Det skall handla om skarvar i livet. En sådan för min del är december 1999, då vi fick Bibeln 2000. Svenska Bibelkommissionen hade arbetat med nyöversättningen omkring 30 år. Förväntan var stor och jag skulle anpassa mig efter nya uttryck. Det var jag inte ensam om. En pensionerad sjökapten Stig Holmström sade i en närradioandakt samma, som jag kände. Engelskan har ju bara ett ord för räddad, saved så kom det…
”om en man faller överbord och vi drar upp honom, så är han räddad. Men han är inte frälst för det.”
Det skall handla om Arne Nilsson kallad ”Sten-Jesus” berättat av mig intuitivt. Han var ett orginal i Göteborg, stensättare och som jag uppfattat det svårt alkoholiserad. En dag fick han lära känna Jesus, blev frälst och upprättad. Efter det avgörande mötet började han gå ute på nätterna och sökte upp sina olyckskamrater, som var både arbetslösa, bostadslösa och levde i misär. Där hos dem berättade han om Jesus. Så småningom hjälpte han mycket mer än han kunde praktiskt och från Göteborgs Räddningsmission kom ett annat orginal Torsten Wingö till de utrangerade tågvagnarna vid Styrmansgatan mot nuvarande Oskarsleden, den så kallade Fyrbåksexpressen. Där fick många behövande logi och mat och kunde sköta ett jobb sen.
Det är stor risk, att det går inflation i orden. En som varit totalt i bottenläge och blivit frälst undan förnedringen pratar inte om ett ideellt arbete sen.
Där kommer Egypten in som metafor. För ”Sten-Jesus” var träldomstiden så påtaglig och friheten så markant. Ett barn eller en ung som bara vet om Jesus blir inte frälst från något ”Egypten”. Det finns inget förr och ett nu på samma påtagliga sätt. Det finns bara frihet.
När Räddningsmissionen-Fyrbåksexpressen fyllde 50 år firades detta i Betlehemkyrkan. Någon i personalen hade fått kontakt med en före detta kriminell och narkoman. Han berättade om sina första möten med Räddningsmissionen år 1966. Hans ord etsade sig fast i mig, för han skröt om eländet att vara först i Göteborg att fixa en marknad för narkotika tillsammans en annan rikskänd, kriminell, narkotikahandlare.
Räddningsmissionen hade börjat ett arbete bland unga, bostadslösa tjejer med nakotika eller spritproblem. Där hade han tänkt sälja sin narkotika och de bara pratade om Jesus. Det tackade ”nej”, de som förut varit kunder. Detta var obegripligt för honom.
Det 50 årsjubileet var en rysare för mig i och med hans berättelse och vinkling. Det finns lika väl ett Egyptens slaveri idag och ett behov av en Befriare. Vi använder inte begreppet slaveri. Vi använder knappast ordet frälsning. Alkoholism och nakomani är sjukdom, som är behandlingsbar. Och det tror jag också. Det finns många, som fattat beslut om att sluta med droger och har klarat det. Att lära känna bibelns språkbruk och kraften i orden från Gud är något helt annat.
Att läsa och vandra i bibelns texter är lika väl nutid som dåtid. Så fort Israels folk blivit befriade från slaveriet i Egypten, så började de att klaga på allt möjligt. De saknade till och med purjolöken i Egypten och glömde det stenhårda arbetet och fogdarnas slag.
Som om inte jag har klagat över allt möjligt trots att jag är frälst!
Gunnels plats i rymden 
Träffade Arne Nilsson i yngre år. Han kallades även för Arne – Myra, viiket namn han var stolt över. Han körde en maskin som slog ner gatstenarna efter stensättningen. I övrigt är det rätt att han var ute varje natt och hjälpte hemlösa. Detta skedde bl.a i början av 1950-talet då vi träffades.
Tack, Arne W, för din kommentar och bekräftelse.
Idag den 3 oktober 2012 är min Blogg om Sten-Jesus aktuell. På slutet av 60-talet fick vi medarbetare på Fyrbåksexpressen lära oss att Jesus – sonen inte delar sin ära med någon. Människor kan hyllas för sin stora insats under en kort tid men Jesus är den som kan upprätta människor och värd allt beröm.