Analys

”Det fattas ord,” sa hon efter att ha läst mitt manus. Märkligt då jag pratar stup i ett och avbryter andra i deras försök att få säga något.

Så här är det, att jag aldrig gått någon skrivarkurs ens. Andra har visat på att jag ofta har syftningsfel. Det är försent med en kurs i svensk grammatik. Så skrev jag en rubrik: ”Guds gåva är det” men inget i texten syftar på denna. Kung Salomo fick önska vad han ville, eftersom han ville gå i sin far kung Davids fotspår. Hur såg det fotspåret ut? Då kan man undra om inte det var krig och åter krig. Kung David hade ju blod på händerna enligt Gud.

Så föreslog jag ett kapitel i bibeln som fortsätter i vers 16 med orden: ”Vid den tiden kom två skökor till kungen och trädde fram inför honom.”

För mig säger denna upplysning väldigt mycket men den är tagen ur sitt sammanhang i Israels historia! Bloggen är också tagen ur hela mitt sammanhang under 25 år. Det var när NT81 kom ut, som jag blev så intresserad av Jesu fortsatta släkttavla i Matteus kapitel ett. Varför var bara fem kvinnor nämnda vid namn och männen fick sönerna? Vad var det för märkligt med skökan Rahav? 1 Kungaboken kapitel 3 har med både en och två skökor. Ester var ingen sköka. Hon var judinna men så vacker, att hon en gång blev utvald i en skönhetstävling bland tusentals sköna kvinnor. Att komma inför en konung med sin begäran var inte för vem som helst! Då rakt inte för skökor!

Så jag angav till helt kapitel i Hesekiel kapitel 23 med två skökor i förhållande till urtidens Gud och Skapare och ende Gud för ett utvalt folk – ett folk som fått ett löftesland men blandade ihop sig med deras sätt att leva och tänka. Det stora kung Davids rike föll ihop och gick sönder under kung Salomos tid. Var det han som var vis?

Vilket syftningsfel! Han hade bett till Gud om vishet och förstånd att kunna leda som kung och fick en gåva som aldrig kunde bli större. Guds gåva är det med visheten. Guds tankar är det med trohet mellan en Gud och ett folk! Allt annat är äktenskapsbrott. Kroppen är ett tempel åt den helige Ande. Att sälja den åt andra gudar är likt skökans väsen.

Min förra blogg är en utmaning att tänka till. Vem är alla gåvors givare? Kan Gud ångra sina gåvor? Kan vem som helst få gå inför en kung i våra dagar?

Jag för min del har vädjat i åratal om upprättelse inför myndigheter och sjukvård. Det var bara Jesus, som tog sig an min sak och upprättade mig helt och fullt.

Jag är ingen fostermamma! Jag är en rätt mamma. (som ett litet exempel.)

Guds gåva är det…

Nu gäller det! Alla bibelverser och bibelsammanhang, som flyter runt skall få sin plats i hjärtat oavsett vad biologin säger, att de finns i hjärnan. Tanken som finns i hjärnan kan bli havande och föda synd – vad gör jag med den?

Häng med en stund och en stund sen för nu får tankarna virvla runt obehindrat över hela bibeln. Och det finns en sökruta för enskilda ord en sköka och två skökor till och med. Står det så? Ja, det står så!

1 Kungaboken kapitel 3 har jag läst hela kapitlet och skulle helst vilja kopiera men det fungerade inte för mig. Svenska Folkbibeln tillåter så lång kopiering bara deras namn är med och Svenska Kärnbibeln också.

Det är en världskänd berättelse om den vise kung Salomo, som fick besök av två skökor. De hade bott i den enas hus där först den ena födde en son och sen den andra. En natt dog den förstas son. Hon hade legat på honom och tog det döda barnet och la det hos den andra skökan. Där tog hon hennes son och det blev morgon. Morgonen avslöjade vad som hänt under natten. De blev osams och måste gå till den vise kung Salomo. Han var känd för att kunna skipa rättvisa. Båda yrkade på att sonen som levde var deras.

Undra på att någon ansåg att Gamla Testamentets texter, när B2000 kom ut år 1999 i advent, borde förbjudas! För barn i vart fall…

Nu är det som det är. Inget får läggas till och inget får ta bort från Guds ord. Kund Salomo föreslog att dela på det levande barnet med ett svärd hälften var för skökorna.

Då blev den kvinnan, som var mor till barnet och älskade det så förtvivlad att hon sa till kung Salomo: ” Min herre, ge henne barnet som lever. Döda det inte!”

Den andra sa: ”Det skall varken vara ditt eller mitt. Hugg itu det.”

”Då tog kungen till orda och sa: ”Döda det inte! Ge henne det levande barnet. Hon är barnets mor.”

Kung Salomo var född i ett äktenskapsbrott. Hans far kung David hade sett till att den vackra Batsebas man Uria skulle ställas först, där striderna var som hetas, så att han dog. Batseba var inte kung Davids hustru utan soldaten Urias. Ändå visar bibelns berättelse, att Gud lovat en kung av evig tid ur kung Davids hus. Var det så Gud tänkt genom både äktenskapsbrott och skökors sätt att leva?

Hesekiel kapitel 23 har rubriken:

Äktenskapsbryterskorna Ohola och Oholiba

Följ med framåt i tiden i de tolv stammarnas strider om löfteslandet, som var noga uppdelat i elva delar plus det stora tempelområdet för leviterna. Det var inte tänkt med svärd! Det var inte Guds mening ändå längre fram i tiden:

”Hugg det levande barnet mitt itu och ge den ena hälften åt den ena kvinnan och den andra hälften åt den andra.” 1 Kung 3:25 (SFB98)

Alla har syndat och saknar härligheten från Gud – både judar och samarier, både judar och hedningar, som vi räknas som. Den stora visdomen i kung Salomo var inte hans utan en gåva av Gud. Av nåd är vi frälsta och det inte av oss själva. Guds gåva är det. Bibelberättelserna kan få flytta ner från hjärnan till hjärtat.

Den levande sonen…

Vem är han? En gång var Maria den rätta modern. Också genom hennes själ gick det ett svärd.

Säd och vin och olja

Dessa är ord som återkommer tillsammans i bibeln flera gånger. En gång för längesedan fanns en rabbin i Göteborg, som föreläste i Smyrnakyrkan om dessa ord. Det var intressant.

Ande själ och kropp är begrepp som återkommer i ett sammanhang eller var för sig många gånger. I datavärlden måste en kunna kontonamn, E-postadress och lösenord tillsammans på rätt sätt i rätt sammanhang. Annars blir en utestängd och kan inte logga in. Datorn gör inga fel och kommer ihåg allt. Så jag har varit både utestängd och innestängd under mitt långa liv. Ansvaret är mitt och röran blir min, då jag tänker sätta mig fri och vill vara obunden.

Nu är vi tillsammans igen och mänskligt sett har ett par veckor på oss till nästa uppehåll med mitt bloggande. Var gärna med i samtalet! Så svårt är det inte att logga in och skriva en kommentar? Jag har ingen som korrekturläser eller frågar om hur jag menar. Nyss hittade jag ett sakfel, som jag inte sett.

Juda var svärfar till Tamar och inte Jakob!

”Rannsaka eder själva huruvida I ären i tron.” Kan det vara rätt citerat ur 1917 års översättning? Kan det vara så, att jag i min höga ålder är mest präglad av den översättningen? Kan det vara så, att i mina tonår var det inne att lära bibelverser utantill? Sen efter år 2000 trodde jag, att det gick att påverka 12-20 åringar med dem på bibelsajten? Svenska Kyrkans Unga, Salt och Bibel 2000 var ansvariga. Skall jag skämmas över hur jag misslyckades med min insats i debatter? Det fanns ingen referensram till mitt kunnande. De unga kunde hur en umgås via datorer och jag var helt okunnig. Jag blev arg. De tyckte om det.

Hur undervisar en utan en bibel och utan förkunskaper på nätet? Så kom min blogg till – en egen plats där jag fick berätta på mitt sätt i text och foto. Kvar har jag en doktorsavhandling från de första åren ute på nätet som gåva av författaren:

”Bibeln på mina egna villkor…”

Där är vi alla nu, att den ena bibelöversättningen efter den andra kommit ut med förklaringar eller som studiebibel. Ja, det finns spel också för att lära in kunskaper och namn. Det finns hur stora möjligheter som helst att skaffa kunskap om historiens Gud och den han har sänt sin ende Son Jesus Kristus vår Frälsare.

(Meningen nedan klarar jag inte av att ta bort. Det är WordPress som bjuder på förslag att förbättra en blogg.)

Dagligt skrivförslag
Om du var tvungen att sluta med ett ord som du använder regelbundet, vilket skulle det vara?

”…och på den vägen är det…”

Det finns en läsare i Finland som har åldern inne att kunna finska kriget men också det teologiska kriget mot oss kvinnor. Jag har den åldern och erfarenheten i Sverige. Därför fick jag en läsare i Norrland, som såg min irritation, när alla män hoppade över mina inlägg. De svarade bara på varandras.

Så nu skall jag berätta, att jag vuxit upp inom Svenska Missionsförbundet i den konservativa bibelsynen som undervisning. Efter det var jag medlem under 50 år i Pingströrelsen och är tacksam över deras bibelundervisning också. En dag måste jag söka en församling på närmare avstånd och hade stor vånda mellan olika frikyrkosamfund och Svenska Kyrkan. Svenska Kyrkans präst kom från Medodistkyrkan och Missionskyrkan och kunde redogöra för den klassiska försoningsläran, så att jag begrep vid ett tillfälle. Jag blir mycket frustrerad när jag inte begriper!

”…och på den vägen är det,” som vissa slutar sin förklaring med. Här kommer poängen bums! Jag är orubblig i min bibelsyn! Det går inte att prata mig till rätta för summan av Guds ord är sant och hans domar är rätta. Vi skall inte plocka isär bibeltexter, som vi tycker om eller som vi inte accepterar. Skrift skall med skrift förklaras och det tydliga har företräde framför det dunkla.

Det går att gräla om i tusentals år vem som har rätt att kalla sig Abrahams barn! Både araber och judar kan påstå att de är Abrahams barn. Ändå ställde Jesus själv som jude andra judar mot väggen, att de ingen rätt hade att kalla sig Abrahams barn! De hade anklagat Jesus för att driva ut onda andar i Belsebuls namn. Satan har många namn. Då svarade han i skarpa ordalag. Jesus hade kommit till sina egna och de egna tog inte emot honom.

”Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bli Guds barn åt dem som tro på hans namn.” (1917 års öv.s fritt ur minnet så när som på ett o och ett r)

och de hava blivit födda, icke av blod, eller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud. Joh 1:12-13

Som någon uttryckte det: ”Min hjärna är som en rangerbangård.” Jag kan inte hålla ihop åt vilket håll tankarna tar vägen! Meningen är att Abraham fick ett totalt orimligt löfte om en son. Hans 90 årig hustru log och tyckte det var ändå mer orimligt. Så hon skickade sin unga slavinna till hans famn för att hjälpa Gud att infria hans eget löfte.

Det gick som det gick och bibeln fortsätter förkunna om ende sonen född av Gud och inte skapad. Bibeln fortsätter förkunna om enda VÄGEN till Gud genom Sonen.

Även för araber. Även för mig.

Språknörderi

Svar av Alma-Lena:

Ha, språknörderi är ju jättespännande tex frälst, som är vårt specifika språkbidrag till världsteologin här i Norden. Jag tänker att community är det ord som liknar församling i ”vår ” bemärkelse parish = församling med jordiska gränser som i SvK. Vi har ju förstås också kommunitet som är lite snävare än församling. Och alla språks olika översättningar eller anpassningar av grekiska ord som kyrie kaa= kyrka, kanisa (swahiili), church=engelska. Ecclesia=latin därav vår ecklesiastikminister som hade hand om skolan och kyrkan en gång i tiden.

Så klart är jag lika frälst oavsett orden, men visst är det kul! Jag tror Gud vill att vi ska roa oss med språket. Mycket talar för att lek är en av Guds grundmeningar med skapelsen. Här ur Ordsp. 8

Först 2000 där judiska skriftlärda medverkade:

då var jag som ett barn hos honom.
Jag var hans glädje dag efter dag
och lekte ständigt inför honom,

Bible 2000 Swedish Translation Study Edition © Swedish Bible Society, 2000, 2017.

Här Kärnbibelns mindre lekfulla översättning:

  Jag var hans glädje dag efter dag,
alltid jublande inför honom.
31 Jag jublade över hans värld,
    jag gladdes över människorna.

Och 1917:

30då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;

31jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.

Och så en Bibelapp kallad You Bible:

30då var jag som ett barn hos honom.

Jag var hans glädje dag efter dag

och lekte ständigt inför honom,

31jag lekte i hela hans värld

och gladde mig med människorna.

Bara ett exempel på hur bra det är med många tolkningar att lägga på varandra. Jag läser detta som att Jesus är den som leker med och jublar över oss och hela skapelsen. Även om visheten är femininum är det ju tydligt att det handlar om ett barn som fötts före skapelsen och sedan leker med den. Att Jesus sedan föddes som son fast han i börja var något kvinnligt visar ju bara vad skapelseberättelsen säger: Gud skapade oss till sin avbild till man och kvinna skapade han oss.” Slut citat

Tack Alma-Lena för viktig feedback.

Räddad eller frälst

Idag är det föreslaget en text från Sakarja i den app jag valde inom ”Anta Utmaningen” på Facebook och Svenska Kärnbibeln. Min egen tanke var att skriva om mitt pedanteri och alla anmärkningar jag gjort utan att kunna grundspråken. Det var ett intensivt år 2000, när vi fått två stora bibelöversättningar nästan samtidigt: Svenska Folkbibeln och B2000.

För mig med stora rörelsehinder passade det perfekt att jämföra de tre, för 1917 års översättning var jag van vid. (Jag kan ju inte arbeta som andra – vara verksam praktiskt.)

Jag började märka ord och trodde, att andra troende också var intresserade. Men ingen tycker om anmärkningar. Jag fick veta, att då skall jag kunna grundspråken först. Svenska språket har två ord: räddad och frälst där engelskan har ett. Svenska språket har två ord: församling och kyrka där engelskan har ett. Följden blev att jag fick sitta där med mitt pedanteri. Det går inte att tvinga någon att bli intresserad av Sara eller Hagar! Alla har ju lika värde!

Eller? Kan vi få hjälp att läsa Galaterbrevet kap 4:21 – 31

Lagens förbund och löftets

21 Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte till lagen? 22 Där står skrivet att Abraham hade två söner, en med slavinnan och en med den fria hustrun. 23 Slavinnans son var född på mänsklig väg, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte.

24 Detta har en djupare mening: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar står för Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. 27 Det står ju skrivet:Jubla, du ofruktsammasom inte föder barn,brist ut i jubel och ropa av fröjd,du som inte känner födslovärkar,för den ensamma har många barn,fler än den som har en man.

28 Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29 Och som det var då, att han som var född på mänsklig väg förföljde den som var född på Andens sätt, så är det också nu. 30 Men vad säger Skriften? Driv ut slavinnan och hennes son, för slavinnans son ska inte ärva tillsammans med den fria hustruns son.

 31 Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.” Slut citat

I Johannes evangelium kap 1: 11-13 står det tydligt, att den som tar emot Jesus blir ett Guds barn. Det är full rättvisa för alla folk och stammar.

Sak 2

Syn 3 – Mannen med mätsnöret
1Och jag lyfte upp mina ögon och såg. Och se, där var en man med ett mätsnöre i sin hand. [Sak 1:8; Hes 40:3] 2Då frågade jag: ”Vart går du?”
    Och han svarade mig: ”Till att mäta Jerusalem för att se dess bredd och vad dess längd är.” [Upp 11:1]
3Och se, ängeln (budbäraren) som talade med mig gick framåt och en annan ängel (budbärare) gick ut för att möta honom, 4och sa till honom: ”Spring [det är ett brådskande ärende] och tala till denna unga man och säg: Jerusalem ska bli bebott utan murar för skarorna av män och boskap därinne (är så stora att de inte ryms inom murarna), 5för jag”, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), ”ska bli för henne som en mur av eld runtomkring och jag ska vara härligheten i hennes mitt.” [Jes 60:19; Upp 21:23]

6Ve! Ve! Fly från landet i norr [Babylon, men även symboliskt för allt vad det står för], säger Herren (Jahveh), för jag har strött ut dig över gränserna som himlens fyra vindar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 7Ve! Fly, Sion [Jerusalem], du som bor med Babels döttrar. 8För så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) som har sänt mig, efter sin härlighet (tyngd), till länderna som plundrat dig: ”Den som rör vid dig, rör vid min ögonsten (bokstavligt ”petar i min pupill”, sticker sitt finger mitt i mitt öga).” 9För se, jag ska skaka min hand över dem och de ska bli ett byte för dem som (tidigare) tjänade dem, och ni ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig.
10Sjung och fröjda dig, dotter Sion [tempelberget i Jerusalem], för jag kommer och jag ska bo i din mitt, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 11Och många länder ska ansluta sig till Herren (Jahveh), och ska bli mitt folk, och jag ska bo i din mitt, och du ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig till dig. 12Och Herren (Jahveh) ska ärva Juda som sin del i det heliga landet och utvälja Jerusalem ännu en gång. 13Var tyst (stilla) allt kött [Hab 2:20] inför Herrens (Jahvehs) ansikte, för Han har rest sig från sin heliga boning [himlarna, se 5 Mos 26:15; 2 Krön 30:27; Jes 63:15].” Slut citat

Några ville vara med och läsa Nehemja tillsammans i grupp i ”Anta Utmaningen” men det blev för svårt för oss utan sakkunnig ledning. Då läste jag själv och satt här och ritade. Sen jag hörde ett bibelstudium på 70-talet av en bibellärare har jag aldrig tvekat på att det går att tillämpa bibeltexter i dagens situation.

”Himmelriket är här nu,” sa Jesus. Mitt ibland oss! Snart kan vi få sjunga: ”Gå Sion din konung att möta. Jerusalem gläds åt din brud…”

Mina aderton

Det finns redan en blogg till mina barnbarn, om jag hade några. Däremot finns det syskonbarn sjutton plus fyra syskonbarnbarn. Efter mina 25 år på ”nätet” finns det två följare, som vågar kommentera privat. Fler som kommenterar har jag knappast. Leo ger en stjärna som ”gilla”. Det är jag tacksam över.

Det är två släkter, som det är lätt att komma långt tillbaka i tiden – de som är släkt med grevar eller de som är släkt med militärer. För att inte tala om de som stannar på samma ort och jordstycke!

Nu skall jag börja med missionären, som kom till sin hemby och berättade allt annorlunda och spännande från mörka Afrika. Efter föredraget lät hon byborna ställa frågor. De var väl blyga men så kom det en fråga till slut:

”Ho´ hade ena halter sôster. Va´ ble de´ å den?”

Ja, då är vi direkt i Skaraborgs län i Västergötland. Det var tabu att tala om något ledsamt, som att blivande studenten, som drunknade men kanske inte drunknat utan blev mycket mobbad som bonnapôjk vid Skara högre allmänna läroverk? Har jag rätt att läsa mellan raderna i min morfars bondepraktika? Ordet suicid gick inte att använda ens. Det användes aldrig. Bara bland akademiker i så fall och det fanns inga eller enstaka. Vi tillhör arbetarklassen och inte ”en som springer hos doktorn”…

Det var absolut tabu också att tala om en anmoder som drack brännvin precis som männen i början av 1800-talet. Om kvinnorna druckit också skrev en alkoholforskare en gång, då hade Sverige gått under. Nu blev det inte så utan helig ande kom över unga pigor så att de ropade ut att det var tid att omvända sig till Gud och göra bättring. Denna Roparrörelse varade mellan åren 1847 till 1850. Redan 1823 eller 1827 skrev en broder hem till sin syster och svarade på hennes frågor om dessa som gick i gårdarna och pratade om behovet av omvändelse. Äldste sonen i gården hade dött en natt som nyfödd. Men detta fick inte skrivas om. Bara berättelsen bevarades muntligt från far till son generation efter generation och till mig en dag. Modern drack också brännvin. Och jag glömmer inte vad jag hört och sett av alkoholism och narkotikamissbruk.

Så jag citerar bibeln fritt ur minnet: Drick er inte druckna av vin ty därav kommer ett oskickligt leverne utan låt er uppfyllas av anden…

Så de i gården blev omvända till Gud redan innan Roparrörelsen kom – min gård som jag följer i drömmar och i verkligheten. I drömmar får det bli ån, som rinner där en metafor för känslor och husen för mig själv och mitt, som jag inte vågat inta utan bara avundats min syster i en avstyckad gård och tomt intill. (Jo, jag skulle kunna sätta in ett vykort som ”Knäppen” tagit. Han kallades så därför att han gick runt i gårdarna och fotograferade. Utmärkande för att hans foton var ett foto i närbild på husen och en smal remsa nertill taget på långt håll.)

Här är det lösöresauktion den 2 maj 1970. Huset skulle städas och hyras ut. Det jag numera kallar ”döstädning, när allt skall fram från över- och underskåp och garderober. Nästa lösöresauktion var runt år 1980. Det var då det inte gick att sälja religiösa böcker och inte sen heller på nästa auktion i min släkt.

I stället blir det ett foto på min far plus andras barn men inte mina.)

(Nästa bok jag skulle vilja skriva kunde heta ”Mina barn och andras ungar” med syfte på alla barn jag inte fick utan bara fått låna – som inte är mina men ändå ”mina” och resten är/var ”aderton” syskonbarn.) Oj, så rörigt detta blev!

Poängen är att de gav mig en Sång och Musikfest. I stället för blommor och presenter önskade jag en gåva till Solrosen Räddningsmissionen, Göteborg. Jag fick blommor ändå, som jag följer och fotograferar. Dag 14 efter kalaset såg det ut så här:

Första buketten var en kusin till Solrosen nämligen Jordärtskockor. En av tre solrosor räddade jag från att vissna och gav den vatten genom kort stjälk.

”Min vän är stålande vit och röd ypperst bland tiotusen.”

Höga Visan 5:10

Opalkyrkan i Tynnered var nybyggd och invigd. Då kom pandemin och församlingen fick inte ha några samlingar. Det var påfrestande och en stor besvikelse. Vi över 70 år var alldeles särskilt utsatta och i riskzonen för att inte överleva, om vi drabbades av viruset. För min del hade jag följt tomten där den första kyrkan legat. Det var en ung församling inom Alliansmissionen, som hade bildats runt år 1965. Så skulle hela torget rivas och byggas om. Hur fungerar en församling utan fastighet undrade jag, som behövde hitta en församling nära mina bostad. Den teologiska frågan hade jag burit på sen B2000 kom ut och hade bytt ut ”församling” till ”kyrka”. Kyrka tycker jag är själva fastigheten. År 1966 kom jag till Göteborg för tredje gången.

Skulle jag dö av denna pandemi utan att vara färdig med mitt bibelstudium? Två kyrkor i min hemtrakt kunde slå ihop utan att bli en kyrka. Jag tänkte bara så praktiskt. Manus blev klart och jag fick löfte att spela in mina tankar i en tom kyrkolokal utan åhörare. Bara en tekniker. Efteråt frågade hon mig varför jag ville ha en vit och en röd ros på altaret.

En vecka har gått sen mina syskonbarn och syskonbarnbarn med familjer bjöd på en ”Sång och musikfest”. Jag hade överlevt pandemin och närmar mig de nittio. Väglaget är mycket opålitligt vid den tiden. Tre systrar och en ingift började med en sång av tradition i deras släkt. Deras farmor med fyra systrar brukade sjunga i stämmor: ”Får jag lämna några blommor några rosor i din vård…” av Nils Ferlin. Nu har jag hört den så många gånger med många års uppehåll att texten hunnit landa. Ingen tvekan utan allt är från bibeln!

”Hebr 9:16-22

Där det finns ett testamente måste man visa att den som har upprättat det är död. 17 Först vid hans död blir testamentet giltigt, för det träder inte i kraft så länge han lever.

18 Därför instiftades inte heller det första förbundet utan blod. 19 När Mose hade förkunnat lagens alla bud för hela folket, tog han blodet av kalvar och bockar tillsammans med vatten, scharlakansröd ull och isop och stänkte det både på själva bokrullen och på allt folket. 20 Han sade: Detta är blodet för det förbund som Gud har befallt er att hålla

. 21 På samma sätt stänkte han blod på tabernaklet och alla gudstjänstföremålen. 22 Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.” Slut citat

Så här tänker jag om innehållet i Nils Ferlins dikt, att den vita rosen står för Guds rättfärdighet, den röda rosen står för Jesu offerdöd genom blod och den tredje som fungerar först när givaren är död – den Helige Ande som förklarar kärleken från ovan för den som vill ta emot den.

Några tankar en vecka efter den stora Sång och Musikfesten 7/9. Jag har som sagt ”spolat av” eller ”sopat upp efter mig,” det som samlas under alla år av erfarenheter, misslyckande eller frälsningsglädje!

Telefonnummer eller personnummer

annas-facebookkontakter-001

Här är jag uppvuxen. Bakom denna telefonväxel var det plats för en skolbänk av modernt snitt med lös stol. Min far var möbelsnickare i motsats till farfar, som var grovsnickare och for runt och lagade andras ladugårdstak. Det är en mycket smal garderob till vänster och överskåp ända tills väggen till köket. En skolbänk som syskonen hade i skolan var sammanhängande i hurts och stol med eget golv. När jag blev sju år hade jag en så gammalmodig också i skolan. Men för att vara nära mamma ibland hade jag egen plats vid sidan om från andra hållet.

Abonnenterna var så få att min mor inte kunde ha sittande tjänst utan mer springande. Alla barnen fick lära sig ”svara i telefon”. Det blev ett kommando till slut i syskonskaran, när vi satt och åt och det ringde. Ingen ville lämna bordet för att tjäna vid växeln, förrän min far lättade på kroppen från sin plats och tyst hotade gå själv.

Är detta privat eller personligt eller preskiberat rent av? Det gick att tjuvlyssna. Där är poängen på fotot, att det inte är kopplat rätt i sladdar. Grannes pojke hade en kamera och tog bra foton på 20-talet. Det var inget samtal som pågick heller…

Kineserna lär vara så långt framme när det gäller identitet och fusk, att det inte skall gå att fuska. Du har ett ansikte. Du har en tumme att göra fingeravtryck med som är unikt. Det räcker inte. Om jag fattat rätt gäller det ansiktet fotograferat och där blir pixlar. Till slut skall det inte gå att förfalska ett ansikte utan att rätt identitet stämmer. Sladdarna i gammal växel måste kopplas rätt för att kunna höra en person och koppla till en annan. Ett personligt foto har pixlar i mängd. De går inte att flytta hur som helst till en liknande persons foto och sen förfalska. Jag tänker på alla uppbyggda AI-foton. Så otroligt intelligent!

Pixlarna är många. En gång gick jag kurs i webbdesign. Sen gick jag samma en gång till därför att den var så dyr och jag kunde inga datagrunder men ville bygga en hemsida med HTML 4. Det är envishet, när grunden redan fanns färdig! Men jag minns lager på lager av bilder till en. Bilden på mig är inte den samma under åren som gått. Likheter med släktingar kan märkas men mitt DNA är mitt. Personnummer kan bli samma med hundra år emellan men inte personerna.

Det är en farlig tid vi lever i med förfalskningar. ”Samla er inte skatter på jorden där mott och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl utan samla er skatter i himlen…”. Det går att samla foton på Facebook och sen förfalska personens tidslinje. Det går att lägga in skadliga filer och förstöra för en person. Det finns skadliga budskap och det finns sanna budskap. Det gäller att var uppkopplad åt rätt håll, när det är ett enda brus av olika röster.

Vi har en Gud som inte kan ljuga! Lyssna på honom! Han sände sin ende son för att presentera vem han är som ende Gud. Abraham sände inte sin ende son att dö! Abraham hade Ismael innan. Studera skillnaden mellan att vara född efter normala möjligheter som Ismael med Hagar eller på grund av ett löfte av Gud genom Sara och Isak.

Den som tar emot Jesus som Guds son blir ett Guds barn genom att tro på vad bibeln säger. Sanningen gör oss fria. Jag har ett eget DNA men blev född på nytt när jag sa ”ja” till Jesus i tysthet hemma på vårt köksgolv intill rummet med telefonväxeln.

Min syster och jag var runt 13 och 15 år och eniga för en gångs skull och frågade föräldrarna:

”Är vi tvungna att gå med till kyrkan?”

Trolovad med Kristus

Det finns två kapitel i Nya Testamentet, som jag tycker om mer än andra. Det är Efesierbrevet kapitel 1 och Kolosserbrevet kapitel 1.

Min identitet som mycket ung var i en elevuniform för blivande sjuksköterskor. Det var hög kvalitet på den uniformen! Den gick till och med att sälja efter traumat år 1956 till nästa elev, som frågade efter den.

Nu har jag min identitet i Kristus” med en ung teologs uttryck. Tidigare hade han den i musiken, som aldrig blev nog bra. Så skönt att få skriva detta denna dag. En ”hackers” har tagit sig in i min vänlista på Facebook/META och bjudit in över hundra till middag idag, som är för nära släktingar. Jesus tog liknelsen om bröllopet i himlen, att där fanns en utan bröllopskläder. Han fick frågan:

Min vän, hur har du tagit dig in?”

Det blev ett bibelsamtal där Alma-Lena skrev, att han kommit dit för att förstöra. Därför blev han utslängd av brudgummen. Jag för min del hade fått det förklarat med att det var en skriftlärd, som trodde sig få komma in på egna gärningar. Alla är bjudna! ”Gå ut på gator och gränder och nödga människor att komma, ty bröllopssalen är inte fullsatt.” (fritt ur minnet). När det gäller Facebook är det inte första gången jag utsätts för sabotage. Jag är som ett barn och tycker om att få fira min födelsedag. Så om jag lever till rätt datum, så flyttade jag den bakåt i tiden, då det är fint väder och bra väglag.

Nu är dagen inne. Kyrkor är öppna för gudstjänst överallt i Sverige. Vem som helst är välkommen in att lyssna eller sjunga med:

”Min Gud när jag betänker vad du har gjort för mig/Vad nåd du städs mig skänker/ Jag får ju allt av dig/ Då blir jag hjärtligt glader/Då lockas lovet fram/ Hav tack min dyre Jesus/ Hav tack Guds rena lamm.

Du döden för mig smakat/Du mina synder bar/Och över mig du vakat/i alla mina dar/ Vad hade av mig blivit/ om du ej handlat så/Om du ej döden lidit/Jag måst i döden gå.”

P.S. Söndagen är över. Mina syskonbarn och syskonbarnbarn kom från skilda håll för att sjunga och spela och träffa varandra och fira faster och moster, gammelfaster och gammelmoster på eftermiddagen. De började med ”Får jag, lämna några blommor…”av Nils Ferlin den sång som generationen systrar sjungit före dem gång på gång i stämmor. Melodi: Lille Bror Söderlundh. Men nu kunde jag lite mer från bibeln än för fem år sen då de sjöng den sist. Nu hade jag påpekat detta för dem fick vi veta:

Min vän är vit och röd härlig framför tio tusen.” Det står i Höga Visan.

Den tredje blommar inte nu, först när givaren är död…” Det står i Nya Testamentet att ett testamente inte blir giltigt förrän givaren är död i syfte på Jesus Kristus. Då först kommer härligheten fram genom svärd i hjärtat på den som tar emot gåvan. (Min fria tolkning. Han är Konungen- hans är trädgården)

Här är texten till Får jag lämna några blommor

”Får jag lämna några blommor,/några rosor i din vård/och du må ej vara ledsen min kära./Ty de blommorna är komna från en konungagård,/det vill till svärd för att komma dem så nära.

Den ena den är vit och den andra den är röd,/men den tredje vill jag helst dig förära./Den blommar inte nu, först när givaren är död,/men då blommar den rätt länge min kära.” Slut citat

Utan släkttavla

Den 5 september är över. Det är natt. Då var det den 5 september år 1959. Jag hade tjatat mig till en vacker barnring från Amerika i förgyllt guld, som mor Anna fått som barn men aldrig fått använda. På hennes tid var allt synd såsom högmod på en ”bonntös”. Den passade nästan på ett lillfinger – lite för liten. Beslutet var fattat. Gud kunde få det som var kvar av alla mina drömmar – av hela mig. Jag lovade att aldrig gifta mig.

Med ryggen åt det hemskaste förflutna fotograferade jag hela sträckan av tegelbyggnader fram till administrationen på före detta sinnessjukhuset Resta´. Längst framåt kom tre personer gående i plan med avdelning 6A och 6B. När fotot var framkallat syns knappas de tre mer än som några prickar. Men jag vet, att de tre, som kommer mot mig kunde ha en kung utan släkttavla. Det gäller att ha bibeln som referensram. Nästa år är det 70 år sen traumat. Numera har psykiater hittat på nya formuleringar har jag läst i sluten grupp på Facebook/META.

”…vilande bipolär utan skov.”

De skulle bara veta hur det är att leva i skräck för en vilande sinnessjukdom! Och framför allt av deras behandling! Är det vi som skall skämmas?

Den 5 september har gått över. En dag då jag tvivlade på min ungdoms kallelse, vart den tagit vägen, så fick jag syn på en svag anteckning skriven med min reservoarpenna med bläck i bakre pärmen av min bibel:

Löftet som jag gav i ljusa dagar vill jag troget hålla år från år. Den 5 sept 1959.” Jag hajade till och började rannsaka kallelsen. Den var verkligen inte märkvärdig men jag hade väntat på den, eftersom jag visste vilken stor påfrestning det skulle innebära och att föräldrarna måste ge sin välsignelse först till beslutet att bli missionär. Så blev alla planer grusade. Bara diagnosen fanns kvar och skräcken.

Från tonåring växte jag upp till kvinna och bibeln fortsatte vara rättesnöret. Jag fick inte fortsätta min utbildning till sjuksköterska och barnmorska. Andra hade sagt, att det gick att få vägledning genom bibeln. Kunde där stå något om omskolning till arbetsterapeut? Det var ganska nytt som yrke. Sagt och gjort. Det gällde att sträckläsa och leta både i GT och NT. Bara det att det står mest om män. Och det var anden som utrustade män med alla slags slöjdskicklighet i GT. I NT står det: ”…tänk på dem som är fångna som om ni vore deras medfångar.” Minns inte att män är omskrivna där. Det blev i vart fall ”Steneby Yrkesskola” förberedande för att bli arbetsterapeut.

Kungen av Salem var utan släkttavla. Eller minns jag alldeles fel? Kunde det vara så att en av de tre längst bort, där jag stod med ryggen åt det hemska förflutna i 10 B påminner mig om kungars kung?

Skriv – skrivare min dikt gäller en konung…

I september går min prenumeration ut på Word – inte world. Också detta år…

Familjen eller ”ett folk”

Det är intressant med Facebook om en inte blir utsatt för sabotage. En natt fick jag nittioen medlemmar i en privat grupp med syskonbarn. Fyra av mina fem äldre syskon är döda. De kan inte få fler barn och jag inte fler syskonbarn. Summan är konstant. Gruppen som är privat är för syskonbarn med respektive familjer till mig och ingen annan.

Nu tänker jag leta efter begreppet ”familj” i min slitna ordbok. Ja, jag fattar att andra kan leta på ett ord eller begrepp via datorn. Men det kan inte jag ännu. Fortfarande funderar jag på fria viljan och konsekvenserna. Laban tänkte inte på samma sätt som Abraham började tänka på. Men Abrahams son utanför äktenskapet blev också omskuren. Om jag inte minns fel.

Sen har jag skrutit över att äga Peter Fjellsteds BIBLIA med förklaringar i tre band, som jag kan hämta i bokhyllan och köra på min rollator. I en blogg-post satte jag in ett fint foto på en klasskamrat. Åren 1990 – 1993 kunde vi ta upp vår gamla kontakt och jag kunde få titta i hennes bokhylla. Där stod de tre banden! De fick jag låna de åren och sen fick jag dem, när tiden i Trollhättan var slut för min del. I min bokhylla stod de tjugo år, innan jag fattade värdet av dem. Nu är det försent! Men Asasel har jag studerat! Bokstäverna är för snirkliga för mig! Och jag är bekväm.

3 Mosebok 16:7 ”Sedan ska han (Aron) ta de två bockarna och ställa dem inför Herrens ansikte, vid ingången till uppenbarelsetältet. 8 Aron ska dra lott om de båda bockarna: en lott för Herren och en lott för att ta bort synden. 9 Den bock som lotten bestämmer åt Herren ska Aron föra fram och offra till syndoffer. 10 Men den bock som lotten bestämmer för att ta bort synden ska ställas levande inför Herrens ansikte, för att försoning ska bringas genom honom. Och sedan ska han sändas i väg ut i öknen för att ta bort synden.” (SFB 1998)

(Det finns ett mycket intressant inlägg av Märta från Finland hur hon upplevde denna berättelse som barn. Hon var barn på en gård med många djur och tyckte synd om denna get som en predikant berättat om. Jag ser att i versen innan det angivna står om en bagge, som skall offras på brännofferaltaret. Plötsligt inser jag teologen Rudolf Blutmanns uppfattning i Tyskland. De som är födda i städer förstår inte språket! Det blev en lång parentes. Doktor och predikanten Sven Ahdrian sa en gång, att det är skillnad på en get och ett får. Geten går sin egen väg, det räcker med en bjällra. Fåren behöver och är beroende av en herde.)

I höst skall det komma ut en ny bok om tabernaklet i öknen av prästen Anders Sjöberg. Igår berättade Sjöberg under två timmar i Sverigekanalen på Youtube. Tyvärr hade de lite strul med mikrofonerna. Hittar inte inspelningen.

Igår är i förrgår idag och nu den 5:september min privata viktiga dag, då jag vände upp och ner på allt destruktivt och började fira den dagen. Jag ilsknade till över mentalsjukvårdens felaktiga bemötande, snabba, felaktiga diagnoser och övergrepp i ett hyperkänsligt psyke med orden:

Är det jag som skall skämmas?

Det var år 2007 och först år 2011 kom boken ut: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”. Den blev film år 2013 och klinisk utredning på alla mina skador för ett par år sen.

När jag nu kommer fram till en reception för angiven tid får jag veta, att jag ingen tid har utan den är avbokad. Det hände för tredje gången i tisdags. Tiden mitt emellan gällde ett avbokat hembesök.

Den 5 september år 1959 gav jag resten av mitt liv till Gud. Det fanns inget kvar av alla mina planer. Vilken felaktig inställning! Nu först vid 90 års ålder inser jag vad han gett mig!

Det är inte omodernt att sjunga om försoningsdagen kommen för välden all… Jag är försonad med himmelens Gud genom hans Son min HERRE! Han är min läkare…