Det är hur lätt som helst! Vad då? Jo, att googla på ”Mod att leda”, så kommer annonseringen upp om ledarskapskonferenser i Sverige på olika platser.
Global Leadership Summit (GLS) – verktyg, villkor och vilja… Chefskonferens…
Det står inget om vart deltagarna skall leda. En av kurserna kostade över 5.000 kronor. Inget för den som har pengar eller företag som betalar. De som gått kursen blir fulla av inspiration och har fått verktyg att leda. Frågan är vart? Det står det inget om. Det gäller att bli en bättre chef i företaget eller på avdelningen.
Så klart jag undrar över verktyg och vilka de är. En duktig kock lär ha sin egen ”väska” med egna knivar, om han går bort till ett hem för att laga mat. Det går inte med slöa, oslipade knivar! En damfrisör berättade för mig för 20 år sen om sin sax, att hon tog hem den från England. Då kostade en enda sax över 5.000 kronor. Minns jag fel från min hembygds lilla möbelfabrik hur noga snickarna var om sina egna olika stämjärn? Minns jag fel, hur glad min far var, när han fick hem en riktigt skarp sågklinga, som klarade Perstorpsplattor?
Vilka verktyg får deltagarna med sig hem från en GLS-kurs för att kunna leda andra? Och vart skall andra ledas? Så klart jag tänker på en verktygslåda med gångjärn i zicksack och av plåt. I den finns många fack för många olika verktyg.
Bibeln berättar om en man som gick ut i skogen för att hugga. Då var verktyget en yxa. Om träet torkat och inte är kilat, så sitter yxjärnet lite ostadigt. Det minns jag, att en av mina bröder visat mig. De äldre syskonen måste hugga ved, innan de gick till skolan och bära in veden.
Så hände det i skogen för mannen att yxjärnet for av och träffade en annan som dog. Detta var på Gamla Testamentets tid med vedergällning som lag. Den som orsakat olyckan skulle straffas med döden, om inte föreskriften hade funnits om fristäder. Det skulle finnas tre städer på östra sidan av Jordanfloden och senare tre på den västra sidan. De skulle ligga så strategiskt, att den jagade skulle hinna undan blodshämnaren. Vägen dit skulle hållas i ordning. Så detta blev möjligt! Var yxan mannens verktyg, som han ofrivilligt tog död på en annan med? Vad är ett verktyg? Vad är en skuld? Vem kan betala i så fall?
Jo, jag undrar mycket över dessa dyra verktyg, som finns att köpa via GLS. Vi skall inte slå bibeln i huvudet på någon heter det. Vad nu det innebär? Är bibeln ett verktyg? Kan jag ofrivilligt orsaka en olycka genom att använda verktyget? Så klart att män måste ha verktyg för att röja en väg, så att den går att komma fram på! Så klart att både män och kvinnor behöver mod att leda. Men vart?
Det finns mer än GLS att söka på. Det finns en länk till ”Den korslösa upprättelsen”.
Vi slår inte någon ofrivilligt med ett kors! Jag för min del har varit med om att slå på spikarna till Jesu kors. Det har jag inte fattat förrän nu när min ålder är vanlig att dö i. Jesus dog i mitt ställe och blev min fristad. Korset har jag hunnit fram till med min skuld. Den har jag lagt av där.
Andra höll vägen dit i ordning för min skull!
Gunnel !
Måste faktiskt ge dig en uppmuntran för din reflektion. Du fångar problematiken i mångt och mycket med nutidens ledarskap.
En annan hyllad rörelse har konferenstema ”Mod att leda”.
I dessa tider med ledarskapskonferenser som avlöser varandra, så kanske det inte skulle skada med en konferens för lärjungar med tema: ”Vem ska du låta led dig ?”
Håll ut med din blogg Gunnel – det finns guldkorn !
Tack för uppmuntran, Stanley! Det är Jean-Erik Mårtenssons fråga på hans egen tidslinje, som jag fångat upp och satt mig in i. Jag läser inte de amerikanska pastorernas böcker numera. Därför har jag blivit som ett enda frågetecken!
Gunnel!
Så där friskt, levande, uppbyggligt och pedagogiskt vill jag också kunna skriva när jag blir pensionär…
Tack Daniel! Ibland faller bitarna på plats i min ålder. Det är en stor lycka att börja fatta lite av djupet, höjden, bredden och längden…
Det är en fröjd att läsa dig Gunnel! Fortsätt att skriva och berika oss. Det är ett hantverk av finaste slag.
Ja, och du, Anne Kaarina, har bekräftat mitt berättande. Det är OK förstår jag, att berätta om veden, vedboden där hemma och de olika yxorna. Vem kunde ana, att jag skulle kunna förstå en så konstig berättelse som den från bibeln om fristäderna till slut? 5 Mose 19
Det är sådana berättelser från dig som är exempel på den andliga mat jag fick när jag som 22-åring tog emot Jesus och kom med i församlingen. Du var en av de första kontakterna och du tog med mig till pastors- och bönedagar och sammanhang som jag aldrig kunnat drömma om att hamna i. Detta hjälpte mig till en solid grund i den kristna tron och jag blev lärd att umgås med bibelordet. Jag hörde nyligen Berit Simonsson säga beträffande Guds ord att man kan äta sig hungrig eller svälta sig mätt. Dina utläggningar ger mersmak…
Tack!
Det är så ovanligt med feedback, att jag blir blyg. När jag efteråt annonserade på FB, att jag skrivit bloggen ”Mod att leda” och att det ingen återvändo finns, så syftar jag på mitt eget ansvar. Vart leder jag och till vem?
Jo men samtidigt tror jag det är viktigt att granska och ifrpgasätta den här typen av ledarskapskonferenser.
Gunilla, ja, det är viktigt att granska utbuden! Jag har hittat frågan om vad GLS innebär på en pensionerad pingstpastors tidslinje. Vi tillhör samma församling!
Men jag vägrar läsa fler pastorers böcker från USA och andra delar av världen. Detta är inte mitt ansvar längre. Jag har farit illa nog genom åren av dessa för eller emot vad en teolog påstår.
Mitt upprop i olika samfunds bloggar har varit: ”Tillbaka till bibeln”!
Bibeln är inte skriven på mina villkor! Ritningen till en församling/kyrka finns överallt i bibeln.
”Jag vet inte var alla stenar finns”, sa den gamle lotsen vid rodret, MEN ”jag vet var farleden går”
Det var så vi möttes, Märta Mikander, att en gemensam modig man vågade fråga vad GLS står för på Facebook.
För ett år sen sökte Anne Kaarina upp mig på Facebook. Hon är också från Finland och hade sett filmen: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt.”
Jo, jag vet var farleden går och tänker inte forska i någon framgångsteologi.