Idag skulle jag kunnat vara dubbelbokad. Det låter positivt i mina öron, som brukar ha vit almanacka. En dag är röd förstås och då är jag alltid bokad för gudstjänst. Det skulle inte falla mig in att kalla mig bänknötare, för att inte just jag får sjunga solo.
Om inte om hade varit, så hade jag varit dubbelbokad idag. Det är något visst med det, att vara så efterfrågad från olika håll och dessutom ha så mycket omkring sig, att jag inte vet vad jag lovat komma till. Om jag haft pengar, skulle jag haft kvar min gamla Volvo. Om jag inte varit så rörelsehindrad skulle jag kunna vara lite överallt dessutom.
Tyvärr. Till och med det kan låta bra. Tyvärr var jag redan inbokad!
Jag kunde ha varit dubbelbokad idag om inte om funnits. Om inte han som bjudit mig en gång varit en liten lintott på 4 år, som just hade förlorat sin pappa och jag aldrig kan glömma den begravningen i min hembygds kyrka eller klockringningen! Om bara jag haft pengar…om bara jag inte varit så handikappad, då hade jag varit dubbelbokad idag. Jag kunde ha varit med i min hembygds församlingshem för att få titta på gamla svart/vita bilder från förr. Lintotten en gång har blivit vuxen men kan aldrig bli så gammal som jag är nu. Både han och jag kan mycket om svart/vitt.
År 1998 hade vi en hemvändardag med början i kyrkan och gudstjänst. På kvällen åt vi allra närmaste grannarna middag tillsammans. Vi hann bara sätta oss för att ha roligt tillsammns som i barndomen och ungdomen förrän en sa:
”Jag vill passa på att be dig, Gunnel, om förlåtelse för att du inte fick vara med oss, när vi var små!”
Sen berättade hon om min stränge pappa, som sagt till henne med sin skarpa blick. Hur glömmer jag detta utanförskap, när jag var liten eller ung? Å andra sidan fanns det alltid gamla att hälsa på och sitta hos…
Idag kunde jag ha varit dubbelbokad och fått maila ett tyvärr. Jag är bjuden åt fler håll och prioriterar. Nej, det behöver jag ju inte säga, när jag ändå ingen bil har…
Carina Ikonen Nilsson har rekommenderat en bok, där hon medverkar:
”Varför vill ingen leka med Dennis och Stina?”
Boken handlar om barn med ADHD, som inte får vara med. När jag läst den kommer jag att blogga mera. Carina är en av alla, som inte fått vara med som barn och heller inte fått någon förklaring förrän egna barnet hade samma problematik.
Jag för min del är inte odiagnostiserad minsann men vill inte ha diagnoserna. Nog om min bok:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt”
Idag tänker jag besöka Gyllenkroken i Göteborg och prioritera deras mat och gemenskap. Än så länge är jag med i (H)järnkoll även om jag inte får sjunga solo.
Gunnel i samtal med Folke på Hemvändardag Foto: Tore Welén
Gunnels plats i rymden 
du är för gullig! Kram på dig och Hjärnkoll där finns det sammanhang som ger gemenskap 🙂