostar visst 18.000 kr i skattepengar. Vad den visar om mig vet jag inte. Kusligt är det i vart fall att stressa personalen i hemtjänst på detta sätt. Går hon härifrån fem minuter förtidigt av min köpta tid skall jag få avdrag. Mänsklig närvaro hjälper mig mer än kontorspersonal. Detta måste utvärderas snart!

När skall jag få berätta vad jag kan? Finns det ingen efterfrågan på min hopsamlade kunskap? Sagt och gjort. Jag prövade med att sätta in en vacker solvnota på Facebook i stället för bilden på mig och lappen på dörrposten:

”Detta är jag!”

Och självklart heter resultatet sålldräll.

Självklart vill jag berätta vad bibeln betytt för mig för att förstå mitt ursprung och mitt mål. ”Du sammanvävde mig i min moders liv.” Så många gånger detta har tröstat mig! Den gång jag började tro på Jesus som Guds Son står det om också. Då blev jag född – inte av något kötts vilja eller någon mans utan av Gud. Joh 1:12-13. Jag blev ett Guds barn.

Ja, sen står det också om insikten, att han skär ner mig från bommen en dag. Då har mitt liv varit som en väv med given varp men egna inslag.

Jag är mer än några prickar på en ruta 2 x 2 cm på min dörrpost.

Ritningen är klar Del 3

Här fortsätter min egen frustration över bristen på bibelkunskap. Jag mår dåligt av de lärdes debatter, när jag inte hänger med! Hör du det! Jag är en så kallad Waldenströmare med frågan:

”Var står det? Vad står det?” Sen blev jag medlem i en Pingstförsamling under 50 år. Detta har inte underlättat min vetgirighet. Sen början på Intranät i mars år 2000 har jag gått ut offentligt med mitt namn och aldrig skrivit anonymt.

Pingstpastorn Jean-Erik Mårtensson försökte jag bromsa med att han eventuellt inte kunde Facebook med tecken för ”offentligt” eller mellan vänner. Jag la mig i och fick själv tillrättavisning: Man tillrättavisar inte en gammal pastor! Nu väljer jag själv ”offentligt” på denna text inom min plats i rymden. Texten har varit internt till mina vänner igår. Nu gäller det nya namn och nya församlingsbildningar med tidigare eller nya medlemmar. Fråga gärna! Precis som jag själv frågar…

”Dagens hälsning via Svenska Kärnbibeln:

Rom 15:23 – 16:9

Där är bekräftat hur viktigt det är med namn/medlemmar i församlingar! Det är inte fråga om ”lösa förbindelser” kristna, som reser på olika konferenser och kommer från olika samfund och söker häftigare upplevelser! (Jag har varit på så många Hönökonferenser och innan dess på Narkomanmissionens konferenser sen slutet av 60-talet)

Församlingen Gilead var hela bredden från det karismatiska till de allra mest utslagnas område. Stefan Swärd höll på länge att provocera alla kristna med bredden av evangelikal, karismatisk till lutheran i sin blogg ”Allt mellan himmel och jord”. Nu vet vi, att han är ledare för New Wine i Sverige.

Under den perioden höll jag på att gå sönder i striden mellan teologer och exegeter. Hur kan detta vara möjligt?

Jean-Erik Mårtensson och Elisabeth välkomnades i Smyrna, när Gilead brast itu. Vi satt på läktaren inte långt från varandra. Elvor och Janne Ohlin blev också hemlösa. Efter detta finns all deras hopsamlade kunskap om olika nätverk inom Pingströrelsen skrivna ur deras stora sorg. Om jag fattat rätt, Elvor Ohlin?

Min sorg som genuin ”missionare” får inte plats i Smyrnaförsamlingen! Stefan Swärd EFK och Torsten Åhman SMK hade en debatt offentligt om helvetet, som skar genom märg och ben på mig som ”missionare”. Jag kan inte helvetes debatterna! Den var totalt meningslös redan med prästsonen Ingemar Hedenius långt tidigare.

Det är inte vår uppgift att sortera vart människor kommer på grund av brist på tro. Enligt bibeln har vi eget ansvar över att vårt namn finns med i Livets bok. Vi får veta om det nya namnet, som blir oss givet, som ingen annan känner senare. Om vi håller fast vid Jesu försoningsgärning på korset hela vägen.

Så nog har bibeln en medlemsförteckning på den som bekänner Jesus Kristus som Guds Son! Det är inga svängdörrar in i Guds församling även om alla är välkomna och Jesus är dörren.

För sen står altarplatsen. Den går inte att skutta förbi. Översteprästens förböner gäller hela vägen till Gud. Den sträckan i ritningen till Tabernaklet är inte tänkt för underhållning, som jag uppfattat mönsterbilden. Den samma ända in i Uppenbarelsebokens slut.

Ingen har rätt att ta bort begreppet ”Tabernakel” i någon enda översättning under någon tid!

Guds frid!

Hälsningar

Gunnel”

Slut citat på oss vänner emellan…

Skrivklåda

Det kom ingen feedback. Jag har slutat att jämföra resultat med Underbara Clara. I stället tänker jag i en liten Missionskyrka där ungefär 20 personer kommer till den gudstjänst, där jag får predika. Alltså dubbelt så många åhörare som det finns i medlemsmatrikeln.

Tro mig eller inte. Hon är vuxen nu och en kändis men skickade mig ett foto på sina pyttesmå dockor, som hon ville ha med sig som barn och sitta på första bänk bredvid mig. Detta innan jag predikade, så jag fick se dem och efteråt. Där satt vi hon och jag och jag var lycklig.

Nu är jag lycklig också och vägrar acceptera, att jag utvecklats till en gnällspik eller grinig käring. I mitt föräldrahem användes aldrig ordet ”käring”. Vi var ”tant” med alla – förnamn på en del och efternamn på dem som var lite märkvärdiga. När tanterna ville säga ”du” var det försent och vi var utflugna utom jag som for dit och hit.

En gång hade pastorn, som skulle ha gudstjänsten klockan 15 alldeles glömt av det och jag fick ta över allt. Ja, hemförsamlingen blev så liten att alla fick plats i min gamla Volvo efter gudstjänsten och fick så kallad kyrkskjuts.

Nu är jag gammal och orkeslös men fattar innebörden av att vara rättfärdiggjord av tro. Jag behöver inget göra mer än att fortsätta tro på Gud. Precis som Abraham gjorde. När jag var ung var jag visst så aktiv och ivrig, att jag ville frälsa alla. Ryktet gick visst före mig på avdelning efter avdelning på Vänersborgs Lasarett där karriären började. Året var 1953.

Skapa nytt inlägg

Det har blivit lång tid mellan mina inlägg nu för tiden. Det beror på att jag själv saboterat min möjlighet att använda mina bilder. Hur detta gått till kan jag inte förklara. Varför det inte går att förklara beror på språkförbistring. WordPress har ingen svensktalande support. Den som vill ha fler besökare bör använda bilder också. Så har jag hört.

En annan anledning är, att jag är inne i en ny fas av livet. Det jag kunde om andra tidigare har drabbat mig själv. Teoretiskt har jag vetat, att det finns något som kallas närminne. Hos andra. Mycket tröttsamt att höra samma berättelse i samma samtal med kort mellanrum. Så gör väl inte jag? Upprepar?

Andra gamla kan tappa sitt närminne. Det kan väl inte drabba mig? Jag vill ju bara berätta det som är väsentligt för mig! Jag vill ju bara ha en som lyssnar utan att påpeka: ”Ja, det har du sagt några gånger nu!”

Där är jag nu. Minns inte vad jag skrivit. Vet inte hur jag skall fortsätta. Vill inte avsluta. Har inte någon målsättning att nå tusen bloggposter. Fick veta att ingen förstår vad jag säger. Kan det vara möjligt? Skall jag bara söka felet hos mig?

Vad tycker du?

(Om jag får vara ”du” med dig efter alla dessa år?)

Brev från Kleopas hustru

Vi är dagen efter nu eller om du så vill på ”DAGEN som Herrens gjort.”
Helt kort får du en skiss över hur vi gick med början på Abram. Han fick ju besök av tre kungar från Salem. Det är möjligt, att du måste kontrollera varje ort och händelse. Han fick veta det omöjliga om sonen. Och förväntade sig, att han och Sara skulle klara att hålla fast vi det löftet.
Längre ner i tiden kom han till Juda, som kunde LAGEN men inte höll den. Så gick det som det gick med sonhustrun. Var inte hon från ett fiendeland? Juda två söner kunde heller inte följa LAGEN. Gud måste döda dem omedelbart. Där kom problemet in att köttet styrde historien – väldigt tydligt egentligen med rekvisitan en stav, ett bälte och en signetring. Tror jag det var.

Han fortsatte, att nämna en kvinna vid namn trots att det gällde från far till son alltid. Det var en kvinna från botten av samhället och i staden Jeriko men inte som en ”varnagel” och död utan som en hel familjs räddning undan döden genom ett rött snöre. Nej, Främlingen var aldrig rörig i sin berättelse. Det var en röd tråg hela tiden men han märkte hur tröga vi var att fatta.

Vi närmade oss Emmaus, när han nämnde om en hednakvinna, som också förlorat allt och burit på skammen att inte ens få barn, innan mannen dog. Snart skulle mörkret falla på men botten var inte nådd. Han hann med mord och äktenskapsbrott och en kvinna till…
Efter kvällsmaten fattade vi själva vem Främlingen var som berättat att allt detta måste ske som skett med honom. Nu vet vi, att han gick vidare till dödsriket och förkunnade evangelium för de redan döda. Döden kunde inte behålla några…
Ja, det hann vi se själva på Jerusalems gator.
Jag, Kleopas hustru, fick i uppgift att berätta hur han vände i dödsriket och gick hela vägen upp i sitt släktträd till Juda. För varför just Juda, som inte kunde hålla LAGEN? Varför inte genom Levi den av de tolv i förbundet, som var präst – präst till evig tid – vad nu det innebär? Jag vänder längst ut till vänster på Ruben och går längst ut till höger till Josef och Benjamin. Tillbaka till Juda i centrum och ända upp till Gud via Adam.
Ser du, att jag ritat mitt kors nu med början på löftet till Abraham? Jag skulle väl ta på mig det först och dö sen och inte tvärtom, som jag skrev igår?
(Melkisedek hade heller ingen biologisk, jordisk fader.)
Så antingen vill jag fortsätta vandringen med honom eller gå av VÄGEN. Han har sagt den obehagliga SANNINGEN om mig, som en syndare men gett mig LIVET igen.
Glad fortsättning
önskar
en berättare
Gunnel

Innan gryningen

Dagen är inne…

En evangelist var lite mer ljus i sinnet och skrev:
”Efter sabbaten i gryningen…
En evangelist var lite mer tungsint, eftertänksam och skrev:
”Tidigt den första veckodagen, medan det ännu var mörkt…”

Kan bibeln vara sann om en skriver si och en annan så? Skall man lämna allt, som varit av chockartade upplevelser och gå därifrån?
Bibel har såå många motsägelser och hemskheter! Var finns poängen? Och det är ju bara män som gäller och som får uppdraget att föra historien vidare… Jojo.
”Och se, två av dem var just den dagen…”
Hör du det, Gunnel!

Två av dem – av männen? Om det bara står namnet på Kleopas, så kan den andra vara en kvinna! Eller hur? Så häftigt! Så fantastiskt med denna utslitna överdrift om en berättelse om Jesus.
”Fantastisk” kommer väl ur order ”fantasi”?

Det är inte en fantasi. Det är inte fantastiskt! Redan den dagen har jag gått vägen bredvid Kleopas och varit uppgiven, deprimerad, desillusionerad utan tro – vandrat kilometer efter kilometer i den sinnesstämningen, tills han kom och lyssnade in allt vi två ventilerat, diskuterat.

Först fick vi två berätta vad det var vi förlorat. Som om han bredvid på vägen inget kunde!

Sen hände undret när han började gå igenom allt som är skrivet överallt i skrifterna om att de måste ske först genom hans död.

Som om jag också måste dö först – ta på mitt kors för att fatta poängen?
Ingen succé direkt!

Schack matt

En gång i början föreslog jag min mentor, att jag kanske skulle ha en religiös och en mindre religiös blogg. Det går an att skämta, när jag tycker så illa om uttrycket ”frireligiös” i stället för frikyrklig. Alla människor är religiösa mer eller mindre vid en vacker utsikt eller när första barnet föds. Alla människor tror på något mer eller mindre. Annars fungerar ingenting.

Det går an att skämta om minnet, när det gäller en själv. Det gjorde jag på Facebook igår. Allt är synkroniserat via Google har jag märkt. ”Den sig i leken ger får leken tåla.” Åldern tar ut sin rätt och jag är frustrerad över att inte få berätta det jag vet i den församling jag tillhör och eller har tillhört. Ingen tycks fatta vad jag försöker förklara: Bibelundervisning fattas oss! Och jag har varit mycket bibelintresserad! Frågat och frågat de som undervisat från olika samfund och kyrkor. Men jag själv blev tvungen en gång i tiden att skola om mig till arbetsterapeut…

Första tjänstgöringen var på ett vilohem för psykiskt sjuka under Psykiatrisk Klinik. Vårdtiderna var långa i början av 60-talet. Alkoholism skulle inte nämnas i sjukjournalerna utan skrevs i andra termer och diagnoser. Å andra sidan var jag själv så skadad av övergrepp genom diagnoser och behandling att principen för mig var att aldrig titta i någon patients journal. Så den som kunde spela schack fick frågan, om han ville visa mig hur det går till. I arbetsterapisalen fanns många olika vävstolar och andra möjligheter, som att knyta ryamattor eller kuddar, halvfabrikat i trä och annat. De som ville fick sätta upp en väv från första början. Så klart att det var mitt jobb men schack måste jag få veta något om…

Patienter fick inte säga du på den tiden. Vi personal sa inte du till läkaren. En dag sa L till mig: ”Jag tôcker du är så ojämn i humöret. Det vore bättre om du vore lite jämnare.” Jag hade sagt ”nej” till hans förslag att spela schack den gången.

Så nu kommer poängen! Hör och häpna! Jag tror inte, att Gud skapat de svarta schackpjäserna för att få motstånd och vinna, eftersom vitt är först ut och bör vinna. ”Vitt är alltid ett drag före,” sa patienten som vågade säga du till mig.

”Här var mellan ljuset och mörkret en strid Dock segrade ljuset För evig tid. Nedstörtad är döden, Och tron står opp Bland jordiska öden Med himmelsk hopp. I sörjande kvinnor, vem söken I här? Den levande ej bland de döda är: Uppstånden är Jesus. Halleluja.” Psalm 102 vers 2 (F.M.Franzen (1772 – 1847)

Detta visste folket i slutet av 1700-talet och början på 1800-talet men nu är det inte aktuellt att lära in bibelsanningar! De skall nötas in och inte tas ur kontexten! Men jag kan bara svenska och har ingen referensram för dessa främmande ord. Det komplicerar allt för mig! Det kvittar hur många gånger pastorer säger: kontext. Det kommer från latin conte´xtus till conte´xere, sammanväva. Märk vilket vackert ord vi har i svenska språket: sammanväva! ”Det är ett textligt sammanhang; det som omger ett textstycke och som man måste känna till för att förstå textens mening.” Citat ut Teologiskt Lexikon av Per Beskow

Vitt och svart är motsatser. Det vet väl alla men alla vet inte skillnaden mellan mörker och mörker i bibeln. Gud skilde dagen från natt. På natten är det mörkt och i bibeln står det mycket om mörkrets gärningar. De har inte Gud skapat. Gud har inte heller skapat Satan. Ormen som ringlade runt i Edens lustgård var listigare än de andra djuren. Den var ett djur i vart fall men Satan kan kläda ut sig i vilken gestalt som helst och tala. I boken för barn av C.S. Lewis: ”Häxan och Lejonet” har Satan klätt ut sig till en ljusets ängel. Boken är mycket bra och tydligt. Till slut blev det tvunget med en uppgörelse mellan Häxan och Aslan. Aslan ville ju rädda den pojke, som låtit sig luras och var tillfångatagen av Häxan.

Den starka scenen i filmen då Aslan låter sig bindas och dödas kan ju inte barn förstå utan bibelberättelserna. Uppgörelsen i himlen när Jesus insåg, att han måste gå ner och dö för att kunna rädda oss behöver också förklaras och berättas både för barn och vuxna.

Någon behövs som är villig att sammanväva texterna till begriplighet.

Som jag ser det.