Bibelkunskap – Gunnels plats i rymden

Gästboken

Igår kväll bad jag till Gud om lust en gång till att få berätta i min blogg. Värken och problemen vill ta över och nätterna då det inte går att sova är långa. En av mina föräldrar fick en tom gästbok i födelsedagspresent på den tid då det var en fasa för gäster att behöva hitta på ett trevligt utformat tack för idag. I arvsskiftet bland oss sex syskon bad jag att få den. Jag visste hur mycket intressanta gäster och vänner där fanns plus alla som hämtat sitt beställda klockfodral. Det kanske var svårast för dem att formulera sitt tack, när de köpt och betalat för ett klockfodral.

Min far uppskattade ett uppriktigt tack mycket mer än pengarna. Så är det med min far i himlen också. Han väntar på mitt tack för allt han gjort för mig genom hela långa livet. Nu ligger det bakom. Ända sen ungdomen har jag vetat, att det finns bibelläsningsplaner att följa. Nu finns det tjocka utgåvor av bibelutläggningar samtidigt med bibeltexten och handledningar. ”Tro inte att bibeln är skriven för dig.” Den är inte skriven för mig och min tid i Sverige heller. Detta har jag fattat att först skall man fråga vem mottagaren av bibeltexten är till. Men inget har hjälpt mig utan koncentrationsförmåga! Så mitt berättade blir i vanlig ordning hit och dit men nu via Gästboken i Huset som blev ett hem.

Första bladet i Gästboken! Bättre kan den inte börja! Min hembygdsforskning började med järnvägen och Alma och Wilhelm Lindahl som första grannar och stationsföreståndare – utbölingar precis som pappa David i slutet av 10-talet. Deras söner var runt 20-års åldern och fotointresserade. Tack vare alla deras foton, som jag fick låna genom systern Barbro och reprofotografera, så är byn dokumenterad.

Stationshuset i Norra Björke och magasinet när järnvägen var nedlagt och andra gäster skrev i vår gästbok. (Foto Gunnel)

Bröderna Georg och Birger Lindahl fotograferade sågverket som låg till vänster om järnvägen efter en storm år 1917, då stora delar av skogen blåste ned. Detta foto har betytt så mycket för mig under tid då jag läste om tabernaklet i öknen. I min barndom var detta en förbjuden lekplats att springa på högarna av stockar som kunde komma i rullning. Mitt blivande föräldrahem syns i bakgrunden som stomme. Längst bak Hunneberg.

”Konsthantverkarna Besalel och Oholiab

31 Herren sade till Mose: ²Se, jag har kallat Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam. ³Jag har fyllt honom med Guds Ande, med vishet och förstånd, med kunskap och med skicklighet i allt slags hantverk, ⁴så att han kan tänka ut konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar, ⁵slipa stenar för infattning och snida i trä, ja, utföra alla slags arbeten.

⁶Och se, jag har gett honom Oholiab, Ahisamaks son av Dans stam, till medhjälpare. Åt alla era konstnärligt begåvade män har jag givit vishet i hjärtat att utföra allt som jag har givit dig befallning om: ⁷uppenbarelsetältet, vittnesbördets ark, nådastolen på den, alla tillbehör för uppenbarelsetältet, ⁸bordet med dess tillbehör, ljusstaken av rent guld med alla dess tillbehör, rökelsealtaret, ⁹brännoffersaltaret med alla dess tillbehör, karet med dess fotställning, ¹⁰de vävda kläderna och prästen Arons heliga kläder, hans söners prästkläder, ¹¹smörjelseoljan och den väldoftande rökelsen till helgedomen. I allt skall de utföra sitt arbete så som jag har befallt dig.” 2 Mose 31:1-10

Mönsterbilden

Nu gör jag en störtdykning ner i mitt arkiv med minnen. Det var år 1957 och hela min framtids drömmar var slagna i spillror. Jag hade hämtat min uniform till sjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och var i botten på grund av alla ”nej” till mig. Då föreslog min lite äldre syster, att jag kunde bli arbetsterapeut. Det var ett ord jag inte kunde eller visste fanns som yrke ens. Då frågade jag Gud om ledning genom att läsa bibeln från början och dessutom samtidigt i Nya Testamentet. Och kom till att en man blev begåvad med alla slags slöjdskicklighet. Först gällde det att söka till Steneby Yrkesskolors alla kurser i småslöjd. Ordet arbetsterapeut fanns ju inte i bibeln tänkte jag. Hur skulle jag kunna få svar? I Nya Testamentet kom jag till versen: ”Tänk på dem som äro fångna som om ni vore deras medfångar…” (Fritt ur minnet)

Första sidan i hemmets Gästbok har Gunde Raneskog och hans fru Maj längst ner. Raneskog var pastor i Trollhättans Missionförsamling och den lilla församlingen i Norra Björke var en utpost. Senare blev han distriktsföreståndare och tog emot mig som elev år 1954 till ”Bibel och Evangelistkurs” under en månad och även en ny kurs år 1959 efter mitt livs stora trauma år 1956. Det är en mycket viktig bibellärare i mitt liv samtidigt med distriktsföreståndare Nils Engmyr. En detaljerad undervisning om Tabernaklet i öknen fick jag först av missionär Wilhelm Bergling i slutet av 60-talet.

Som barn och ungdom tog jag in alla dessa berättelser från olika världsdelar eller beundrade teckenspråket av de dövas missionärer. Så klart jag ville bli en av dem, som delade med sig av Guds kärlek! Konstigare än så blev aldrig min upplevelse av en kallelse. Jag bara väntade på att Gud skulle vilja det samma som jag ville!

Under finska vinterkriget låg en bataljon i min hembygd och intog flera hus och påverkade byn. Vi liksom många andra hade ett finlandsbarn 1943 – 1944. Detta är min referensram. Hur Gud tänkt ut min utbildning fattade jag först om länge och berättade det för mor Anna en gång hon var på besök år 1956.

Foto och framkallning av Gunnel på Husargatan i Göteborg år 1987 och där omkring. Jag var bara 52 år, när jag var tvingad ta emot hel sjukpension. Den pensioneringen sammanföll med rivningen av Haga och min arbetsplats på Räddningsmissionen.

Gud fick väldigt många frågor av mig om var hans kallelse tog vägen. Än är jag lite stolt som 90-åring och undrar, om han inte fattar hur duktig jag är och skulle vilja hjälpa honom lite grand.

Ja, det är min självironi. Snart kanske jag också fattar, att han själv gjort allt som behöver göras för min framtid, nutid och dåtid.

(Han liksom lagar min dåtid.)

Min Gud lagar min dåtid. Här är fönsterkarmen kvar. Innanför på skrivbordet stod en fast bordstelefon till skillnad från dessa mobiler = rörlig på engelska språket. Jag hade eget telefonnummet till Ungdomsmissionen. När mitt namn togs bort från telefonkatalogen upplevde jag, att rivningen av mig börjat i hörnet av Pilgatan/Husargatan.

Min Gud klarar av att laga allt trasigt tänkande för nu står här en ny byggnad som är ett universitet. Men i min svåra pensioneringskris hade jag en dråplig dröm, att jag själv omkom i en spårvagn mitt framför stora universitetet på Vasagatan och i 2:ans spårvagn. 2:ans spårvagn som kom från Haga/Annedal svängde på den tiden ner mot Grönsakstorget. Nu gick den rakt fram och i drömmen undrade jag hur jag lättas skulle dö om jag höll andan. Sen for jag upp i en hiss i ett höghus mittemot och berättade för min syster att jag dött. En dröm kan vara hur konstig som helst. Sen var det cementgrisar på gatan som stopp och jag fick välja 7:an spårvagn mot Sahlgrenska. I den tvingade jag mig in genom dörrarna och skämdes sen över min envishet. Där vaknade jag.

Min egen analys: Två står för drömmen att bli ett med den jag trodde det skulle bli men inte blev. Universitetet står för alla komplex, att jag aldrig orkat sitta och läsa som behövs för studier. Min syster står för en god lyssnare. Sahlgrenska står för en enda stor besvikelse att vilja bli av med mig en så duktig sjuksköterskeelev.

”Hur kunde de göra så?”

Ja, då fortsätter jag mina studier i bibelns texter. Rektorn för sjuksköterskeskolan var i många år en syndabock att skylla på. Ända tills hon dog. Då behövdes det en ny och fick bli en mentalsköterska, som arbetet på Restad Sjukhus nästan hela sin arbetsperiod. Hon fick bära skulden för en misslyckad mentalsjukvård tills hon dog. Ingen av dem kunde bära min börda av skam.

Så det fick bli Jesus – endast Jesus.

Trettio år stod de i min bokhylla oanvända gåvan jag fick tre band av Peter Fjellstedts Bibel med förklaringar om min synd och skuld som måste utplånas å ena sidan och å andra sidan bäras bort…

Gåvan är Jesus Guds Son men jag är så trög att fatta! Jag fick ett helt liv att försöka fatta vad nåd innebär.

En ny natt är över. Den gick ganska fort. Lovsången började bubbla därinne och det blev åter morgon. Palmsöndagen 2026

En visselblåsare

”Vem är ”Pat.” frågade hon, när boken kommit ut år 2011 på hösten. Det kan ju vara ett personnamn? Det kan ju vara vem som helst i vilken sjukjournal som helst!

I min blogg finns redan ”ironi och självironi”. En god vän varnade mig med anledning av bokens titel, att det är svårt med ironi i texter, när man inte kan se kroppspråket eller ha ögonkontakt.

Så kom den märkliga dagen i mitt liv som 90-åring, att svaret på samtliga blodprov visar, att jag är frisk! Varför fortsätter jag då att strida mot sjukvården? På min 90-årsdag fick jag löfte om en present- boken ”BÄLTAD” av läkaren Maria Ingström – ”Från psykos till läkare – och vägen till en bättre psykiatri”.

En visselblåsare i sanning!

Gissa om jag uppskattar denna present! Ändå har jag bara läst första delen. Den är oersättlig för mig, envis som jag är och Ego-trippad. Författaren var nästan färdigutbildad till läkare men fick en psykos. ”23 år efter händelsen och med 22 yrkesverksamma år bestämmer Maria sig för att öppet berätta om erfarenheterna…”

Precis vad jag behöver få läsa om! Vad är en psykos? Hur fungerar den inifrån beskriven? Under årens lopp sen år 2010 har jag fått lyssna på olika berättelser inifrån. För mig räcker inte teoretisk beskrivning av vanföreställningar. Ingen berättelse har stämt för mig med den diagnos jag fick år 1956.

Backa – gör om och gör rätt! Visa lite kurage i Socialstyrelsen som på min tid hette Medicinalstyrelsen. Detta är ingen ”Pat.”! Det är människor av kött och blod, som borde reagera någon gång efter alla anmälningar om bältesläggningar och tvångssprutor! År 1956 skrev jag och frågade vem som har rätt att ordinera bälte och varför jag fick en blodtryckssänkande medicin som hade perfekt värde. Biverkan av Serpasil är depression och till och med fara för suicid stod det att läsa i Fass-boken på min tid som sjuksköterskeelev.

Det är ANDEN som fattas. Människan består av ande, psyke och kropp! Det är bibeln som fattas med sina grundläggande sanningar:”… kött och blod har inte uppenbarat detta för mig heller…” att Jesus är Guds son. Bibeln har visat mig att Herren Gud vet allt om mig! ”Oläklig är den skada du fått…Ingen tar sig an din sak…Se jag vill läka dina sår säger Herren…” ”I hans sår har vi fått läkedom.”

Där går en skiljelinje mellan boken som jag gav namnet: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” och filmen med samma namn, som går på Youtube. Psykiatrin och samhället släpper inte in teologi, som betyder läran om Gud.

Det är synd!

Den sista striden

Grunden för mitt liv är Guds ord. Sen finns det många olika översättningar. En app, som bara har en kvart om dagen ur Svenska Kärnbibeln lyder så här idag: Ja, jag har frågat först om en får kopiera så långt avsnitt. Sättningen blir inte den samma…

”Gal 6:1-10

Ett liv i tjänst för andra
¹Mina syskon (bröder och systrar i tron), även om någon skulle bli påkommen (ertappad, upptäckt, överraskad) med något felsteg (överträdelse; kan också tolkas som: råka bli överraskad eller missledd att begå något felsteg, överträdelse), ska ni som är andliga människor (har Anden), i mildhet (rätt balans av känslor, fri från hämndlystnad och bitterhet) återupprätta (återanpassa, hela) en sådan – samtidigt som du ser till att inte också du själv blir (skulle bli) frestad [och falla i samma synd]! [Återupprätta är samma ord som används i Matt 4:21 för att laga ett trasigt nät.]
²Bär [alltid, gång på gång] varandras [särskilt betungande personliga] bördor (tyngder, tunga vikter) [Rom 15:1] så (på detta sätt) kommer ni [fortsätta] att uppfylla (fullfölja, fullborda) den Smordes (Messias, Kristi) lag [Jesu bud och undervisning]. [Gal 5:6, 14; Joh 13:34; Rom 13:8-10; 1 Kor 9:21; 1 Joh 4:21; Heb 8:10.] ³För om någon tror (tycker) sig vara något, fast han ingenting är [tycker sig vara förmer än andra och inte vill bära sin broders börda], bedrar han sig själv.

[Det grekiska ordet för börda i vers 2 är baros – en tung vikt eller sten som någon måste bära en längre sträcka. Det blev ett begrepp för att beskriva hårt arbete och svåra situationer, som i t.ex. Matt 20:12 där Jesus talar om vingårdsarbetarna som slet i hettan en hel dag. Här ligger betoningen på ”varandras bördor”. Paulus skriver om att man kan bedra sig själv – ordet har en grundbetydelse i sin substantivform ”en som förleder sinnet”, dvs. någon som vilseför sättet att tänka.]

⁴Men var och en ska pröva (undersöka, testa) sina egna gärningar (handlingar) och sedan bara hålla sin stolthet för sig själv [orsaken till varför man är stolt – det man kan ståta med och berömma sig av] utan att jämföra sig med någon annan. ⁵För var och en måste bära (lyfta) sin egen ryggsäck (portion, packning, börda; en militärisk term för den utrustning som en soldat normalt själv bar).

Här i vers 2-5 finns många sanningar:

• Alla, även kristna, kommer att möta problem och svårigheter – det är verkligheten i en fallen värld, se Rom 8:18-28.
• En kristen behöver finnas med i en församlingsgemenskap. I ett individualistiskt samhälle är det lätt att tro att ”ensam är stark”. Att ensam bära sin börda är inte ett uttryck för tapperhet, utan snarare ett tecken på stolthet, något som vers 3 belyser.
• Vers 5 tar upp den andra ytterligheten, den som utgår från att man förväntar sig att andra ska göra allt. Här använder Paulus ett annat grekiskt ord för börda, nämligen phortion (jfr med vers 2), som ofta översätts packning – t.ex. om en soldats ryggsäck. Det används även för skeppslast, se Apg 27:10 och kan betyda faktura eller räkning. När det kommer stora bördor – kriser i livet – då hjälps vi åt, men var och en bär sin egen ryggsäck och betalar sin egen räkning. Det kan och ska ingen annan göra. I ett annat brev förtydligar Paulus sitt budskap till de kristna som var odisciplinerade och levde på andra: ”den som inte arbetar, ska inte heller äta”, se 2 Thess 3:10.⁶Låt den som undervisas i ordet [evangeliet – det glada budskapet, se Ef 1:13] dela med sig till (delta med) den som undervisar i allt gott (i varje god sak). [Det grekiska substantivet koinonos beskriver en kompanjon/ partner – någon som är gemensamt delaktig och delar med sig.] ⁷Bli inte vilseledda (lurade, bedragna)! Gud låter sig inte förlöjligas (föraktas, bli fnyst åt) – för vad en människa sår [om hon skulle så], det ska hon också skörda.

⁸Den som sår i (in i) sitt kött [som gång på gång föder sin gamla onda mänskliga natur]
får av (ska utifrån/ur) köttet skörda förgängelse (undergång; andligt förfall),
men den som sår [och fortsätter att så] i (in i) Anden
får av (ska utifrån/ur) Anden skörda evigt liv.

⁹Och låt oss inte tröttna på att [vi borde inte vara så dåliga på att alltid] göra gott, för när tiden är inne (i sinom tid) [gr. kairoideo, dvs. i vars och ens egen unika tid och när rätt säsong/tillfälle kommer] får vi skörda om vi inte ger upp (ger efter, släpper taget) [slutar att göra gott].

¹⁰Så låt oss (vi borde) därför, medan vi har (äger) tillfälle (gr. kairos) [när rätt tid/säsong är inne], göra (verka) gott mot alla [hjälpa varje människa – göra det som bygger upp, är moraliskt rätt och ger glädje åt andra], och särskilt (speciellt; mest av allt) mot dem som är våra medsyskon i tron (ordagrant: ”mot dem av trons hushåll/familjer”) [i synnerhet mot dem som tillhör de troende familjerna].

[Paulus tillämpar nu lagen (principen) om sådd och skörd (utifrån utläggningen i vers 7-9) när han åter igen använder det grekiska ordet kairos (som beskriver tid, säsong och tillfälle). På samma sätt som skörden kommer vid rätt säsong så finns det en lämplig tid att så i Anden. ”Att ha” (gr. echo) har även innebörden att äga, vilket gör att betydelsen inte bara behöver vara att göra gott mot andra när möjlighet ges, utan också söka efter tillfällen att göra gott. Precis som en lantbrukare ivrigt söker det bästa och mest gynnsamma tillfället att beså sina fält.] Slut på citat

Jag har fått mycket hjälp genom att tillhöra en kristen församling. Nu är jag vid vägs ände och måste välja min slutstrid. För den som följt min kamp på Facebook eller i verkliga livet blir det tjatigt. Eller här på betald plats…

Jag drar det kortfattat. Det är skillnad på diagnosen ”manodepressiv psykos” för livet, när en är 20 år och har artros i vänster höft med protes i höger sen år 2007. Det är skillnad på att leva med ambulerande skolios och kroniskt ryggskott och värk än värk i psyket.

Där kommer sinnet för humor in, som bara den förstår som upplevt skillnaden! Sahlgrenska Sjukhuset är ett universitetssjukhus med högt betyg före den så kallade sjukhussjukan. Jag anser själv, att jag fick ”sjukhussjukan” i mina sår från år 1956 på ett mentalsjukhus! De läkte aldrig och gick inåt.

Sahlgrenska Sjukhuset ligger på en sida av Göta älv i Göteborg. Det är historia nu, att det funnits en bro över älven, som ledde till andra sidan, där två stora mentalsjukhus har kvar byggnader: Lillhagens Sjukhus och Sankt Jörgens Sjukhus. År 1955 var jag sjuksköterskeelev och första årets läskurs avslutades med denna humor av en psykiater eller en medicinare:

”Skillnaden mellan en neuros och en psykos går på Göta Älv bron.” Det var lite mindre skambelagt att söka själv till Psykiatriska Kliniken på Sahlgrenska Sjukhuset än att på den tiden hamna på Lillhagen eller Sankt Jörgen. (Min äldre syster hade ett svagt minne av den dåliga vägen och en gammal buss till Lillhagen Sjukhus med mig september 1956. I journalen står att mamman påstår, att detta går över om hon får sova.)

Denna humor kunde kontras med att en psykiater på Lillhagen på den tiden ledsnade på alla remisser från Sahlgrenska Sjukhuset där det stod. ”Psykos?”. En gång kontrade han då med en remiss från det mentala sjukhuset och skrev: ”Somatos?”.

Nu är jag vid vägs ände och letar efter en utbildad läkare med lite kurage. Låt bli att hålla varandra om ryggen, när en destruktiv diagnos är fel och är satt för livet! Det är myndighetsövergrepp till olika instanser och en plåga för livet! Se till att ge rätt att ta bort felaktiga diagnoser! Facebook är inget socialt forum längre utan endast en reklampelare, där vi blir åtskilda från varandra en och en. META är värre. Alla nerver går i ryggraden och en och en kan komma i kläm! Detta gör ont. Men vi når inte varandra på META. (Ping Carina Håkansson med flera.)

Nej, jag ber inte på mina bara knän! Det var flera år sen jag kom ner på dem. Går jag ner kommer jag inte upp igen. Där är massor av artros också. Hur skulle det vara om vi alla respekterade varandras kunskap?

”Hon har haft besvär med sin rygg i många år.” Det säger mig ingenting, när jag var i behov av att få möta en ortoped, som kan sitt område.

Nu är dagen kommen. Jag har fått möta både en och två ortopeder.

Jag lider av predikosjukan fortfarande men saknar en predikostol.

Den bör vara hög och stadig att hålla i…

Eller också sitter jag hellre på rollatorn och predikar att livet är i blodet!

”Vad är ditt drive i detta?”

Det finns människor som kommit i min väg i rätt tid. Så är det med fotografen till detta foto Annica Engström – projektledare, författare och konstnär. Då hade jag en bok i huvudet, som jag skissat på och ville visa. Frågan som kom en gång var av en psykolog/psykoterapeut, när jag rullade ut en släktforskning från Abraham till Jesus i Matteus evangelium kapitel 1 och från Jesus till Adam och sen Gud i Lukas evangelium kapitel 3. Hon heter Hanna Lundblad Edling:

”Vad är ditt drive till detta?”

Hemligheten

Innan jag berättar om släktrullen kollade jag statistiken på bloggen och fann ”Hemligheten” skriven för 10 år sen. Tydligare än så här kan jag inte vara: Jesus är Sanningen. Inte en sanning med modifikation. Inte en halvsanning utan summan av allt berättat, som står i bibeln. Inget är sopat under mattan av alla vidrigheter, grymheter, list och lögn. Profeterna har inte skönmålat sitt Israel, som ett utvalt folk.

Två blädderbloocksblad 80 cm höga efter varandra blir 160 cm med JUDA stam av de tolv sönerna som skarv. Bredden är 58 cm. Då fick varje man bara 2 cm var i höjd med lite mellanrum. Namnet Jesus i korset är mera. Det är bara att skriva av alla namn som står i släktregistren för att hjälpa sig själv lite bättre att förstå att tusen år är som en dag för Herren! Plötsligt såg jag att Maria och Josefs släkter går ihop först i kung Davids äktenskapsbrott med Batseba – Urias hustru. Ingen har något att berömma sig av i försoningen med Gud genom Jesus!

Jag har ett rött tvinnat snöre, som får ligga utanpå blädderblockspappren! ”Jesu Guds Sons blod renar från all synd.”

Jag kommer ensam på det stora Drottningtorget i Göteborg gående med min rollator. När jag kom hem från den träffen hade jag ett sms från Norrland, som gav en viktig pusselbit i mitt brokiga liv och alla märkliga möten jag gjort med så kallade ”utslagna människor”.

Detta var en mycket märklig dag, då en liten krokig gumma blev fotograferad med hela sitt liv i bagaget och omgivningen runt.

”Jag vill lära känna kraften i hans uppståndelse!”

”Jag vet på vem jag tror.”

”Den vackraste kärlekshistorien

Det är Anna och Davids för min del. Den vackraste platsen som Gud utsett för David var Norra Björke – en rikti´ bonnhôla enligt mor Annas kusin Sven Menzing. Så beskrev han detta Björke, där han skulle bli folkskollärare första platsen i livet efter Varola i slutet av 1910-talet.

År 1983 när mor Anna var döende tittade jag i hennes bibel och fick se en enda tunn understrykning med blyert – en så kallad färdkost till fästmannen år 1919. ”Se, jag sänder en ängel framför dig och han skall bevara dig på vägen och föra dig till den plats som jag har utsett.” 2 Mose 23:20.”

Så börjar ett av mina inlägg till mina arton syskonbarn, som är sjutton sen en av dem ”fick hembud”. Så uttryckte sig frikyrkofolket förr i tiden, när någon dött. Han ”gick inte bort”. Han gick hem. För att piffa upp namnet på privata gruppen inom Facebook/META kallar jag den för: ”Mina aderton”. Det fungerade inte att gruppen är ”Privat” utan nästan hundra blev inbjudna till en privat middag en given dag senare. Det var alla långväga kommande, som behövde lite mat först före själva festen, som de var bjudna till – en Sång och Musikfest. De var de, som spelade och sjöng ur de arton. Hur detta fel uppstått kommer jag aldrig att fatta att nästan hundra utomstående blev inbjudna! Vecka efter vecka blir personer i mängd inbjudna av mig, utan att jag bjudit in dem.

Här kommer cykelkartan för mina föräldrars olika träffar innan deras giftermål. Av någon anledning blev de sju år från första gången ”det sa klick” och de gifte sig.

Jag sopar ju upp efter mig eller spolar av som sagt. Jag är snart vid vägs ände mänskligt sett. Den 20 mars har jag varit ute på nätet i 26 år men inte så länge under namnet: ”Gunnels plats i rymden”. Det namnet har inte jag hittat på. Innan dess var det debatter bland unga från 12 – 20+. Där tog jag mig bara in, som ett uppdrag ovanifrån att dela med mig av min kunskap till de unga, som inte brukade gå i kyrkan. ”Jag vet på vem jag tror,” som Paulus skriver men var inte inbjuden av ledningen för bibelsajten. Jag blev ett stort irritationsmoment. Styrde och ställde som begåvningen fungerade…

Tills jag blev avstängd på grund av ålder.

Där är vi nu, att jag som yngst bland sex syskon fick arton syskonbarn. Vi kunde ha varit sju men en ”gosse” i motsats till beteckningen ”flicka” föddes men dog år 1925. På den tiden talades det inte om något ledsamt. Så tyvärr för mig fick jag veta detta ute på byn, att det skulle varit en till hos Bergstrands.

I Sverige har vi yttrandefrihet och åsiktsfrihet men den är begränsad i flera sammanhang, då en bör tycka lika. Så har Svenska Kyrkan ändrat i sin beskrivning att samboförhållande är likvärdigt med äktenskap. (Det tål att kolla upp när och var detta skrevs i förhållande till äktenskap och parterskap.) Mina föräldrars äktenskap varade i 62 år. Deras förhållande till varandra och oss har hållit som föredöme under alla år. Jag tror på deras Gud och deras respekt för bibelns undervisning. Farmor höll fast vid EFS (Evangeliska frikyrkan) farfar anslöts sig till SMF (Svenska Missionsförbundet som ung) min mormor och morfar tillhörde SMF från början men var bibelläsare långt innan. Tro är inget en ärver. Alla har ett val att göra…

Gal 3:15-29 Svenska Kärnbibeln första versen i dagens…

”Arvet kommer genom tro
¹⁵Syskon (bröder och systrar i tron), låt mig ta ett exempel från vardagslivet (låt mig tala om mänskliga relationer). När ett förbund (testamente, en sista vilja) trätt i kraft, även om det bara så är ett mänskligt, kan ingen ta bort eller lägga till något.”

I Hebr 9:16-17 står det. ”Där det finns ett testamente måste det först tillkännages att den som har upprättat det är död. 17 Först när han dör blir testamentet giltigt. Det träder inte i kraft så länge han lever.”

När Jesus dött på korset, blivit begraven, uppstått på tredje dagen och sen farit upp till himmelen och satt sig på Faders högra sida, så trädde hans testamente i kraft för alla som tror på hans namn. ”Tro på Herren Jesus, så blir du frälst!” Han är ORDET från Gud, som tältade bland oss. Jag behöver bara hålla fast vid hans ord för att få vara under hans beskydd.

Den trösten är det som jag vill dela med mig av.

”Jag sopar upp efter mig…”

Uttrycket lär vara mitt. Senare på Restad Gård, Vänersborg, blev detta citerat. Jag fortsatte att besöka det före detta mentalsjukhuset för att få berätta i Nu-tid hur det var att vara patient i Då-tid år 1956.

Den stora psykiatrireformen pågick på 80 och 90-talet. Medicinerna hade blivit så bra, att patienter med psykiska sjukdomar inte skulle behöva vara inlåsta längre utan kunde bo ute i samhället. I Trollhättan fanns kurser för den sjukvårdspersonal, som skulle komma närmast i omsorg – lite utbildning inom psykiatri. Detta är min formulering. Jag bad att få komma till en sådan kurs för att få berätta hur det var att vara patient. Det blev alla tre grupperna. I den första kursen började jag gråta på ett känsligt ställe. När jag fick frågan att komma till nästa kurs också bestämde jag mig för hur jag skulle komma över detta känsliga.

Och började gråta tidigare i berättelsen…

Läraren ville, att den tredje gruppen skulle få höra mig också. Min fasa hade varit hela tiden: ”Tänk, om det är en elev i kursen hemifrån! Hur skall jag hantera den skammen?” Så kom den dagen och mitt sista tillfället att berätta hur det var att vara patient på den mest oroliga avdelningen på mentalsjukhuset: David Bergstrands dotter från Norra Björke! Ja, så satt hon där på första raden framför pulpeten, där jag skulle sitta. Det var bara att erkänna bums, att nu är den skräcken ett faktum – en granne hemifrån skall lyssna!

Sjuttio år har gått snart men skammen finns kvar bland frikyrkofolk. Psykisk ohälsa talar man inte om! Om det händer är det mycket unikt som en lördag i Göteborg och Saronkyrkan. Mina vänner var där och lyssnade. Jag var mest förnärmad över att inte bli tillfrågad. Det är mycket känsligt att känna någon så frispråkig som jag är. Därför sopar jag upp efter mig på mig egen betalda bloggplats! Tack vare er, som läser min blogg, så kan jag läsa statistiken och se vilken blogg, som fått flest återkommande läsare. Detta är över 25 år i tiden. Så klart jag undrar varför när jag läser igen vad jag skrivet.

Har jag rätt att dra en slutsats, att om Jonas Gardell har en egen teologi ”Om Gud” och ”Om Jesus”, så kan väl jag också få ha en egen teologi om skökan, äktenskapsbryterskan och mannen?

P.S. Några timmar senare:

Universums Skapare är EN. Roten är EN. Källan är EN. Han är EN och jungfrun, skökan eller äktenskapsbryterskan är alla kallade. De som säger ”JA” till hans kärlek blir utvalda. ”…frälsningen kommer från judarna,” sa Jesus. De har burit ut hela sin historia och gjort den läsbar för de flesta. Kvar är mitt eget ansvar att förhålla mig till denna inbjudan. Mitt ”JA” skall vara ett ”JA” och mitt ”Nej” ett ”Nej”. Vad därav är är av ondo. Enligt Jesus. Det finns ingen Gud som är lagom passande. Påstår jag, att jag inte syndat så gör jag honom till en lögnare och sanningen är inte i mig. Omvändelsen behövs varje dag. D.S.

I SKUGGAN AV HANS KANAF – Skrivet av Immanuel Graaf

I SKUGGAN AV HANS KANAF

I Profeten Malakis bok, sista skriften i GT, ser vi löftet om den HERRENS budbärare som snart skall komma med ”läkedom under sina vingars skugga”;

”För er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar.”

Det hebreiska ordet för ”vinge” som används här är כָּנָף – kanaf.

Ett ord som på en och samma gång betyder vinge och hörn, skydd och ytterkant.

Det är fågelns vinge som breder sig över sina ungar men det är också hörnet av manteln, där tzitzit hänger, trådarna som minner om förbundet.

I Israels liv var kanaf inte ett abstrakt ord. Det var konkret. Synligt. Bärbart. Den rättfärdige bar påminnelsen om budorden vid sin mantelfålls hörn. Lydnaden hängde bokstavligen från hans kropp. Och Malaki proklamerar att där, just där – vid kanaf – skall helande finnas.

Så möter vi henne.

En kvinna som burit sitt lidande länge. Livet hade sakta runnit ut ur hennes kropp, hennes blod har obevekligt läckt undan för undan trots att hon spenderat all hon ägt och haft på att söka bot när och fjärran för sin åkomma. En tragisk sjukdom som gjort henne socialt och rituellt ”oren” så att hennes liv utspelats i samhällets yttersta marginal.

Men så hade hon hört talas om denne förunderlige unge rabbin som just nu var på vandring genom hennes by och hon tänkte;

”Om denne man är den Rättfärdige – om Malakis ord är sanna – då räcker det att röra vid hans mantelfåll, vid hans KANAF”

”Då kom en kvinna, som i tolv år haft blödningar, bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel.” (Matt. 9:20-22)

”Om jag så bara får röra vid hans kläder, blir jag botad.” (Markus 5:23-24)

”Hon rörde vid hörnet av hans mantel, och genast upphörde blödningen.” (Lukas 8:43-48)

Kvinnan hade närmat sig Jesus bakifrån och rört vid tofsen på hans mantelfåll och genast hade blödningen stannat.

”Vem rörde vid mig?” frågade Jesus. Och då alla teg, sa Petrus: ”Mästare, det är ju så många som knuffas och tränger sig på överallt.” Men Jesus sa till honom: ”Någon rörde vid mig, för jag kände att det gick ut kraft från mig.”

Det var en vidrörelse full av tro och längtan som direktkopplade till Jeshuas kraftfält.

När kvinnan förstod att hon var upptäckt, kom hon darrande fram och föll ner för honom. Sedan berättade hon inför alla varför hon hade rört vid honom och att hon genast blivit frisk.

Då sade Jesus kärleksfullt med ömsint röst till henne:

”Min dotter, din tro har gjort dig frisk. Gå i frid.”

När vi nu betraktar bilden – hörnet av manteln, de slitna trådarna, handen som tvekar men ändå sträcks fram – ser vi något mer än en historisk scen.

Vi ser hur profetians poesi blir kropp.

Hur ordet kanaf får hud, tyg och beröring.

Hur Jeshuas hela kropp och klädnad var lik en mäktig generator som härbärgerade Guds Andes skapande helande dynamiska kraft så att den strålade ända ut genom hörntofsarna på hans klädnad.

Hur Gud inte längre bara skyddar ovanifrån,

utan låter sitt helande hänga lågt nog för att nås av den lidande nedböjde, den ”orene” marginaliserade som i ödmjuk bedjande tro sträcker ut sin hand efter hjälp och bot, som i tro dristar vidröra denna högheliga vandrande kraftkälla, Guds levande Förbundsark.

Detta är trons djärvhet: att våga tro att helighet inte drar sig undan den orene utan låter sig vidröras – och i beröringen blev hennes värld hel – tikkun olam. Och så blir även din och min.

Ännu finns det helande under hans vingar.

I skuggan av hans kanaf – כָּנָף

Trettondedagen

Idag finns denna text i den app jag använder från ”Anta Utmaningen” via Facebook/META. Det är ur Svenska Kärnbibeln och ”En kvart om dagen”:

”Matt 2:1-12

Visa män från öst

Något slags fenomen inträffar på stjärnhimlen omkring Jesu födelse. Detta gör att stjärntydare från öst beger sig till Judéen. Stjärnan verkar försvinna för att på nytt visa sig sedan de kommit fram till Jerusalem, se Matt 2:9.¹[Vår västerländska tideräkning utvecklades av munken Dionysius Exiguus i Rom år 525 e.Kr., innan dess hade man räknat tiden utifrån större händelser eller olika regenter. Det visade sig dock att han misstog sig med några år vad gäller Anno Domini som betyder ”Herrens år” på latin. I dag menar de flesta forskare att Jesu födelse inträffade någon gång mellan 8 och 4 f.Kr.]

Nu när Jesus var född i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid [han regerade 37-4 f.Kr.], kom visa män (astronomer – gr. magos) från öst (länderna där solen går upp) till Jerusalem. ²De sa: ”Var är den judiske kungen som har fötts? Vi har sett hans stjärna gå upp och har kommit för att tillbe (hylla, vörda) honom.”

[Bibeln nämner inte hur många de vise männen var. Enligt den tidiga kyrkans tradition var de tolv förnäma män, kanske judiska ättlingar till Daniel som blev ledare över ”alla visa” i Babylon, se Dan 2:48. De har också med sig tjänare och lastdjur så det är en hel karavan som anländer till Jerusalem.

Det har nu gått en tid sedan Jesu födelse och familjen bor i ett hus, antagligen i Betlehem, se vers 11 som refererar till ”huset”. De har också varit i templet, se Luk 2:22-38. Enligt 3 Mos 12:2-4 skulle detta ske fyrtio dagar efter födseln. Om de vise männen färdats från Babylon var det en sträcka på ca hundra mil, men det kan ha varit det dubbla om de kom genom öknen från Persiska viken, vilket tog ca två till fyra månader. Jesus är åtminstone några månader gammal, antagligen omkring ett år när de kommer till honom. Detta kanske kan förklara varför Herodes lägger på ett extra år till den beräknade åldern och för att vara helt säker på att röja Jesus ur vägen dödar alla barn under två års ålder. Det är värt att notera att de vise männen inte frågade efter den nyfödde prinsen, vilket ju hade varit det naturliga om det fötts ett barn hos kung Herodes. De frågar efter kungen som har fötts. Ända från början var Jesus kung!]

³När kung Herodes hörde detta blev han upprörd (oroad, förskräckt) och hela Jerusalem med honom. ⁴När han samlat alla översteprästerna och de skriftlärda bland folket, frågade han dem var den Smorde [kungen] (Messias, Kristus) skulle födas. ⁵De svarade: ”I Betlehem i Judeen, för så här talade [skrev] profeten [Mika 5:2]:

⁶‘Du Betlehem, i Juda land,
du är på inget sätt den minsta bland härskare i Juda,
för från dig ska det komma en härskare (ledare)
som ska vara en herde för mitt folk Israel.’ ”

Redan 3500 f.Kr. började sumererna i Mesopotamien observera stjärnorna. Omkring 1200 f.Kr. hade babylonierna vidareutvecklat konsten och tagit fram en stjärnkatalog. På bilden är en av de fem lertavlor från Babylon med inskriptioner i kilskrift som förutsäger Jupiters bana med avancerade matematiska modeller. Dessa hittades på 1800-talet och dateras vara tillverkade 350-50 f.Kr.⁷Herodes kallade sedan i hemlighet till sig de vise männen för att ta reda på exakt hur länge stjärnan hade visat sig. ⁸Sedan skickade han dem till Betlehem och sa: ”Gå och sök noga efter (forska i detalj kring det som rör) barnet, och när ni [kan ha] funnit honom, meddela [då] mig så att jag också kan komma och tillbe [rapportera det till mig på ett sådant sätt att även jag – när jag kommit dit – skulle vilja hylla] honom.”
⁹Efter att ha lyssnat på kungen begav de sig i väg. Stjärnan som de sett gå upp (i öst) visade sig på nytt och den gick före dem, tills den stannade över den plats där barnet var. ¹⁰När de såg stjärnan uppfylldes de av mycket (sprudlande, översvallande) stor glädje.

[Fenomenet var inte uppenbart för gemene man, se vers 3-4. Inte heller hade stjärnan varit synlig hela tiden under den tidsperiod på omkring 2 år som omtalas, se vers 9 och 16.
    Ett märkligt himlafenomen ägde rum år 7 f.Kr. De två största himlakropparna, Jupiter och Saturnus, passerade väldigt nära varandra – inte bara en gång, utan tre gånger samma år (29/5, 29/11 och 6/12). En lertavla som hittats 5 mil norr om Babylon hänvisar till detta trippelfenomen, som alltså var känt för babyloniska astronomer redan på 300-talet f.Kr. Planeterna möts i stjärnbilden Fiskarna – ett tecken som var förknippat med just Judeen. För stjärntydarna måste detta ha signalerat att något stort var på gång – att en kung skulle födas. Även under medeltiden pekade flera judiska rabbiner på detta tecken för Messias födelse. Denna stora konjunktion som senast var möjlig att beskåda år 2020 och dessförinnan 1226, 431 och 372 e.Kr., uppträder nästa gång år 2080.
    Kinesiska källor beskriver att man observerat en komet med framträdande svans år 12, 5 och 4 f.Kr. Den judiske historikern Josefus berättar att en komet – numera känd som Halleys komet – under flera dagar år 12 f.Kr. stod stilla över staden Rom i samband med Markus Agrippas död. En kometsvans kan just tyckas peka mot en speciell plats på jorden. Det finns även asiatiska astronomiska observationer av ett starkt och stillastående sken (en supernova) mellan 10/3 och 7/4 år 5 f.Kr.
    Även om det skulle finnas en naturlig förklaring till stjärnan som ledde fram till platsen där Jesus föddes, så går det inte att bortse ifrån att allt detta var speciellt koordinerat av Gud själv – han som utstrålar ljus och härlighet, och precis som han ledde Israels folk fram och stannade över vissa platser, se 2 Mos 13:22; Hes 10:18, så visar han nu vägen fram till sin älskade Son.]

¹¹När de [vise männen] kom in i huset såg (fann) de barnet (ett barn i koltåldern – gr. paidion) [antagligen omkring ett år, alltså inte längre ett spädbarn – gr. brephos, se Luk 2:12] med Maria [Mirjam], hans mor, och de bugade sig (föll ner på knä i ödmjukhet) och tillbad (hyllade) honom. När de öppnat sina skattkistor bar de fram (offrade de) gåvor till honom [Jes 60:6]:

guld [2 Mos 25:17; 1 Kung 10:18 – talar profetiskt om Jesu kunglighet] och
rökelse [står för väldoft i ett offer – talar profetiskt om Jesu syndfria liv] och
myrra [användes vid balsamering – talar profetiskt om hans död].

¹²Efter att ha blivit gudomligt instruerade i en dröm att inte gå tillbaka till Herodes, tog de en annan väg hem till sitt land. [Verbformen antyder att de vise männen hade sökt Guds ledning och att de fick svar i en dröm.]” Slut på citat ur Svenska Kärnbibeln.

Året 2026 kommer att bli ett bibelår! Vilka möjligheter vi har fått med Svenska Folkbibeln, B2000, Svenska Kärnbibeln, Steg för steg Studiebibel och flera andra. Svenska språket räcker långt!

”I Jesu namn”

Säg JA till LIVET

Nyårsaftonen den 31 december 1969 gick över till en ny dag. Jag var inte barnvakt längre. Mamman till barnen hade kommit hem från nyårsfirande med mina kristna vänner. Det var dags för mig att åka hem. Jag hade bil på den tiden.

Innan dess gav hon mig ett meddelande, som fick rakt motsatt effekt i mitt liv. Jag lever inte i en ”ofrivillig ensamhet”. Den blev mer eller mindre påtvingad mig på grund av en felaktig, grym diagnos år 1956. Efter den konsekvensen av behandlingen och diagnosen, ville inte jag gifta mig och eventuellt få barn. Den psykiatriska stämplingen av en mentalsjukdom är ärftlig. Skräcken för vad jag sett och läst på var förlamande. Hennes budskap var, att hon var med barn igen och igen. Precis som min mamma varit och jag fått livet som gåva.

I denna situation var det inte lämpligt att bli glad över att ett litet barn var på väg! (Hon undrade om jag var klok, som såg livet som en gåva.)

Min längtan efter barn gick aldrig över ens efter fyllda 90 år. Jag är abortmotståndare och vill säga JA till LIVET. Det är bara Gud, som kan tända ett liv eller släcka. Det är bara Skaparen, som kan sammanväva i foster till ett barn och foga ihop benen. Satan försöker kopiera livet men misslyckas totalt.

Snart skall Satan bli bunden för gott och nerkastad dit han hör hemma.

”I Jesu namn” brukar det stå i en viss almanacka av litet format med predikotexter angivna. Året är 2026…

Analys

”Det fattas ord,” sa hon efter att ha läst mitt manus. Märkligt då jag pratar stup i ett och avbryter andra i deras försök att få säga något.

Så här är det, att jag aldrig gått någon skrivarkurs ens. Andra har visat på att jag ofta har syftningsfel. Det är försent med en kurs i svensk grammatik. Så skrev jag en rubrik: ”Guds gåva är det” men inget i texten syftar på denna. Kung Salomo fick önska vad han ville, eftersom han ville gå i sin far kung Davids fotspår. Hur såg det fotspåret ut? Då kan man undra om inte det var krig och åter krig. Kung David hade ju blod på händerna enligt Gud.

Så föreslog jag ett kapitel i bibeln som fortsätter i vers 16 med orden: ”Vid den tiden kom två skökor till kungen och trädde fram inför honom.”

För mig säger denna upplysning väldigt mycket men den är tagen ur sitt sammanhang i Israels historia! Bloggen är också tagen ur hela mitt sammanhang under 25 år. Det var när NT81 kom ut, som jag blev så intresserad av Jesu fortsatta släkttavla i Matteus kapitel ett. Varför var bara fem kvinnor nämnda vid namn och männen fick sönerna? Vad var det för märkligt med skökan Rahav? 1 Kungaboken kapitel 3 har med både en och två skökor. Ester var ingen sköka. Hon var judinna men så vacker, att hon en gång blev utvald i en skönhetstävling bland tusentals sköna kvinnor. Att komma inför en konung med sin begäran var inte för vem som helst! Då rakt inte för skökor!

Så jag angav till helt kapitel i Hesekiel kapitel 23 med två skökor i förhållande till urtidens Gud och Skapare och ende Gud för ett utvalt folk – ett folk som fått ett löftesland men blandade ihop sig med deras sätt att leva och tänka. Det stora kung Davids rike föll ihop och gick sönder under kung Salomos tid. Var det han som var vis?

Vilket syftningsfel! Han hade bett till Gud om vishet och förstånd att kunna leda som kung och fick en gåva som aldrig kunde bli större. Guds gåva är det med visheten. Guds tankar är det med trohet mellan en Gud och ett folk! Allt annat är äktenskapsbrott. Kroppen är ett tempel åt den helige Ande. Att sälja den åt andra gudar är likt skökans väsen.

Min förra blogg är en utmaning att tänka till. Vem är alla gåvors givare? Kan Gud ångra sina gåvor? Kan vem som helst få gå inför en kung i våra dagar?

Jag för min del har vädjat i åratal om upprättelse inför myndigheter och sjukvård. Det var bara Jesus, som tog sig an min sak och upprättade mig helt och fullt.

Jag är ingen fostermamma! Jag är en rätt mamma. (som ett litet exempel.)

31 december år 2025- Redigerat

Det är bara jag som har facit till mitt eget liv. Ingen kan ta ifrån mig mina känslor. Därför är jag så innerligt tacksam för bibelns budskap och Guds gåva genom evangeliet om Jesus vår Frälsare. Det är nåd alltsammans, att jag fick en sådan hunger efter bibelns sammanhängande budskap som ung och innan övergreppen hände i mitt känsliga psyke. Jag läste med ögonens hjälp och hjärnan lagrade. Texterna flyttades ner till hjärtat efterhand och under Andens undervisning. Nu är jag 90 år och lite mer intresserad av årtal. Jag vågar dra slutsatser och brottas med texter. Gud ångrar inte sin kallelse och sina nådegåvor. Men det går inte att blunda för att det går att missbruka ett förtroendekapital, som den vise kung Salomo gjorde…

Guds gåva är det…(inte Salomos vishet)

Nu gäller det! Alla bibelverser och bibelsammanhang, som flyter runt skall få sin plats i hjärtat oavsett vad biologin säger, att de finns i hjärnan. Tanken som finns i hjärnan kan bli havande och föda synd – vad gör jag med den?

Häng med en stund och en stund sen för nu får tankarna virvla runt obehindrat över hela bibeln. Och det finns en sökruta för enskilda ord en sköka och två skökor till och med. Står det så? Ja, det står så!

1 Kungaboken kapitel 3 har jag läst hela kapitlet och skulle helst vilja kopiera men det fungerade inte för mig. Svenska Folkbibeln tillåter så lång kopiering bara deras namn är med och Svenska Kärnbibeln också.

Det är en världskänd berättelse om den vise kung Salomo, som fick besök av två skökor. De hade bott i den enas hus där först den ena födde en son och sen den andra. En natt dog den förstas son. Hon hade legat på honom och tog det döda barnet och la det hos den andra skökan. Där tog hon hennes son och det blev morgon. Morgonen avslöjade vad som hänt under natten. De blev osams och måste gå till den vise kung Salomo. Han var känd för att kunna skipa rättvisa. Båda yrkade på att sonen som levde var deras.

Undra på att någon ansåg att Gamla Testamentets texter, när B2000 kom ut år 1999 i advent, borde förbjudas! För barn i vart fall…

Nu är det som det är. Inget får läggas till och inget får ta bort från Guds ord. Kund Salomo föreslog att dela på det levande barnet med ett svärd hälften var för skökorna.

Då blev den kvinnan, som var mor till barnet och älskade det så förtvivlad att hon sa till kung Salomo: ” Min herre, ge henne barnet som lever. Döda det inte!”

Den andra sa: ”Det skall varken vara ditt eller mitt. Hugg itu det.”

”Då tog kungen till orda och sa: ”Döda det inte! Ge henne det levande barnet. Hon är barnets mor.”

Kung Salomo var född i ett äktenskapsbrott. Hans far kung David hade sett till att den vackra Batsebas man Uria skulle ställas först, där striderna var som hetas, så att han dog. Batseba var inte kung Davids hustru utan soldaten Urias. Ändå visar bibelns berättelse, att Gud lovat en kung av evig tid ur kung Davids hus. Var det så Gud tänkt genom både äktenskapsbrott och skökors sätt att leva?

Hesekiel kapitel 23 har rubriken:

Äktenskapsbryterskorna Ohola och Oholiba

Följ med framåt i tiden i de tolv stammarnas strider om löfteslandet, som var noga uppdelat i elva delar plus det stora tempelområdet för leviterna. Det var inte tänkt med svärd! Det var inte Guds mening ändå längre fram i tiden:

”Hugg det levande barnet mitt itu och ge den ena hälften åt den ena kvinnan och den andra hälften åt den andra.” 1 Kung 3:25 (SFB98)

Alla har syndat och saknar härligheten från Gud – både judar och samarier, både judar och hedningar, som vi räknas som. Den stora visdomen i kung Salomo var inte hans utan en gåva av Gud. Av nåd är vi frälsta och det inte av oss själva. Guds gåva är det. Bibelberättelserna kan få flytta ner från hjärnan till hjärtat.

Den levande sonen…

Vem är han? En gång var Maria den rätta modern. Också genom hennes själ gick det ett svärd.

P.S. Julen 2025 är över. Det har gått många dagar sen jag vågade skriva denna post om visheten från Gud, som gåva till kung Salomo. Nu har vi flera bra bibelöversättningar till svenska språket och Studiebibeln och Svenska Kärnbibeln. Det finns ingen ursäkt för att inte studera Israels historia bland alla andra folk med andra gudar. I Nya Testamentet står det att sin kallelse och sina nådegåvor kan Gud inte ångra. Vart tog då kung Salomos vishet vägen, när kung Davids stora rike föll isär och vi har årtal på allt i fortsättningen! Finns det ingen som vill läsa Hesekiel kap 23 om de två skökorna? Det kommer ingen kommentar, ingen fråga om hur jag tänker. Jag ser däremot i statistiken en hänvisning till att jag varit intagen på Restad Sjukhus som ung. https://gunnelsplats.com/2015/08/19/humor/

Guds gåva är det med visheten till kung Salomo. Guds gåva är det, att han inte kan ångra sina gåvor men människor kan gå ur sin uppgift. Gud vill inget hellre än att få sluta ett evigt förbund genom ende Sonen Jesus Kristus.

”Vet ni inte, att den som går till en sköka blir ett kött med henne?” D.S.

Säd och vin och olja

Dessa är ord som återkommer tillsammans i bibeln flera gånger. En gång för längesedan fanns en rabbin i Göteborg, som föreläste i Smyrnakyrkan om dessa ord. Det var intressant.

Ande själ och kropp är begrepp som återkommer i ett sammanhang eller var för sig många gånger. I datavärlden måste en kunna kontonamn, E-postadress och lösenord tillsammans på rätt sätt i rätt sammanhang. Annars blir en utestängd och kan inte logga in. Datorn gör inga fel och kommer ihåg allt. Så jag har varit både utestängd och innestängd under mitt långa liv. Ansvaret är mitt och röran blir min, då jag tänker sätta mig fri och vill vara obunden.

Nu är vi tillsammans igen och mänskligt sett har ett par veckor på oss till nästa uppehåll med mitt bloggande. Var gärna med i samtalet! Så svårt är det inte att logga in och skriva en kommentar? Jag har ingen som korrekturläser eller frågar om hur jag menar. Nyss hittade jag ett sakfel, som jag inte sett.

Juda var svärfar till Tamar och inte Jakob!

”Rannsaka eder själva huruvida I ären i tron.” Kan det vara rätt citerat ur 1917 års översättning? Kan det vara så, att jag i min höga ålder är mest präglad av den översättningen? Kan det vara så, att i mina tonår var det inne att lära bibelverser utantill? Sen efter år 2000 trodde jag, att det gick att påverka 12-20 åringar med dem på bibelsajten? Svenska Kyrkans Unga, Salt och Bibel 2000 var ansvariga. Skall jag skämmas över hur jag misslyckades med min insats i debatter? Det fanns ingen referensram till mitt kunnande. De unga kunde hur en umgås via datorer och jag var helt okunnig. Jag blev arg. De tyckte om det.

Hur undervisar en utan en bibel och utan förkunskaper på nätet? Så kom min blogg till – en egen plats där jag fick berätta på mitt sätt i text och foto. Kvar har jag en doktorsavhandling från de första åren ute på nätet som gåva av författaren:

”Bibeln på mina egna villkor…”

Där är vi alla nu, att den ena bibelöversättningen efter den andra kommit ut med förklaringar eller som studiebibel. Ja, det finns spel också för att lära in kunskaper och namn. Det finns hur stora möjligheter som helst att skaffa kunskap om historiens Gud och den han har sänt sin ende Son Jesus Kristus vår Frälsare.

(Meningen nedan klarar jag inte av att ta bort. Det är WordPress som bjuder på förslag att förbättra en blogg.)

Dagligt skrivförslag

Om du var tvungen att sluta med ett ord som du använder regelbundet, vilket skulle det vara?

Visa alla svar