Kategori: Vägen valde mig

Nyckeln till dödsriket

Skriv, skrivare, skriv…Min dikt gäller en konung! Min skrivare är en snabb penna. Orden går inte att hejda! Orden finns i boken i huset, som blev mitt hem. Orden finns i boken, som fanns i morfarfars hem och morfars. Orden finns i boken, som fanns i farfar och farmors hem…Jag vaknade och de bubblade inom mig. Ibland i fel ordning. Då är det bara att kontrollera. Hur står det egentligen? Hur står det i senaste översättningen? Hur står det i Olle i Aspets bibel med den gamla stilen?

Det är inte bara jag, som orden flödar ur. Det är inte bara jag, som skriver. Min bok kom ut den 17 september 2011 och började med en hänvisning till målet för mitt skrivande. Fast om jag hade bibelcitat från början, så skulle jag tappa intresserade läsare, fick jag höra. Vem vill gå och leta efter en bibel, om det finns någon? Vem vill leta upp var citatet kan finnas?

Jag vaknade och börjar om igen på en fortsättning:
Skriv, skrivare skriv! Min dikt gäller en konung…!

”Att du inte lämnar det bakom dig! Det är ju över 50 år sen!”

Ja, vad gör jag, när det finns andra, som kommer ihåg från andra hållet? Det finns ju andra, som tvingas berätta sin historia! Så nu tar jag mig friheten att citera Anneli Jäderholm från Facebook igår:

”JAG VILL BERÄTTA – Artikel i DN är klar och publiceras någon dag den här veckan. Läser ni så ge mig en hint! Jag har gjort allt jag kan för att beskriva min upplevelse och känsla. Precis allt! Idag fick jag den bästa present jag någonsin fått. En bältesnyckel som har sina anor ända från 1970 talet! Symboliken gör mig mycket rörd och sentimental. Mannen som gav mig den hade bältat patienter i trettio år men först i mötet med mig påmints om att det var människor han bältat! Kära vänner! mötet mellan människor är undergörande! Delandet- KÄNSLAN och UPLLEVELSEN. Jag beundrar hans mod, styrka att så rakryggat och ärligt möta mig. Låt det sprida ett ljus över framtiden.”

Vad har detta med med min konung att göra?. Jo han fanns i huset, som blev mitt hem, innan jag kom dit. Han fanns långt, långt tillbaka i tiden och hade nycklarna till dödsriket och har dem kvar. Han kan låsa upp den värst fjättrade människan eller den som är bunden av silkesfina trådar.

Jag vet vad jag skriver om. Jag vet vem jag vill ge min hyllning för hans makt, att befria från dödens grepp. Han är med i dödsskuggans dal. Han är med i varenda situation och kan hjälpa om han får.

Min dikt gäller en konung! Hans ord gäller idag också att aldrig överge oss utan att ge oss en Hjälpare (försvarsadvokat). Det står i presens. Han skall påminna oss om vad han lovat. Det står i boken, som fanns i huset, som blev mitt hem. Boken följde med till olika hus, där jag bott. Boken ligger på mitt köksbord oöppnad ännu. Jag vet, att i den finns beskrivningen av min vän skönare än tio tusen.

En bältesnycket inom mentalsjukvårdenBilden av den nyckel Anneli fick som gåva

Dubbelbokad

Idag skulle jag kunnat vara dubbelbokad. Det låter positivt i mina öron, som brukar ha vit almanacka. En dag är röd förstås och då är jag alltid bokad för gudstjänst. Det skulle inte falla mig in att kalla mig bänknötare, för att inte just jag får sjunga solo.

Om inte om hade varit, så hade jag varit dubbelbokad idag. Det är något visst med det, att vara så efterfrågad från olika håll och dessutom ha så mycket omkring sig, att jag inte vet vad jag lovat komma till. Om jag haft pengar, skulle jag haft kvar min gamla Volvo. Om jag inte varit så rörelsehindrad skulle jag kunna vara lite överallt dessutom.
Tyvärr. Till och med det kan låta bra. Tyvärr var jag redan inbokad!

Jag kunde ha varit dubbelbokad idag om inte om funnits. Om inte han som bjudit mig en gång varit en liten lintott på 4 år, som just hade förlorat sin pappa och jag aldrig kan glömma den begravningen i min hembygds kyrka eller klockringningen! Om bara jag haft pengar…om bara jag inte varit så handikappad, då hade jag varit dubbelbokad idag. Jag kunde ha varit med i min hembygds församlingshem för att få titta på gamla svart/vita bilder från förr. Lintotten en gång har blivit vuxen men kan aldrig bli så gammal som jag är nu. Både han och jag kan mycket om svart/vitt.

År 1998 hade vi en hemvändardag med början i kyrkan och gudstjänst. På kvällen åt vi allra närmaste grannarna middag tillsammans. Vi hann bara sätta oss för att ha roligt tillsammns som i barndomen och ungdomen förrän en sa:
”Jag vill passa på att be dig, Gunnel, om förlåtelse för att du inte fick vara med oss, när vi var små!”
Sen berättade hon om min stränge pappa, som sagt till henne med sin skarpa blick. Hur glömmer jag detta utanförskap, när jag var liten eller ung? Å andra sidan fanns det alltid gamla att hälsa på och sitta hos…

Idag kunde jag ha varit dubbelbokad och fått maila ett tyvärr. Jag är bjuden åt fler håll och prioriterar. Nej, det behöver jag ju inte säga, när jag ändå ingen bil har…

Carina Ikonen Nilsson har rekommenderat en bok, där hon medverkar:

”Varför vill ingen leka med Dennis och Stina?”

Boken handlar om barn med ADHD, som inte får vara med. När jag läst den kommer jag att blogga mera. Carina är en av alla, som inte fått vara med som barn och heller inte fått någon förklaring förrän egna barnet hade samma problematik.
Jag för min del är inte odiagnostiserad minsann men vill inte ha diagnoserna. Nog om min bok:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt”

Idag tänker jag besöka Gyllenkroken i Göteborg och prioritera deras mat och gemenskap. Än så länge är jag med i (H)järnkoll även om jag inte får sjunga solo.

Gunnel i samtal med Folke på Hemvändardag Foto: Tore Welén

Gilla

Hur farligt är det egentligen med Facebook? ”Storebror ser dig!” Och hur mycket information går det att samla in via datorer? Vad händer med mitt impulsiva klickade på ”Gilla” och vad gillar jag då? Ja, kaffe tidigt på morgonen!
En dag kom frågan från en go´ vän eller påståendet, att jag klickar mycket Gilla på en viss person.

Ja, då måste jag tänka till och fråga mig vad det är jag gillar. Kan jag följa upp hur detta tolkas eller misstolkas. Bara en i min församling har klickat på ”Gilla” på det jag skriver. Betyder det, att de i församlingen inte ser mig eller ogillar mitt nya engagemang i Hjärnkoll?

Så nu klickar jag på ”Gilla”, att det skall bli en Jesusmanifestation i Stockholm idag. Jag klickar ”Gilla” på tidningen Dagen, som tidigare år gett oss så fina bilder över uppslutningen och berättelser i text. Hoppas någon annan stockholmstidning fattar hur stort detta är, att det finns Jesustroende kvar i Sverige i tusentals i olika färger och traditioner med olika språk.

Vi är många som tror på Jesus som vår ende Frälsare

En ny dag

En ny dag med ny nåd från Gud. Som om den nåden inte fanns igår, när det bara regnade och allt kändes så trögt och tråkigt. Och kvällen innan dess mötte jag en man, som ville samtala och bjuda på ett traktat. Han hade fem olika, så jag blev inte påtvingad något. Jag kunde få välja själv och valde i så fall hans traktat om Jesus.
I så fall…
Därmed var samtalet igång och slutade med att han föreslog, att den av oss, som inte ljög skulle uttala förbannelse över den som talade osanning.

Då kände jag igen mannen och gick därifrån. Först fick han veta, att det inte går, för jag lever under blodets beskydd och Jesus är Guds son.
Det handlade inte om något samtal. Det var två olika religioner. Hans islam mötte min gudsfruktan. Det är inte olika språk och samme Gud.

En Blogg skall vara spontan och jag skriver direkt fritt ur minnet. Sen kollar jag var det står, som jag hänvisat till. Det kan jag inte ur minnet och inte någon senare bibelöversättning. Tyvärr. Nu gäller det fortsättning på min frustration över de som får lång universitetsutbildning till arbetet som förkunnare. Men vad hjälper det att vara frustrerad, när ingen vill ha ett samtal? Då är det bara att upprepa för sig själv ”medan det ännu var mörkt” eller ”innan solen hade gått upp”…

Det låter som en paradox, att såren är oläkliga enligt Herren och att samme Herre påstår, att han vill läka såren. Skadan är oläklig och ingen tar sig an skadan. Vilken hopplös situation! Det går ju inte att backa i tiden och få något ogjort! Om finns men det hjälper inte.

Om ändå Israels folk hade fattat profetian om ormen, som skulle hängas upp på en påle, så hade det aldrig blivit en avgud i senare generationer!
Om Israels folk inte hade haft sådan respekt för Herren, så hade vi inte haft historien om ormen!

Men nu har vi den sammanlagda historien om honom, som krossade ormens huvud och vann en evig seger på ett kors. Förbannelsens trä var en påle, där all synd spikades genom Guds sons händer och fötter för hela världens skull. Skuldbrevet revs i sönder och visades för alla som vill se det.

En ny dag med ny nåd oavsett att det regnar igen. Guds nåd är det att det inte är ute med oss.

P.S. Om någon vill följa mina tankegångar och se själv vad det står att läsa om ormen, som vår fiende så hänvisar jag till:
1 Mos 3:15
Adam och Eva fick lyssna på Skaparen eller ormen av fri vilja.
Israels folk fick lära sig lyssna till Herren i öknen eller ta konsekvenserna av sin olydnad 4 Mos kap 21 och möjlighet till helande.
Efter några generationer var Guds under bortglömda och undret med kopparormen upphängd på en påle blev en avgud kallad Nehustan
2 Kungaboken kap 18:4
Jesus hänvisar till händelsen från början. Det går att läsa om i Joh.kap 3:14-15
I Galaterbrevet står det att läsa om förbannelsen och befrielsen
Gal.kap 3 och i Kolosserbrevet kap 2:13-14. Skadan är oläklig men det finns läkedom i Jesu sår. Där är paradoxen. D.S.

Dialog

Här kommer länken till Kyrkans tidning. I senaste kommentaren kommer det tydligt fram vilket budskap som bör bort:

Jesus dog för våra synder på ett kors!

Om det inte finns några synder, så kan jag förstå, att det ser ut som att Gud är grym mot sin son. Om det ordnar sig till slut för alla efter döden, så kan jag fatta, att det ser ut som att Gud är grym mot sin son.

Om det går att hitta på egna tolkningar och skaffa egna gudsbilder, så förstår jag, att det blir komplicerat utan bibelns sammanlagda förkunnelse.

Därför behövs präster och pastorer, som kan förklara sammanhangen! Därför behövs det allmänna prästadömet, som kan berätta om Jesu uppdrag på jorden! Därför behövs även kvinnor!

Vi behöver få samtala om vad vi tror på och varför

En enda väg

Är det högmod hos mig, att jag önskar en kommentar från någon kändis i den teologiska världen?
Före påsk vågade jag skriva ett mail till pastor Niklas Piensoho, Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och fråga efter ett manus. Jag vet, att pastorer har datorer. Jag vet, att pastorer måste förbereda sina predikningar. Jag vet, att det är svårt på kort tid, att förklara varför Jesus måste dö för våra synder. Nu är påsken över med påminnelsen om blodigt offer.

Det kom inget svar. År 2000 var jag så naiv, att jag trodde att någon av fem olika pastorer från olika samfund skulle svara på min fråga per brev om vad teologi är för något.
Ingen svarade. Jag hade lyssnat på den lärde teol.dr. Krister Brandt och vågat ställa en fråga i ett offentligt sammanhang. Frågorna haglade över mig i stället offentligt. Det kan inte jag svara på hur lärda män diskuterat på 300-talet efter Kristus!

I debatter på nätet om kristen tro har det tydligen varit viktigt att få in motparten i ett hörn och så en diagnos. Fundamentalist. Ja visst! Omöjlig att samtala med!

Det är bara det, att då visste inte jag vad en fundamentalist är för något. En språklärare fick hjälpa mig med ordets betydelse. Fundament betyder grund.

Så bra då! Jag har en grund för min tro och trosbekännelsen, som jag fortfarande kan utantill. Den håller. Det är kortast tänkbara sammanfattning av bibelns lära. Där finns allt det som ifrågasätts i debatter. Hur det gick till och hur det skall gå i framtiden. Jag har ledsnat totalt på debatter om kristen tro och stannar inte i något hörn och skäms över min tro på bibeln som summan av Guds ord.

Allt som behöver göras för att vi skall kunna nå Gud alltings Skapare är redan gjort genom sonen. Han var till innan jordens grund var lagd. Han var till före Abraham står det skrivet. Han var till före Noa. Och efter detta finns det bara en enda väg att nå Gud och det är genom Jesus Kristus Guds son.

Vi som förkunnar skall få en strängare dom och där är jag med också som kvinna. Det går inte att glida på orden och ge dem en annan innebörd. Jag rekommenderar inte Seglora smedja eller Kyrkans tidning!

Dubbla budskap

En barnpsykolog skrev en gång, att det finns inget, som skadar barn mer än dubbla budskap.
Hur är det nu med Göteborgs-Postens journalister? Hur var det före jul med helsidor om drickandet, som inte var så farligt för barnens skull? Det var inte bara en artikel!
Och nu kommer den ena helsidan efter den andra om öppen langning och spritbussar vid Stigs center på Hisingen.
Och polisen gör inget!
En gång hörde jag en mamma ropa med silkeslen röst till sin 6-åring:
”Vad är det älskling?”
Bara några år senare till samma barn:
”Jag hatar dig! Jag mördar dig!”

Är det inte i den stilen som journalisterna uttryckt sin kärlek till spriten före jul (eller var det objektivt) och avsky nu efter jul?

Hur var det när Göteborgs politiker friade till Räddningsmissionen och köpte behandlingsplatser för alkoholister? Det lät inte på samma sätt tidigare, när Klippans ungkarlshotell byggdes. Då stod det mycket att läsa om integritet. Det var självklart, att den boende som ville dricka sin alkohol skulle få ha med sin flaska. Allt annat var intrång i integriteten. Antagligen en syftning till Fyrbåksexpressens fina arbete där Bertil Krook eller Jim Simonsson bad att få ha den eventuella flaskan på expeditionen till nästa morgon. Utanför tåget kunde ingen lägga sig i drickandet.
På 70-talet kom pockettidningen ”R” med ett nummer som hette:

”Med Jesus i vårdsvängen”

Det kanske inte är så dumt med raka budskap och sanning? Det var det ”Sten Jesus” hade mött och blivit totalt upprättad. Sen ville han hjälpa andra som sov under presenningar med flaskan som enda tröst. Han hade mött bättre tröst och ett helande.

Det är nog dags med lite historia om brännvin och 1800-tal och väckelse. Hade kvinnorna druckit som männen gjorde, så hade Sverige gått under enligt en alkoholforskare. Då höll kvinnorna uppe hemmen.

Det skulle vara bra om prästen Dag Sandahl ville förklara sig, vad han menar med väckelsesånger och splittring från Svenska Kyrkan. Det är som att någon känd man inte kan tänka sig att skriva i någon annans Blogg. Här är det sällan någon kommentar hur jag än försöker provocera. Det gäller ju även pastor Torsten Åhman och Stefan Swärd. Helvetet finns här på jorden för många människor inte minst oskyldiga barn.

Det är inte farligt med olika uppfattningar. Sanningen skall göra oss fria enligt Jesus.

Våga tala om psykisk ohälsa

Idag är en särskild dag för manifestationer över hela landet.

”Våga tala om psykisk ohälsa!”

Christina Ahl skriver:
”BRYT TYSTNADEN!
Nu är det dags igen! Den årliga (H)järnkollskampanjen torsdag 3 maj! Över hela landet pågår aktiviteter för att öka kunskapen och påverka attityder kring psykisk hälsa och ohälsa.

Göteborg – manifestation med tältsamtal 3 MAJ
Hjärnkolls ambassadörer arrangerar samtalsgrupper i ett tält vid hotell Avalon.
Plats: Korsningen Vallgatan, Östra Larmgatan, Östra Hamngatan, framför hotell Avalon
Tid: kl. 10-14”

Ifjol snöade det för fullt denna dag på morgonen innan så många röda ballonger gick i luften…de svarta ballongerna hade budskap om fördomar om psykiskt sjuka eller om personer med neuropsykiatriska handikapp. De fördomarna skulle stickas hål på. De föll till marken. Det positiva budskapen skulle lysa rött.
Efteråt kom en kastvind i Göteborg och lyfte undan hela tältet och det haglade för fullt. Full dramatik. Idag är en ny chans.
”Våga tala om psykisk ohälsa!”

Vem vill läsa gamla Göteborgs-Posten? Jag fick fyra tidningar på en gång igår och budskapet var värre än någonsin. ”Våga tala om psykisk ohälsa!” Helt ogenerat görs reklam om drickande och jag är moralist så klart som varnar! Nu var det sida upp och sida ner om langning och smuggelsprit och i vanlig ordning gäller det att hitta en syndabock.

”Polisen struntar i spritbussarna!”

Inte nog med det för min del. Jag läser den kände prästen Dag Sandahls Blogg och tycker mig se, att han saknar respekt för den väckelse, som drog fram på 1800-talet i Sverige. Hela Sveriges befolkning var ju nersupna inklusive präster och klockare! Och så skriva om splittring på grund av tolkning av bibeltexter!

Nu blir jag riktigt taggad! Är det 20 år sen som Erik Edin predikade i Smyrnakyrkan i Göteborg och vädjade till församlingsmedlemmarna att låta bli alkohol med tanke på alla som varit alkoholister? Jag trodde inte mina öron! Skall pingstvänner behöva uppmanas att låta bli alkohol?

Ef 5:15-18
”Se alltså noga upp med hur ni lever, inte som ovisa människor utan som visa. Ta väl vara på den tid som är kvar, ty dagarna är onda. Var därför aldrig oförståndiga, utan sök förstå vad som är Herrens vilja. Berusa er inte med vin, där börjar lastbarheten, utan låt er uppfyllas av ande…”

Visst är det märkligt med bara en mening ur bibeln? Den som dricker vill ha avkoppling och komma i bättre sinnesstämning och få bättre självkänsla. En del måste ta lite för att våga träffa andra – måste ta lite före festen – måste ta lite dagen efter när depressionen kommer – en del drömmer om nästa tillfälle…
Och i en och samma mening visar bibelns budskap på att detta vi längtar efter av fest, avkoppling, självkänsla och glädje kan den helige Ande ge oss.
Bara ta emot gratis.

Dag Sandahl om väckelsen på 1800-talet

Den 3 maj 2011 från mitt fönster

Huset som blev ett hem

I huset som blev mitt hem bodde redan sorgen och glädjen tillsammans. Där bodde döden, som en naturlig fortsättning av livet eller som ett hot. Där bodde livet som en möjlighet. Det var ganska trångbott redan, när jag anlände. Pappa hade köpt huset år 1920. Själv kom han till stationssamhället året innan. Det var just därför han kommit. Järnvägen mellan Nossebro och Trollhättan var klar och de unga satsade på industrier, gifte sig och byggde sina hus. Husen som skulle bli hem för kommande generation. Det var en ungdomlig entusiasm och våghalsighet till och med. Det var inga gränser för företagsamheten ser det ut som med facit i hand. Min pappa hade inte kommit då. Min pappa var inte orsak till den stora depressionen på 30-talet eller till att möbelfabriken brann ner. De andra runt omkring var heller inte orsak till detta. De måste bara överleva och gjorde det också.

På den tiden då jag kom till Norra Björke var det inte aktuellt att tala om barnet i gram och längd förutom kön. Barnmorskorna hade en Bessmans våg och vägde i precis som en fiskhandlare vägde fisk. Alla mina äldre syskon är födda hemma i sängkammaren. Det är bara jag som kommer från Trollhättan, som en enda stor överraskning. Min mamma var så trött och smal och vägde visst bara 45 kg som minst. Det syntes heller inte på henne, att det skulle bli en till i huset att mätta och passa. Den berättelsen kommer att upprepas via storebrors version.

Gång på gång har jag fått frågan:
”Men varför lägger du inte detta bakom dig? Det är ju ändå 50 år sen och över det! Att du inte går vidare!”
Detta ”det” gäller inte huset, som blev mitt hem. Detta ”det” var nästan det enda i den berättelse, som jag skrivit ner tidigare. Några av mina läsare ville inte ha detta ”det” utan en början på historien. Några läsare ville inte ha detta ”det” och sen ett skutt på 50 år, där nästan inget har hänt för att sluta med hur jag tvingades ta itu med ”det”. Och hur det har plågat mig från och till under alla 50 åren och styrt mina tankar.
Var det så lyckat att bära det ensam med påtvingad tystnadsplikt? Är det så lyckat, att få vara ögonvittne men inget få säga?

Snart finns det inga ögonvittnen kvar om jag också tiger med ”det”. Och varför lyssnade ingen på pigan i huset, som var så deprimerad men ändå kom varje sommar till Norra Björke för att få träffa min mor Anna? Eller varför lyssnade inte jag bättre på de gamle, som fanns där före min tid?

(Prov på ett första kapitel, när jag skriver om boken:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt”)

Kristen eller muslim

Kristen eller muslim – det är frågan. Vän eller fiende är en annan fråga då.
Bibeln säger, att det var i Antiochia, som lärjungarna första gången kallades kristna:

Apost 11:26
och när han hade funnit honom tog han honom med sig till Antiochia. Där kom de sedan att vara tillsammans i församlingen ett helt år och kunde undervisa en avsevärd mängd. Och det var i Antiochia som lärjungarna för första gången fick heta kristna.

Det går att tidsbestämma. Det går att härleda ”kristen” till förhållandet till Kristus. Språket är grekiska som grundtext och Kristus betyder = den smorde (som jag fattat det). Kristen föds man inte till. Det blir man i förhållande till läran om Kristus som Guds son och inte bara läran om en stor profet.

Det går att tidsbestämma Abrahams söner också Ismael och Isak. Ismael är född på ett biologiskt, naturligt sätt genom en ung kvinna utanför äktenskapet. Isak är född enligt ett orimligt löfte från Gud, att Sara skulle bli havande och föda en son. Då var Sara 90 år gammal.
Inte ens detta faktum skapar två olika religioner bland många andra vid den tiden.

Om vi är 2000 år före eller efter Kristus, så är förhållingssättet till bibelns förkunnelse ändå avgörande. Det avgörande är inte om någon är född i Norge eller Sverige för att kallas kristen.

Det är dags att skaffa bibelkunskap om historien. Det är farligt, att vara utan historien. Vi har inte olivträd i Sverige men fattar ändå bildspåket om rot och stam och grenar och frukt. Rättegången i Oslo nu angår en man, som inte är rotad i Gud och Kristus. Hatet har ett annat rotsystem. Hatet ger en annan frukt. Många muslimer är rotade i Gud och Kristus. I respektive hemland kan det vara förenat med livsfara att lämna sin gamla religion och konvertera till Kristendom.

Gudsfruktan är vishetens begynnelse. Kriminella gängmedlemmar fruktar sin ledare med all orsak. Att ha gudsfruktan innebär tillit och förtröstan på en Gud som har makt att leda sitt folk genom alla tider och alla omständigheter.

1 Joh 4:13-16
Han har gett oss sin ande, och därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss. Vi har sett och kan vittna om att Fadern har sänt sin son att rädda världen. Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.
Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom.

En människa som är rotad i Gud och Kristus behöver inte vara rädd. Gud är större än all ondska.
En muslim som är rotad i Gud och Kristus behöver heller inte frukta. Välsigna Israel, som gett oss möjlighet att lära känna urtidens Gud!

1 Joh 4:17-18
I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet.

Under fyrtio dagar…

Luften gick ur mig efter debatten mellan pastorerna Stefan Swärd och Torsten Åhman. Den kände Sigfrid Deminger och lika kände Siewert Öholm skulle lämna frikyrkan för Svenska Kyrkan. Hur många dagar kommer detta att debatteras i tidningen Dagen?

Apost 1:3
Han (Jesus) framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike.

I bibeln finns det uttryck, som återkommer angående viktig information. Till exempel ”under fyrtio dagar”. Bibelns budskap hör ihop från pärm till pärm. Inget skall tas bort eller läggas till av vad Gud gjort för oss genom sin son. Det är ingen sekt, som talar speciellt om blodet och offret! Det är den röda tråden genom hela bibeln. Att leva under blodets beskydd är beprövat under alla tider.
2 Mos 12:13
Och blodet skall vara ett tecken, er till räddning, på de hus i vilka ni är. Ty när jag ser blodet, skall jag gå förbi er. Och ingen hemsökelse skall drabba er med fördärv, när jag slår Egyptens land.

Nattvarden instiftades under fångenskapen i Egypten. Lammet som slaktades och blodet, som skulle strykas på dörrposten var ett skydd mot döden. Det var ett tecken på skillnaden mellan Egyptens gudar och ende gudens makt i tid och evighet. Makt att befria ur fångenskap. Makt att bevara ett folk. Makt att rädda ur eld och vatten.

Så när påsken är över med alla sina blodiga texter, så är sanningen orubblig ändå att Jesus dog för våra synder på ett kors. En gång för alla gav hans sitt liv som offer. Något annat syndoffer behövs inte. Han är den ende som håller att lägga skulden på. Han är vår syndabock!

Lammet i 2 Mosebok kapitel 12 förvandlades till en herde senare i historien i Davids kamp mot Goljat. Det går att läsa om i 1 Samuelsboken kapitel 17. Under fyrtio dagar hånade Goljat Israels Gud.
1 Sam 17:8-11
Goljat gjorde halt och ropade bort mot de israelitiska leden: ”Varför ställer ni upp till strid? Jag är filisteernas man och ni Sauls tjänare. Utse någon på er sida som får komma ner till mig. Om han är stark nog att kämpa mot mig och dödar mig, så blir vi era slavar. Men om jag vinner och dödar honom, då blir ni våra slavar och tjänar oss.” Och han fortsatte: ”Jag utmanar Israels här: Skicka fram en man som kan kämpa med mig.” När Saul och alla israeliterna hörde filisténs utmaning blev de utom sig av skräck.
1 Sam 17:16
Morgon och kväll i fyrtio dagars tid steg filistén fram och ställde sig där.

Profetian går i uppfyllelse i Jesu kamp mot Djävulen under 40 dagar i öknen.
Luk 4:1-2
Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig.

Profetian kommer att gå i uppfyllelse i himlen. Där kommer lammet, som blev en herde att visa sig! Där kommer hela historien att synas!
Upp 7:17
Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem fram till livets vattenkällor, och Gud skall torka alla tårar från deras ögon.”

Danielsboken profeterar framåt i tiden och Uppenbarelseboken talar om att allt gick i uppfyllelse, som var sagt genom profeterna. Svårt att förstå.
Ja.
Därför blev den helige Anden given som hjälp.

Under fyrtio dagar skall den som vill påminnas om en Jesus, som lämnat dödsriket och uppstått. Den som vill kan läsa om tiden mellan Jesu död och Jesu himmelsfärd hur han visade sig olika gånger för lärjungarna.

Så enkelt att få en tro som gåva – gratis som lär betyda nåd! Tron kanske börjar liten som ett senapskorn. Ändå finns förmågan att växa. Livet finns genom hans död. Vetekornet som föll i jorden och dog har gett en skörd och kommer att göra det.

Teologisk debatt om livet efter detta

Kivens icke på vägen

Dagens funderingar…

Kivens icke på vägen

Detta är en uppmaning till mig själv först och främst. Sen är jag tacksam över att ha haft Berthil Paulsson som lärare i själavård, när jag var 19 år gammal. Han sa bland annat, att vi som gick evangelist och bibelkursen inte skulle stå efter att få förtroenden.
”De kan bli så tunga att bära!”
Ett råd jag tog fasta på. Han varnade också för kaffedrickande. Tyvärr brydde jag mig inte om den varningen.

Sigfrid Deminger hade en offentlig debatt med författaren Gunnel Enby på stadsbiblioteket i Göteborg i ämnet. ”Är Gud rättvis”
Den debatten som väl var för 30 år sen är jag glad över än. Nu vet jag, att det heter apologetik som Deminger behärskade med tanke på Gamla Testamentets Gud.

Nu tar jag nog bloggpaus.