Kategori: Vägen valde mig

Våga tala om psykisk ohälsa

Idag är en särskild dag för manifestationer över hela landet.

”Våga tala om psykisk ohälsa!”

Christina Ahl skriver:
”BRYT TYSTNADEN!
Nu är det dags igen! Den årliga (H)järnkollskampanjen torsdag 3 maj! Över hela landet pågår aktiviteter för att öka kunskapen och påverka attityder kring psykisk hälsa och ohälsa.

Göteborg – manifestation med tältsamtal 3 MAJ
Hjärnkolls ambassadörer arrangerar samtalsgrupper i ett tält vid hotell Avalon.
Plats: Korsningen Vallgatan, Östra Larmgatan, Östra Hamngatan, framför hotell Avalon
Tid: kl. 10-14”

Ifjol snöade det för fullt denna dag på morgonen innan så många röda ballonger gick i luften…de svarta ballongerna hade budskap om fördomar om psykiskt sjuka eller om personer med neuropsykiatriska handikapp. De fördomarna skulle stickas hål på. De föll till marken. Det positiva budskapen skulle lysa rött.
Efteråt kom en kastvind i Göteborg och lyfte undan hela tältet och det haglade för fullt. Full dramatik. Idag är en ny chans.
”Våga tala om psykisk ohälsa!”

Vem vill läsa gamla Göteborgs-Posten? Jag fick fyra tidningar på en gång igår och budskapet var värre än någonsin. ”Våga tala om psykisk ohälsa!” Helt ogenerat görs reklam om drickande och jag är moralist så klart som varnar! Nu var det sida upp och sida ner om langning och smuggelsprit och i vanlig ordning gäller det att hitta en syndabock.

”Polisen struntar i spritbussarna!”

Inte nog med det för min del. Jag läser den kände prästen Dag Sandahls Blogg och tycker mig se, att han saknar respekt för den väckelse, som drog fram på 1800-talet i Sverige. Hela Sveriges befolkning var ju nersupna inklusive präster och klockare! Och så skriva om splittring på grund av tolkning av bibeltexter!

Nu blir jag riktigt taggad! Är det 20 år sen som Erik Edin predikade i Smyrnakyrkan i Göteborg och vädjade till församlingsmedlemmarna att låta bli alkohol med tanke på alla som varit alkoholister? Jag trodde inte mina öron! Skall pingstvänner behöva uppmanas att låta bli alkohol?

Ef 5:15-18
”Se alltså noga upp med hur ni lever, inte som ovisa människor utan som visa. Ta väl vara på den tid som är kvar, ty dagarna är onda. Var därför aldrig oförståndiga, utan sök förstå vad som är Herrens vilja. Berusa er inte med vin, där börjar lastbarheten, utan låt er uppfyllas av ande…”

Visst är det märkligt med bara en mening ur bibeln? Den som dricker vill ha avkoppling och komma i bättre sinnesstämning och få bättre självkänsla. En del måste ta lite för att våga träffa andra – måste ta lite före festen – måste ta lite dagen efter när depressionen kommer – en del drömmer om nästa tillfälle…
Och i en och samma mening visar bibelns budskap på att detta vi längtar efter av fest, avkoppling, självkänsla och glädje kan den helige Ande ge oss.
Bara ta emot gratis.

Dag Sandahl om väckelsen på 1800-talet

Den 3 maj 2011 från mitt fönster

Huset som blev ett hem

I huset som blev mitt hem bodde redan sorgen och glädjen tillsammans. Där bodde döden, som en naturlig fortsättning av livet eller som ett hot. Där bodde livet som en möjlighet. Det var ganska trångbott redan, när jag anlände. Pappa hade köpt huset år 1920. Själv kom han till stationssamhället året innan. Det var just därför han kommit. Järnvägen mellan Nossebro och Trollhättan var klar och de unga satsade på industrier, gifte sig och byggde sina hus. Husen som skulle bli hem för kommande generation. Det var en ungdomlig entusiasm och våghalsighet till och med. Det var inga gränser för företagsamheten ser det ut som med facit i hand. Min pappa hade inte kommit då. Min pappa var inte orsak till den stora depressionen på 30-talet eller till att möbelfabriken brann ner. De andra runt omkring var heller inte orsak till detta. De måste bara överleva och gjorde det också.

På den tiden då jag kom till Norra Björke var det inte aktuellt att tala om barnet i gram och längd förutom kön. Barnmorskorna hade en Bessmans våg och vägde i precis som en fiskhandlare vägde fisk. Alla mina äldre syskon är födda hemma i sängkammaren. Det är bara jag som kommer från Trollhättan, som en enda stor överraskning. Min mamma var så trött och smal och vägde visst bara 45 kg som minst. Det syntes heller inte på henne, att det skulle bli en till i huset att mätta och passa. Den berättelsen kommer att upprepas via storebrors version.

Gång på gång har jag fått frågan:
”Men varför lägger du inte detta bakom dig? Det är ju ändå 50 år sen och över det! Att du inte går vidare!”
Detta ”det” gäller inte huset, som blev mitt hem. Detta ”det” var nästan det enda i den berättelse, som jag skrivit ner tidigare. Några av mina läsare ville inte ha detta ”det” utan en början på historien. Några läsare ville inte ha detta ”det” och sen ett skutt på 50 år, där nästan inget har hänt för att sluta med hur jag tvingades ta itu med ”det”. Och hur det har plågat mig från och till under alla 50 åren och styrt mina tankar.
Var det så lyckat att bära det ensam med påtvingad tystnadsplikt? Är det så lyckat, att få vara ögonvittne men inget få säga?

Snart finns det inga ögonvittnen kvar om jag också tiger med ”det”. Och varför lyssnade ingen på pigan i huset, som var så deprimerad men ändå kom varje sommar till Norra Björke för att få träffa min mor Anna? Eller varför lyssnade inte jag bättre på de gamle, som fanns där före min tid?

(Prov på ett första kapitel, när jag skriver om boken:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt”)

Kristen eller muslim

Kristen eller muslim – det är frågan. Vän eller fiende är en annan fråga då.
Bibeln säger, att det var i Antiochia, som lärjungarna första gången kallades kristna:

Apost 11:26
och när han hade funnit honom tog han honom med sig till Antiochia. Där kom de sedan att vara tillsammans i församlingen ett helt år och kunde undervisa en avsevärd mängd. Och det var i Antiochia som lärjungarna för första gången fick heta kristna.

Det går att tidsbestämma. Det går att härleda ”kristen” till förhållandet till Kristus. Språket är grekiska som grundtext och Kristus betyder = den smorde (som jag fattat det). Kristen föds man inte till. Det blir man i förhållande till läran om Kristus som Guds son och inte bara läran om en stor profet.

Det går att tidsbestämma Abrahams söner också Ismael och Isak. Ismael är född på ett biologiskt, naturligt sätt genom en ung kvinna utanför äktenskapet. Isak är född enligt ett orimligt löfte från Gud, att Sara skulle bli havande och föda en son. Då var Sara 90 år gammal.
Inte ens detta faktum skapar två olika religioner bland många andra vid den tiden.

Om vi är 2000 år före eller efter Kristus, så är förhållingssättet till bibelns förkunnelse ändå avgörande. Det avgörande är inte om någon är född i Norge eller Sverige för att kallas kristen.

Det är dags att skaffa bibelkunskap om historien. Det är farligt, att vara utan historien. Vi har inte olivträd i Sverige men fattar ändå bildspåket om rot och stam och grenar och frukt. Rättegången i Oslo nu angår en man, som inte är rotad i Gud och Kristus. Hatet har ett annat rotsystem. Hatet ger en annan frukt. Många muslimer är rotade i Gud och Kristus. I respektive hemland kan det vara förenat med livsfara att lämna sin gamla religion och konvertera till Kristendom.

Gudsfruktan är vishetens begynnelse. Kriminella gängmedlemmar fruktar sin ledare med all orsak. Att ha gudsfruktan innebär tillit och förtröstan på en Gud som har makt att leda sitt folk genom alla tider och alla omständigheter.

1 Joh 4:13-16
Han har gett oss sin ande, och därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss. Vi har sett och kan vittna om att Fadern har sänt sin son att rädda världen. Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.
Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom.

En människa som är rotad i Gud och Kristus behöver inte vara rädd. Gud är större än all ondska.
En muslim som är rotad i Gud och Kristus behöver heller inte frukta. Välsigna Israel, som gett oss möjlighet att lära känna urtidens Gud!

1 Joh 4:17-18
I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet.

Under fyrtio dagar…

Luften gick ur mig efter debatten mellan pastorerna Stefan Swärd och Torsten Åhman. Den kände Sigfrid Deminger och lika kände Siewert Öholm skulle lämna frikyrkan för Svenska Kyrkan. Hur många dagar kommer detta att debatteras i tidningen Dagen?

Apost 1:3
Han (Jesus) framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike.

I bibeln finns det uttryck, som återkommer angående viktig information. Till exempel ”under fyrtio dagar”. Bibelns budskap hör ihop från pärm till pärm. Inget skall tas bort eller läggas till av vad Gud gjort för oss genom sin son. Det är ingen sekt, som talar speciellt om blodet och offret! Det är den röda tråden genom hela bibeln. Att leva under blodets beskydd är beprövat under alla tider.
2 Mos 12:13
Och blodet skall vara ett tecken, er till räddning, på de hus i vilka ni är. Ty när jag ser blodet, skall jag gå förbi er. Och ingen hemsökelse skall drabba er med fördärv, när jag slår Egyptens land.

Nattvarden instiftades under fångenskapen i Egypten. Lammet som slaktades och blodet, som skulle strykas på dörrposten var ett skydd mot döden. Det var ett tecken på skillnaden mellan Egyptens gudar och ende gudens makt i tid och evighet. Makt att befria ur fångenskap. Makt att bevara ett folk. Makt att rädda ur eld och vatten.

Så när påsken är över med alla sina blodiga texter, så är sanningen orubblig ändå att Jesus dog för våra synder på ett kors. En gång för alla gav hans sitt liv som offer. Något annat syndoffer behövs inte. Han är den ende som håller att lägga skulden på. Han är vår syndabock!

Lammet i 2 Mosebok kapitel 12 förvandlades till en herde senare i historien i Davids kamp mot Goljat. Det går att läsa om i 1 Samuelsboken kapitel 17. Under fyrtio dagar hånade Goljat Israels Gud.
1 Sam 17:8-11
Goljat gjorde halt och ropade bort mot de israelitiska leden: ”Varför ställer ni upp till strid? Jag är filisteernas man och ni Sauls tjänare. Utse någon på er sida som får komma ner till mig. Om han är stark nog att kämpa mot mig och dödar mig, så blir vi era slavar. Men om jag vinner och dödar honom, då blir ni våra slavar och tjänar oss.” Och han fortsatte: ”Jag utmanar Israels här: Skicka fram en man som kan kämpa med mig.” När Saul och alla israeliterna hörde filisténs utmaning blev de utom sig av skräck.
1 Sam 17:16
Morgon och kväll i fyrtio dagars tid steg filistén fram och ställde sig där.

Profetian går i uppfyllelse i Jesu kamp mot Djävulen under 40 dagar i öknen.
Luk 4:1-2
Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig.

Profetian kommer att gå i uppfyllelse i himlen. Där kommer lammet, som blev en herde att visa sig! Där kommer hela historien att synas!
Upp 7:17
Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem fram till livets vattenkällor, och Gud skall torka alla tårar från deras ögon.”

Danielsboken profeterar framåt i tiden och Uppenbarelseboken talar om att allt gick i uppfyllelse, som var sagt genom profeterna. Svårt att förstå.
Ja.
Därför blev den helige Anden given som hjälp.

Under fyrtio dagar skall den som vill påminnas om en Jesus, som lämnat dödsriket och uppstått. Den som vill kan läsa om tiden mellan Jesu död och Jesu himmelsfärd hur han visade sig olika gånger för lärjungarna.

Så enkelt att få en tro som gåva – gratis som lär betyda nåd! Tron kanske börjar liten som ett senapskorn. Ändå finns förmågan att växa. Livet finns genom hans död. Vetekornet som föll i jorden och dog har gett en skörd och kommer att göra det.

Teologisk debatt om livet efter detta

Kivens icke på vägen

Dagens funderingar…

Kivens icke på vägen

Detta är en uppmaning till mig själv först och främst. Sen är jag tacksam över att ha haft Berthil Paulsson som lärare i själavård, när jag var 19 år gammal. Han sa bland annat, att vi som gick evangelist och bibelkursen inte skulle stå efter att få förtroenden.
”De kan bli så tunga att bära!”
Ett råd jag tog fasta på. Han varnade också för kaffedrickande. Tyvärr brydde jag mig inte om den varningen.

Sigfrid Deminger hade en offentlig debatt med författaren Gunnel Enby på stadsbiblioteket i Göteborg i ämnet. ”Är Gud rättvis”
Den debatten som väl var för 30 år sen är jag glad över än. Nu vet jag, att det heter apologetik som Deminger behärskade med tanke på Gamla Testamentets Gud.

Nu tar jag nog bloggpaus.

Dödens sanning och livets

Egentligen hade jag tänkt att få ett färdigt manus av teologen och pastorn i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, Niklas Piensoho.
En gång på en Hönökonferens predikade han över ämnet varför Jesus måste dö. Om jag inte varit så frimodig, som jag är, så hade jag inte fått svar på någon enda fråga!

Påsken är över. Frågan finns kvar för många. Det är deklarationstider. Där kommer ångesten över pengar som skulder och tanken på vissa människors överflöd in. Bibelcitatet finns i bakhuvudet:
Mark 4:25
Ty den som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.”

Någonstans står det att detta gäller ordet. Det hittar jag inte just nu men citerar:
Joh 12:23-28
Och Jesus svarade dem: ”Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas. Sannerligen, jag säger er: om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som här i världen hatar sitt liv, han skall rädda det till ett evigt liv. Om någon vill tjäna mig skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig skall Fadern ära honom.
Nu är min själ fylld av oro. Skall jag be: Fader, rädda mig undan denna stund? Nej, det är just för denna stund jag har kommit. Fader, förhärliga ditt namn.” Då hördes en röst från himlen: ”Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt.”

Tidigare hade Jesus visat samarierna på den kommande skörden och deras korta perspektiv, att det skulle bli om fyra månader. Jesus syftade på sin egen plågsamma död som väntade. Men också på vilken skörd hans död skulle ge.

Finns då ordet ”jungfrufödelse” i bibeln? Måste jag kunna tro på ett övernaturligt ingripande från Gud genom den helige Ande? (Det kom en fråga till mig, som jag missat att svara på i bloggen Fjärde väggen:
”Till Gunnel: Du skriver ”Den som inte kan tro på jungfrufödelsen kan heller inte tro på att Jesus kom från evigheten och gick tillbaka till den härlighet han lämnat en gång.”

Fast Johanessevangeliet säger inte ett ord om någon jungfrufödsel och ändå är det bara just i det evangeliet som Jesus tydligt kommer ifrån evigheten. Varför skulle det krävas en jungfrufödsel för att Jesus skulle kunna vara Guds inkarnat eller pre-existent?” Slut citat

Måste jag kunna tro, att tyngdlagen upphävdes och en man, som varit död for upp till himmelen inför allas åsyn? Måste jag kunna tro, att det som var gjort för så många tusen år sen gäller mig idag?

Hur var det nu med drömmen om kärvarna, som bugade sig för Josefs kärve?
1 Mose 37
Kan detta ha med mat från himlen att göra – mat för att överleva under vandringens gång i öknen? Jesus sa: ”Jag är det bröd, som har kommit ned från himlen.” Kan alla berättelser och profetior höra ihop från Gamla Testamentet till Jesus i Nya Testamentet? Kan lammet som slaktades i Egyptens fångenskap höra ihop med herden, som tog itu med fårens fiender senare?

”En god herde ger sitt liv för fåren…”

Hans död förkunnar vi…

Edit 19.10
Här finns kommentaren mot slutet

Halvsanningar och hel sanning

Det är natt och jag väntar på att solen skall gå upp. Alltså skriver jag ”medan det ännu är mörkt”. Det finns olika uttrycksätt för det:
”strax innan gryningen” låtsar inte om att det varit mörkt ens. Det går att betona olika sinnesstämningar precis som de två evangelisterna gjorde om påskdagsmorgonen utan att det blir halvsanning. Två olika uttryckssätt för samma händelse. Det var en kvinna eller två, som var först framme vid den grav där Jesu kropp blivit lagd men de blev inte trodda sen. Männen trodde inte deras berättelse, att graven var tom. De trodde, att det bara var fråga om prat. Så tidlös bibelns ord ändå är! Kvinnor pratar och män talar.
Nu är påskdagen förbi. Kristus är uppstånden!

Det är dags att lämna Jerusalem. Två av lärjungarna hade inte hört något om en tom grav. De hade varit någon annanstans. Det är inte fråga om halvsanningar för deras del heller. De visste vad de hade varit med om under påsken i Jerusalem. De hade vandrat med Jesus innan och hade en övertygad tro, att Jesus var Guds son, Messias, den som skulle komma och befria dem.
Annandag Påsk har en livsviktig bibeltext föreslagen som predikotext. Där finns all psykologi som behövs. Två desillutionerade lärjungar fick berätta för en främling om allt de varit med om under påsktidens turbulens och ofattbara korsfästelse. Allt var taget ifrån dem som de trott på. Så grymt!

Främlingen vid deras sida lyssnar utan att avbryta. De får berätta till punkt. Sen blev det hans tur att gå igenom skrifterna och bevisa att allt som står om Jesus i dem måste uppfyllas precis så blodigt, som de upplevt påsken i Jerusalem!
Sträckan de vandrat från Jerusalem till Emmaus är ungefär 11 kilometer. Den som bär på sorg går inte fort. Dagen tog slut och de två bjöd främlingen att stanna med dem, när mörkret ändå skulle komma snart.
Då bröt han ett bröd och tackade Gud med dem. Där hände undret. De kände igen sin Mästare! De kände igen tackbönen! Då försvann han ur deras åsyn.

Annandag Påsk har en livsviktig bibeltext föreslagen!
Lukas kapitel 24:13-
Det är en hel sanning!

Vad är halvsanningar då? Jo, jag har kollat facebook i nattens mörker och bifogar två av dem. Fotot av de vackra blommorna från Isrsel före påsken år 2012 är tydligen sanning men bara halv sanning. I texten och beskrivningen från vandringen i Jesu fotspår kan man läsa att det var mycket skräpigt och fult också. Blommorna är bara en del av sanningen.

Den andra halvsanningen är tagen ur sitt sammanhang. Hur många gånger dessa ord upprepas blir de inte bibelns sanning ändå!
Det gäller pengar så klart och någon skriver om uträkningar:

”Det finns väl inget rätt eller fel i frågan, men jag har lite svårt för inställningen som finns i exempelvis Gamla Testamentet; ”ty var och en som har, åt honom skall varda givet.”

I bibeln är det ett citat av Jesus. Det gällde inte pengar utan ORDET från Gud. Som jag uppfattat texten i Markus kap. 4 (edit 11:e april)
Kopplat till lärjungarna på väg till Emmaus som fick Gamla Testamentets texter förklarade av den uppståndne Jesus, så blev de rika efter det samtalet! Den som vill ha Guds sanning blir rikare för varje dag! Den som trotsar sanningen om Jesus blir fattigare och fattigare. Till slut blir allt taget från honom.
Som jag ser det.

Foto: Rose-Marie Harrysson

Behöver vi försoning?

”Tala för dig själv du,” sa hon skarpt till mig i ett annat sammanhang.

Ja, jag behöver försoning! Ja, jag behöver en syndabock – någon att skylla på! Ja, jag älskar denna sången om försoningsdagen! Den är lätt att sjunga.
Vi har olika musiksmak. Ja.
Sånger kan ha olika takt. Ja.
Frikyrkoförsamlingar har olika stil. Ja.
Och/Men bibelns innehåll är summan av vad Gud gjort för oss genom Jesus Kristus!

1..Nu är försoningsdagen kommen för världen all,
fullgjord är hela lagen, satan har bragts på fall.
Tallösa skaror ilar hem till sin arvedel, nu har de funnit vila,
läkdom för sargad själ.

Dig, o Guds Lamm, ske ära, att du vårt offer blev
och med den stungna handen skuldbrevet sönderrev,
och utav oss ett evigt rike av präster gjort.
Bland alla namn på jorden endast ditt namn är stort.

2. Nu har ock nådastolen funnit sitt offerblod
och utan nedgång solen lyser för ond och god.
Bröstsköldens ädelstenar, de är Guds kärleks tolk.
Blodet till ett förenar nya förbundets folk.

Dig, o Guds Lamm, ske ära…

3. Kom, du som hjälplös driver fram på det vida hav.
Golgata kulle giver vad intet annat gav:
vila för trötta tankar, läkdom för öppna sår,
fäste för själens ankar, kärlek som allt förmår!

Dig, o Guds Lamm, ske ära…

Text: Henrik Schager 1925 (55 år), ngt bearb.
Musik: F Campana (1819-1882

Några bibelhänvisningar bara:
3 Moseboken kap 16
3 Mos 17:11
Kolosserbrevet kap 2
Hebreerbrevet kap 9

Ur Andreas Holmbergs samlade gamla sånger

Torsdag i stilla veckan

I min släktforskning när det gäller ”syskon i tron”, så finns en piga, som hette Beata Torpenberg. Hon hade skänkt den stora tavlan, som fanns i lilla salen i ”min” Missionskyrka. Detta fick jag veta av en minnesgod gammal dam, när församlingen dött ut och kyrkan skulle rivas. Det är inte modernt längre med så stora reproduktioner inom glas och ram. Konstnären hade nog aldrig varit i Getsemane heller på riktigt. Där var en berghylla men inga olivträd – ingen trädgård. Jesus böjer knä vid detta hårda berg och ropar till sin far i himmelen. Det kunde jag gissa mig till. Det var tonårstidens Getsemane, som etsade sig fast. Det var också en påsk särskilt, då texterna om Jesu kamp etsade sig fast. Biskop Manfred Björkquist läste på eftermiddagen i radioandakten ur Jesus lidandets historia.
Så bra har jag haft det förutom alla sångerna om Jesus och hans försoningsgärning!

Vår tid stressar ihjäl oss med snuttifiering och upprepning. Men OK ”Så stor är vår Gud och alla skall se…” har fastnat och ljuder inom mig hemma också. Det heter visst generationsväxling och olika smak. Om jag fick önska en församlingssång med många verser och rikt med hänvisningar till bibeln så skulle det bli…

”Nu är försoningsdagen kommen för världen vid
Kristus fullbordat lagen Satan har bragts på fall…”

Så gammal är jag. Den skrevs bara 10 år innan jag föddes och varje påskdag sjöng vi under min barn och ungdomstid:
”Kristus lever underbara ord som upplivar tungt och sorgset mod…”
men det var visst i Missionskyrkan. Den kunde ingen i Smyrnaförsamlingen häromdagen.

(Halleluja eller håhåjaja. Det är ett frikyrkoskämt till min nackdel.)

Getsemane

Min familj – min släkt

Det är tisdag i stilla veckan. Det är dags att ge hänvisningar tycker nog jag. Någon kanske tycker, att jag är slarvig i mina uttryck. Ja, så öppnar jag nättidningen Dagen och ser hur en familj borde vara inom frikyrkligheten. Det är inte farligt att samtala om hur fel det varit och hur bra det skulle kunna vara. Jag länkar till artikeln och debatten om frikyrkans fel och brister.

Min släkt och familj bröt sig ur Svenska Kyrkan i den stora väckelsen med början på profeter, som gick i gårdarna och predikade omvändelse. Äldsta uppgiften i brevväxling är från 1820-talet.

Efter detta fortsätter valet att vara fritt med stark känsla för frihet att välja samfund eller inte. Förr i min ungdom hette det bibellärare det som nu heter teologer. Det kunde röra sig om vilken bibellära man valde – vilken tolkningstradition det vill säga objektiv eller subjektiv försoningslära. Däremellan sattes ett staket. Låset byttet ut så att villoläran inte kom in i den rätta församlingen.

Det är tisdag i stilla veckan. Vägen mot korset gick stamfadern Abraham med sin son upp mot Moria berg. Det var ett innerligt förhållande mellan far och son – tillitsfullt. Denna sista sträcka uppför berget måste de två vara ensamma. Ingen annan fick följa med. Där kommer de små viktiga orden:

1 Mos 22:5
Då sade han till tjänarna: ”Stanna här med åsnan, medan jag och pojken går dit bort för att tillbe. Sedan kommer vi tillbaka till er.”

Jämför detta med sista sträckan i Getsemane för Jesus, när inte ens de närmaste fick vara med honom. Far och son hade ett innerligt förhållande och måste vara ensamma.

”Sedan kommer vi tillbaka till er!”

Var mitt uttryck slarvigt i förra rubriken, att Jesus blev skild? Allt hör ihop och Jesus hänvisade ofta till Gamla Testamentets texter. Efter sin uppståndelse gick han igenom detta blodiga offer, som måste ske enligt vad profeterna sagt!
Då går det att se, att Josef måste bli skild från sin far för att gå till bröderna och se hur de hade det. 1 Mos kap. 37:13

Då går det att se också senare i tiden, att den yngste som ingen räknade med och bara var en herde som vaktade får måste bli skild från sin far under en period. David måste gå för att se hur hans bröder hade det och där ta itu med hädaren under 40 dygn!
1 Sam kap 17
Precis som Jesus måste ta itu med Djävulen under 40 dagar i öknen.

Och bibeln summerar att herden och lammet är den samme!
Upp 7:17
Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem fram till livets vattenkällor, och Gud skall torka alla tårar från deras ögon.”

Visst har det varit många fel inom frikyrkligheten! Ansvaret att hitta poängen med bibelns budskap är hos var och en idag.

Jesu Guds sons blod renar från all synd.

Medieprofilens berättelse om frikyrkouppväxten berörde

Min egen berättelse om frikyrklighet

Därför måste Jesus skiljas

Löpsedlarna förkunnar vilka kändisar, som skall gå skilda vägar. Senare kommer orsak och verkan och förkunnelsen…
”Därför skildes NN från AA…”
Så bra då att alla fick en förklaring av henne, som talar ut. För som regel är det väl hon, som talar ut? (Jag är ju som bekant ingen feministteolog eller liberalteolog eller teolog alls -:))

Nu tänker jag tala ut om alla bråken, som varit och som jag gissar, att jag ställt till en del av. Det absolut värsta bråket har varit om hur Jesus dog i tur och ordning till kroppen först och till anden sen. Hur kan detta ställa till så många gräl tiderna igenom?

De fyra evangelisterna berättar på olika sätt. De tre är något sånär samstämmiga och Johannes har ett alldeles säreget sätt att förmedla evageliet om Jesus. Lukas är läkaren, som forskat mycket noga i skrifterna, innan han skrev ner sitt evangelium. Ögonvittnena till Jesus var visst övertygade om att Jesus skulle komma tillbaka till dem medan de levde. Därför tog det tid för dem att fatta detta ”snart”. En dag förstod de vikten av att så mycket som möjligt måste skrivas ner för eftervärlden under den helige andes ledning.

Det lär finns en enda beskrivning i den medicinska litteraturen där en person haft så svår ångest, att de allra minsta blodkärlen i ansiktet brustit och blod kommit fram. Lukas berättar, att Jesus hade så svår ångest i Getsemane att hans svett blev blod.

Beskrivningen hur det var på Golgata skiljer sig lite åt också. Ögonvittnen ser och kommer ihåg lite olika. Det som kommer fram klart och tydligt är, att Jesu smärta var nära bristningsgränsen. Fadern var skild från honom och detta var inte uthärdligt. Hans varför ropades ut. Hur skulle vi kunna leva oss in i Jesu lidanden? Innan Jesu hjärta slutade att slå anbefallde Jesus sin ande i faderns händer. Det var en frisk ande han överlämnade, när hans uppdrag på jorden var fullbordat.

Vägen till korset har börjat. Det är väl använd tid att vandra denna vecka i hans sällskap låta honom berätta om vad han upplevde för min och din skull. Om han blev skild från Gud skall inte vi behöva att bli det!

Vägen till fadern i himlen byggdes inte på en dag men den är färdig och alltid intakt. Ingen behöver göra några vägarbeten där.

Måste vi ha en syndabock?

Förutom att jag följer Sofia Lilly Jönssons Blogg ”Fjärde Väggen”, så följer jag också ”Storasyster i Vassen” det vill säga prästen Miriam Wredén Klefbecks blogg.
Då blir det olika infallsvinklar från Stockholmsområdet. Det har blivit olika infallsvinklar på samma artikel i Svenska Dagbladet:
”En plikt att stå på de svagas sida”

Det blev en intressant läsning med många inblandade. Och bland alla dem även Jesus. Ja, vad tycker vi om honom? Var skall vi placera honom? Måste vi ha en syndabock i relationerna mellan oss människor?

I alla debatter som jag deltagit i och alla bloggar jag läst, så fanns en ung tjej, som vuxit upp i ett hem med båda föräldrarna som alkoholister. Det var en omskakande berättelse som en blogg. Det som finns på nätet kan många ta del av och jag fastnade för hennes fråga bland teologer en gång:
”Vem var Asasel?”

Det svar hon fick var, att det handlade om objektiv eller subjektiv försoningslära.
Så kan det gå, om man frågar de lärde, att det blir ett ändå mer invecklat svar än den raka frågan. För mig fick frågan gå vidare. Och varför har översättarna i Svenska Folkbibeln tagit bort namnet Asasel/Azasel? Hur går det då med rätt innantilläsning? Till slut fick jag gå till den äldsta bibelförklaringen, som jag har av P. Fjellstedt. Där blev det en aha-upplevelse! Han skriver att Asasel betyder den utstötta, den förkastade och syftar sannolikt på mörkrets furste, vår åklagare som irrar runt i öknen och söker upp de frommas synder…Job 1:7, 1 Petr 5:8, Matt 12:43

Nu kommer poängen i denna bloggen: Vi måste ha en syndabock år 2012 också i alla mänskliga relationer och bara Jesus kan vara det! Oavsett att det ingen synd finns i Sverige (ironi), så bär syndabocken ut den i öknen, så långt från oss som möjligt! Oavsett att den andre syndabocken skulle slaktas och blod känns äckligt för en del, så måste Blodet vara med i försoningen inför Gud!
3 Mosebok kapitel 16

Visst är det mycket mobbning i dagens samhälle men bara en är vår syndabock, som klarar att ge befrielse och upprättelse. Snart är det påsk med alla bibeltexterna samlade.

Heb 9:12
Och med sitt eget blod, inte med blod av bockar och kalvar, har han en gång för alla trätt in i helgedomen och vunnit befrielse åt oss för evigt.

Artikeln finns att läsa här: ”En plikt att stå på de svagas sida”