Nu äntligen har jag hittat en liten funktion som jag saknat – kategori. Å andra sidan sköts synkroniseringen på annat sätt. Det lär vara så farligt att vara på Facebook. För min del är det försent att tänka. Den 20 mars, om jag får leva så är det 20 år sen, som jag lyckades fylla i ett lösenord och gå ut på nätet. Detta gick med hjälp av en support. Frågan är om det är rätt mot oss gamla med denna påtvingade teknik. Så otroligt utlämnade vi blir för varje år som går. Meningslöst att debattera stationär eller mobil. Alla uppdateringar har lämnat mig utanför steg för steg.
En gång i tiden kunde jag sätta upp en väv själv så långt det gick. Sen går det inte längre. Till en bred varp är det bra om två håller mot och håller lika i styrka och en vevar på. Nu finns det finns kassetter, som jag aldrig sett men hört talas om. Det kan jag inget om. Associationen till en vacker solvnota kom med tanke på den ruta 2 x 2 cm, som sitter på min dörrpost numera och hemhjälpen skall checka av när hon kommit och när hon går. Hennes mobil kostar visst 18.000 kr i skattepengar. Vad den visar om mig vet jag inte. Kusligt är det i vart fall att stressa personalen i hemtjänst på detta sätt. Går hon härifrån fem minuter förtidigt av min köpta tid skall jag få avdrag. Mänsklig närvaro hjälper mig mer än kontorspersonal. Detta måste utvärderas snart!
När skall jag få berätta vad jag kan? Finns det ingen efterfrågan på min hopsamlade kunskap? Sagt och gjort. Jag prövade med att sätta in en vacker solvnota på Facebook i stället för bilden på mig och lappen på dörrposten:
”Detta är jag!”
Och självklart heter resultatet sålldräll.
Självklart vill jag berätta vad bibeln betytt för mig för att förstå mitt ursprung och mitt mål. ”Du sammanvävde mig i min moders liv.” Så många gånger detta har tröstat mig! Den gång jag började tro på Jesus som Guds Son står det om också. Då blev jag född – inte av något kötts vilja eller någon mans utan av Gud. Joh 1:12-13. Jag blev ett Guds barn.
Ja, sen står det också om insikten, att han skär ner mig från bommen en dag. Då har mitt liv varit som en väv med given varp men egna inslag.
Jag är mer än några prickar på en ruta 2 x 2 cm på min dörrpost.
Gunnels plats i rymden 
Greeat read thanks