Gud i sökaren

På den tiden var sökaren på min kamera 10 mm x 16 mm. Det är den nu också. Skillnaden är att små barn springer runt min kamera och tror att de kan få se resultatet bums. De är fartblinda redan vad det gäller teknik.

Det blev en plats kvar i fotoaffären i början av 70-talet. Beslutet att byta från diapositiv till svart/vit film blev en enda stor besvikelse. Inga anmärkningar bet på expediten.
”Om man skall fotografera svart/vitt måste man stå med det själv,” sa hon.

Visst är det märkligt, att det kan bli en plats kvar efter ett samtal? Eller var det av besvikelsen på resultatet att se svart/vita kopior? Längre fram i tiden fick jag veta att ingen satsade på utvecklingen av svart/vitt, när färgkopior slagit igenom helt.
Undra på att jag inte kunde välja rätt färgfilm för resan i Israel runt julen 1974, utan prövade att ha med olika färgfilmer.

Om sjuka utnyttjar anhöriga kallas detta, att den sjuke skaffar sig en sjukdomsvinst. Min sjukdomsvinst under många svåra år var, att jag sorterade alla gamla svart/vita negativ och försökte få rätt årtal i pärmar med negativfack.

En dag senare i livet hände det, att jag hörde ett litet barn gråta hos grannen. De var nyinflyttade och jag hade inte ens märkt, att hon väntade barn. Så lite hade jag sett dem. En dag vågade jag ringa på med en bukett blommor och ett grattis. Inne hos de nya grannarna fick jag se mig om och upptäckte snart kartonger i bokhyllan staplade på varandra med samma namn på kanten ILFORD. Oaa..

Till slut blev det så att fotografen den nyblivne pappan fick se mina reprofoton och kunde konstatera vilka filmer jag använt. Det kunde han se på kopiorna! Sen lärde han mig göra provremsor med olika sekunder och olika bländare. Och att Ilford FB4 var bäst för reprofotografering.

Långt innan dess hade jag stått själv och lyckats eller mest misslyckats med vita oexponerade fotopapper och vätskor i ett mörkrum.

Nu kommer poängen eftersom jag är ”religiös”. Om man tar ut ett par bibelverser ur sin kontext och exponerar dem för länge under för lång tid, så sotar de igen utan kontraster från vitt till svart. Då går det inte med tolkning av bilden sen.

Här finns berättelsen: Gud i sökaren

Författare: Gunnel

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......." Visa alla inlägg av Gunnel