En plats för dig – Sida 7 – Gunnels plats i rymden

Obegripliga krig

Orsaken till att inte läsa bibeln är visst alla grymma krig. Orsaken till att inte gå till en gudstjänst är visst alla kristna, som bara strider med varandra. Så varför inte en länk om konst eller inte konst i kyrkolokalen?

Samtidskonst i halländska kyrkor

Några tycker att det är så skönt, att få gå in i en kyrka utan gudstjänst. Det är skönt med tystnaden och att få tänka själv. I andra delar av världen bränns kyrkorna ner oavsett sitt värde. De kristna drivs på flykt eller mördas.

Förföljda kristna

Vad hände innan dess? Vad höll de kristna fast vid och trodde på?

En kyrka som inte kompromissar med världen

För mig är alla debatterna som sagt obegripliga om den rätta tolkningen. Min dator håller på att strejka. Så kanske blir det ett uppehåll i mitt bloggande. ”Det gäller att välja sina strider”, heter det. Det kan inte jag. Jag vill bara fortsätta att rekommendera hela summan av Guds ord enligt Psaltaren 119:160

Ulf Ekman och Stefan Swärd

Katolska kyrkan är absolut inget för mig! Jag kan inte ge beröm åt en känd ledare, som bearbetat sina läror och konverterar. För mig hör översteprästens vackra klädedräkt till försoningens ämbete i Gamla Testamentet. Där fick bara han gå in i det allra heligaste en gång om året. NU är det en gång för alla Jesus, som är vår överstepräst inför Gud, som ber för oss och manar gott för oss.

Den klädedräkten Jesus bar här nere på jorden går att studera i många olika bibeltexter. Hans härlighet som kung över alla riken och länder återstår att vänta på.
Var det inte Jesus som sa, att himmelriket är mitt ibland er? Han själv är den han är av evighet mitt ibland oss! Den som tror på honom blir räddad!

Det står han för.

Några tankar om Gaza del 1

Mitt livs trasmatta

Dokumentären om bildhuggaren Eva Spångberg kan ses 28 dagar till via dator.
Mitt livs trasmatta

Jag kom hem från ett besök på Sahlgrenska Sjukhuset och hade ett mail:
Ser du TV2 Mitt livs trasmatta nu?

Det står bara den direktfrågan från en pensionerad ”Sahlgrenare” och ny bekantskap. Det regnade nästan hela eftermiddagen. Jag hade gått till spårvagnen mellan skurarna och hann fram tills nästa skur kom. Då hade jag rundat hela gamla delen av Sahlgrenska Sjukhuset och hittat rätt.
Här fortsätter mitt ältande. Persiennerna var nerdragna för alla fönstren. Jag ville veta var jag var och frågade efter en timma, om jag fick dra upp en. Det var bara att konstatera hur tätt de byggt och vilken insyn det var från före detta elevhemmet in i sjuksalen. Det var obehagligt nära. Jag hade suttit i en besöksstol precis där jag blivit fotograferad nästan 60 år tidigare som sjuksköterskeelev. Minnena strömmade över mig.

*********************

Det är mitt fel, att fotot är felvänt! Berättelsen finns i bokform och berättelsen blev filmad. Så klart jag trodde, att någon annan gjort fel. Inte jag inte men GS är spegelvänt! Det är jag som skannat! Inte Google över mina texter och bilder heller…

Helfigur 1955104 Sjuksköterskeeleven år 1955 i backen framför elevhemmet

Går det att förneka minnen? Den gamla som fick mitt besök i lördags hade berättat sina minnen från kriget år 1940 i Norge. Nu gick det inte längre att tiga med dessa barndomsminnen. Det var hennes livs trasmatta. Åskovädret hade gått över och jag hade sett det gamla elevhemmet alldeles inpå. Kunde man gå mellan byggnaderna? Den gamla damen – i förhållande till den ännu äldre damen, som fick besöket – teg om sitt och satte sig igen och fortsatte att lyssna. År 1940 var hon elva år. Jag var bara fem år och samtidigt i hennes berättelse gick dokumentären i repris på TV2:
Mitt livs trasmatta
Hon som fick mitt besök berättade för första gången om sina barndomsminnen. Kan någon bära allt detta så många år för sig själv? Det var hennes livs trasmatta.

Detta är inte min ”trasmatta” bara orsaken till att boken blev av. Det är inte jag, som skall skämmas över en utmattning och brist på sömn under ett år som elev på Sahlgrenska Sjukhuset! Det är inte jag, som skall skämmas över alla psykiska övergrepp inom sinnessjukhusvården på 50-talet! Det är bara det, att jag blev ett ögonvittne och fick ett trauma.

Pat. är frisk och pigg för övrigt

Boken finns att köpa igen i mitten av augusti och jag är engagerad i NO MORE om slentrianmässig, felaktig bältesbehandling inom psykiatrin. Min berättelse är filmad på plats och visas för studenter på studiebesök på Stiftelsen Gyllenkroken, Göteborg. Filmaren konstaterade bara, att det var svårt att filma före detta elevhemmet på Sahlgrenska, där jag bott. Varför fattade jag inte för ett år sen snart. Nu fattar jag. Jag har sett varför i lördags.

NO MORE Bältesbehandling inom psykiatrin…

Dokumentären: ”Mitt livs trasmatta” kunde jag se via datorn igår. Bildspråket håller.
Eva Spångberg lever inte längre men allt vittnade om hennes relation med honom, som tar vara på allt och gör något fint av det. Om man vill…

Så vill jag också att mitt livs trasmatta skall se ut, när han skär ner den från bommen.

Dopet

Dopet ser olika ut inom olika kyrkor. Det är inte tid nu för teologiska samtal vem som tolkar bibeln mest rätt. De samtalen har pågått länge nog i våra frikyrkor. Kan vi enas eller inte? Eller fattar vi att vägen är smal, som leder till livet? VÄGEN valde mig. VÄGEN valde dig. Inte en av alla vägar utan en enda väg till fadern i himlen som sonen gått före oss. Skall vi fatta att mångfald av vägar inte gäller en kristen?

Den smala vägen i Jesu fotspår

Mikael Hirsch skrev på Facebook:
”Den arabiska bokstaven ”N” målades igår av de mordiska islamisterna ISIS på kristnas hus i Mosul i norra Irak. Första bokstaven i det arabiska ordet ”nasaré”, dvs efterföljare till Jesus från Nasaret. Många martyrer har nu inträtt i den himmelska härligheten som en följd av att de vägrat förneka sin tro. Alla kors och kristna symboler har plockats bort från offentligheten. Kyrkor har bränts. Herre förbarma dig. Kristus förbarma dig. Herre förbarma dig!”

1909619_10202783711697179_1153975220573838705_n De kristna förföljs

Idag kom en ny blogg och ett nytt SOS till Svenska Kyrkans biskopar av Leo Holtter. En annan dag från en frimodig kvinnlig präst Helena Edlund:

Folkmord pågår Helena Edlunds Blogg

För min del har jag varit upprörd lång tid. Det var som om det var alldeles omöjligt att slå larm. Kan en Kyrka fungera utan bibelns budskap i Sverige men inte utöver andra delar av världen? I Sverige fick dopet en innebörd av att våga gå ut ur en garderob till offentligheten och bekänna sexuell läggning i början av år 2000. Vad har det med ett dop att göra?

Google kan skanna alla mina bloggar och koppla ihop fel. Det gäller att se upp med var mina bilder hamnar! Bibeln skannar också rakt igenom alla texter och det är harmoni från början till slut. Jesus är offeraltaret en gång för alla och i Uppenbarelseboken kan ALTARET tala! Det finns ingen annan försoning för våra synder! Jesus var utan synd men lät sig döpas av Johannes med ett omvändelsedop. Jesus var lydig i allt och fullkomnade lagen. Mose förebildar honom i vandringen genom vattnet ut ur fångenskapen i Egypten på väg mot frihet.

Gudsfruktan är vishetens begynnelse. Se upp med synonymen ”religion”.

Insändare av Leo Holtter

Altaret

Min blogg har blivit självgående utan att jag begriper något. Det var en impuls från början, att jag ville dela med mig till unga människor, som aldrig haft kontakt med en kyrka. Det obegripliga var datasystemet. Var det en slump, att jag en enda kväll mötte en datakunnig sjuksköterska? Den kontakten fick en fortsättning genom hennes generösa:
”Jag hjälper dig!”

Jag tror inte på slumpen. Mitt intellekt räcker inte långt. Hon kunde detta med sökmotorer och ord att söka på Google och länksystemet. Och jag fattade inget. Tolv år har gått och hennes kunskaper var bra och hennes val av system till platsen i rymden. Plötsligt fattar jag vitsen med rätt rubrik:

Altaret

kyrkan155 Altaret

Plötsligt fattar jag, att mitt foto på altaret är bra och kan bli till illustration över prästernas förklaringar varför kyrkorna inte fungerar längre!

Prästen Dag Sandahls analys av biskopens herdebrev och liberalteologi

Plötsligt fattar jag mer av vart liberalteologin leder!

Prästen Torbjörn Lindahls klargöranden…

Enligt bibelforskare är altaret en förebild till Jesus som offer för våra synder.
Enligt bibelforskare kan det inte vara så detaljerad beskrivning av tabernaklet i öknen utan att det står för mycket mer! Det finns en bredd, längd, höjd och ett djup i beskrivningen av altaret i Gamla Testamentet. Det finns en bredd, längd, höjd och ett djup i Nya Testamentet på kunskapen i Kristus. Efesierbrevet kapitel 2

Det är skillnad på verkligheten i Kristus och kyrklig konst. Det är möjligt, att det är stort att få gå fram till altaret och förrätta tjänst. Det är större, att fatta innebörden av Jesu offer för våra synder. Han är altaret! Han har vandrat den långa vägen fram till offerplatsen vid sidan om sin far på Moria berg. Han är både sonen, vägen, veden, elden, altaret och offret!

Tro mig! Jag kommer att läsa på!
(Denna bloggpost tillägnas min mentor en genuin pingstvän.)

Klockan går mot natt

Rubriken är given och gäller en blåklocka fotograferad i månljus. Inte vilket månljus som helst utan början till en röd måne. (se http://www.blommar.nu)

Därför fortsätter jag med mina barndomsminnen. Nej, de kan man inte bygga en teologi på. Det vet jag. Däremot är det mycket viktigt att vara rädd om den kunskap, som gavs i barndomen.

Jag var tolv år men inte tretton när vanlige pastorn predikade i Missionskyrkan. Gunde Raneskog blev senare både distriktsföreståndare och riksdagsman. Året var 1948 och bibelkunniga visste, att Jesus skall komma tillbaka. Precis som han lovat. Först måste judarna få komma tillbaka till sitt land. Det var det som hänt. Nästa fråga var alla hot och krig de utsattes för efter den 14 maj och skulle Jesus komma tillbaka nu?

Ur den predikan kommer jag ihåg en enda mening:
”Den bästa bön vi kan be är: ”Tillkomme ditt rike!”

Det är det fortfarande. Klockan närmar sig natt. Och jag länkar till
”Tankar i natten” av LeoH

SKR-och/eller Svenska Kyrkan utlys en sorgedag

Det finns flera SOS till vårt folk och även från en socialdemokrat om de allvarliga läget i Sverige i politiken. Vi är förblindade av religionsdialog och ser inte vad vi förlorat genom vår kristna tro! Får vi inte tro på bibeln i vårt eget land?

(Bibelhänvisning till ”Klockan går mot natt” är Apg. 2:20-21)

Marias val

”Förvirrande debatter” är en av mina rubriker. Det är mäns bloggar och bara kyrkliga, kunniga. Det som gör mig mest ledsen är mina egna svagheter att vilja ha rätt och visa att andra har fel. Sofia har gett mig rätt. Vi har fått en fri vilja: ”Ja”

Hur kan då någon ägna så mycket tid åt att leta fel i P.P.Waldenströms försoningslära? Skrev han inget bra citerat från bibeln? Och fanns det inget bra uträttat bland alla kvinnliga bibelkunniga inom Örebromissionen?

Så klart att jag helst skulle vilja slippa min nyfikenhet på vad prästen Dag Sandahl skriver. Analysen fortsätter över en ruinerad kyrka.

Analysen fortsätter om kyrkans förfall. Är det kvinnornas fel?

Gärdhems kyrkoruin 2011 Gärdhems kyrkoruin

Det är bara det, att det är karlgöra att laga tak. Män har mer muskelstyrka än kvinnor och taket i Gärdhems kyrka blev inte skött. Det regnade in. Så småningom blev kyrkan förstörd. Senare blev den en ruin och var det när min klasskamrat guidade mig där sommaren år 2006. Tidigare hade det varit kyrkogårdsvandring i min hembygd Norra Björke.

Det är precis så det är. Män blir inkallade till krigstjänsgöring, om det är krig eller krig hotar. Det lär vara orsaken till att kyrkan i Gärdhem inte blev skött. När krigen var slut fanns inga pengar till restaurering. Så fick förfallet fortsätta med gamla kyrkan. Kyrka och församling har samma ord i grekiska språket. Blev församlingen skött?

Ur Lukas kapitel 11 och Svenska Folkbibelns översättning:

Jesus hos Marta och Maria
38 Medan de var på väg gick Jesus in i en by, där en kvinna som hette Marta tog emot honom i sitt hem. 39 Hon hade en syster, Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. 40 Marta däremot var helt upptagen med allt som skulle ställas i ordning, och hon gick fram och sade: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig ensam att sköta allting? Säg nu till henne att hon hjälper mig.” 41 Herren svarade henne: ”Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket. 42 Men bara ett är nödvändigt. Maria har valt den goda delen, och den skall inte tas ifrån henne”

Jag funderar mycket över vad Jesus ansåg vara det enda nödvändiga i förhållandet mellan allt som behöver göras å ena sidan och å andra sidan denna fria vilja att prioritera ett lyssnande till Jesus.

”Lär dem att hålla allt vad jag har befallt er!”
Ur Missionsbefallningen till Jesu lärjungar Matteus 28:19-20

Är det kvinnorna fel, att gudstjänstbesökarna försvunnit? Får inte jag som kvinna berätta om den undervisning, som Jesus gett mig?

Var positiv!

Det finns bara en enda gud, som kallas HERREN!
Det finns bara en enda gud, som kallade sin son ut ur Egypten!
Det finns bara ett enda tabernakel i öknen, som blev synonymt med ORDET från Gud!
Det finns bara ett enda altare, som är synonymt med sonen!
Det finns bara ett enda offer, som är synonymt med Jesus Guds son på korset!
Det finns bara en enda Gud, som kan förvandla en mask Jakob (Israel) till en skördetröska en dag!
Det finns bara en himmel, där ritningen till tabernaklet fanns från början och blev uppenbarad bland oss!
Vi såg hans härlighet och skall få se den igen!
Det finns bara en enda överstepräst, som gått in i det allra heligaste och öppnat vägen för oss till Gud!
Det finns bara EN som fullbordat lagen och varit lydig intill döden på ett kors för vår skull!
Det finns bara en enda överstepräst i himlen, som ber för oss och manar gott för oss!
Det finns ett namn givet oss i vilket vi kan bli räddade!
Hans namn är Jesus.

Lyft upp ditt huvud och var glad!

Det brutna blommar trots allt dag för dag till full blom…

En fågelskrämma

Det blir ingen Del 4 av Kökssoffan.
Det var mötet med min hembygds barndomsvänner, som satte igång alla associationer vilka som suttit på kökssoffan i mitt föräldrahem och alla barn, som haft den som sovplats på natten. Sen började jag att skämmas över mitt ironiska slut om kyrklig konst som värdefull. Som håller på att gå förlorad…

Sen dess har jag hittat en blogg av en kvinnlig präst. De var kvinnliga pastorer och präster, som jag önskade nå och trösta från början. Men misslyckades. Mina kunskaper räcker inte till. Jag har inget akademiskt språk och ingen ville ens bli facebookvän med mig. Förbittrad? En gammal käring?

Inte alls. Hur fräsch som helst och på bettet. Lite adrenalin bara…
En man skrev något om att det inte räcker som teologi med barndomsminnen. En vänlig liten känga bara. Och jag skall inte lägga mig i det jag inte begriper något om till exempel Calvin och utväljelse åt olika håll.

Storasyster lämnade landet för snart 60 år sen och fattar inte varför jag klagar på Svenska Kyrkan. Men Svenska Kyrkan är inte som våra grannar var i vår barndom och ungdom. Den har utvecklats! Och Missionskyrkan är inte som den var heller. Den dog ut och revs. Så kan man inte bära sig åt med Svenska Kyrkan bara ändra innehållet. Bara ta bort talet om Jesus som uppståndelsen och livet och enda vägen till fadern i himlen.

Nej, nu skall vi vara toleranta och ha religionsdialog. Ingen får skriva något längre på någons näsa. Ingen får påstå, att så här står det skrivet i bibeln! Du skall inga andra gudar hava jämte mig. Vem kan rabbla de gamla buden? Å andra sidan var de fel? ”Du skall icke stjäla.” Och hur var det nu med beläten? Konstigt ord. Husgudar då? Var det inte Rakel, som stal sin fars husgud, gömde den och ljög om att hon inte kunde stiga av sadeln på riddjuret? Kan konst vara viktigare i en kyrka än budskapet om Jesus som Guds son?

Bär ut eran gud i trä och sätt honom i grönsakslandet får ni se om han kan hjälpa er!

(Bäst att läsa på lite mer i bibeln, men där står det! En profet vågade driva med folket! Det behövdes. De hade övergett en mäktig, levande Gud och utvalt andra gudar.)

Hänvisning till profeten Jeremia kap 10

Himlen är här

Kvinnlig präst är modigare än manlig präst? Läs Helena Edlunds blogg här

Var inte rädd!

Var inte rädd! Det lär stå 365 gånger i bibelns texter på olika sätt. Människan har lätt för att bli orolig.

Nu är pingsten över utan någon annandag att fira. Våga se, att Herren håller sina löften genom förbund – förnyade förbund! Våga se, att Herren gjort allt som behöver göras för vår hjälp och räddning!
Det var Herren, som satte upp bågen i skyn och gav sitt löfte!
Det var Herren, som lovade Abraham en son trots att det var omöjligt! Där finns profetian om Jesus, som föddes av jungfrun Maria.
Det var Herren, som ledde en hustru till Isak, som blev en moder till Israel.
Herren höll sitt förbund med Jakob, som tjänade som slav under sju år för att få den han älskade.
Herren höll sitt förbund med Mose och Israel…

Våga se, att Herren gjort allt som behöver göras för vår räddning genom tro! Våga se, att detta gäller alla oavsett omständigheter. Den helige anden är given och vem som helst får ta emot. Vem som helst kan få en Hjälpare (advokat), som sköter vår rättssak inför Gud. (Det är visst ett juridiskt språkbruk i Rom kap 8)

Våga se, att Jesus är överallt i skrifterna! Våga vandra med honom som lever och manar gott för oss!

Absolut tystnadsplikt

Det finns mycket att skriva om ”Uppdrag granskning” och det senaste programmet. Det finns många bloggposter, som handlar om programmets vinklingar och fula målsättning. Prästernas tystnadsplikt är viktig. Prästernas plikt att tala finns inte med i debatten. De har ett uppdrag av Gud själv som förpliktigar. (Deras uppdrag är inte att mobba kvinnor.)

Tystnadsplikten får aldrig naggas i kanten

Jag blev bjuden till en prästvigning en gång i Skara domkyrka. Det var så svårt att hitta parkeringsplats i närheten. Så domkyrkan var fullsatt, när jag kom in. Det som blev det viktigaste och heligaste ögonblicken för mig var när de blivande prästerna avgav löfte inför Gud och församlingen att förkunna Guds ord. Och inget annat. Detta prästlöfte har jag kollat upp mer än en gång under årens lopp. Det löftet har jag kontrollerat även inom Missionskyrkan. Tystnadsplikt för präster och pastorer är viktig och får absolut inte brytas. Visst, men var det Jesu befallning att de skulle gå ut och tiga?

Hur skulle det vara om teamet i Uppdrag granskning for runt i kyrkorna och lyssnade på vad prästerna talar? Hur skulle det vara om folket fick mat från himlen för sin själ och slapp hemmagjorda tolkningar och vantolkningar? Skall bibeln vara på mina villkor? Skall prästerna prata bort att en brudgum i bibelns språkbruk är en man och kan förebilda Herren? Om det inte finns någon som helst utbildning angående förebilder på teologiska fakulteter, så är det väl ändå dags för det snart! Allegori hette det, när jag var ung. Det står inget i bibeln om två brudar inför Herrens altare. Det står däremot om tio jungfrur (unga kvinnor), som alla väntade på att brudgummen skulle komma och att bröllopet skulle börja.

Snart är det Pingst. Det står inget i bibeln om att den högtiden passar bäst inom Pingströrelsen.

”Men när den helige Ande kommer över eder skall ni få kraft att bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

Apg kap 1

Prästvigning148 Skara domkyrka och prästvigning med barnet i centrum

”Bäste Gunnel…”

I dessa tider av genusforskning kanske det passar att börja där. Jag har gått in på mansdominerat område. Det har jag fått sota för. Men inte av rektorn för Missionsskolan, Lidingö, William Bredberg år 1959 eller 1960. Först skrev han ett meddelande om att jag inte blivit antagen till pastorsutbildningen. Sen skrev han ett tackbrev till mig för att jag hade tagit det så bra. Jag hade skrivit tillbaka och berättade om min tolkning av hans brev:

Gud har väl en annan väg för mig då..

Tydligen har jag inte kunnat ta motgången så värst bra. Det som skrivs på nätet är offentligt. Alla mina inlägg är offentliga. Innan Sofia Camnerins avhandling var klar som heter ”Försoningens mellanrum” skrev jag till henne privat med alla mina frågor. Just därför att hon var vänlig att svara på Skutan/Bibelsamtal till andra också! Avhandlingen har blivit sågad av de lärde männen senare offentligt. Det klarar hon. Det är värre med mig, som är så snarstucken och ingen avhandling har att försvara.

Nåväl detta är inte Sofia Camnerins svar utan ett svar från en kommentator i Stefan Swärds Blogg till mig:

Bäste Gunnel! De enklaste definitionerna kan ju enkelt slås upp på wikipedia. Att titta enbart där kan ge väldigt mycket.
Däremot att analysera var dagens förkunnare står i sin teologi är desto svårare och kräver mer.
Den största utmaningen är när teologer och förkunnare tycker sig stå för en omdaning och samtidigt ser sig som bibeltrogna. Som exempel: Att analysera var P.P Waldenström står någonstans har varit en svår utmaning för den som försökt för han var också en omdanare, där han tyckte det dogmatiska tagit överhanden och då plockade teologi lite här och var. Dessutom blev han oerhört missuppfattad i sitt eget tycke. Inte helt olikt dagens situation med andra ord 🙂

Det svaret uppskattar jag och slapp ju att bli kallad ”hen”. Utvecklingen går framåt. Jag har kvar mitt temperament. Det är ärftligt från min fars sida. Prästgenen som jag fått är som sagt från mors sida. Senaste kyrkoherden lever inte heller. Hans generation har dött ut. Min morbror slapp att uppleva Jonas Gardells egen teologi ”OM GUD” eller ”OM JESUS”.

Bifogar senaste fotot av mig, som visar på vad jag kunde ha varit, om inte alla drömmar slagits i spillror år 1956. Fotograf är projektledaren på Gyllenkroken, Göteborg: Annica Engström

20140528_193326_resized Barnbarnsbarn kunde det ha varit

Försoning till livs

Här kommer en fortsättning på ”Försoning till döds”. Det är möjligt, att det går att hitta bättre rubrik längre fram. Som det nu är får den stå.

Min far var försonad ända till sista andetaget och höll fast vid den bibelundervisning han fått redan som barn. Hans söndagsskollärare hette Svensson. Söndagsskolan hölls i hans föräldrahem i finrummet. Det fanns inga andra rum att välja bland. Där bar de in små bockar och plank att sitta på söndagsmorgonen för alla barnen. Barnen från andra hem väntade redan medan pappas familj åt frukost. De var så ivriga att komma in. Det fanns ingen konkurrens med annan information.

Som sagt och skrivet. Jag fattar inte skillnaden mellan objektiv och subjektiv försoningslära! Det gjorde inte min far heller. Det var aldrig aktuellt. När prövningarna kom tog de sig igenom allt med Guds hjälp. Över det tomma korset i Missionskyrkan i min barndom fanns texten: Gud är kärlek. Vid en ommålning av väggarna kom den aldrig tillbaka.

Försoning till livs har jag varit med om hela mitt långa liv. Så nu bjuder jag på färskaste fotot från Gyllenkroken, Göteborg från den 28 maj – i nästa bloggpost. Det är samma fotograf som tog upp min berättelse den 12 september 2013 på före detta Restad Sjukhus, Vänersborg. Annica Engström är projekledare och visade filmen:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt” vid tre tillfällen den 28 maj på Gyllenkroken.

Mor Anna

Huvudpersonen i filmen är förutom mitt berättande ”jag” min mor, som skrivit på ansökan om vård för mig. Jag var inte myndig den 5 sept år 1956. Det finns en mor också som levde i försoningen ända till sista andetaget. Det sista andetaget hördes knappast enligt min bror. Mor Anna kunde heller inte skillnaden på objektiv och subjektiv försoningslära under sin långa livstid. I hennes uppväxt fanns inget fotografi i finrummet på C.O.Rosenius. Där fanns det bara ett stort på P.Waldenström på en vägg och en förstoring av storasyster och hennes man på en annan.

Skall det vara nödvändigt att göra allt så komplicerat för mig på ålderns dag med systematisk teologi? Se tidigare länkar till problemen. Min morfar ville läsa till präst men det fick han inte. Storebror hade drunknat innan han tog studenten. Detta trauma finns mellan mångas rader i ”brefven” och morfars anteckningar. Pennalism skulle visst upphöra på det läroverk, där storebror gått. Senare.

Senare. Ja, det är mycket som vi kan skjuta upp och tänker ta itu med senare. Det är så obehagligt att tänka på det nu. Detta med mobbning till exempel. Många barn går till skolan med en klump i magen eller vägrar till slut att gå dit. Det är inte mitt problem. Mitt problem är hur jag skall kunna få ihop det allt som jag läst i de teologiskt lärdes bloggar om försoning. Som om det är väsentligt?

Skall den vara objektiv eller subjektiv? Skall jag kunna få predika någon mer gång i livet i någon Missionskyrka om försoningens hemlighet? Visst är filmen bra:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt” men det är ingenting jämfört med att få ha en relation till honom som viskade sitt ”bliv” och ville mening i mitt liv.

Inte kan väl alla Missionskyrkor försvinna på en gång? Han (Jesus) har försonat oss med Gud! Det är stort och behöver sägas även i Equmeniakyrkor. Han (Jesus) har försonat mig med mig själv och mitt trauma från år 1956.

Psykiatrisk sjukvård behöver kunskapen om försoning också tycker nog jag.