Kategori: Personliga reflektioner

Prövningar

Det finns en bibelvers, som jag då rakt inte gillar. Den citerar jag fritt ur minnet från 1917 års översättning:

”Inga andra prövningar har mött er än sådana som vanligen möta människor. Och Gud är trofast han skall inte tillstädja att ni blir frestade över er förmåga.”

I min ungdom och sen också tyckte jag, att jag själv var ett undantag, som faktiskt var prövad för mycket och över min förmåga! Nu på morgonen tog jag ett litet ”mannakorn” och massor av minnen flöt upp. Hur många mer än jag har blivit stigmatiserad med diagnosen manodepressiv utan att begripa innebörden och varit inlåst för behandling för just den sjukdomen? En sömnrubbning är sjukt i sig ändå.

Jag har gått med i (H)järnkoll för att vara med och sticka hål på fördomar om psykiska sjukdomar eller neuropsykiatiska handikapp. Då gäller inte mina gamla erfarenheter från år 1956, trots att bältesbehandlingarna och tvångssprutor är lika kränkande idag!

Dagen mannakorn är från Job bok. Han om någon hade väl rätt att tala om prövningar! Vad är mitt lilla att komma med då? Visste Job något om manodepressiv?

Job 8:21
Än en gång skall han låta dig skratta,
låta dig jubla av glädje.
Bibel 2000
Job 8:21
Så vänta då, till dess han fyller din mun med skratt och dina läppar med jubel.
1982 rev. översättning av 1917 års

Eftersom det inte gick att skaka av mig de givna diagnoserna, så levde jag i skräck för att sjukdomen skulle komma tillbaka, om jag var lite uppåt och skrattade lätt. Sen kom skräcken för sömnlöshet och om jag inte somnade fort nog på kvällen, så satte skräckfilmen igång från Restad Sjukhus. Den filmen gick inte att stoppa. Den filmen gick inte att klippa i eller ta bort alla obehagliga scener.

I lite dämpade stunder var det en stor tröst att läsa från Psaltaren:
Ps 42:6-7
”Varför är du tyngd av sorg, min själ,
och full av oro?
Sätt ditt hopp till Gud!
Jag skall åter få tacka honom,
min räddare och min Gud.”

Då höll jag fast vid att det kommer ett ”åter”, när jag får skratta.

Det är inget sjukt i det. Fördomar skall man sticka hål på. Den här Bloggen är personlig och jag drömmer fortfarande om att få tröstan någon, som varit utsatt för samma kränkningar.

Gud i sökaren

På den tiden var sökaren på min kamera 10 mm x 16 mm. Det är den nu också. Skillnaden är att små barn springer runt min kamera och tror att de kan få se resultatet bums. De är fartblinda redan vad det gäller teknik.

Det blev en plats kvar i fotoaffären i början av 70-talet. Beslutet att byta från diapositiv till svart/vit film blev en enda stor besvikelse. Inga anmärkningar bet på expediten.
”Om man skall fotografera svart/vitt måste man stå med det själv,” sa hon.

Visst är det märkligt, att det kan bli en plats kvar efter ett samtal? Eller var det av besvikelsen på resultatet att se svart/vita kopior? Längre fram i tiden fick jag veta att ingen satsade på utvecklingen av svart/vitt, när färgkopior slagit igenom helt.
Undra på att jag inte kunde välja rätt färgfilm för resan i Israel runt julen 1974, utan prövade att ha med olika färgfilmer.

Om sjuka utnyttjar anhöriga kallas detta, att den sjuke skaffar sig en sjukdomsvinst. Min sjukdomsvinst under många svåra år var, att jag sorterade alla gamla svart/vita negativ och försökte få rätt årtal i pärmar med negativfack.

En dag senare i livet hände det, att jag hörde ett litet barn gråta hos grannen. De var nyinflyttade och jag hade inte ens märkt, att hon väntade barn. Så lite hade jag sett dem. En dag vågade jag ringa på med en bukett blommor och ett grattis. Inne hos de nya grannarna fick jag se mig om och upptäckte snart kartonger i bokhyllan staplade på varandra med samma namn på kanten ILFORD. Oaa..

Till slut blev det så att fotografen den nyblivne pappan fick se mina reprofoton och kunde konstatera vilka filmer jag använt. Det kunde han se på kopiorna! Sen lärde han mig göra provremsor med olika sekunder och olika bländare. Och att Ilford FB4 var bäst för reprofotografering.

Långt innan dess hade jag stått själv och lyckats eller mest misslyckats med vita oexponerade fotopapper och vätskor i ett mörkrum.

Nu kommer poängen eftersom jag är ”religiös”. Om man tar ut ett par bibelverser ur sin kontext och exponerar dem för länge under för lång tid, så sotar de igen utan kontraster från vitt till svart. Då går det inte med tolkning av bilden sen.

Här finns berättelsen: Gud i sökaren

Teologi är läran om Gud

”All teologi är tolkning” är rubriken på en artikel i Svenska Kyrkans Tidning med länk i min förra Blogg. ”Alla tolkar,” är ett annat påstående. Det är tolv år ute på nätet idag för min del, om jag inte minns fel och första främmande begreppet var just ”tolkningsföreträde”.
”Vem har gett er tolkningsföreträde,” frågade en präst andra präster på http://www.bibelsajten.nu
Då fanns det debattmöjligheter. Nu finns bara minnet kvar av duellerna.

Som jag fattade bibelundervisningen från min ungdom, så betyder teologi läran om Gud. Min egen slutsats är att rätt innantilläsning av bibeltexterna går före alla tolkningar.
Bibeln börjar med detta:
1 Mos 1:1-3
”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till.”

Sen finns det många övriga texter om Gud som Skapare. Antingen tror jag detta eller inte. Det finns många läror utöver bibelns.

Bibelns lära är, att Jesus fanns innan jorden grund var lagd. En dag var tiden inne för Gud att sända sin son att födas genom Maria utan att en man rört henne. Det är viktigare att läsa rätt innantill än att komma med egna bortförklaringar, egna fantasier!

Matt 1:18-20
Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med Josef, men innan de hade börjat leva tillsammans visade det sig att hon var havande genom helig ande. Hennes man Josef, som var rättfärdig och inte ville dra vanära över henne, tänkte då skilja sig från henne i tysthet. Men när han hade beslutat sig för det uppenbarade sig Herrens ängel för honom i en dröm och sade: ”Josef, Davids son, var inte rädd för att föra hem Maria som hustru, ty barnet i henne har blivit till genom helig ande.

Det har funnits en självklarhet i fundamenten för kristen tro. Detta har förvrängts till ett skällsord ”fundamentalist” på oss som håller fast vid att läsa rätt innantill går före egna tolkningar. Tron är en gåva från Gud. Det är inget något kan ta sig.

Vi närmar oss påsk. Det håller inte med egna tolkningar för att slippa texterna om blodets betydelse och det felfria lammet som slaktades. Om någon tolkar på annat sätt än vad bibelns texter säger, så handlar det om en annan Jesus än bibelns. Bibelns texter har ett blodomlopp, som håller oss vid liv. Abels blod ropade till Gud. Varför? Jo, Kain klarade inte av att rå på sin avundsjuka och sina mörka tankar utan släppte in synden i sitt liv. Ingen kan rå på sin egen avundsjuka eller synd! Det visste Gud och lät all synd spikas fast på förbannelsen trä genom sonens händer och fötter.

Detta är påskens budskap, att vi behöver en väg att nå Gud, få förlåtelse och bli försonade genom vad Jesus gjort för oss. Ingen är exkluderad.
Att läsa rätt innantill är viktigare än att prata bort evangeliet!

Jesu Guds sons blod renar från all synd.

Det är bara ett år sen de upprörande artiklarna fanns att läsa i Svenska Kyrkans tidning om att ta bort talet om Jesu blod. Om vi inte förstår de texterna, så måste vi läsa på – läsa rätt innantill.

Norra Björke Kyrka

”All teologi är tolkning”

Galna katter får rivet skinn, sägs det. Nog har jag sett katter slåss. Jag är ju från landet men har aldrig sett en höna kackla vid fara för att samla in sina kycklingar. Den upplevelsen skulle jag vilja ha. Jesus var uppvuxen på landet och tog många bilder från öppna landskap till skillnad från Paulus, som var en ”sta´bo”.

Nu är jag på krigsstigen igen. Det beror på vilka debatter jag följer och hur jag blir missförstådd eller refuserad. Jag får inte anmärka på KG Hammars teologi. OK då hänvisar jag till teologen Stefan Gustavsson, som kan uttrycka skillnaden i tolkningar. En präst inom EFS (Lutherska) kan bli ”avkragad”, om han inte tolkar enligt Svenska Kyrkans nya regler. Som jag uppfattat det. Vi närmar oss påsk. Det skall bli spännande att få följa vilka bibeltexter, som får lov att vara kvar och vilka psalmer.

Jag sörjer inte över det, att andra tänker själva. Det lär vara generationsväxlingar. Vare sig jag vill eller inte har växlingen gått över till den tunga, tröga som tar bäst. För min del. Det är motsägelsefullt.

Få se om mitt inlägg får stå kvar i Fjärde Väggen:
”Sofia, både du och jag har gått ur Svenska Kyrkan. Alltså borde vi ha lika stor rätt att se på den utifrån men du har tagit bort ett av mina inlägg angående KG Hammars bibeltolkning. Nu har jag läst mera ur Svenska Kyrkans tidning av unga prästkandidater. Jag repeterar vad jag skrivit i Credoadademins debattforum.
Jag har tappat all respekt för teologi!

Ja, evangelium skall nå ut till alla folk men Paulus lämnade aldrig ramen för vad som var och är Guds ord! Alla tolkningar skall stämma överens med övriga bibeltexter! Bibelns budskap har aldrig legat i strid med sig själv. Ps 119:160
Med vanlig intelligens går att skilja på regler för Israels folk under en viss tid. Sen fullbordade Jesus lagen men han upphävde den inte. Herrens undervisning lika med lagen är mycket större än våra åsikter i modern tid.

Vänliga hälsningar
Gunnel Bergstrand”

All teologi är tolkning

Slut citat. Det är viktigt att veta hur man tror på vem. Det är gott om smågudar.

Sten-Jesus

Det skall handla om skarvar i livet. En sådan för min del är december 1999, då vi fick Bibeln 2000. Svenska Bibelkommissionen hade arbetat med nyöversättningen omkring 30 år. Förväntan var stor och jag skulle anpassa mig efter nya uttryck. Det var jag inte ensam om. En pensionerad sjökapten Stig Holmström sade i en närradioandakt samma, som jag kände. Engelskan har ju bara ett ord för räddad, saved så kom det…

”om en man faller överbord och vi drar upp honom, så är han räddad. Men han är inte frälst för det.”

Det skall handla om Arne Nilsson kallad ”Sten-Jesus” berättat av mig intuitivt. Han var ett orginal i Göteborg, stensättare och som jag uppfattat det svårt alkoholiserad. En dag fick han lära känna Jesus, blev frälst och upprättad. Efter det avgörande mötet började han gå ute på nätterna och sökte upp sina olyckskamrater, som var både arbetslösa, bostadslösa och levde i misär. Där hos dem berättade han om Jesus. Så småningom hjälpte han mycket mer än han kunde praktiskt och från Göteborgs Räddningsmission kom ett annat orginal Torsten Wingö till de utrangerade tågvagnarna vid Styrmansgatan mot nuvarande Oskarsleden, den så kallade Fyrbåksexpressen. Där fick många behövande logi och mat och kunde sköta ett jobb sen.

Det är stor risk, att det går inflation i orden. En som varit totalt i bottenläge och blivit frälst undan förnedringen pratar inte om ett ideellt arbete sen.

Där kommer Egypten in som metafor. För ”Sten-Jesus” var träldomstiden så påtaglig och friheten så markant. Ett barn eller en ung som bara vet om Jesus blir inte frälst från något ”Egypten”. Det finns inget förr och ett nu på samma påtagliga sätt. Det finns bara frihet.

När Räddningsmissionen-Fyrbåksexpressen fyllde 50 år firades detta i Betlehemkyrkan. Någon i personalen hade fått kontakt med en före detta kriminell och narkoman. Han berättade om sina första möten med Räddningsmissionen år 1966. Hans ord etsade sig fast i mig, för han skröt om eländet att vara först i Göteborg att fixa en marknad för narkotika tillsammans en annan rikskänd, kriminell, narkotikahandlare.

Räddningsmissionen hade börjat ett arbete bland unga, bostadslösa tjejer med nakotika eller spritproblem. Där hade han tänkt sälja sin narkotika och de bara pratade om Jesus. Det tackade ”nej”, de som förut varit kunder. Detta var obegripligt för honom.

Det 50 årsjubileet var en rysare för mig i och med hans berättelse och vinkling. Det finns lika väl ett Egyptens slaveri idag och ett behov av en Befriare. Vi använder inte begreppet slaveri. Vi använder knappast ordet frälsning. Alkoholism och nakomani är sjukdom, som är behandlingsbar. Och det tror jag också. Det finns många, som fattat beslut om att sluta med droger och har klarat det. Att lära känna bibelns språkbruk och kraften i orden från Gud är något helt annat.

Att läsa och vandra i bibelns texter är lika väl nutid som dåtid. Så fort Israels folk blivit befriade från slaveriet i Egypten, så började de att klaga på allt möjligt. De saknade till och med purjolöken i Egypten och glömde det stenhårda arbetet och fogdarnas slag.

Som om inte jag har klagat över allt möjligt trots att jag är frälst!

Döstäda

Idag måste jag döstäda. Det innebär, att jag snappat upp ett slangord av en pensionerad sjuksköterska och lärare en gång på Vårdhögskolan i Mölndal. Hon lever inte längre men gav mig detta begrepp: döstäda. Det innebär att till exempel jag som inte kan slänga något måste ta itu med vad som samlats i lådor och garderober. Göra ett röj med andra ord. Många kan hålla snyggt och hålla undan alltid. Andra kan det inte.

En gång på ett damkalas med åldrarna mellan 70 och 90 år gav hon mig en uppmuntran, som jag hållit fast vid år efter år. Min berättelse är viktig! Den bör studenter få höra inom sjukvården, ansåg hon. Så idag måste jag döstäda i mina lådor för att försöka hitta ett foto från kyrkogården utanför Restad Sjukhus, Vänersborg, där patienterna blev begravda som ett nummer med fyra siffror och bokstaven m eller k framför. En psykiskt sjuk fick inte ens ha sitt eget namn som död.

Ja, detta är historia men den skall inte glömmas! Jag har aldrig kunnat glömma mina medpatienter sen år 1956.
Idag skall jag ”döstäda” i tacksamhet till Gun D, som höll fast vid att min berättelse behövs. Någonstans finns mina foton. På Gyllenkroken i Göteborg uppskattar de, att jag tagit mig igenom allt motstånd och berättar. Och är med och upprättar…

Uppbrottet

En gång i tiden var uppbrottet gemensamt för Israel ut ur träldomen i Egypten till frihet i Kanaans land för tolv stammar.

”Ut ur Egypten kallade jag min son.”
Hosea kapitel 11 börjar så.
Händelserna är sedan dess profetiska och visar fram på ett litet barn, som föddes för vår befrielses skull. Om honom står det också:
”Ut ur egypten kallade jag min son.”
Josef fick order av Herren att ta Maria och Jesusbarnet med sig och fly till Egypten undan Herodes. När faran var över fick den lilla familjen vända tillbaka och bosätta sig i Nasaret. Evangelisten Matteus vet om vem Jesus var och är och skriver:

”Ut ur Egypten kallade jag min son.” Matteus 2:15

I dagarna är det tolv år sen jag klarade att komma ut på nätet. Det har varit tuffa år minst sagt. Jag visste inte, att det finns så mycket bibelhat, så mycken lust att trotsa Herrens ord. Värre än det bibelhatet tycker nog jag har kritiken mot mig som kvinna varit, som vill förkunna evangeliet. Gång på gång har jag måst skriva i debatter, att jag inte är präst utan utbildad till arbetsterapeut. Till slut fick jag en egen liten plats i rymden. Varför skulle inte jag kunna få berätta om Jesus?

På Credo mötte jag en ung man, som var debattglad och konverterade till katolska kyrkan. Han har kvar sitt nicknamn ”Sleepaz” och har också egen Blogg. Stefan Herzcfeldt var aktiv och villig att samtala med mig om bibeltexter utan att ifrågasätta mitt bibelintresse. Den vänligheten kommer jag sent att glömma!
Här på min Blogg har jag fått hjälp med ”Egyptens plågor” av Stefan och sen rekommenderade Stefan teol.dr. Göran Larssons bok: ”Uppbrottet – Andra Moseboken i judisk och kristen tadition”. Det har inte blivit av att jag öppnat den förrän efter ett föredrag av Göran Larsson i Smyrnakyrkan. Då fattade jag, att jag har en bra bok hemma oläst.

Där är jag nu. Tidigare i livet är det en bok som heter:
”Ljus över korset”, som betytt mycket för min bibelläsning och mitt intresse för metaforer. Författaren en tysk präst/teolog Wilhelm Busch lämnade liberalteologin och började läsa bibeln på samma sätt som hans mor läste Tredje Moseboken. Det var dessutom en gammal man, som vågade visa honom på att klippan i ökenvandringen är samma klippa i nya testamentet. Det hade prästen inget sagt om i sitt föredrag om Israels ökenvandring. Så småningom kom boken: ”Ljus över korset”. En pärla för mig.

Vänner på nätet

Sår som inte läker

Sår som inte läker med andra ord en oläklig skada på kroppen.
Det gäller de tolv igen, som fick ett uppdrag att föra Herrens tal vidare. Det är en lång historia och invecklad. Många vill sortera och godkänna delar av bibeln men inte allt. Kanske ta bort 1 % bara. Det kan väl inte vara så farligt? Och blandäktenskap fanns ju före vår tid för att inte tala om denne Jakobs fruar och bihustrur!

Nu är det som det är och historien med Labans lurenbedrägeri går inte att ändra på. Inte heller profetian om sonen tidigare till Abraham.
Det är judarnas egen historia, som blivit världshistoria om sår som inte läker – oläkligt är det sår du fått! Ingen finns som tar sig an din sak!

Visst det är bara att läsa på och se hur Israel trotsade Herrens bud och fick sina oläkliga sår. Det är hur lätt som helst nu också att lämna Herrens ord och få sår på kroppen, som inte vill läka.
Jeremia kapitel 30

Bibeln talar om Kristus som huvudet för församlingen som är kroppen. Det står inget i bibeln om Svenska Kyrkan eller frikyrkan. Jag lägger mig i det som jag inte förstår och sticker ut hakan igen och igen. Ett år har gått sen jag skrev ett öppet brev till en kvinnlig präst. Inte ett svar! Inte en kommentar fast det var hon som började och ville ha en debatt.

Och i Fjärde väggen skrev jag i morse:

”Läsarrekord på ettusenfemhundra…och jag får inte bli avundsjuk! -:)
Är inte detta för många att skjuta på prästen Helle Klein? Och innan dess vurma för f.d. ärkebiskopens teologi och hans lärjunges?
En av biskoparna såg till att Spong kom till Sverige med sin antibibellära…

Är det inte dags för försoningbudskapet i fastan nu?
Kristi blod för mig utgivet! Det är bara ett år sen Ulla Karlsson fick två artiklar i Svenska Kyrkans tidning om att få ta bort Guds rena lamm oskyldig På korset för oss slaktad.

Där sitter skadan! Där är såren!” Slut citat

Josefs drömmar

Josef har betytt så mycket i mitt liv som föredöme i alla olika situationer. En annan dag skall jag berätta om vad en kvinna betytt som föredöme i mitt liv och med mitt temperament.
Josef var ett med sin fars vilja och Herrens. När Jakob ville, att Josef skulle gå för att se hur hans bröder hade det svarade Josef: Ja, jag vill gå.
Den vandringen har många med mig följt. Den är tidlös. Avundsjukan som bröderna visade är tidlös inte bara svensk.

1 Mos 37:5-11
”En gång hade Josef en dröm. När han berättade den för sina bröder blev deras hat ännu starkare. ”Hör vad jag har drömt”, sade han. ”Vi var ute på åkern och band kärvar, och min kärve reste sig och stod upprätt och era kärvar ställde sig i en ring och bugade sig för min kärve.” Då sade bröderna: ”Skall du bli kung över oss? Skall du härska över oss?” Och deras hat blev ännu starkare på grund av hans drömmar och hans prat.
Sedan hade han en annan dröm som han berättade för sina bröder. ”Jag har haft en dröm igen”, sade han. ”Jag drömde att solen och månen och elva stjärnor bugade sig för mig.” Men när han berättade detta för sin far och sina bröder tillrättavisade fadern honom: ”Vad är det för en dröm! Skall vi komma och buga oss till jorden för dig, jag och din mor och dina bröder?” Bröderna retade sig på honom, men hans far kunde inte glömma vad han hade sagt.” Bibel 2000

Det som är profeterat om Jesus i Gamla Testamentets texter uppfyllde Jesus. Josefs far Jakob hade också en dröm, som gick i uppfyllelse.

Drömmen som gick i uppfyllelse

Inkluderad

Vem vill ha en sådan Gud, som behandlar två syskon olika? Här är texten:

1 Mos 4:3-8
”En gång frambar Kain en offergåva till Herren av markens gröda. Abel frambar också en gåva och offrade de fetaste delarna av de förstfödda djuren i sin hjord. Herren såg med välvilja på Abel och hans gåva men inte på Kain och hans gåva. Då blev Kain vred, och han sänkte blicken. Herren sade till Kain: ”Varför är du vred, och varför sänker du blicken? Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.”
Kain sade till sin bror Abel: ”Kom med ut på fälten.” Där överföll han sin bror Abel och dödade honom.”

Får vi inte ens bli lite avudsjuka? Säger inte psykologer, att syskonavundsjuka är naturlig och en del i utvecklingen?
Författaren Marianne Fredriksson skrev om Kain i sin Triologi: Evas bok, Kains bok och Noreas saga. Det var så synd om Kain för Abel blev favoriserad och var så duktig att läsa tidigt i förhållande till Kain, som tydligen var ordblind. Om jag inte minns fel, så sökte Kain kontakt med Herren, men Herren teg. Enligt författaren.

Om ingen förklarar obegripliga sammanhang i bibeltexterna är det ju fritt fram att tolka in olika tänkbara situationer. Den godtagna texttolkningen över alla tider, över alla språk är ju att text skall förklaras med text. Den tydliga texten har företräde framför den oklara.

Nu är vi inne i fastan och föreslagna texter pekar fram mot Jesu kors och hans frivilliga lidande för vår skull. Det är redan fullbordat allt som texterna beskriver om ett offer och ett blod, som rann i Edens lustgård. Av skinnet gjorde Herren Gud kläder åt mannen och kvinnan och klädde dem. En i Guds skapelse måste dö för att mannen och kvinnan skulle kunna få tillbaka sin frimodighet och vara klädda inför Gud. Detta är en profetia om Jesu död i vårt ställe för att vi skall få tillbaka vår frimodighet och kunna stå inför Gud.

Det kommer den ena profetian efter den andra om offer. Markens gröda står för det som är förgängligt och egenrättfärdighet, om jag fattat rätt. Kain hade säkert haft mycket arbete och slit. Abel tog av det förstfödda, det bästa och offrade åt Herren. Så har jag fattat bibelförklaringar. Livet är i blodet.

Det har inte gått på en dag för mig, att fatta hur tidlös Herrens samtal är med Kain och att det lika gärna kan vara ett samtal med mig idag. Jag bör råda över svartsjukan. Annars lurar synden vid dörren. Det var det jag ville ha sagt i bloggen Exkluderad. Jag utesluter mig själv genom att tänka fel. Från början är jag innesluten i Skaparens stora kärlek – innesluten och omsluten. Det är dumt att lämna den relationen. Den relationen är till för alla.

Det offer som är givet en gång för alla på Golgata kan inte suddas ut ur världshistorien.

Exkluderad

Vad är det som gör, att jag går igång så snabbt och blir otrevlig? Den otrevliga stämningen, som jag själv orsakade sitter ju i dag efter dag. Det är bara att ransaka orsak och verkan och jag som har bibeln som referensram hamnar alltid i Edens lustgård. Det är minsann inte bara Adam och Eva, som blev fördrivna därifrån och inte fick vara med längre! Jag är också fördriven och får inte vara med längre. Så bra att det finns ett ord för det:exkluderad.

Jag är exkluderad och får inte vara med längre! Det var precis därför som jag reagerade så häftigt och blev så otrevlig i tonläget.

Jojomensan! Så enkelt går det till att bli exkluderad. Det handlar bara om lite avundsjuka. Jag ville ju bara, att han skulle se mitt offer också och inte bara den andras! Visst var det så det gick till en gång i början, när Kain jämförde sitt offer med Abels? Båda hade ju gett sina offer till Herren och sen gjorde Herren skillnad och gav en beröm och negligerade den andres. Vem vill vara den andre eller den andra? Vem vill bli negligerad? Det är väl all orsak att reagera och bli förnärmad! Ser du inte mitt offer då?

Inte nog med det, att jag blivit förnärmad. Herren vill prata med mig om mina känslor dessutom och undrar varför jag blivit så mörk i blicken. Ögonen ler visst inte längre, när avundsjukan tagit över. Inte nog med det. Han läser mina tankar som en uppslagen bok och menar på att det är mitt ansvar att ha (H)järnkoll. Ja, det är ju där jag gått med på gamla dar. Jag får alltså inte ens släppa inte lite sund avundsjuka! Jag får inte reagera och blir upprörd! Jag får inte bli besviken över att inte jag får vara med som talare!
Och detta med (H)jänkoll lägger sig Herren i! Jag skall ju vara lagom religiös och inte låtsa om mitt kristna engagemang dessutom och så hamnar jag under hans lupp! Nu är jag exkluderad. Det är inte så många år sen jag lärde mig dessa märkvärdiga ord, som de lärde bollar med. Inkluderad är motsatsen och det var förstås en pastor, som predikade om att alla är inkluderade under korsets tecken.

Kain gjorde bort sig i början av skapelsen och släppte in lite avundsjuka i sitt tankesystem. Det skulle han inte ha gjort. Han borde ha (H)järnkoll på sina tankar och känslor. Det tyckte Herren och sa det till Kain.
Du bör råda över dina tankar! Gör du inte det så lurar …… ja, ni vet det där hemska ordet, som inte får nämnas i Sverige längre för ingen har det.

Historien fortsätter ju med att Kain inte hade någon (H)järnkoll utan gick bort och slog ihjäl sin ende broder Abel.

Så kan det gå utan tecknet i pannan! Det gäller att vara inkluderad i korsets kraftfält.

Silverbägaren i säcken

Idag skall jag ut på djupt vatten. Det är inte riktigt OK, att arbeta med drömmar. Nu finns de i bibelns berättelser oavsett vad vi tror eller inte tror. Josef hade två olika drömmar, som bröderna avundades.
1 Mosebok kapitel 37
Jakob som far med längre perspektiv bevarade detta i sitt minne. Det är lätt att hänvisa till Josef Marias blivande man i Nya Testamentet, när han fått en dröm om Jesus. Matteus kapitel 1.
Allt hör i hop med allt för den som vill ha helheten.
”Summan av ditt ord är sanning, dina rättfärdiga lagar består för evigt.” Psaltaren 119:160

Josef prövade sina bröder länge innan han gav sig till känna för dem. Det gäller ju bara att läsa kapitlen 37-50 i första Moseboken. Det jag vill visa på idag är silverbägaren, som var Josefs och som han drack ur. I de orden finns profetian om upprättelse för var och en som tror. Silver står för Guds tal, som är rent. Silver skulle användas som fotstycken till brädorna i tabernaklet för att brädorna skulle kunna stå upprätt och bli en helgedom för Gud.
I Nya Testamentet finns texter om att vara upprättad inför Gud på ORDETs grund och så bli ett tempel åt Gud.

Nej, jag skall inte gå händelserna i förväg. Vi närmar oss påsk. Vi närmar oss bibeltexten, där Jesus instiftar nattvarden. Han tog kalken och tackade Gud. (Hur kan någon komma på idén att ta bort förkunnelsen om förbundsblodet? Det är en bra fråga för Svenska Kyrkan tidning.)

Kunde någon av hans tolv lärjungar dricka Jesu lidandets bägare till botten för oss och för syndernas förlåtelse?

Josef prövade sina bröder genom att lägga sin egen silverbägare i Benjamins säck. När bröderna kommit utanför staden skickade Josef hovmästaren med flera efter bröderna och anklagade dem för stöld. Israel fick verkligen tänka igenom vad de gjort mot Josef sin broder. Men det tog tid att fatta. Tolv är ett förbundstal och alla tolv fick senare uppgiften att bära Guds tal vidare till alla människor.

Det kan ta lång tid nu också att fatta vad Jesus gjort för oss.

Upprättade människor är ett tempel åt Gud tillsammans