Nu har jag haft ett återfall och läst de tre männens bloggar. Jag skulle ju inte besöka dem mer, därför att de inte skriver, som jag önskar av pastorer och präster. Så jag måste ha någon att skylla på. Mitt bibelreferat är inte bättre än deras. Jag skriver om annat minsann och skyller på männen, som borde förkunna Guds ord och inget annat. Om det måste vara en man, som enbart fått detta i uppdrag!
Idag var det riktigt intressant i ”Bloggardag”. Till och med kommentarerna var perfekta i min smak. Det är de inte i Mikael Karlendals blogg. Där är det samma två, som återkommer oavsett vad Mikael Karlendal tar upp för ämne – samma två som hamnar i var sitt dike och angriper varandra. Som bekant angriper jag själv Svenska Kyrkan, lägger mig i vad Stefan Swärd skriver om EFK (Evangeliska Frikyrkan) och taggar igång på pingstvänner, som angriper ”missionare”.
Sen september har jag bloggat om sinnesjukhusvården förr och rör mig bland brukare som i dagens situation kämpar sin egen kamp för att få vara en del av samhället med hälsa och arbete. Det är ingen status att vara ett ”psykfall” bli missförstådd och undervärderad. Där kommer filmen in om den kvinnliga prästen, som blev alkoholist, förskingrare och dog i misär. Där kommer analysen in om orsak och verkan. Där kommer tanken på mobbning in. Där kommer alla möjliga förklaringar in. Följ prästen Dag Sandahls inlägg och kommentarerna här. Vi behöver en syndabock!
Alkohol är beroendeframkallande. Facebook är beroendeframkallande. Debatter är beroendeframkallande för min del. Hellre det än att läsa bibeln, som jag tycker att präster och pastorer behöver göra :-).
Som om jag inte behöver någon att skylla på! Som om inte jag behöver både en och två syndabockar att placera min synd på! För det behövs två enligt bibeln. Enligt bibelförklaring av äldre, finare årgång placeras synden på den ena, som måste dö och blodet föras ända in i det allra heligaste och en där synden placeras och bocken måste bära synden så långt bort i öknen som möjligt – i ofruktbarhetens område Asasel – så långt bort från den Helige som möjligt och så långt bort från mig själv som möjligt.
Studera detta i 3 Mosebok kapitel 16 och i hela bibeln om syndernas förlåtelse genom Jesu blod. Ingen mer än Jesus klarar att vara en syndabock och bära andras skulder.
Dokumentären om kvinnliga prästen Inger Svensson
Gunnels plats i rymden 
Riktigt bra skrivet. Tack!
Det är lite ensamt här, Carolina Johansson. Tack för ditt besök! Jag fattar inte uppfattningen, att enbart män kan ha ämbetet som förkunnare med förklaringen, att Jesus var man. Då påminner ju den tanken om ersättningsteologin – församlingen som ersätter Israel.
Jag är inte lika bibelkunnig som du är men har följt en av de bloggarna du refererar till, Dag Sandahls, och i det fann jag det du skrev befriande. Bara Kristus kan, och det är så otroligt viktigt att ta till sig, föra tillbaka till. Kristus, tänker jag mig, som Människa, inte som Kön. Jag håller med dig. Jesus var människa, sann människa.
Carolina, jag saknar ”Fjärde väggen” fortfarande. I Sofias debatter fanns du och andra med intresse för Kyrkan som församling. Där det stod ”församling” i NT står det ”kyrka” nu. Det är inte bra. Associationerna går till byggnader och tomma kyrkor eller fungerande församlingar i den eller den staden mera. Sofia hade mycket om funktionerna inom Svenska Kyrkan som institution. Det var huvudet på spiken om förhållandet mellan prästen och musiken t.ex. Jag är uppvuxen i en så liten missionsförsamling på landet att varje medlem kunde få göra allt utan att gå in på varandras område. Där var inget maktmissbruk att prästen delar ut förlåtelsen och välsignelsen i någon ritual.