Gunnels plats i rymden

Jag har försökt att införa ett nytt ord i norska språket, eftersom vi har en norsk pastor i den församling jag tillhör. Ordet ingår i min självironi och kommer från en morbrors humor och ironi om sin ogifta syster:
”Ho´ har sån prästakärlek.”

De som inte fick studera och bara måste gå hemma och sköta gården och den äldre generationen hade stor respekt för de lärda. (Och en del avundsjuka kanske.) Den respekten har försvunnit för prästen, skolläraren och provinsialläkaren. Min referensram är från landet där alla kände alla. Det fanns en trygghet i det.
”Där känner de mig,” sa en kvinna om att få komma till sin hembygd. Ingen att göra till sig för. Inte lönt att spela en roll, som var overklig. Och brodern i mammas hem, som fått läsa till präst, blev förstås retad för att inte kunna arbeta. En lätt lie kallades för ”pastorslien” på äldre dagar i min mors föräldrahem. Syskon hittar varandras svaga punkter. Kunde kyrkoherden slå gräs med lie, när det blev nödvändigt på sommarstället? Ja, han slog en promenadväg till gamla ladugården i vart fall. Där fanns/finns utedasset med tre sittplatser. Två för vuxna och en för barn.

Min mor var äldst i syskonskaran och lämnade socknen efter giftermålet. Då var det lämpligt att gå avsides för de två yngre bröderna och prata igenom denna genomgripande händelse. Så kom de in i köket till sin mor med sammanfattningen av samtalet där ute:
”Tänka sig att en mänscha kan göra så. Lämna mor och far och följa en främmater kâr”

”Här kan du sitta i egna tankar…”

Det går inte med vilka uttryck som helst till vem som helst i vilket sammanhang som helst. Det gäller att välja sina ord även för en frispråkig, som jag är. Så jag kan vara allvarlig och be om ett samtal med en pastor och inte bara fånga ett ögonblick, när jag är pratsjuk. Ordet ”pastorsfjäsk” passar inte för den sortens samtal. Så har jag beställt en timmas samtal en gång med förre föreståndaren i Smyrna pastor Jack-Tommy Ardenfors. Då var jag frustrerad till bristningsgränsen över vad jag sett på nätet i bibelsajten för unga. Jag frågade på varje kyrka och samfunds sätt att tolka. För alla tolkar sägs det och jag menar att först måste det till rätt innantilläsning av bibeln. Visst finns det flera olika bibelöversättningar och parafraser. Det är bra att läsa olika översättningar.

Det är bra med väl förberedda pastorer, som har sin predikan nerskriven också. Då vet jag, att jag kan skicka ett mail till unge Tomas Sjödin och beställa manus. Senaste gäller vad andedopet innebär. Förra gången var det en predikan om ensamhet. För övrigt är tekniken så utvecklad att predikningarna finns på Hemsidor.

För genomgång! De skall tåla genomgång av vad de predikar på ”Livets Ord” lika väl som i Svenska Kyrkan. Vad står det skrivet? Var står det skrivet? Svenska Missionsförbundets förste föreståndare E.J. Ekman hade en gammal gumma, som förhörde honom på predikningarna, när han var nyexaminerad. Mer skriver jag inte men det var inte ”lite pastorsfjäsk” från min vokabulär.

Vaknade och hade drömt om en vandring i en norrlandsskog. Det var tillsammans med en av mina bröder, som är uppvuxen med orientering som sport. Men så försvann han. I närheten fanns en mamma med två barn att fråga. Hon hade inget råd att ge. (Det är långt från Norrland till Göteborg)
Det fanns en gammal gård med en gammal kvinna, som gick in i huset från att hon gått över gårdsplanen. Henne följde jag och ropade in i huset. Frågade efter vägen därifrån. Hon och mannen bredvid var lika maktlösa. Varken vägen till vänster eller till höger skulle leda mig rätt.

Där vaknade jag. Dagsresten är att jag har nätvänner i Norrland. Det var inga obehagliga känslor, när jag vaknade. Det är som det är, att jag vet varken var höger eller vänster är utan att känna efter. Än värre är det med väderstreck. Och min bror hade vandrat vidare. Jag är inte hemma i Norrlandsskogarna. Det är bara jag, som har facit till mitt liv och jag är inte hemma i Svenska Kyrkan heller. Så varför följer jag kyrkovalet? Det är totalt främmande mark för mig.

Dagen löfte är i min privata samling från ungdomen:
Luk 10:42
fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne.”