Kategori: Möten i rymden

En enda väg

Är det högmod hos mig, att jag önskar en kommentar från någon kändis i den teologiska världen?
Före påsk vågade jag skriva ett mail till pastor Niklas Piensoho, Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och fråga efter ett manus. Jag vet, att pastorer har datorer. Jag vet, att pastorer måste förbereda sina predikningar. Jag vet, att det är svårt på kort tid, att förklara varför Jesus måste dö för våra synder. Nu är påsken över med påminnelsen om blodigt offer.

Det kom inget svar. År 2000 var jag så naiv, att jag trodde att någon av fem olika pastorer från olika samfund skulle svara på min fråga per brev om vad teologi är för något.
Ingen svarade. Jag hade lyssnat på den lärde teol.dr. Krister Brandt och vågat ställa en fråga i ett offentligt sammanhang. Frågorna haglade över mig i stället offentligt. Det kan inte jag svara på hur lärda män diskuterat på 300-talet efter Kristus!

I debatter på nätet om kristen tro har det tydligen varit viktigt att få in motparten i ett hörn och så en diagnos. Fundamentalist. Ja visst! Omöjlig att samtala med!

Det är bara det, att då visste inte jag vad en fundamentalist är för något. En språklärare fick hjälpa mig med ordets betydelse. Fundament betyder grund.

Så bra då! Jag har en grund för min tro och trosbekännelsen, som jag fortfarande kan utantill. Den håller. Det är kortast tänkbara sammanfattning av bibelns lära. Där finns allt det som ifrågasätts i debatter. Hur det gick till och hur det skall gå i framtiden. Jag har ledsnat totalt på debatter om kristen tro och stannar inte i något hörn och skäms över min tro på bibeln som summan av Guds ord.

Allt som behöver göras för att vi skall kunna nå Gud alltings Skapare är redan gjort genom sonen. Han var till innan jordens grund var lagd. Han var till före Abraham står det skrivet. Han var till före Noa. Och efter detta finns det bara en enda väg att nå Gud och det är genom Jesus Kristus Guds son.

Vi som förkunnar skall få en strängare dom och där är jag med också som kvinna. Det går inte att glida på orden och ge dem en annan innebörd. Jag rekommenderar inte Seglora smedja eller Kyrkans tidning!

En mantel doppad i blod

Det finns många bloggar nu att läsa om far och son och sonson och sonsonson. Mest läst har den blivit, där jag vandrat själv tydligen och fotograferat vid Sykars brunn. Det gick många år emellan den upplevelsen julen 1974 och det att orden föll i god jord och rotade sig djupt i mig år 1988.

”…nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.”

Detta är en exakt platsbeskrivning i bibeln! Jag tänker på skoleleven i min hembygd, som skulle beskriva hur samhället såg ut förr. Han skrev:
”Snickerifabriken låg där Joakim bor.”
Den beskrivningen håller inte så många år för den som inte vet vem Joakim är och var han bodde som barn.

Orden i Johannes kapitel 4 gav mig insikt om att jag inget kunde i biblisk historia. Varför ville inte judarna vandra genom Samarien utan brukade ta vägen på andra sidan Jordanfloden? De var ju ett folk av tolv stammar, som fick löfteslandet en gång. Så står det att Jesus måste ta den vägen genom Samarien.

Jesu vandring mot korset närmar sig och Jakob och Josef ger tydliga associationer till Israels historia. Josef fick en gång i uppgift, att gå för att se hur hans bröder hade det. Precis så var Jesus sänd av sin far för att se hur hans bröder hade det. Bibeln berättar i historien och genom profetior om ett far och son förhållande som var fullödigt. Bröderna fanns inte vid Sykar utan hade gått vidare till Dotan den gången.
1 Mosebok kapitel 37

Där finns profetian om Jesus i den historiska berättelsen. Josefs mantel doppades i blod från ett offer. Sen fick Jakob den påhittade historien, att de hittat Josefs mantel nersölad av blod. Så Josef hade nog blivit ihjälriven av ett vilddjur.

I Uppenbarelseboken står det:
19:13
Upp 19:13
Han var klädd i en mantel som doppats i blod, och hans namn är ”Guds ord”.

Det är bara att låta bibelns ord få höra ihop utan att sätta sig över vad det står!
Bibelns ord fortsätter att vara summan av sanningen. Ingen skall ta bort något eller lägga till något.

Noten till Johannesevageliet i B2000.
”Joh.1:1 1 Mos 1:1; 1 Joh 1:1f. / Joh 17:5

Joh.1:1 I begynnelsen fanns Ordet Jesus identifieras här med det gudomliga ord som enligt GT:s skapelseberättelse frambringade världen (1 Mos 1:1ff.; jfr Heb 1:2; Upp 19:13). Det inledande stycket anknyter även till Ords 8:22ff, där Guds vishet framträder som ett självständigt väsen före världens skapelse. Denna inledning anger tonen för hela Johannesevangeliet. Jesu ord och gärningar återges där på många sätt annorlunda än i de tre andra evangelierna och vävs in i en långt utförligare religiös tolkning. — Beträffande författaren se not till 13:23.”

P.S. Den 4 nov 2024

Någon har klickat på denna bloggpost från år 2012. TACK! I bibeln står det om den ofruktsamma, som inte fått några barn. Den 5 sept 1959 fattade jag ett beslut att inte gifta mig. Gud kunde få resten av det som var kvar av mig! Bibeln säger, att så lättvindigt skall ingen ge ett löfte och sen ångra sig, att det inte var meningen. Bibeln säger, att Gud står för sina löften oavsett om hans eget folk sviker sina löften. Bibeln säger att löftena så många de är har fått sitt JA i Jesus. Visst, så får det också sitt AMEN! Guds löften gick vidare utanför hans folk, hans eget land och till var och en som tror.

Jag fick många ”barn” utan någon man. En av dem har födelsedag idag. Under över 40 år har kontakten varit bruten.

”Vi älskar därför att han (Jesus) älskat först.”

Jag fick inte komma in på Missionsskolan, Lidingö för utbildning. En dag år 1988 fick jag bönesvar om en enda liten uppmuntran att få predika en gång till… Gud visste hur ledsen jag var och svarade bums.

Tack till Velanda Missionsförsamling! Det var där en söndagsmorgon som jag insåg, att jag ingen historisk bibelkunskap hade men tjugo minuter senare skulle predika över texten om kvinnans möte med Jesus vid Jakobs brunn.

D.S.

Uppbrottet

En gång i tiden var uppbrottet gemensamt för Israel ut ur träldomen i Egypten till frihet i Kanaans land för tolv stammar.

”Ut ur Egypten kallade jag min son.”
Hosea kapitel 11 börjar så.
Händelserna är sedan dess profetiska och visar fram på ett litet barn, som föddes för vår befrielses skull. Om honom står det också:
”Ut ur egypten kallade jag min son.”
Josef fick order av Herren att ta Maria och Jesusbarnet med sig och fly till Egypten undan Herodes. När faran var över fick den lilla familjen vända tillbaka och bosätta sig i Nasaret. Evangelisten Matteus vet om vem Jesus var och är och skriver:

”Ut ur Egypten kallade jag min son.” Matteus 2:15

I dagarna är det tolv år sen jag klarade att komma ut på nätet. Det har varit tuffa år minst sagt. Jag visste inte, att det finns så mycket bibelhat, så mycken lust att trotsa Herrens ord. Värre än det bibelhatet tycker nog jag har kritiken mot mig som kvinna varit, som vill förkunna evangeliet. Gång på gång har jag måst skriva i debatter, att jag inte är präst utan utbildad till arbetsterapeut. Till slut fick jag en egen liten plats i rymden. Varför skulle inte jag kunna få berätta om Jesus?

På Credo mötte jag en ung man, som var debattglad och konverterade till katolska kyrkan. Han har kvar sitt nicknamn ”Sleepaz” och har också egen Blogg. Stefan Herzcfeldt var aktiv och villig att samtala med mig om bibeltexter utan att ifrågasätta mitt bibelintresse. Den vänligheten kommer jag sent att glömma!
Här på min Blogg har jag fått hjälp med ”Egyptens plågor” av Stefan och sen rekommenderade Stefan teol.dr. Göran Larssons bok: ”Uppbrottet – Andra Moseboken i judisk och kristen tadition”. Det har inte blivit av att jag öppnat den förrän efter ett föredrag av Göran Larsson i Smyrnakyrkan. Då fattade jag, att jag har en bra bok hemma oläst.

Där är jag nu. Tidigare i livet är det en bok som heter:
”Ljus över korset”, som betytt mycket för min bibelläsning och mitt intresse för metaforer. Författaren en tysk präst/teolog Wilhelm Busch lämnade liberalteologin och började läsa bibeln på samma sätt som hans mor läste Tredje Moseboken. Det var dessutom en gammal man, som vågade visa honom på att klippan i ökenvandringen är samma klippa i nya testamentet. Det hade prästen inget sagt om i sitt föredrag om Israels ökenvandring. Så småningom kom boken: ”Ljus över korset”. En pärla för mig.

Vänner på nätet

Sår som inte läker

Sår som inte läker med andra ord en oläklig skada på kroppen.
Det gäller de tolv igen, som fick ett uppdrag att föra Herrens tal vidare. Det är en lång historia och invecklad. Många vill sortera och godkänna delar av bibeln men inte allt. Kanske ta bort 1 % bara. Det kan väl inte vara så farligt? Och blandäktenskap fanns ju före vår tid för att inte tala om denne Jakobs fruar och bihustrur!

Nu är det som det är och historien med Labans lurenbedrägeri går inte att ändra på. Inte heller profetian om sonen tidigare till Abraham.
Det är judarnas egen historia, som blivit världshistoria om sår som inte läker – oläkligt är det sår du fått! Ingen finns som tar sig an din sak!

Visst det är bara att läsa på och se hur Israel trotsade Herrens bud och fick sina oläkliga sår. Det är hur lätt som helst nu också att lämna Herrens ord och få sår på kroppen, som inte vill läka.
Jeremia kapitel 30

Bibeln talar om Kristus som huvudet för församlingen som är kroppen. Det står inget i bibeln om Svenska Kyrkan eller frikyrkan. Jag lägger mig i det som jag inte förstår och sticker ut hakan igen och igen. Ett år har gått sen jag skrev ett öppet brev till en kvinnlig präst. Inte ett svar! Inte en kommentar fast det var hon som började och ville ha en debatt.

Och i Fjärde väggen skrev jag i morse:

”Läsarrekord på ettusenfemhundra…och jag får inte bli avundsjuk! -:)
Är inte detta för många att skjuta på prästen Helle Klein? Och innan dess vurma för f.d. ärkebiskopens teologi och hans lärjunges?
En av biskoparna såg till att Spong kom till Sverige med sin antibibellära…

Är det inte dags för försoningbudskapet i fastan nu?
Kristi blod för mig utgivet! Det är bara ett år sen Ulla Karlsson fick två artiklar i Svenska Kyrkans tidning om att få ta bort Guds rena lamm oskyldig På korset för oss slaktad.

Där sitter skadan! Där är såren!” Slut citat

Före detta

Det händer att någon väljer fel förkortning och skriver f.d. i stället för förkortningen f. för född och sen flicknamnet.
Så bra då om jag kunde skriva f.d. Gunnel till exempel. Detta är min Blogg och jag är personlig. Alla människor har ett f.d. till och med Milla, som jag mötte första gången som ofödd 7½ månad gammal och började längta efter. Nu springer hon visst omkring redan 9 månader gammal. Tiden går så fort för en f.d. baby. Det var i början av januari mötet med henne var tänkt men tiden rann ifrån mamman. ”Ler”

Idag bjuder jag på en bild av min f.d. arbetsplats i Haga. Vi revs ner samtidigt kan man säga och jag fick full sjukpension. Det var inte roligt! I denna gamla byggnad har jag mött mitt livs första kvinnliga teolog. Det gick inte att få bli prästvigd på den tiden för en kvinna. Hon höll ett bibelstudium för gruppen frivilliga, som skulle bli besökare på fängelser. Texten hade hon valt från gamla testamentet och visade på hur många verb det var för att riva ner och bara ett för att bygga upp. Om jag inte minns fel från slutet av 60-talet eller år 1970, så hänvisade hon till hur människor kan brytas ner av flera olika anledningar. Hoppet fanns i ett bygga upp.

Det blev en plats kvar på det slitna golvet också, när jag ställde en fråga till pastor Roland Hellsten. Han hade kommit hem från Amerika och kunde inte svara på min fråga direkt men fiskade upp ett litet testamente på grekiska ur fickan och kontrollerade min fråga. Så sken han upp och bekräftade, att så står det! Kan detta vara så noga att kunna vad det står egentligen? Ja.

För där är vi igen och jag personligen. Jag är ingen f.d. baby och ingen liten flicka, som fick namnet Gunnel. Någon har sagt att kvinna föds man inte till – det blir man (och gammal om man får leva). Och jag har levt med Mose i öknen och mötte Herren Gud i en brinnande buske. Mose var en f.d. i allra högsta grad och insåg vad han varit och inte blev. Herren visste detta mer än väl och mötte honom med sitt:

JAG ÄR DEN JAG ÄR…

Denne Gud är den samme och möter vilken f.d. som helst med samma hälsning: JAG ÄR DEN JAG ÄR oavsett om vi bara få kan se detta på svenska språket.

Det jag hade hört och frågade Roland Hellsten om var, att Jesus använde namnet JAG ÄR i Getsemane, när de romerska soldaterna kom för att gripa honom. Det är bra att kunna grundtexten i grekiskan också. Det blev en plats kvar på det slitna golvet i Räddningsmissionens lokaler runt år 1970.

Jesus kallar sig JAG ÄR fortfarande och har samma namn som Herren Gud i Gamla Testamentet. Jesus är Gud och människa. Han kan börja om när drömmarna raseras och bygga något nytt. Jag har varit i öknen tillsammans med andra turister och studerat all sand och brist på växtlighet och lyssnat på författaren Gunnar Edmans föreläsning om Herrens möte med Mose. Det var också tidigt 70-tal.

Denna Blogg tillägnas min unge vän Pär, som jag mött på nätet och sen IRL.
Vi måste träffas igen i vår Gudstjänst, tycker jag. Hälsa din fru!

Det gamla blir rivet…Foto: Gunnel Bergstrand

Trådlöst

”Du behöver inte begripa allt!”

Så skrev han till mig angående alla mina frågor om bokstavskombinationer.
Om projektet bara skulle vara till och med år 2011, så var det bråttom för min del. Jag kom ju inte med förrän slutet av år 2010 och var redan då för gammal. Det gäller en attitydförändring till psykiskt sjuka eller till de som har ett neuropsykiatriskt handikapp. Och jag bland många andra har blivit utbildad till attitydambassadör. Självklart att jag skulle vilja lära mig mera.

Får vi gamla bara tid på oss, så fattar vi också. En dag hade jag besök av en f.d. kollega 75 år gammal, som inte ens har dator! Se och notera. Men hon har mobil och är med de andra på bussen, som stör medpassagerarna med telefonsamtal!

Nu skall det bli trådlöst här i huset utan att jag fattar hur det skall gå till. Så jag får väl ta nattens timmar till hjälp att tänka. Trådlöst har jag alltid haft på ett annat sätt. Det finns många, som inget begriper av den förbindelsen genom tak och väggar upp genom rymden. Ordlösa suckar eller bara ett enda konstaterade: Gud – min Gud!

”Fattar inte hur intelligenta människor kan tro på en gud!”
Så skrev en kvinna i ett mail angående min bok: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”.
En annan skrev, att hon var ateist men fattade, att min tro hjälpt mig genom allt.
Nu skall det bli trådlöst på fysiskt sätt utan att jag fattar hur detta skall gå till. Jag behöver tydligen inte fatta allt. Det fungerar ändå. Snart men inte ännu.

Dagens löfte är, som jag läser mitt i natten:
Neh 2:20
Men jag gav dem svar på tal: ”Himlens Gud skall ge oss framgång. Nu börjar vi, hans tjänare, att bygga. Varken lag eller hävd ger er någon rätt till Jerusalem.”

”Jag fattar inte bibelverserna skrev en tredje.” Då vet inte jag, var jag skall börja att förklara. Det ofattbara är så enkelt att ett barn begriper det. För barnen är det så självklart, om ingen vuxen förstör deras förbindelse med himlen och Gud. Barnen har alltid haft en trådlös förbindelse.

Det är natt och har varit bloggtorka länge. Det fattas ord. Det fattas lust att skriva en Blogg. Här skall bli trådlöst. Det har alltid varit trådlöst här.

”Ringaste barn som beder
lever oändligt tryggt,
mäktar långt mer än hjälten
som starkaste fästen byggt.
Måtte vi aldrig glömma,
var vi i världen går,
att till Guds eget hjärta
den bedjandes suckar når.”

Eva – en feminist

Vem var hon?

Det var min mening, att ha denna fråga och sen skriva en bok i hela bibelns skala från Eva till bruden i himlen. Och huvudpersonen skulle vara jag själv så klart. Det skulle handla om mitt förhållande till försoning och förlåtelse och till brudgummen – till Lammet i Uppenbarelseboken.

Nu blev det inte så. Jag blev bromsad av att det inte finns någon bibelkunskap. Då skulle intresset att läsa vidare försvinna. Så nu kom det obegripliga bara på bokens baksidestext, som skall vara skriven i tredje person. (Justerad till det bättre av Rose-Marie Harrysson)

Vem är Eva, författaren i hennes egen ålder, som nyligen dog, och som skrivit mot Gamla Testamentets Gud i en skarp och frän artikel år 2000?

Boken kom ut den 17 augusti med titeln:
Pat. är frisk och pigg för övrigt
Idag skall jag bestämma mig för om jag skall fortsätta eller inte.

Det är väl bara att ta ett djupt andetag! För så länge jag andas, så lever jag. Där är debatten, som jag blivit så besviken på mellan Stefan Swärd och Torsten Åhman om en baksidestext men inte om andningen nu. Den som slutar andas dör. Och efter detta vad händer då?

Evangelisten Matteus börjar sin berättelse (toledot) om Jesus på Abraham. Någon har sagt, att det är precis som om Matteus vill poängtera att lagen inte kunde klara av att ge oss en frälsning från synden. (Det är min egen formulering, när minnet sviker om rätt ordalydelse.) Detta är intressant för på så sätt kommer det plötsligt med kvinnonamn. Vi måste läsa själva hela deras historia i Gamla Testamentet. Där tappar många intresset för bibelläsning tyvärr. Släktregister är inte roligt. Krig är destruktivt. Så får det vara med bibelläsningen…

Författaren Eva Moberg var feminist och hennes skarpa artikel mot Gamla Testamentets Gud finns att läsa i tidningen Ordfront nummet 1 år 2000. Det är bara att fråga på ett bibliotek eller skriva direkt till redaktionen. Så fick jag artikeln. Det är det skarpaste jag läst intellektuellt över ett så stort ämne över så lång tidsperiod. Det är tillåtet att skriva mot Guds ord. Det är människan förelagt att en gång dö och sedan dömas. Detta är allvarligare än att ha en brosch och läppstift eller inte. Detta är mer än frikyrkohistoria.

Bibelns första kvinna var också feminist och ifrågasatte vad som var rätt eller fel i Herrens undervisning. Evangelisten Lukas börjar inte sin berättelse om Jesus på ett orimligt löfte till Abraham och sen om alla snesteg från Lagen. Lukas börjar med forskning som tål granskning och med grunden för vår tro. Lukas börjar med bottenplattan för ett bygge på jorden och slutar hos Gud själv, där allt utgick ifrån. Maria var ingen feminist! Hon undrade hur allt skulle gå till utan en man. Maria undrade med all rätt. Sara undrade också och log vid tanken på att hon skulle föda en son vid 90 års ålder. Det är helt OK att undra hur allt skall gå till enligt ord från Herren.

Det är helt OK att debattera rätt tolkning eller inte men jag vill hellre ha bibelundervisning. Jag andas alltså lever jag. Jag har en själ, som kallas psyke på andra språk. Jag har ansvar hur jag lyssnar på Herrens ord i det land jag lever och i den tid jag lever. När jag inte andas längre så dör jag. Det är bättre att andas i relation till Skapelsens Gud nu än att debattera andning efter döden. Bibeln talar om ande, själ och kropp i Nya Testamentet men bara om själ och kropp i Gamla Testamentet. Kan detta ha med Jesus Kristus att göra? Han undervisade om något nytt bättre än Lagen:

Du måste bli född på nytt till ett levande hopp!

Jag är inte feminist. Och vill inte bli det heller. Kan någon förklara begripligt för mig vad feministteologi är för något, så lyssnar jag.

Liten upplaga är slut snart

Edit.
Debatten om boken: ”Kärleken segrar” av Rob Bell finns här:
Stefan Swärds synpunkter
Torsten Åhman har en annan tolkningsmodell och jag syftar i min Blogg på bokens/böckernas baksidestext. Det gäller alla tre böckerna, som jag klarar att skriva om på samma gång och kanske rör till det. Det gäller boken ”Efter detta”av Stefan Swärd. Det gäller NU för min del och min bok:
Pat är frisk och pigg för övrigt

Nätvänner

Under mina snart 12 år ”ute på nätet” har jag fått några vänner. Detta oavsett att vi fortsätter att tolka livet på olika sätt. Två vänner fick jag på CredoAkademins debattavdelning. Jag avslöjade min brist på akademisk bildning och blev erbjuden hjälp per mail. Vi blev tre, som samtalade om olika bibeltolkningar utanför debatten och i samma mail.

Stefan Herczfeld har hjälpt mig många gånger genom sin bakgrund och tillhörighet till Katolska kyrkan. Eller på annat sätt uttryckt: genom att inte tillhöra svenska frikyrkan.
En del använder uttrycket ”kristen tolkning” av Gamla Testamentet. Stefan är både kristen och katolik med judisk bakgrund.

Nu hittade jag i Torsten Åhmans Blogg en ny vän från Fjärde väggen Alma Mater, som skrev om bland andra mig:

Torsten får inte mothugg av många, men mycket av några få. De flesta skriver så klokt här, Gunnel, Bengt Wikström m.fl.(och Ireneus av Lyon, som jag citerade). Det finns alltså en hel del som läser Bibeln som det står utan att filtrera den genom grekisk hedendom innan.

Tack Torsten för att du tar itu med denna viktiga fråga. Själen är inte odödlig i sig-syndens lön är döden. Vi blir inte delfiner i ”nästa liv” , vi plågas inte för evigt om vi råkat be fel frälsningsbön, vi har antingen liv nu i Kristus eller död för evigt utan honom.

Jaha. Så är det. Jag har inga filter, när jag läser bibeln, om jag gör det. Det som irriterar mig är, om jag måste kunna vad alla män sagt ända ner till första århundradet efter Kristus. Jag är lättirriterad och triggar igång snabbt. Det räcker långt att ha bibeln som referensram. Debatten mellan Stefan Swärd och Torsten Åhman gäller för eller emot Rob Bells förkunnelse.

Poängen här och nu är för eller emot Jesus Kristus. Detta blir avgörande i morgon också och bakom döden.

IRL

Det är inte lätt med alla dessa förkortningar! En av mina vänner sa, att jag har det svårare med tagentbordet därför att jag inte kan engelska. Jag håller med. Ctrl står för något och jag vet inte vad. Funktionen däremot måste jag begripa förr eller senare.

Det har gått 10 år sen en präst i Norrland frågade på bibelsajten, om jag var IRL också som jag var på debatten. Gissar att det är en bra fråga. För den som kan språket.
Arg argare argast. Det var väl ändå att komparera? Kunde det vara så han uppfattat mig?

Det har gått snart 3 månader sen min bok kom ut och äntligen kommer det in tyckanden. (Det är något i stil med feedback på engelska.)
En skrev, att hon är ateist men förstod att min tro hjälpt mig.
En annan skrev också att hon är ateist men begriper inte hur intelligenta människor kan tro på Gud, Allah eller något annat overkligt.

Innan dess sa en av mina väninnor, att om jag berättar något för tio personer, så uppfattar de detta på tio olika sätt! Det var precis detta jag måste vara inställd på när boken blev släppt! Jag kan inte följa manus längre och kolla tolkningarna. (Kolla är slang för att det inte skall märkas hur ute jag är.)

”En sån gammal bok med svarta pärmar!” Hur kan någon tro på den? Innan jag blev avstängd från debatten på bibelsajten år 2004 skrev en man – min meste, envisaste motståndare:
”Jag förstår, att du är ett med bibeln.” Sen gav han upp. Vi hade ju redan fått varningar och förslag på att ta vår debatt privat per mail. Hans son heter Jonathan och alla vi fick veta hans födelsedag. Den är den 19 december.

Tre är kvar som mina nätvänner från tiden på bibelsajten. Vi tänker inte lika på något sätt. Vi har inte samma referensram och tror inte alls på samma sätt. Det skall bli mycket intressant att få bli sams eller osams igen. Mer än så skriver jag inte nu. Var och en blir salig på sin tro. Det är ett talesätt. Så står det inte i bibeln. Det står att man blir salig om tron håller.

Bibelhänvisning kommer en annan dag eller senare idag.
God morgon!

Det kom ett brev

Rubriken är från Pär Lagerkvists dikt: ”Det kom ett brev” den enda dikt jag kunnat utantill i tonåren. På söndagarna skulle det inte vara något arbete men gärna brevväxling mellan föräldrar och barn. Ja, jag är glad i bokstäver, ord och handstilar. Jag är glad över att min storasyster sparat alla brev från 50-talet innan vår mor blev så darrhänt, att hon slutade att skriva brev. Där berättar hon det jag behöver få bekräftat om maktlösheten som anhörig.

Igår kom ett brev från min storasyster, som är 83 år nu och sätter ord på sin maktlöshet år 1956. Det var inte lätt att se på och inget kunna göra.
Detta kallas feedback nu efter 55 år! Äntligen finns min egen berättelse i ord inifrån sinnessjukhuset! Äntligen får mina äldre syskon sätta ord på sin egen smärta att stå bredvid och se på utan möjlighet att förändra tidens sätt att behandla! Äntligen är det tillåtet att tala om hur en psykos kan se ut och att den går över!

Detta kallas feedback. Ja. Någon lyssnar på en berättelse och gensvarar. Så gjorde teol.dr. Sofia Camnerin. Hon fick min bok med eller mot sin vilja:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt” och gav ett svar på Facebook:

”Hej Gunnel – jag skrev just ett meddelande till dig här på facebook – en slags recension av din bok! Du berättar om smärtan, vägran att bli ett nummer – en ”patient”, du berättar om signaler av hopp och närvaro – som när din bror cyklade till dig med äpplet. Du berättar om starka överlevnadsinstinkter och ett viktigt trots! Så berättar du om vägar till helande – hur din tro har burit dig och att du har funnit någon slags helande – sår mot sår.”

Sofia Camerin finns på Missionsskolan, Lidingö, som jag hade som en hägring under väldigt många år. Den som varit sjuk, blev inte antagen som elev. Där är ett av alla mina sår som ärrat nu. Men med hjälp av min envishet klarade jag av att läsa hennes doktorsavhandlingen i teologi:

”Försoningens mellanrum”

Där är vi nu. Det finns EN som gått vägen före oss och kan allt. Han är modellerad i Gamla Testamentet på så många olika sätt genom personer, byggnader, historiska berättelser och profetior. Som räddaren genom allt.
I mina olika Bloggar finns min kärlek till dessa personer i texterna. Jag älskar kartor och vill veta var jag är. Är detta att vara en fanatiker? Det står till och med i min sjukjorunal från år 1956, att jag är orienterad. Låt mig vara det då! Det enda positiva, som finns om mig i den sjukjournalen är, att jag är snäll mot patienter. Ja, det var därför jag ville utbilda mig till sjuksköterska.

Josef är en modell till Jesu långa väg för oss. Han känner vägen! Det är bara åtta kapitel 1 Mos 37-45 ändå finns där allt! Josef har betytt så otroligt mycket för mig. (Jag begriper inte vad feministteologi är för något.)

Se almanackan här

Regnbågen

När jag var tonåring (det här gäller med andra ord förfluten tid), så var en halv regnbåge varumärket på Beckers färg. Vad jag förstår, så är det så fortfarande. Det gäller målarburkarna, som finns framför ögonen på mig ibland, som då fanns på den lilla snickerfabriken.
När jag blev dubbelt så gammal fick jag en relation till hela regnbågen end to end med referensram till Guds löfte och hans förbund. Datum för mina mörka tankar och Guds svar på dem är inskrivet i min bibel i kanten för texten: ”…min båge sätter jag i skyn…”
1 Mosebok kapitel 9:13- 30/8 1965. Andra mörka stunder har varit 14/9 -72, 73 både vår och vinter och sen 23/11 1996.
Till slut behövde jag inget datum utan skaffade bildbevis.

Detta var innan vetenskapen hade förklarat allt för mig, hur det går till att det uppstår en regnbåge. Det var fortfarande på den tid då jag kunde bli så fruktansvärt rädd, att Gud ansåg, att han måste trösta mig med bågen i skyn, som svar på min rädsla. Denna sista gång var det så enkelt som att jag inte ville bo ensam i ett stort hus på landet.Jag var mörkrädd och åskrädd. Det var på den tid då inte Tor och Oden var aktuella som gudar igen i Sverige. Respekten för åsknedslag och bränder satt djupt i sen barndomen.

Ja, det var på den tid, då jag inget kunde om konkurrens mellan elbolagen i Göteborg eller i Stockholmstrakten. Idag kan jag inte bara ”Din El” och ”Min El” utan även GO`EL. Igår var det Kristi Himmelfärdsdag. Enligt Wikipedia kallas den i dagligt tal ”Kristi flygare”. Ja, det får de säga, som inget kan om kraften från himlen ännu.

go`el är hebreiska och betyder bördeman och den som har rätt att återlösa, återköpa, inköpa av verbet ga`al, som betyder befria, återlösa, friköpa ofta översatt med ordet förlossa. Några förklaringar bara från Illustrerat Bibellexikon. Detta är en lång historia genom Gamla Testamentets texter och Israels historia angående samhällsansvar för fattiga och änkor. I deras historia finns profetiorna om vad Jesus gjort för oss genom att befria oss från synden, friköpa oss med sitt eget liv och blod, återlösa oss.

Ruts bok har bara fyra kapitel och Rut förebildar oss hedningar som fick/får komma med i Jesu stora släkt. Ruts bok handlar om kärlek till Gud.
– Din Gud är min Gud. Dit du går vill jag gå.

Rut står som en liten parentes i Jesu släkttavla i Matteus. Det är ingen oviktig parentes, att en kvinna nämns vid namn. Det har med kraften från himlen att göra.

go`el

Igår var det Kristi Himmelfärdsdag. Det handlade om kraften från himlen, som tog honom tillbaka dit han kom ifrån. Idag handlar det om att han skall komma tillbaka precis som han lovat oss. Under tiden ger han oss av sin kraft. Det är samma kraft som verkar i oss som tror, som uppväckte Jesus från de döda.

Så kartlägger Google ditt liv

Rubriken hittade jag på Facebook för en stund sen.
Än sen då?
Det var många år sen jag såg den första varningen i Skutan, Missionskyrkans och Baptisternas debattforum. Jag var så naiv, att jag inte fattade, att mina egna inlägg gick vidare ut i rymden och kunde läsas och debatteras eventuellt i andra sammanhang.
Än sen då?

När debatterna var som hetas och blev destruktiva på många kristna ställen, så klingade debatterandet av och blev ett privat blogganden i stället i många fall.
Än sen då?

Från första stund bestämde jag mig för att inte vara anonym som bekännande kristen och debattör. Det skall gå att syna en kristen, var vi befinner oss. Så Google får gärna kartlägga mitt liv. Varsågod!
Än sen då?

Nu på morgonen surfade jag och kom till en skata – en riktigt vacker skata. Jag älskar svart/vitt och Bloggen kom med i min högerspalt. Det var min dröm, att kunna fotografera skator. En fotograf i mitt höghus sa, att då var det bäst i april, när de har som vackrast färger.
Än sen då?

Är det så lätt att vara konsekvent och älska svart/vitt och sen vilja ha skatan i färg? Google får registrera mina intressen bäst de vill! Nu på morgonen lade jag till ytterligare en bloggadress. (Med andra ord först en och sen en till). Författaren och fotografen har jag mött IRL. Det har jag inte med Skatan.

Jag tycker nog, att Mr Google kan leta lite själv. Jag skriver inte mer nu.
Himmel och pannkaka är en liten ledtråd bara.