Andra Moseboken fortsätter 360 år efter Josefs död i Första Moseboken.
En bra not i Svenska Folkbibeln.
Mose var av Levi stam. Vi ser inte någon fortsatt berättelse – toledot – släktledning efter Jesu födelse i bibeln. Enligt en rabbin i judisk synagoga måste rabbiner och diakoner fortfarande veta, att de tillhör Levi stam.
Mose hade en sann identitet i Israels folk upp till 3 månaders ålder. Så länge vågade hans föräldrar trotsa Faraos påbud, att alla nyfödda pojkar skulle kastas i Nilen.
Ett enda kapitel har denna ruskiga, koncentrerade berättelse.
Mose blev räddad ut ur Nilens flod från döden och fick sin identitet kapad. Berättelsen fortsätter med att den biologiska mamman fick bli amma ett tag. Sen gällde uppfostran i Faraos hus – inte som ett älskat barnbarn utan som son till Faraos dotter. Identiteten var kapad och Mose fick all den kunskap som fanns att få i Egyptens läror. (Se ”Egyptens plågor” där gudarna är presenterade).
Israels folk glömde inte Moses sanna identitet och inte heller han själv. En dag som vuxen fick Mose se den grymma träldomen och slog ihjäl en av Faraos plågoandar. Det gjorde, att sanningen om hans rätta identitet var så tydlig för alla, att Mose flydde ut i öknen.
Tredje kapitlet är lika koncentrerat i uppgifter om en brinnande buske och en stark röst som varnade honom att komma närmare. Platsen var helig och där var Gud. Där skedde ett möte med ende guden, som vet vem han är. Där skedde ett möte med Mose, som varit något men som fått sin identitet kapad.
Här är dagens poäng i min Blogg. ”JAG ÄR DEN JAG ÄR” möter den som inte trodde sig vara något eller kunna något och får bli sin sanna identitet. Det mötet pågår i presens.
I Johannnesevangeliet har grundtexten med detta ord för innebörden ”JAG ÄR” vid flera tillfällen, när Jesus presenterar sig för någon eller några i omgivningen.
En dag skall jag lära mig att katalogisera mina Bloggar. Än så länge handlar alla om att bibelns budskap har gått igenom mitt liv, sen jag fick min identitet kapad den 5 september år 1956.
Gunnels plats i rymden 
När Gud säger att han är den som är innebär det något alldeles särskilt. Dels, som du påpekar, att han inte tror sig vara någon annan, men också den som är själva upphovet till varat. Den som verkligen är. Vi andra är avbilder eller skuggbilder. Vad Gud är det är han så mycket mer än vad vi kan förstå. Paulus uttrycker en aspekt av det ungefär så här: ”den efter vilket allt vad fader heter har sitt namn”. Det innebär att Gud är Fader, och att alla jordiska fäder gör ett mer eller mindre gott jobb i att efterlikna Gud. Tyvärr tror många i dag att det är tvärtom, dvs. att fader är ett begrepp som vi hittat på för att försöka förklara Gud. På samma sätt är det mad varat i sig, och själva livet. Folk tror att Gud är ”bara” ande eller liknande, och att det viktigaste med det eviga livet är att vi saknar det materiella. I själva verket är Gud så mycket mer verklig än vår materiella tillvaro. Vi får del i honom, och hans liv, genom dopet. Jesus talar om liv i överflöd.