Idag måste jag döstäda. Det innebär, att jag snappat upp ett slangord av en pensionerad sjuksköterska och lärare en gång på Vårdhögskolan i Mölndal. Hon lever inte längre men gav mig detta begrepp: döstäda. Det innebär att till exempel jag som inte kan slänga något måste ta itu med vad som samlats i lådor och garderober. Göra ett röj med andra ord. Många kan hålla snyggt och hålla undan alltid. Andra kan det inte.
En gång på ett damkalas med åldrarna mellan 70 och 90 år gav hon mig en uppmuntran, som jag hållit fast vid år efter år. Min berättelse är viktig! Den bör studenter få höra inom sjukvården, ansåg hon. Så idag måste jag döstäda i mina lådor för att försöka hitta ett foto från kyrkogården utanför Restad Sjukhus, Vänersborg, där patienterna blev begravda som ett nummer med fyra siffror och bokstaven m eller k framför. En psykiskt sjuk fick inte ens ha sitt eget namn som död.
Ja, detta är historia men den skall inte glömmas! Jag har aldrig kunnat glömma mina medpatienter sen år 1956.
Idag skall jag ”döstäda” i tacksamhet till Gun D, som höll fast vid att min berättelse behövs. Någonstans finns mina foton. På Gyllenkroken i Göteborg uppskattar de, att jag tagit mig igenom allt motstånd och berättar. Och är med och upprättar…
Gunnels plats i rymden 
Jag ska inte döstäda utan röjstäda idag istället. Min älskade gamla farmor har fått ett boende där hon inte är så ensam och har människor runt sig vid mat tider mm. ska packa ner alla hennes saker och flytta dom till det nu en lite bit av mig förlorar sin krutfarmor känner jag. Hoppas döstädan går bra det är ett ord som jag tar till mig. gilla det
Så fint att du finns, Carina, och följer min Blogg. Det är tack vare dina kommentarer, som jag helst vill berätta om vandringarna med Josef och de andra i bibeln.
Jag har hittat sista fotot på min far 95 år sista dagen han var hemma, står det på baksidan.
Visst är det bra med ett röj!
Tack till dig, som klickat fram inlägget om ”döstäda”. Där står det om Gyllenkroken, som är ett enastående initiativ en gång för över 20 år sen och som fortsätter. En eloge till alla eldsjälar inom vården!
Den 5 september år 2015 är det tänkt att fira, att den 5 september år 1956 kunde vändas i något så konstruktivt som boken och filmen blev:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt”!
Men det tog 50 år bara!