Författare: Gunnel Bergstrand

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......."

Manhaftiga fruntimmer

Den som har det allra mesta av livet bakom sig kan sortera i sina minnen och döstäda. Det sista innebär antagligen att röja i garderober och slänga, sortera papper och slänga. Det ligger inte för mig. (Behovet är uppenbart för mig och besökare). Så det får bli minnen och åter minnen. Det är ju söndag idag. Då skall man inte arbeta dessutom.

Hemma på landet fanns uttrycket ”ett manhaftigt fruntimmer” och då var det en, som kunde hugga i skogen precis som en karl. Senare i tiden skulle jag köpa en bil och fick provköra den med en man, som inte visste, att jag kan köra bil. Efteråt fick jag högsta betyg, när han uttryckte sig så förvånat:

”Du kör ju som en karl!”

Nej, jag skriver inte om det, som kan vara underförstått. Och jag har aldrig huggit i skogen någonsin. Så det så.

Så här på morgonkvisten undrar jag över var gränsen går till att vara ett manhaftigt fruntimmer. Kan det vara vid att kunna köra en skottkärra? Visst är det lite okvinnligt?

En dag när jag var ledig från arbetet på lasarettet satt jag i fåtöljen där hemma och sydde på en hardangerspets. Det var roligt dessutom och min mor gick förbi och log så gott. Så kom kommentaren:

”De´ kunne le ingen tro om dig!”

Redan när jag var 18 år hade hon tydligen gett upp hoppet. Om vad?

Nästan 50 år senare virvlade jag runt bland olika pastorer och frågade vad teologi är för något. Dom blev alldeles ställda och svarade inte. Är det en prestigeförlust för en man att samtala om teologi med en kvinna? I vart fall så svarar dom mig inte de stora pojkarna heller (underförstått Stefan Swärd bland andra). En kvinna är ju som ett ständigt takdropp minsann. Det är inte ett dugg snyggare omdöme.

Så jag pratar lite för mig själv här och har fått rådet av min mentor att katalogisera mitt prat till exempel: ”Kvinnor i bibeln”

Någon teologiskt kunnig man stukade mig med att det var ett undantag i bibeln…..

Förstå mig nu rätt. Jag menar med ett manhaftigt fruntimmer som domare i Israel. Debora är hennes namn.

Sonja skottkärran 4071Foto: Gunnel Bergstrand

Psyket eller själen

I samband med Bok & Biblioteksmässan i Göteborg år 2009 fick jag boken:
”Man kan bli galen för mindre”
Den har 21 olika författare med egna kunskaper av psyke och ”psyket”. Det vill säga att några få personer förhållandevis fick hjälp att sätta ord på sina upplevelser och känslor av en redaktör Ingrid Sjökvist och inom storstadspsykiatrin i Stockholm.
En sådan bok är mycket värdefull men svårsåld. Det kanske är lättare att lyssna på experterna inom psykiatrin än att lyssna till de kunniga inifrån?

Psyke kommer från latinet och i grekiska språket har psyke och själ samma ord. I bibelns texter är det nämligen psyché (för det mesta) som översättning för själ. Det är som om det är mera professionellt att tala om psyke i vår tid och låter lite med vetenskapligt än själ, hjärta och sinne. Allt skall ju kunna bevisas. Hur bevisar någon sin ångest, när den inte syns på en helt lugn och balanserad person?

I Psaltarpsalmerna i bibeln finns mycket av känslor som tillåts och får ord på sig. Här är ett enda prov i psalm 42:
”Varför är du så bedrövad min själ och orolig i mig?
Hoppas på Gud och jag skall åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.”

Det kommer ett ”åter”…..Ge inte upp! Det finns en frälsning = räddning. En del hittar ett sätt att ”gilla läget” stå ut men gå framåt.

Det är naturligt att tilltala sitt psyke! ”Varför är du så bedrövad min själ…”. Det är inte bara gamla som pratar med sig själva! Nästa bok om självupplevda psykiska svårigheter har jag lånat. Under två kursdagar fick jag sitta bredvid författaren Carina Ikonen Nilsson och boken heter.
”Jag föredrar att kalla mig IMPULSIV”
En hel ny värld har öppnat sig för mig därför att jag inget kunnat om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Tänk, att det finns så många överlevare, som dessutom kan berätta om tillgångarna i svårigheterna!
Två andras berättelser väntar på mig från andra problemområden inom psyket.

Ordet psyke leder ofta till något negativt tyvärr och förknippas med ”psyket”, som är ett slangord för Psykiatrisk Klinik. Det finns skamliga sjukdomar och mindre skamliga. Här och nu har jag fattat mitt beslut att vilja vara med och försöka bita huvudet av den skammen. Alkoholism är en sjukdom men den är behandlingbar. Depression kan vara en svår sjukdom där det inte är fråga om att vara lite deppig en dag.

Så mycket fördomar det finns och så mycket fördömelse. Så mycket fördomar det finns om medmänniskans psyke, fast vi inget vet om varandras tankar och kamp. Så mycket fördomar det finns om bibeln trots att den erbjuder läkedom för själen.

”Han vet vilken väg jag vandrat.”
Ja, då kvittar det i princip att andra tolkar fel, när Skaparen kan sitt verk och begriper sig på detta komplicerade som kallas själen – psyket.

Himmel och helvete

Andra upplagan av Allan Rubins bok:
HASCH – HIMMEL och HELVETE
kom ut år 1990. Då var det inne att protestera mot hallucinogena droger. Det var viktigt att varna för skadeeffekterna. Kaos var granne med Gud. I hårdrocken fanns det reklam för självmord – att våga gå så nära kanten, som det var möjligt. Många unga människor störtade in i döden.
Boken finns bara att låna på bibliotek, om den inte är sönderläst. Ingen varning tycktes hjälpa. Ytterligheterna berör varandra i en kemiskt injicerad himmelsk upplevelse eller som många har berättat om en så kallad sne´tändning med en upplevelse av helvetets alla kval och ångest.

Ytterligheterna berör varandra även i bloggar. I tidig morgonstund läser jag ”Fjärde Väggen”, som jag länkat till från början. Den är brilliant om att vårda eller vårdas, friskt eller sjukt, frihet eller fångenskap, kvinnligt eller manligt. Även om bloggen handlar om vanvårdade katter igår… Det kunde lika väl handla om himmel eller helvete. Men det behövs inte för det ämnet tar Stefan Swärd upp samtidigt i sin kända blogg. (Se min blogglista)
Läs mera här

En tredje association från mig. Igår invigdes en viktig och väl genomarbetad utställning i Skara museum:
”Psykets historia – en resa genom 4000 år”
Läs mera här
Det finns med andra ord en hopsamlad kunskap om dårskap, vansinne eller spelad dårskap sen 2000 år tillbaka före Kristus (Kung David levde 1000 år f. Kr. och han spelade galen en gång inför kung Saul som ett exempel).
De stora, mastodonta sinnessjukhusen som byggdes i Sverige i början av 1900-talet strategiskt placerade avvecklades runt 100 år senare. Vårda eller vårdas. Friskt eller sjukt. Frihet eller fångenskap.

Bibeln säger: – Dårarna säger: Det finns ingen Gud.
Det går att gyckla hela livet. Det går att vara sjuk hela livet men ändå vara frisk inuti och veta att Gud håller allt i sin hand. Kaos är granne med Gud. Han omsluter oss på alla sidor och håller oss i sin hand. Om vi vill. Det är ett hälsotecken att vilja vara där.

Stefan Swärd skall skriva färdigt den bok han skrivit till hälften om bibelns undervisning om helvetet. Sanningen skall göra oss fria enligt Jesus. Prästerna skall sluta att ljuga om att en människa kan gå förlorad. Präster och pastorer skall förkunna räddning genom Jesus Kristus.

Hagar

Vem som helst får läsa de gamla texterna om Hagar och Ismael och tolka fritt. Vem som helst får fantisera kring berättelsen och skriva romaner eller skapa film.

”Sanningen fruktar inte dialog, därför att sanningen aldrig skadas av en dialog.”
Citatet är från 300-talet och en bloggare hittade detta i ”Kyrkans tidning” en dag.
Så kommer översättningarna in på en berättelse, som ligger omkring 4000 år tillbaka. De vi vet är, att de muntliga berättelserna inte fick ändras. Uppenbarelser från Gud skulle skrivas ner utan minsta fel. Skrivare var pedanter med stort tålamod och fick göra om allt, när något blev fel. Det finns forskning kring de gamla pergamentrullarna. Det finns ett ögonblick i vår historia, när ljudet av en lerkruka, som gick i kras nådde en vallpojk vid grottorna Vadi Qumran våren år 1947.
Där har jag stått en gång och hört berättelsen tillsammans med andra turister. Var detta en tillfällighet?

För min del glömmer jag aldrig den nyhetssändning, som kom via radion ut i vårt kök. Jag var 12 år men inte 13 den 14 maj år 1948.
”Frälsningen kommer från judarna,” sa Jesus och kunde sin släkthistoria. Juda var son av Jakob, Jakob var son av Isak och Isak var son av Abraham.

(Nej, jag skall inte bli någon feministteolog. Det som står där står där oavsett, att Hagar födde Ismael. Fråga gärna barnmorskor vem det är som föder. 🙂

”Maria födde en son och lindade honom och lade honom i en krubba.”
Gud håller sina löften oavsett om människor klarar av att hålla fast vid dem! Jesus är född på ett övernaturligt sätt utan en man. Isak föddes på ett övernaturligt sätt på grund av ett löfte till Abraham 100 år och genom Sara, som var 90 gammal. Allt hör ihop med allt.

De hebreiska texterna har från början gått i ett utan mellanrum utan indelningar i kapitel. Därför kan de prövas i datorer och sista eller första bokstaven i ett ord kan bli nya ord tillsammans med nästa bokstav, bokstäver.
”Det står mer i texterna men aldrig mindre,” enligt en judisk rabbin. Det står så mycket i dessa tre kapitel om Abraham, Sara, Hagar och Ismael och sen Isak. Där börjar exegetiken, matematiken och möjligheten till gräl under alla tider. Det kan bli så att det påverkar negativt och hindrar många att komma till tro. Gud framställs som så grym och det är så synd om Ismael, som liten hjälplös baby, som Hagar måste kasta ifrån sig i öknen. Hon orkade inte se på när barnet skull dö av törst!

Så uppfattade jag en filmversion från 60-talet om Hagar och Ismael. Bilder etsar sig fast mer än texter. Så kom 90-talet med olika förslag till bibelöversättningar på svenska och debatten om rätt ordval. Så kom år 2000 då både Bibel 2000 och Svenska Folkbibeln kommit ut och exegeten Seth Erlandsson berättade om Hagar och Ismael. Ismael var ingen liten baby längre, när Abraham drev ut dem i öknen.

Paulus fick gåvan att förklara både för judar och hedningar var skiljelinjen går mellan tro och otro. Det som står i texterna står där vare sig det gått 4000 år eller bara 2000 år.
Välsignelsen till alla folk gick genom Abraham på grund av ett löfte från Gud. Det var Gud, som lovade och höll sitt löfte. Välsignelsen är inget som alla önskar sig. Den är given vare sig vi tar emot eller förkastar den. Detta är inte bara exegetik utan också teologi. Översättningar kan skilja sig åt men inte sanningen.

”Sanningen fruktar inte dialog, därför att sanning aldrig kan skadas av dialog.”

brefvet kom…..

Brefvet kom år 1842. I Stefan Swärds Blogg finns uttrycket ”då är vi nere på 1850”. I Sofias Blogg ”Fjärde Väggen” är snacket obegripligt, som förkommer hos Swärd med kommentatorer. En del använder ordet ”tjafs”. Och jag har varit med i detta tjafs sen den 20 mars år 2000. Då hade jag lyckats med hjälp av en support på Telia att knuffa undan stjärnorna, där mitt lösenord skulle stå. Stjärnorna skulle bort först. Sen skulle jag fylla i deras givna bokstäver kombinerat med siffror här och där eller tecken. Minst 8. Jag blir slut bara jag tänker på hur svårt det kan vara att komma ut….Jo, så är det. Jag längtar ut från stan med allt sitt elektroniska ljus – ut på landet där det går att se stjärnorna en mörk kväll. Det är bara i datavärlden, som dom skall knuffas undan först.

Åter till det gamla brevet. Det började med alla provokationer på nätet och jag hamnade mellan stolarna och slog mig illa. Nu har jag repat mig och sitter stadigt. Glider inte av vare sig av knuffar från höger eller vänster. Blir inte rubbad av varken subjekt eller objekt. Fast det tar sin lilla tid att lära sig balans.

Brevet fanns i mina lådor men jag hade inte brytt mig ett dugg. Så fick bokstäverna liv tack vare en folklivsforskare Britt Liljewall, som efterlyst brevväxlingar från 1800-talet.
”Det här är ju intressant,” sa hon. ”Jag har inte läst om hungersnöden förut i brev.” Jag skyllde på att jag inte kunde läsa den gamla skrivstilen. Sen pratade vi om Roparna. Jag ville veta vad hon kunde med all sin kunskap som källa. Resultatet blev att jag fick ett häfte skrivet av en professor i Växjö om dessa profeterande pigor…

Sen dess har jag läst på om Roparna, som gick i gårdarna. Sen dess har jag frågat och frågat olika kunniga personer om vad de grälade om i tolkningarna av bibeltexter och separerade från Svenska Kyrkan. Allt finns i brev och anteckningar, som de gamle varit rädda om. Sen är jag rädd om mitt arv men vill inte tjafsa längre på nätet. Det handlar om vilken referensram och intresse man har av lärofrågor.

Nu handlar det om vem som får vara medlem i en frikyrkoförsamling utan att det finns den bibelkunskapen, som fanns på 1800-talet bland gemene man. Min Hemsida http://www.brefvet.com är uppbyggd sakta men säkert med hjälp av HTML-taggar på en säker grund.

En annan grund kan ingen lägga än den som redan finns nämligen Jesus Kristus. Om honom handlar mitt brev till dig som regel – okatalogiserat.

Sann identitet och kapad…

Andra Moseboken fortsätter 360 år efter Josefs död i Första Moseboken.
En bra not i Svenska Folkbibeln.
Mose var av Levi stam. Vi ser inte någon fortsatt berättelse – toledot – släktledning efter Jesu födelse i bibeln. Enligt en rabbin i judisk synagoga måste rabbiner och diakoner fortfarande veta, att de tillhör Levi stam.
Mose hade en sann identitet i Israels folk upp till 3 månaders ålder. Så länge vågade hans föräldrar trotsa Faraos påbud, att alla nyfödda pojkar skulle kastas i Nilen.
Ett enda kapitel har denna ruskiga, koncentrerade berättelse.

Mose blev räddad ut ur Nilens flod från döden och fick sin identitet kapad. Berättelsen fortsätter med att den biologiska mamman fick bli amma ett tag. Sen gällde uppfostran i Faraos hus – inte som ett älskat barnbarn utan som son till Faraos dotter. Identiteten var kapad och Mose fick all den kunskap som fanns att få i Egyptens läror. (Se ”Egyptens plågor” där gudarna är presenterade).

Israels folk glömde inte Moses sanna identitet och inte heller han själv. En dag som vuxen fick Mose se den grymma träldomen och slog ihjäl en av Faraos plågoandar. Det gjorde, att sanningen om hans rätta identitet var så tydlig för alla, att Mose flydde ut i öknen.

Tredje kapitlet är lika koncentrerat i uppgifter om en brinnande buske och en stark röst som varnade honom att komma närmare. Platsen var helig och där var Gud. Där skedde ett möte med ende guden, som vet vem han är. Där skedde ett möte med Mose, som varit något men som fått sin identitet kapad.

Här är dagens poäng i min Blogg. ”JAG ÄR DEN JAG ÄR” möter den som inte trodde sig vara något eller kunna något och får bli sin sanna identitet. Det mötet pågår i presens.
I Johannnesevangeliet har grundtexten med detta ord för innebörden ”JAG ÄR” vid flera tillfällen, när Jesus presenterar sig för någon eller några i omgivningen.

En dag skall jag lära mig att katalogisera mina Bloggar. Än så länge handlar alla om att bibelns budskap har gått igenom mitt liv, sen jag fick min identitet kapad den 5 september år 1956.

Abraham

1 Mos 12:1
Herren sade till Abram: ”Lämna ditt land, din släkt och ditt hem, och gå till det land som jag skall visa dig.
Tidigare översättning har orden: ”Gå ut…..”

Abraham blev som vi vet provocerad under ett långt liv. Han blev provocerad att fortsätta att tro på ett löfte av Herren Gud, att han skulle få en son med sin hustru Sara. Sara var inte bara överårig. Sara var 90 år gammal. Det var Sara, som gav upp för fakta och hänvisade Abraham till tjänstekvinnan Hagar.

Därmed fick vi teologi på högsta nivå och världen stridigheter utan några gränser. Just där delar sig framtiden. Herren förväntade sig en orimlig tro av Abraham. Herren höll sitt löfte oavsett att Sara inte klarade av provokationen.

Just där delar sig vägarna. Jag tror på ett orimligt löfte, som är givet av Herren och förnyat gång på gång. ”Gå ut….” och lämna det som är rimligt att tro på….gå ut mot en okänd framtid….

Studera kartan över alla vandringar, som Abraham gjorde tillsammans med sin hustru Sara.
”…frälsningen kommer från judarna,” sa Jesus till den samariska kvinnan i samtalet vid brunnen (Joh 4:22). Som om Jesus inte kunde sin släkthistoria! Av Jakobs tolv söner kommer frälsningen via Juda – inte via Levi, som var prästsläkten. Frälsningen kommer genom ett löfte från Gud på ett helt orimligt sätt genom Sara 90 år gammal. Hon födde Isak. Inte för att det var möjligt utan just för att det vara omöjligt. Det mänskligt möjliga sättet att få en son var genom en ung kvinna Hagar. Så var de mänskliga tankarna.

Där börjar teologin om att vara född efter köttet eller efter anden. Kan man gå in i sin moders liv och bli född på nytt? Nej, självklart inte utan bara genom tro på honom, som Gud har sänt till vår räddning.
”Vem kan då bli frälst?” Det är frågan i alla tider och svaret är likadant nu som då.
Det är omöjligt för människor men möjligt för Gud.

Maria, Jesu moder, fick lov att fråga ängeln hur det skulle gå till. Hon fick veta, att det skulle ske genom helig ande. Det behövs ingen mer jungfrufödelse i världshistorien. Jesus blev född enligt ett löfte från Gud till profeterna. Där fortsätter teologin att gå i olika riktningar. Antingen tror man eller också kan man komma till tro…..

”Jag har gått ut”

Den 11 april 2010 skrev jag denna Blogg, som jag tog bort. Nästa Blogg-post som jag tagit bort är SHUTTER ISLAND, därför att innehållet i boken berört mig illa.
Kanske att en tidning tar in en artikel av mig med rubriken ”Kapad identitet” och då tänker jag ändå fortsätta mitt bloggande……så varsågod. Här är den igen:

”Jag har gått ut
Det är så inne nu för tiden att gå ut. Vid ett kyrkkaffe tyckte till och med pastorn, att det var skönt, att jag gått ut. Jag har aldrig varit någon innemänniska. Jag har alltid tyckt, att det varit skönt att gå ut. Särskilt i skogen. Ensam om ingen velat gå med.

Det är visst inte bra, att gå för sig själv. Det kan bli en diagnos på det. Om man dessutom vill vara ensam på sitt rum. Så blev det för mig, när jag var 18 år och sjukvårdsbiträde. Jag förstod frågorna. Jag förstod, att doktorn konsulterade en psykiater. Jag förstod, att psykiatern frågade om varför jag inte var ute och dansade.
Är det sjukt, att tycka om skogspromenader hellre? Är det sjukt, att ha funnit en glädje djupare än den i dansen? Där var det, som psykiatern inte förstod år 1954.
”Vara 18 år och tala om en djupare glädje,” sa hon.
Sen minns jag inget mer av den konsultationen än läkarnas misstankar.

Nu har jag gått ut. Det har jag gjort förut men bara i rätt miljö på Hinsebergs kvinnofängelse i en gudstjänst, som jag ansvarade för. Där inför rätt publik, så kunde jag berätta om hur det känns, att ha blivit stämplad för livet med diagnoser och journalanteckningar. De har nära till sina känslor precis som jag. Vi hade skrattat tillsammans innan på ”slottet”, där jag fått kaffe tillsammans med några av dem. I gudstjänsten senare fick jag dem till och med att skratta åt eländet. Inget var främmande för dessa tjejer och kvinnor. Det var bara nytt för mina unga vänner, som var med på besöket på Hinseberg. Sen sa vi inget mer om detta mitt framträdande, när jag gick ut ur fängelset.

Mina unga vänner, som var med på 70-talet på Hinseberg som besökare har också blivit äldre sen dess. Nu kan vi skratta tillsammans på ett kyrkkaffe åt att jag har gått ut.

Om detta skulle ”Talk show” handla påskafton i Smyrnakyrkan för unga människor mellan 13 och 20+. Unga människor vet mer än man tror om sömnrubbningar och trötthet till max. Det gäller att bita huvudet av skammen. Vissa sjukdomar är skamliga.

Nu är det bara fråga om efterdyningar. Efter min Talk show, där jag berättade om en sömnrubbning i 20-årsåldern och övergreppen på ett sinnessjukhus, så framträdde en trollkarl. Han ville kalla sig illusionist kanske hellre. Allt enligt tidningen Dagen, som kom tisdagen efter påsk.
Jag tål inte överrumplingar. Det fick jag nog av den 5 september år 1956 och 3 månader framåt.

En illusion är en illusion och verkligheten är hos Kristus. Detta kommer jag att gå ut med. Det finns en djupare glädje. Jag har gått ut ur mitt fängelse av diagnoser och kränkningar tack vare Jesu Kristi försoningsgärning för mig på Golgata. Detta är ingen efterkonstruktion. Det är Jesus Kristus, som fört mig ut i frihet.

Error 404

Det går inte att ta bort SHUTTER ISLAND genom att bara klicka på ”Redigera” och sen ”Till papperskorgen”.
Det går heller inte att sudda ut minnet av ”Patient 67”.

Verkligheten finns kvar även om jag skulle behöva lite mer tid att bearbeta några böckers innehåll. Det gäller etikforskaren Ann Heberleins. ”Liten bok om ondska”, som innehåller ruskiga analyser av ondska, som varit synliga hos kända och okända personer.

Två år tidigare fick vi följa författarens egna skräckupplevelser och kamp mot döden via offentliga meddelanden och sen i boken:
”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva”
Vi fick ett tydligt ansikte på sjukdomen mano-depressiv psykos, som numera kallas bipolär.

Förra sommaren kom den mest kände psykoanalytikern i Sverige Clarence Crafoods självbiografi ut:
”Kärleksförsök och svek – En själsläkares berättelser”
Jag hade väl tänkt att få läsa om nedmonteringen av våra stora mentalsjukhus men fick läsa om det som jag inte ville veta något av – helst inte.

Dessa böckers innehåll – det vill säga mitt intresse för psykiatrin blev ”Error 404” i går kväll, eftersom jag själv var ”Patient 56” en gång i tiden och har studerat min sjukjournal med alla övergrepp och min egen ilska.

Så nu gör jag ett upphåll i mitt bloggande.

Anfall är bästa försvar

Idag har jag lagt till adressen till Stefan Swärds Blogg. Det beror på att Sofia gjort upprepade kommentarer bland alla mäns. Sofia har varit med på min länklista från början. Av någon anledning. Jag gillar hennes analyser.

Om Stefan Swärd skriver om vad som helst enligt hans egen analys, så blir det genast 100 kommentarer.
Om jag skriver – inte om vad som helst – utan om Jesus, så blir det ingen kommentar. ”No comments” har varit genomgående på alla mina bloggposter. Nu citerar jag mitt eget senaste inlägg i bloggen ”Fjärde väggen”:

”Hoppsan, Sofia!
Först går du ur din egen Svenska Kyrkan och anfaller sen en ”koloss på lerfötter”, som jag uttryckt all din frustration tidigare.
Sen ger du dig på min frikyrka utan att ha varit med i den och utan att fatta att kyrkan är kyrkan och kyrka och församling är ett och samma ord på grundspråket! Att stå i strid med sin egen kropp = församlingen är destruktivt. Ingen har någonsin hatat sitt eget kött…..Jo då. Det finns gott om destruktiva personer, som skär sig för att lindra sin ångest. Men det är inte normalt. Det normala är, att man är rädd om sin fysik och sitt andliga liv och älskar den kropp man tillhör där Kristus är huvudet.

Stefan Swärds bloggpost var en analys av en annan mans utsagor. Där är poängen. Inte pedofili. Pingströrelsen har slutat att ha församlingstukt med unga som börjat äktenskapet i fel ända (ett försök att vara vitsig.) Pingströrelsen har slutat med församlingstukt angående urringade kläder intill nakenhet och provokationer på mäns svagheter (försök att vara ironisk). Pingströrelsen har slutat med uteslutningar ur medlemsregistret i princip utan att vi medlemmar har fattat, när detta skedde. Församlingstukten har upphört. ”Bibeln på mina egna villkor…”, som en doktorsavhandling heter.

Jag har bara varit med i en Pingstförsamling i 45 år. Innan dess är jag uppvuxen i Missionsförbundet, som har såå högt till tak och inga trösklar knappast. Det går att se himlen genom taket till och med. ”Jesus är herre” men över vad och vem det är frågan.

Som sagt, Sofia. Jag rekommenderar bibelläsning. Fundament = grund
Ta bort grunden (som finns beskriven i trosbekännelsen), så rasar hela KYRKAN. Många präster och pastorer har sysslat länge nog med ett rivningarbete men inte Stefan Swärd av allt jag läst i hans Blogg.

Allt gott
önskar
Gunnel

P.S. Jag älskar Aslan. D.S.”

Slut på citat av mig själv angående anfallet på Stefan Swärds utmärkta analys av Pingsrörelsens nuvande problem angående medlemskap. Vem får bli medlem i vilken kyrka? Vad innebär ett lärjungaskap?

Lejonet av Juda stam

Ett sätt att få en snabb inblick i bibelns värld är att se filmen Narnia – en saga för barn av C.S. Lewis. Ändå bättre är att läsa hela serien. Allra bäst är att utgå från källan till fantasierna och följa bibelns historia om lejonet av Juda stam.
Bara ett enda litet folk – Israel – i hela vår världshistoria har fått en så viktig uppgift som att föra berättelsen vidare om vår frälsningshistoria.
”Jesu släktregister” toledot som ord lär ha betydelsen fortsättningshistoria.
Så det är bara att följa personerna och se vilka som är nämnda och hålla fast vid att det lagen inte kunde åstadkomma eftersom den var försvagad genom köttsliga begär….det gjorde Gud. Sen kan teologer gräla i all oändlighet om denna nåd räcker och är till för alla i Jesus Kristus Guds son född av kvinna och ställd under lagen.

Det är en profetia, som gått i uppfyllelse, att Jesus skulle komma ur Juda stam. Det går inte att fatta varför eftersom prästerna var av Levi stam. Jesus är ju vår överstepräst till evig tid.
Det är en profetia om Jesus, att en av kvinnans säd skulle trampa på ormens huvud. Det går inte att fatta med förståndet men Gud är större än all mänsklig intelligens. Ormen förebildar Satan/ Djävulen genom hela bibeln.
Det är förutsagt, att den som tror på Herren Gud skall bli räddad. Rahav trodde och blev räddad och hela hennes familj.
Det är förutsagt, att Herren är barmhärtig och nådig och förlåter missgärningar. Det fick kung David vara med om. Först fick han själv uttala domen: ”Dödens är den man som handlat så!” Syndens lön är döden men den gåva Gud ger är evigt liv.

Batseba är med i Jesu släktregister i Matteus kap 1. Salomo är född i synd. Inget under de tre första århundradena motsäger enligt forskare, att släkttavlan i Lukas kap 3 är Josefs svärfars släkttavla alltså Marias. I kung Davids näste son med Batseba, när Batsebas man Uria var död, så går Josef och Marias släkttavlor samman. Profetian om Jesus säger, att han skulle vara av Davids hus.

Två unga änkor står en gång i samma situation. Deras svärmor är också änka och vill gå tillbaka till det landet hon kom från och som var hennes och mannens från början. En liten bibelbok berättar tydligt om att människor gör val. Som om vi inte hade en fri vilja! En del påstår, att det inget står om fri vilja i bibeln. Som om Gud radarstyr oss! Rut och Orpa var båda unga och hade blivit änkor. Dom tillhörde inte Israels folk och enligt lagen skulle ingen man äkta en hednisk kvinna. Rut kom med i Jesu släkt.
Bibelns fortsatta historia visar på en kvinna som valde att följa med till ett okänt land och att följa den Gud som Noomi tillhörde. Rut kom in i släkten på grund av sin tro. Orpa var i samma situation och valde att stanna kvar där hon befann sig.

Och så vidare. Jag har inte läst teologi eller exegetik ändå ser jag i bibeltexterna, att jag som människa har ett ansvar för mina val och det blir konsekvenser, när jag lämnar vägen och vandringen tillsammans med lejonet av Juda.

Jag älskar Aslan

Nu var det proklamerat. Men inte i vilken filmversion som helst. En väninna i min ålder och jag skulle gå på en billig eftermiddagsbio och se Aslan för några år sen. Vilken besvikelse! Så svårt det var att se förväntanfulla barn dessutom. Nej, det var fel version och inget av budskapet kom fram, som jag sett det i en äldre film.

Lammet som lejon. Hur går det ihop då? Hur går det ihop överhuvudtaget att leva utan bibelkunskap. Lammet är inget lejon och har motsatta egenskaper. Får som en get går heller inte ihop. En dag skall lejonet av Juda stam skilja mellan får och getter, som en herde skiljer dem åt. Får man röra till det hur mycket som helst, när det ingen referensram finns för bibelns texter?

Precis så är det med ett kodat språk, som bara de invigda fattar.

När blev Lammet deras herde? Och när började jag bli beroende av lejonet?