Vem var Asasel?

I början på 2000-talet gick en ung tjej på bibelskola i Stockholm. Hon frågade i en föreläsning: ”Vem är Asasel?”

Hon var ny i den kristna världen och blev inte hjälpt av de lärdes svar. De hade med subjektiv eller objektiv försoningslära att göra. Hur skulle jag kunna glömma hennes berättelse? Det var bara att läsa på. Då blev det ännu mer komplicerat med två nya bibelöversättningar och 1917 års dessutom. Svenska Folkbibeln har valt innebörden av Asasel. Varför? Det blev mer och mer spännande.

Inom en gemensam bibelläsning på Facebook som heter ”Anta Utmaningen” har frågan blivit aktuell igen.

Här är kapitel 16 i 3:e Mosebok enligt översättningen i Bibel 2000:

”Den stora försoningsdagen
16:1 Herren talade till Mose sedan Arons två söner hade dött, de båda som miste livet när de trädde fram inför Herren. 2 Herren sade: Säg till din bror Aron att han inte när som helst får gå in bakom förhänget i helgedomen och fram till locket som täcker arken, ty då kommer han att dö när jag visar mig i molnet ovanför arkens lock. 3 Detta skall Aron föra med sig när han går in i helgedomen: en ungtjur till syndoffer och en bagge till brännoffer. 4 Han skall klä sig i en helig tunika av linne och bära linnebyxor för att skyla sig, binda ett linneskärp om livet och vira en linneturban om huvudet. Detta är de heliga kläderna, och han skall bada innan han tar dem på sig. 5 Av israeliternas menighet skall han få två getabockar till syndoffer och en bagge till brännoffer. 6 Aron skall offra sin syndoffertjur för att bringa försoning åt sig och åt sin familj. 7 Sedan skall han ta de båda bockarna och ställa dem inför Herren vid ingången till uppenbarelsetältet 8 och kasta lott om dem: en lott för Herren och en lott för Asasel. 9 Den bock som tillfaller Herren skall Aron föra fram och offra som syndoffer. 10 Den som tillfaller Asasel skall levande ställas inför Herren till försoning och sedan föras ut i öknen till Asasel. 11 Aron skall alltså offra sin syndoffertjur för att bringa försoning åt sig och åt sin familj. När han slaktat tjuren 12 skall han ta ett fyrfat fullt med glöd från altaret inför Herren och två fulla händer med finstött, välluktande rökelse och bära in detta bakom förhänget. 13 Där skall han lägga rökelsen på elden inför Herren, så att ett moln av rökelse döljer locket på arken med förbundstecknet, annars kommer han att dö. 14 Han skall ta av tjurblodet och stänka med fingret framtill på arkens lock, och framför arkens lock skall han sju gånger stänka blod med fingret. 15 Sedan skall han slakta folkets syndofferbock och bära in blodet bakom förhänget och göra med det på samma sätt som med tjurblodet: han skall stänka det ovanpå arkens lock och framför locket. 16 Så bringar han försoning och renar helgedomen från israeliternas orenhet och brott, från alla deras synder. Likadant skall han göra med uppenbarelsetältet som står mitt ibland dem i all deras orenhet. 17 Ingen får befinna sig inne i uppenbarelsetältet från det han går in i helgedomen för att bringa försoning till dess han kommer ut igen. När han har bringat försoning åt sig och sin familj och åt hela Israels församling, 18 skall han gå ut till altaret som står inför Herren och bringa försoning åt det: han skall ta av tjurblodet och av bockblodet och stryka det på vart och ett av altarets horn 19 och sju gånger stänka blod på altaret med fingret. Så skall han rena det från israeliternas orenhet och helga det.

20 När Aron har fullbordat försoningen för helgedomen, uppenbarelsetältet och altaret, skall han föra fram den levande bocken. 21 Han skall lägga båda händerna på den levande bockens huvud och över den bekänna israeliternas alla skulder och brott, alla deras synder, och därmed lägga dem på bockens huvud. Sedan skall bocken föras ut i öknen av en man som står beredd. 22 Bocken skall bära alla deras synder med sig ut i ödemarken och släppas lös där ute i öknen. 23 Aron skall därefter gå tillbaka in i uppenbarelsetältet och ta av sig linnekläderna som han satte på sig när han gick in i helgedomen; där skall han lämna dem. 24 Han skall bada på helig plats och sätta på sig sina vanliga kläder. Därpå skall han gå ut och offra sitt eget brännoffer och folkets brännoffer och bringa försoning åt sig själv och åt folket. 25 Fettet från syndoffret skall han bränna på altaret. 26 Mannen som förde bocken ut till Asasel skall tvätta sina kläder och bada innan han går tillbaka in i lägret. 27 Syndoffertjuren och syndofferbocken, vilkas blod bars in i helgedomen för att bringa försoning, skall föras utanför lägret, och deras hudar, kött och inälvor skall brännas upp. 28 Den som bränner upp detta skall tvätta sina kläder och bada innan han går tillbaka in i lägret. 29 Detta skall vara en oföränderlig stadga för er: den tionde dagen i den sjunde månaden skall ni, både infödda och invandrare, späka er och inte utföra något arbete. 30 Den dagen bringas försoning åt er, så att ni blir rena; ni skall renas inför Herren från alla era synder. 31 Den skall vara en vilodag för er, en sabbat då ni skall späka er. Så lyder denna oföränderliga stadga. 32 Försoningen skall utföras av en präst, en som blivit smord och vigd till präst efter sin far. Han skall klä sig i linnekläderna, de heliga kläderna, 33 och bringa försoning åt det allra heligaste, uppenbarelsetältet och altaret, åt prästerna och allt folket i församlingen. 34 Detta skall vara en oföränderlig stadga för er: en gång om året skall israeliterna få försoning för alla sina synder. Aron gjorde som Herren hade befallt Mose.” Slut citat

Tidigare har jag bloggat om att vi behöver en syndabock – någon att lägga skulden på. Sen dess har jag stavat på Peter Fjellstedts förklaringar. Bibeln är gammal och håller tidlöst. Den sjunde upplagan kom ut år 1882.

”Den ena lotten åt Asasel. Asasel betyder den utstötta, den förkastade, och dermed menas sannolikt mörkrets furste, menniskornas åklagare. Han är förkastad och wandrar omkring för att uppsöka de frommas synder, för att anklaga dem. Job 1:7. 1 Pet 5:8, Matt 12:43. De rum som torra äro, Matt 12:43 eller öknen, äro en bild av mörkrets rike, mörkrets område. Båda bockarne höra tillsammans såsom ett enda offer, emedan i detta offer försoningen skulle framställas i twå afseenden. Således måste den bocken som blef förd till öknen, anses såsom om det vore den offrade bocken, hwilken åter blivit levande och fått sin frihet derigenom, att försoningen genom dess offring var sedd och synden borttagen.”

”BIBLIA – Det är all den heliga skrift” står det på ett försättsblad. De gamla tyska bokstavstyperna är svåra att läsa för mig fortfarande. Det var inte försent att börja. De tre delarna av BIBLIA har stått i min bokhylla sen år 1993. Jag fattade inte vilken gåva jag fått då!

Vem var Asasel? Eller är det någon som fortfarande är? Är bibelns ord förlegade? Är det inte dags med fler parafraser så kallade översättningar till vardagsspråk? Pröva själv och läs om och om igen om Jesu försoningsgärning förebildad i Gamla Testamentets offerriter.

För min del behöver i vart fall jag försoningen ”i twå afseenden.” Jesus som min och allas överstepräst gick in till det allra heligaste och gav sitt eget blod på korset. Han öppnade den brutna förbindelsen med min och allas Fader. Jesus gick tillbaka till den härlighet han hade hos Faders innan när allt var fullbordat.

Det andra ”afseendet” då? Jo, det var efter 40 dagars fasta som Djävulen förde Jesus ut i öknen för att frestas. Så Jesus känner till den platsen mer än väl. Han var frestad i allt. Därför kan han hjälpa mig och alla, som blir frestade. Bibelns löften håller. Djävulen vår Åklagare inför Gud tjatar ständigt om våra fel och att vi inte har en chans att nå Gud.

Om nu Asasel är en plats i öknen, där Djävulen försöker gräva upp gamla förlåtna synder eller är ytterligare ett namn på denne Fiende – det kvittar mig. Det är bra att det är i ”två afseenden”. Men det första är förlåten, försonad genom Jesu blod på korset! Det andra är, att Djävulen försöker gräva upp gamla förlåtna synder.

En marginalanteckning

I min gamla bibel finns marginalantecknigar. Ibland obegripliga med bara ett datum men inget minne av vad som hände. Ibland som idag minnet av Christa-Maria Lyckhage, som höll ett bibelstudium i slutet av 60-talet på studenthemmet Jeriko. Enda anteckningen är två siffror i rött: 4:2. Resten är minnet av vad hon talade om och boken hon varit medförfattare till: ”Bakom stängda dörrar”.

Christa-Maria var gift med dåvarande föreståndaren för Stadsmissionen Knut Lyckhage. Det var hennes uppgift att undervisa unga, som ville bli besökare på fängelser. Så läste hon ur Jeremia kapitel 1 och visade på förhållandet mellan verben: upprycka, nedbryta, förgöra och fördärva i vers 10 i motsats till de positiva verben att uppbygga och plantera. Hennes egen livserfarenhet var hur fort det gick att förstöra allt, som varit bra från början i unga människors liv men hur svårt det var att bygga upp igen, det som var raserat.

P1000036.JPG

Så kunde jag komma ihåg det hon sagt och åka runt i Göteborg och fotografera rivningshus med sönderslagna fönster. Inte bara dem utan även följa grävskoporna hur fort allt jämnades med marken och forslades bort. Det var lätt att koppla till familjer, som gått i sönder och barn som farit illa.

Det bästa jag kan göra nu är att rekommendera en nyskriven bok av Eva Edberg. Författaren berättade på måndagskvällen där jag fanns med om hur hon som 4-åring försökte rädda sin pappa och även sin mamma. Det arbetet och den drömmen fortsatte upp i vuxen ålder. Boken är mycket läsvärd, aktuell och sanningsenlig men fiktivt skriven. Det handlar ett barn, som försöker bygga upp en fungerande familj. I verkligheten för övrigt handlar det om väldigt många barn som kämpar med att få ihop en familj.

Eva Edberg 001

Aktuell eller förlegad information Del 2

Joh 1:1-3 I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. [2] Det fanns i begynnelsen hos Gud. [3] Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av aBok & Biblioteksmässan, i Göteborg har stängt klockan 18 för fredagen den 29 september år 2017. Det är oro i luften. Har vi åsiktsfrihet? Har vi demonstrationsrätt? Har vi rätt att glömma och gå vidare? Har vi rätt att förneka historien?

I förra bloggposten skrev jag om saknaden efter en sångskatt, som skall glömmas. Är det bara tjafs, det som jag håller på med som gammal? Det kom respons från en kunnig kantor och jag kan gå vidare med sången, som inte får glömmas!

Då på min tid började den: ”Ehuru blodet räcker till och runnit har för alla…” Den var aktuellt bland pietister och herrnhutare. Sången kom till år 1872 och är skriven av August Östlund, född i Horla, Västergötland år 1846 och dit återvände han. På ”min tid” innebär, att jag inte hört sången sjungas sen orden byttes ut till: ”Om Jesu blod jag sjunga vill det runnit har för alla….”

Det är oro i luften i Göteborg i kväll. Därför går tankarna till risken för historielöshet. Det är en kort period bakåt i tiden till år 1939. De finns de som levde i Europa och kommer ihåg och blir påminda om förintelsens början och fortsättning. Hur har det gått till att vi har nazister i Sverige, som tänker provocera i morgon med stor demonstration? De har valt den 30 september på judarnas stora högtidsdag!

Det är farligt, att glömma historien! Bibeln har hela historien om liv och död. Jesus sade: ”Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde son på det att var och en som tror på honom inte skall förgås utan ha evigt liv.” Inom ”världen” innefattas vi alla – inte bara judar utan alla och i alla tider. För Jesus fanns inget annat val än att gå till Jerusalem och dö för allas synder. För att vi skulle få liv och övernog genom tro på vad han gjort för oss. Visst! Jag predikar men det är nödvändigt en kväll som denna! Repetera hela historien om Lammets blod struket på dörrposterna och övre träet! 2 Mosebok kap. 12.

Än är det inte försent att lära in om historiens Gud och vem som vunnit seger över Ondskan och vem som kommer att ta hem slutsegern.

”Kring källan syns en syskonring, som helats genom såren

De ha ej brist på någonting, Ty herden vårdar fåren.”

Psalmer och Sånger vers 2 nr 611 i Segertoner nr 535

 

Brandnäva eller Svedjenäva

Det gäller att hitta bra rubrik för att kunna väcka intresse! Det gäller att få någon att läsa min blogg! Så nu gäller det, att få ordning på tusen tankar, som flyger i olika riktningar. Så vi börjar med bilden från den stora skogsbranden i Västmanland. På Facebook fick vi se flera bilder av Eivor Lindström inom gruppen ”blommar.nu”. Där bad jag om löfte, att få ge bilden vidare i denna blogg.

20526252_493293461006920_3716576260633641034_n

Mina tankar kretsar kring svårigheten att göra mig förstådd i mitt egotrippade tillstånd. Jag vill nå den som varit med om en stor förlust i livet. Jag skulle vilja ge tröst av den tröst jag själv har fått av Gud. Mitt ämne passar inte var som helst eller hur som helst. Då måste jag fråga mig fram.

Passar det att ”Fråga doktorn” vad post-traumatisk stress är för något? Jag skulle så gärna vilja ha en snyggare diagnos på allt mitt ältande! Jo, om jag får säga det själv att jag ältar, så är det OK. Men andra skall inte komma med det. Tycker jag.

Så programledarna för TV-programmet ”Fråga doktorn” fick min bok: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” samt den filmade berättelsen och frågan: ”Vad innebär det att ha posttraumatiskt stress? De svarade aldrig. En av mina vänner förstod, att det var för känsligt material, som jag skickade och att programmet skall ha underhållningsvärde. Mitt ältande underhåller inte utan bara irriterar. I fel miljö.

Med stor spänning lyssnade jag på kommande program i ”Fråga doktorn”. Det finns ju stunder då jag tycker, att jag själv är intressant med mina frågor. Jo, de tog upp branden i Västermanland för alla de drabbade och tidigare drabbade av stora eldsvådor. Hur många år som helst efter en sådan katastrof väcker en doft av brandrök svåra minnen. Det kan bli traumatiska minnen…

Efter en skogbrand eller fula skogsavverkningar och vägarbeten kommer grönt sly och Mjölkört väldigt snart och läker såren. Det blir så vackert. I jorden kan det ligga frön under många år till små blommor, som blommar först efter en brand. Det visste jag men inte namnen. Det gäller, att våga fråga och rätt person. Det gäller att dela ut frågorna på många så chansen att få svara blir lite rättvis.

Så nu kommer min poäng. Det finns så många som varit med om stora katastrofer i livet där förlusten kom inom några timmar eller mycket kortade tid. Sen var den ett faktum med ett förstört område. Det dröjde år innan det vackra kom fram av liv, som fanns gömt i det svarta avbrända.

Behöver jag säga mer? Det finns så många människor, som fått stora skador och förluster på grund av psykiatrisk vård – likt en präriebrand. Värdet av det förstörda går inte att uppskatta i pengar. Det förblir en förlust. Kvar är livet i den brända jorden. Möjligheterna till en ny blomning.

Igår fick jag möta blommor, som jag aldrig sett förut. Och så klart redan glömt namnet på. Men det är tillåtet i min ålder. Deras berättelse minns jag.

Pröva profeterna

Falska profeter kan hålla att tro på under en viss tid. Sen håller de inte längre med sin lära. Som ett enda exempel kan nämnas den fria kärleken, som till och med gick på export till USA genom filmen: ”Hon dansade en sommar”. Det rörande vackra i filmen var visst två nakna ungdomar på en strand. Det var visst bara en sommar och det gripande i filmen var visst, att hon dog efter en motorcykelolycka med de två älskande. Det var år 1955, om jag inte minns fel.

Sanna profeter kan hålla att tro på under alla tider. Deras budskap är också kärlek. Deras budskap är frihet och lycka. Salighet är ett mycket starkare ord. Det säger mycket mer. Det är också fråga om en ljus tid och drömmar om framtid för de älskande. Det är fråga om en han och en hon som kan bli ett.

Bibeln berättar rakt igenom om en Skapare och människan som föremål för kärleken. Nu gäller det från pärm till pärm. Nu gäller det begynnelsen och slutet. Det står mycket mer än så. Det står om en annan makt, som vill och kan förstöra denna relation. Skaparen och människan var tänkt att leva i harmoni med hela Skapelsen och allt som var gott.

Det är precis meningslöst att debattera den fria viljan att lyssna på Gud eller på Lögnaren från begynnelsen. Nu är det som det står. Vem som vill får vända och vrida på orden, ta emot summan av hela budskapet eller förkasta det. ”Om Gud är för oss vem kan då vara emot oss?” Ingen säger bibeln och motiverar rakt igenom alla böcker, att han sände sin egen son för att hjälpa oss, rädda oss och upprätta oss. Detta är intressant!

Någon bad om ett enda bevis på att bibeln är sann. Den som fick frågan svarade: ”Judarna.” Så pröva vad sanna profeter förutsagt och som blev en verklighet. Pröva orsak och verkan mellan att lyssna på Gud eller Satan, Åklagaren, Djävulen, Ormen som Lögnaren. Vem talar Sanning? Vem ljuger och fördärvar?

”Frälsningen kommer från judarna,” sa Jesus. Med all rätt. Jesus är från Juda stam, av Davids hus. Genom deras sanna nerskrivningar av historien är inget sopat under mattan! Gud har upprepat sitt förbund gång på gång genom tiderna och förklarat sin kärlek och vilja att leda. Gud har hållit sina löften om hjälp och frälsning genom sin Son. Bibelns profeter talar sanning. Jesus är Sanningen från Gud. Hans sanning kan befria oss människor nu och ge upprättelse. Satan, Djävulen, Åklagaren, Ormen från begynnelsen förstör fortfarande Guds tanke med oss och framtiden!

För snart 30 år sen fick jag syn på en gammal bibel i en bokhylla hos en före detta skolkamrat. Vi hade tagit upp kontakten igen efter alla år som gått. Först fick jag låna de tre delarna av Peter Fjellstedts ”Bibel och Bibelförklaringar” tryckt år 1878 och den sjätte upplagan. Senare fick jag dem. Hon hade inte förstått värdet. Och inte jag heller förrän nu. En period tappade jag allt förtroende för teologer för de var så osams i kristna debatter på nätet. Jag trodde, att jag läste in rätt och läste ut rätt ur bibeltexter. Det blev så omtumlande med alla olika tolkningar och teologier.

Så nu tittar jag i gamla psalmböcker också och testar texterna en del skrivna för flera hundra år tillbaka. Och blir lycklig när de tänkt som jag gör!

Det är något visst med det. Peter Fjellstedt tänker som jag gör. 🙂 Pröva profeterna!

Jesus lever. Sanningen skall göra oss fria!

Sanna profeter

Det har varit natt länge. Midsommartiden är över med sina allra ljusaste nätter. Så tänker jag börja denna blogg om motsatsförhållandet natt eller dag – mörker eller ljus. Har Gud skapat ljuset men inte mörkret? Är dagens hans men inte natten?

”Varde ljus och det vart ljust!”

Så klart, att det inte är nya tankar om Gud som ljus och att inget mörker finns i honom. Så klart att tankarna snurrar runt om Skapelsen och var ondskan kom ifrån. Det som är nytt för mig är att slippa tanken på att Djävulen är en fallen ängel. ”Var står det? Vad står det?” Det var Paul Petter Waldenströms frågor i slutet av 1800-talet. Några bibelkunniga män tolkade bibeltexterna på olika sätt. Och strid uppstod på jorden.

Och strid hade uppstått i himlen innan dess. Det var innan min tonårstid var slut men just då fick jag ett namn på den tiden. Antagligen blev det mitt första ord på latin – pre. Före Adams tid var det med andra ord en strid i himlen. Om vi inte kan förklara var Gud kommer ifrån så borde vi kunna inse, att vi inte vet var Djävulen kommer ifrån heller. Det Gud skapade var gott. Ormen var inte god. Det står ingenstans, att han varit en fallen ängel. Det står ingenstans, att han varit en rik och mäktig kung före Adams tid. Det är tolkningar.

Så jag för min del lämnar påståendet om Djävulen som en fallen ängel och accepterar, att jag inte kan hitta bibelställen som bekräftar läran. Något anlag till ondska från en god Gud kan inte ha gått över till någon kerub eller kung och utvecklats till ett djävulskap! Det rör sig om två olika makter utan likvärdig styrka. Jag för min del fattar bättre nu hur orimlig villoläran är, att Gud skall bli allt i alla en dag. Då hade inte Jesus behövt gå igenom alla dödens kval för oss. Det kunde ju ordna sig ändå på slutet…

Det hinner att bli morgon innan jag fått ner mina tankar. De tål att tänka på. Vissa bibelverser har landat, som jag hunnit stava på under ett långt liv. Jag prövar fritt ur minnet…”Ingen skall säga när han blir frestad att det kommer från Gud som inte kan fresta någon.” Var det rätt citerat? Nästan. Då citerar jag Svenska Folkbibeln: ”Ingen som frestas skall säga: ”Det är Gud som frestar mig.” Ty Gud frestas inte av det onda och frestar heller inte någon.” Jakob 1:13

Det finns ingen att skylla på. Inte ens på ormen som Eva gjorde i Lustgården. Aposteln Jakob förklarar att frestelsen kommer inifrån människan. Människan fick en fri vilja att lyssna och lyda eller trotsa Guds röst. ”Två väldiga strida om människan själ att den i sin lydnad taga Den ene vill hennes eviga väl Och kommer med tukt och aga; Den andre vill se henne fången och snärd  Han villar med smicker han villar med flärd Och tänker blott på att bedraga.”  (A.T. Strömberg 1820 – 1889)

Det var ingen lovsång precis. Men gamla har visst svårt med närminnet 🙂 och jag tänker läsa på de andra verserna, som jag inte minns.

Ha en bra dag, som de säger i alla affärer.

”Om Gud är för oss vem kan då vara emot oss?”

Ingen

Falska profeter

”Men varför håller du på att anmärka på Svenska Kyrkan så,” frågade hon. Ja, varför anmärker jag jämt?

Det är några år sen vi hade en ärkebiskop, som satte en ära i att nå de, som inte kan tro. Vad var det för konstigt med det? Vill inte alla troende försöka nå de som inte kan tro? Jo, visst! Men detta gällde Kristendomens fundament. Det gällde Kyrkans trosbekännelse. Nu är det tyst i den frågan om Jesus kan vara avlad i jungfru Marias moderliv genom helig Ande. Det är relativt tyst om Jesu uppståndelse från de döda också. De falska profeterna fortsätter med sin förkunnelse dock. Den grymme guden i Gamla Testamentet har blivit lite bättre eller mycket bättre i Nya Testamentet genom Jesus.

De falska profeterna fortsätter sin förkunnelse på briljanta sätt. Gud är kärlek. Allt kommer att ordna sig till slut och Gud blir allt i alla. Vi skall bara muntra upp varandra med allas lika värde i alla färger i huden och under huden. Alla har rätt till kärlek (kanske några undantag de allra mest nergångna narkomanerna. Det är min inflikade undran och ironi och alla utförsäkrade har inte mycket av värde).

Det falska profeterna fortsätter sin förkunnelse. Visst är det högt tempo i samhället och alldeles för höga krav. Men det finns så mycket hjälp att få genom frigörande dans eller avslappningsövningar. Nej, det är inte religionsbyte! Vi har ju inte Kristendomen och inget att byta till! Absolut inte – bara tomma kyrkor med torn, som visar vägen uppåt till en Gud, som vi övergett.

”Det är aldrig för sent,” sa en pastor till mig. Är jag inte för sent ute med alla mina anmärkningar? Vem vill umgås med gnällspikar i församlingen/kyrkan? Skall jag verkligen fortsätta att tro på Herrens dag? Det är söndag. Lönar det sig att gå till kyrkan? Har den grymme guden i Gamla Testamentet verkligen blivit bättre i Nya Testamentet? Inget svar. Skall vi fortsätta ha överseende med min frustration?

När jag var ung och gick i en bibelskola sa en av bibellärarna:

”Unga kommer fram till mig och vill ha förbön för andedop och tungotal. När jag frågar dem, om de läser bibeln svarar de ärligt ”nej”. Då svarar jag, att den helige anden är i bibeln.” Sen tillade han till oss elever: ”Om du vill ha en tro, så läs Gamla Testamentet. Så får du tro på vad Gud kan!”

Det är aldrig för sent! Om det vore så väl ändå. Som jag ser det finns det ingen tid för eftertanke, tid att fråga vart vi är på väg utan Gud.

”Jag vill inte ha en sån Gud,” sa hon ”som är i Gamla Testamentet!” Är jag för sent ute, som skulle vilja berätta, att Gud är densamme igår, idag och i evighet? Han har gjort allt som behöver göras för att vi skall räddas undan död och dom. Det står om hur och genom vem överallt i Gamla Testamentet.