Bocken Bruse

”Det var en gång tre bockar, som skulle gå till ängen och äta sig feta. Alla tre hette Bocken Bruse. På vägen var det en bro över en fors, som de måste över, och under den bron bodde ett otäckt troll med ögon som tenntallrikar och näsa lång som ett räfseskaft.”

Så börjar en saga från Norge, som handlar om tre bockar Bruse men hette Bocken Bruse alla tre. Jag fick gehör på min förra bloggpost och har googlat på sagan, som är mycket intressant. Där fortsätter jag assosiationerna till författaren Astrid Lindgren och boken: ”Bröderna Lejonhjärta”. I den är det mycket hämtat från hennes egen referensram till bibelns berättelser. En författare har rätt att hämta sitt material var som helst i ett fritt land. Samma gäller en konstnär.

Från sagornas värld gör jag ett stort kliv till ett bibelstudium. Länken finns att få via nätet och uppgifterna går att kontrollera. Det är dåtid, nutid och framtid. Det handlar om Koranen eller Bibeln. Vem var först med sina texter?

Koranen eller Bibelns texter

Reningsvatten – fortsättning

Precis så är det. Livet ligger bakom mig och jag vill så mycket. Det var så mycket jag ville men inte lyckades med. Tänk, om jag får en stroke eller blir ändå mer rörig i alla tankar! Paniken ligger på lur. Hör du det? Jag ville berätta för dig om Jesus och att det står om honom överallt i bibeln. Jag har en relation till båda. Det går inte att lära känna Jesus utan att läsa vad han sagt om sig själv. Vem är han? Vem ärende gick han? Kan han gå vid min sida och trösta och ge råd?

Så jag ville berätta om reningsvatten i Gamla Testamentet. De skulle koka en stark lut att använda om någon rört vid en död.

Så jag vill berätta om reningsvatten i Nya Testamentet. Det finns för den som vill gå från död till liv. En motsatt verkan. Hör du det? Det jag misslyckas med att berätta fungerar ändå. Om du vill ha detta liv. Var har jag fått det ifrån? Jo, det står i bibeln. Den som vill håna får fortsätta att håna. Den som vill ta emot kan få liv och övernog.

Johannes Döparen fick syn på Jesus en gång och utbrast: ”Se Guds lamm, som tar bort världens synd.” (Joh. kap. 1)

Nästa dag hände det samma och Johannes Döparen sade: ”Se Guds lamm.”

Evangelisten Matteus berättar om när Jesus kom från Galileen vid Jordan. Där ville han bli döpt av Johannes som protesterade. Johannes döpte till syndernas förlåtelse och det borde vara tvärtom att Jesus döpte Johannes, ansåg han. (Matt. kap. 3). Jesus svarade honom: ”Låt det ske nu. Ty så bör vi uppfylla all rättfärdighet.”

Det var en lydnadshandling. Himlen öppnades och han (Johannes) såg Guds ande sänka sig ner som en duva och komma över honom (Jesus). Och en röst från himlen sade: ”Denne är min Son den Älskade. I honom har jag min glädje.”

Där fortsätter berättelsen om reningsvatten för den som varit i kontakt med döden. Där fortsätter berättelsen om ett reningsvatten. Men inte Jordans ens.

(Rom kap 6 och Kol kap 2)

Jo, det går att ifrågasätta om vattnet är rent eller inte och vad som sker i dopet. Bibeln har flera berättelser om tro och om misstro. Bibeln berättar om en Gud, som lärde ett utvalt folk lydnad i allt. I så fall skulle de få se hans makt i allt. Israels folk klarade inte att hålla lagens bud. Jesus fullbordade lagen i allt.

Denna blogg handlar inte om barndop eller troendedop. Det handlar inte om barnet blir buret till dopet eller om barnet är för litet för att låta döpa sig senare. Det handlar om ett reningsvatten genom tro. Det handlar om ett viljebeslut – en lydnadshandling. Det handlar om ett förr och ett nu.

Det var i ”Anta Utmaningen” en sluten Facebookgrupp med gemensam bibelläsning som reningsvatten blev aktuellt. Vi får välja bibelläsningsplan själva och takt. Jag för min del har svårt med koncentration men försöker på mitt sätt med halvfart. Mest blir det utvärdering. Mest blir det ett försök att få mina spridda tankar att landa hos någon ung, som inte har den gamlas referensram.

Jesus är överallt i skrifterna och i livet! Det är min erfarenhet. Han började gå igenom alla skrifter med en lärjunge, som hette Kleopas för att visa, att det var förutsagt, att han måste dö för våra synder. (Luk kap 24:13- )

Det var då det. Den andre eller andra lärjungen fick vi inget namn på.

Det kan vara du eller jag i NU-tid.

 

 

Åttio år

Det har jag sett fram emot att få bli åttio år! Det har med en bibelvers att göra. En som haft hetsigt temperament som ung beskrivs som saktmodig i åttioårsåldern. Jag berättar inte vem…

Igår var jag tvungen att lösa ut alla osålda böcker från förlaget Recito. Det blev en tung låda, som jag slapp att bära utan kunde ta på rollatorn.

Innan dess lyssnade jag på pastor Urban Ringbäck vid 12-bönen i Smyrnakyrkan. Han kopplade ihop bibelverser ur 3 Moseboks 1:a kapitel med ett par verser ur Romarbrevets 12:e kapitel. 3:e Mosebok är seg att läsa med alla blodiga offer. Lätt att hoppa över. Obegriplig. I fjol strök jag under en av alla upprepningar:

”Prästen skall så bringa försoning för henne och hon blir ren.” 3 Mos 12:8

Kopplingen offer och gåva blev poängterad igår. Sen blev detta förtydligat genom att vi skall bära fram våra kroppar som ett levande, heligt offer som behagar Gud. Det är visserligen en uppmaning till bröder men jag har kunnat den bibelversen utantill som ung. Den drabbade mig då!

”Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga tempeltjänst.” Rom 12:1

Den bibelversen fick jag två gånger till mig som ung, när jag helst skulle vilja bryta mitt löfte till Gud. Vad hade jag lovat då? Jo, i stundens förtvivlan gav jag Gud mitt söndersargade psyke. Tyckte att det inget fanns kvar av mig att ge till en ung man. Den 5 september lovade jag Gud att inte gifta mig. Jag var 23 år men inte 24.

Är det något att berätta offentligt? Jo, därför att det är redan ute! Filmen om min berättelse har samma namn som boken, som inte går att sälja. Filmen går att köpa via Stiftelsen Gyllenkroken, Göteborg (och boken via mig):

”Pat. är frisk och pigg för övrigt.”

Det märkliga är att såren är läkta men jag triggar lätt igång, när jag inte blir trodd på mina ord. Jag för min del jämför den diagnosen manodepressiv psykos, som jag fick som 20-åring och som gällde för livet i olika journaler med diabetes. Den sjukdomen kan man inte ha under tre månader och bli vårdad för och sen slippa, så fort man blir utskriven från sjukhuset. (Å andra sidan sköts en kronisk sjukdom polikliniskt nu för tiden utan inläggning som regel. Men inte utan medicin.)

Poängen då? Jo, i alla dessa kränkningar som ung har jag forskat i bibeln varför just Jesus måste dö för att jag skulle kunna bli försonad med Gud.

Att vara försonad med Gud är en stor lycka!

147

Så är det morgon. Äntligen skall jag försöka få till en ny bloggpost. Jag hade ledsnat på att pratat för mig själv, när det kom ett eko:

”Lugnet med farfar som satt i gungstolen med bibeln i händerna och farmor som alltid tassade så tyst, precis som jag, och satte på kaffe på gasolspisen. Farfar satt i gungstolen och läste bibeln. Det var så rogivande.”

Så fint barndomsminne blandat med minnen av de högljudda tältmötena på somrarna. Och så var det så mycket tal om synd. Jag har fått feedback. Där tar jag vid för det har jag hört förut att så många säger. Det går inte att gå in i en kyrka utan att det talas om synd. Är det sant? Är det inte bibelförklaringar som fattas? Och vad står 147 för? Det är ju obegripligt i vår tids trend! Vad står siffran 4 för eller siffran 7? Vad står siffran 1 för? Nu gäller det, att inte tappa poängen!

Första gången det står om synd i bibeln är när Kain blivit avundsjuk på sin bror Abel. Gud hade sett till Abels offer men inte till Kains. Hur skall vanliga människor utan bibelforskning som intresse fatta en sådan orättvisa? Båda hade ju gett sina offer! Ja, då måste man fråga och fråga och acceptera att ett skriftställe blir förklarat av andra skriftställen och att det finns en godkänd bibeltolkning, som många kommit fram till från början. Vad är början då? Jo, när Jesus inte kom tillbaka och hans lärjungar började fatta att allt måste skrivas ner, som de varit med om som ögonvittne och hört Jesus säga då hände det. Detta tillsammans med alla skrifter som brukades använda i synagogornas gudstjänster bands tillsammans i det vi kallar bibeln. Står det bara om synd där?

Som jag ser det är det första gången ordet synd finns ihop med Kains avundsjuka, ilska och mörka tankar. De speglades sig i hans ögon och Herren frågade varför hans blick var så mörk. Så mycket det står i en enda vers, om jag vill se det! Kain skulle råda över sina egna mörka tankar. Kain och Abel och deras föräldrar hade fått en fri vilja. Idag kanske någon sagt till Kain: ”Skärp dig!” Eller ”Du får väl behärska dig!” Då hade vi sluppit detta irriterande ord som synd är. Och det hade varit frid på vår jord med sann syskonkärlek.

Så enkelt! Om Kain hade följt Herrens råd och behärskat sina känslor, då hade inte synden kommit fram och fått konsekvenser. Den hade inte lurat vid dörren! Kan någon backa i tiden och få något ogjort? Herren satte ett tecken på Kains panna, att ingen fick döda honom.

Detta tecken återkommer. Gud är en och allas Skapare. Sen kom många imitatörer. Det var inte Mose, som kämpade mot Farao i Egypten utan Herren Gud själv mot egyptiernas avgudar. Så befriade han själv sitt folk genom sina tjänare Mose och Aron. Innan dess finns berättelsen om ett felfritt lamm, som skulle slaktas i varje hushåll. De skulle stryka blodet över sin dörrpost som skydd mot döden. Det kom senare under vandringen till löfteslandet att all synd skulle bekännas och läggas på ett felfritt djur som offer. Under 40 år skulle ett helt folk utföra riter, som de inte förstod innebörden av. De skulle lyda i allt och Herren Gud bevisade sin makt att föra folket ut ur träldom och förtryck.

Israels historia är vår frälsningshistoria. Historien är profetisk och upprepar sig. Offeraltaret hade fyra lika sidor precis som budskapet om synden och offret gått ut i alla fyra väderstrecken från Golgata till alla världens hörn. Johannes Döparen kopplade ihop kunskapen om ett felfritt lamm i Egypten och blodet som räddade från döden med Jesus: ”Där är Guds lamm som tar bort världens synd,” sa han när Jesus kom gående. Sju är ett fullkomligt tal. När Jesus fullbordat hela den ritning till frälsning, som finns beskriven i Gamla Testamentet, så uppstod han från de döda och lever. Och ber för oss…

Leker jag med orden och siffrorna? Nej! 147 är numret på den psalm, som skulle bort enligt en prästs förslag. Synden skulle bort för vi är bra som vi är och talet om blodet är äckligt! OK. Försök att ta bort synden i världen och putsa på fjädrarna med andra religioners hjälp! Lite mainfulness eller frigörande dans? Kan det försona oss med en helig Gud?

”Guds rena lamm oskyldig på korset för oss slaktad Alltid befunnen tålig fastän du var föraktad Vår synd på dig du tagit och dödens makt nedslagit Giv oss din frid o Jesus.”

(text före 1529)

Jag uppskattar raka ärliga frågor! Annars går det ju inte att veta vilka frågor andra brottas med. När Jesus kallade sina första lärjungar, sa han inget om att de var syndare. Han tog inte itu med deras synd! Han sa ”Följ mig!” De fick komma underfund med själva hur de hade det ställt i förhållande till hans helighet. Ett annat exempel är när Jakobs söner måste gå till Egypten upprepade gånger för att inte svälta ihjäl. I Egypten fanns det säd att köpa. En dag när de var prövade till bristningsgränsen berättade Josef för dem vem han var – deras bror som de sålt som slav till Egypten. Hämnades Josef på dem och skuldbelade dem?

Som jag ser det i texterna väntade han på denna försoning, grät och omfamnade dem en efter en. Han förkom dem! Precis så står det om fadern i Nya Testamentet som väntat så länge på sin son och gick ut och mötte honom. Med att skuldbelägga honom för ett bortslösat arv och nersölade kläder? Nej, faderns ställde till fest och gav honom tillbaka hans rättigheter som son. Visst står det mycket om synd i bibeln men mest om var den skall placeras. Det är intressant!

 

Fundamentalist och fanatiker

Det är många år sen, som jag blev kallad för fundamentalist. Det var mer än en gång och det obehagliga var, att jag inte förstod innebörden av ordet. Så jag haffade en språklärare och ställde frågan. Hon gav mig det enkla svaret att fundament betyder grund. Om jag blev kallad för fundamentalist kunde jag vara glad. Det vill säga, att Jesus är den enda grund som kan läggas och som redan är lagd en gång för alla.

Det förutsätter naturligtvis att den som fick frågan kan sin bibel. ”Ty en annan grund kan ingen lägga än den som är lagd Jesus Kristus.” 1 Kor 3:11  Som sagt.

Erkänner att jag är snarstucken men det var ändå svårare att fatta innebörden av ”fanatiker” på mig. Är jag fanatiker därför att jag älskar bibeln? Undrar just om det inte är några bibelverser från söndagsskolan, som fattas en mörk kväll i Sverige? Det är väl fler än jag, som tar åt oss och blir ledsna över den kunskap som saknas?

Jesus sa med all rätt att frälsningen kommer från judarna. Det är bara fyra ord att lära in och kunna utantill. ”- frälsningen kommer från judarna.” Joh. 4:22    Jag tänker på hur politikerna krånglar till det och inte kan krångla sig ur all sin okunskap. Det finns inget annat folk i världen, som varit så noga med sin historia och fört sina släktregister som Israels folk. Jesus kommer inte ur Levi stam, som var en prästsläkt. Han kommer ur Juda stam av Davids hus. Han kommer på ett omöjligt sätt. Helig ande kom över jungfrun Maria och hon blev havande. Han kommer via ett löfte till Abraham och Sara som var överårig och när hennes moderliv var som dött. Den vägen tog Gud och Melkisedek hade inte heller han ursprung, som gick att förklara biologiskt. Han en av tre som kom med bud till Abraham…

Nu är vi där! Räddningen för hela världen kom från Gud via Jesus Kristus. Han är av Juda stam, av Davids hus och Isak är löftessonen till Abraham och Sara i släktledet bakåt. Detta poängteras som frälsningshistoria, att en människa kan vara född till frihet genom den vägen eller född till slaveri på ett naturligt biologiskt möjligt sätt som Hagar erbjöd. Född enligt köttet eller genom ande. Obegripligt för den som inte vill ha historiens Gud, Israels Gud och vår Gud. Gal 4:23  (Araber kan bli födda på nytt genom helig ande och tro på Jesus Kristus.)

Jag är precis tvungen att prata för mig själv i kväll. Så upprörande har det varit i dag på Facebook med alla länkar till politikers utlåtanden, som blivit missförstådda och tagna ur sitt sammanhang.

Och Israel skall inte vara så snarstuckna. Tydligen.

Vem är hon?

Det skulle vara så roligt med en kommentar eller en fråga: ”Hur tänker du nu?” I Facebookgruppen ”Anta utmaningen” händer det att någon ställer en fråga. För övrigt är tanken att läsa bibeln enligt olika bibelstudieplaner där under året. Det gäller hela bibeln eller halva eller en kvarts bibelläsning om dagen. Jag har aldrig lyckats läsa genom bibeln under ett år. Å andra sidan bär jag på en och samma fråga år efter år och söker svar på.

Gissa om jag blev glad över detta svar…

Jonas Bergsten om visheten i Ordspråksboken

”…intressanta tankar. Skriver lite kort några tankar. Det är alltid bra att läsa texten som helhet, och i kapitel sju står det i vers 4-5 att vi ska kalla visdom vår syster. Hon kan bevara oss från både den främmande kvinnan (den prostituerade), och den lösaktiga kvinnan (äktenskapsbrytaren) som talar så förföriskt.

Sedan kommer en berättelse om hur en man låter sig förledas. I kapitel 8 kommer sedan kontrasten. Vers 1 börjar: Är det inte så att fru vishet ropar, och fröken förstånd höjer sin röst? I motsats till den lösaktiga kvinnan i kapitlet innan så är det inget hemlighetsmakeri, inbjudan att ta emot vishet och förstånd går ut helt öppet till alla.

Att ge ett abstrakt begrepp mänskliga egenskaper är en vanlig poetisk stil i ordspråksboken. Istället för att bara faktamässigt beskriva visheten personifieras den här som en kvinna och en mer levande grafisk bild målas upp för läsaren. Det ser vi redan i Ords 1:20.

Läser man texten så blir det även lättare att förstå t.ex 1:26 ”Därför ska jag [visheten personifierad] skratta åt er olycka, och håna er när förskräckelse (fruktan) kommer över er…”

Bilden som målas upp här är dårarna som hatar och förlöjligar visheten. Till sist leder deras väg till fördärvet, och då är det istället visheten som skrattar åt dem. Detta förstärker absurditeten i att trots upprepade varningar välja en dåraktig väg. Jag i den här versen syftar på den personifierade visheten, inte Gud. Han skrattar inte över olycka, han om någon kan sympatisera med mänskligt lidande. Han släcker inte ut en tynande låga, Jes 42:3, Jesus gråter över Jerusalem, se Luk 19:41, osv.

Samtidigt vet vi, att Jesus fanns med redan vid skapelsen. När man läser Ords 3:19 går ju tankarna till Jesus: Genom vishet har Herren lagt jordens grund, med förstånd har han fastställt (berett) himlarna.” Slut citat

Under årens lopp har min fråga varit: ”Vem är hon i bibeln som följer honom?

Så här finns bloggposter om en upprättad kvinna, som följer honom frivilligt, som gav sitt liv till lösen för ”henne” människan.

Se Sara, Rebecka, Rahav, Gomer och kvinnan vid Sykars brunn som exempel. Den älskade är trogen eller förlorad och återvunnen/friköpt precis som Israel i förhållande till HERREN. Eller vi i nutid…

Bibeltolkning i en gästblogg av Anders Gerdmar

 

Innanför eller utanför

Innanför eller utanför?

Hon frågade via Facebook om vänskap. Hon ångrade, att hon inte rest till Sverige för att vara med på filmfestivalen ”Driving us crazy”. Hon är 77 år och har negativ erfarenhet av psykiatrin i USA. Han skrev ett PM och undrade, om jag ville sammanfatta mina intryck från dagarna. Det behövde inte vara mer än 1000 nerslag ungefär. Och idag är förlåtelsens dag.

Så jag tar det från början då. Det var Gud som började. Han talade om för Mose, att han sett vad de lider. Hur länge kan Gud se på utan att göra något då? Mose hade gjort ett misstag 40 år tidigare. Under 40 år senare hade han gått hit och dit i öknen och vallat svärfars får. I den högstes närhet i Egypten, som han varit tidigare som sagt. Välutbildad i allt. Men nu hade Gud sett och tänkte gripa in…

I min presentation till den okända damen i USA skrev jag, att jag varit ensam i mitt trauma 50 år men fått tröst i bibeln. För där hade jag hittat orden ”ohelbar är den skada du fått…” och ”Jag vill hela dina sår, säger Herren.” Att det skulle ta en sådan tid då om han nu sett allt hur det gått till på ett sinnessjukhus på 50-talet! Varför gick mina sår upp gång på gång och började blöda igen?

För att inte tala om denna gamla poesibok med versen:

”Lär dig livets vackra gåta Älska, glömma och förlåta.”

Jojo. Nu skall jag klara av en sammanfattning av mina känslor under fyra dagar minglande och överöst med berättelser från hela världen. Om de bara hade varit på svenska! Eller norska som i tidningen: ”Sökelyset” Det numret jag fick introduserar psykiatrins mest fruktade kritiker Robert Whitaker. Bra, för jag fattade inte många ord ur hans föredrag! Jag kan låna boken och läsa boken på svenska om piller med skadliga effekter.

Åter till trösten i bibeln. Israels folk vandrade ut i frihet och vattnet stod som en mur till höger och vänster. ”Så frälste Herrens den dagen…”

Precis så. Det blev en mur mellan fienden som jagade och de som blev befriade. Herren själv är den muren som en metafor i texterna och i verkligheten för mig. Det är skillnad på att kunna älska och inte kunna glömma. Jag kommer fortsätta att lyssna på hur andra överlevt övergrepp inom statliga institutioner och se filmen ”Kings Park”, hur handikappande det än är, att inte förstå språket. Jag fattar bilderna! En bild säger mer än tusen ord. Jag mätte muren utifrån. Den är 3 meter hög och Annica Engström fotograferade berättelsen:

”Pat. är frisk och pigg för övrigt”.

Idag är förlåtelsens dag i de föreslagna bibeltexterna. Övergrepp på psykiskt sjuka skall vi protestera mot igen och igen.

muren-o-gunnel

 

Harmagedon

Många vet om att det skall bli en slutstrid, som kommer att bli fruktansvärd. Många vet om att Jesus skall komma tillbaka och sätta sina fötter på Oljeberget. ”Jerusalemsfararna” ville vara på plats, då de skedde. De sålde allt de ägde och for till Jerusalem. De lämnade sitt vackra Dalarna och Nås. De ville väl inte se på striden men väl vara vid Oljeberget. Och alla som väntat förgäves blir mer eller mindre förlöjligade.

”Hur går det nu med att han skulle komma tillbaka?”

Nej, jag är inte lurad för min del! Jag är glad i min förväntan precis som det står i bibeln. Var och en blir inte salig på sin fason utan på om det håller hela vägen! Där är jag nu och har lämnat de intellektuella debatterna om rätt tolkning. Jo, jag har kvar orden ”tolkningsmodell” och ”tolkningstradition”. Som om det skulle kunna göra mig glad att vara inom rätt modell eller tradition?

Läkaren och förkunnaren Sven Ahdrian lever inte längre. Hans bibelundervisning i Danielsboken blev inspelad och jag köpte hela serien. Trots att jag fortfarande inte fattar så bra, så lyssnar jag igen och igen. Prästen och pastorn KG Larsson, Örnsköldsvik, har haft en serie bibelstudier över Uppenbarelseboken. Hela den serien köpte jag för några år sen och har lyssnat på mer än en gång. Jag fattar trögt. Men ibland glimmar det till. Det har det gjort nu. Jag klagar inte jämt…

Jesus sa en gång till sina lärjungar, som han sänt ut och kommit tillbaka, att de skulle vara glada över, att deras namn var skrivna i livets bok. Det var viktigare än att de onda andarna hade farit ut ur människor i Jesu namn. (Sammanhanget finns i Lukas 10:1-22) Så klart att teologer tänkt och tolkat på olika sätt! Men jag för min del orkar inte sätta mig in i predestinationsläran och jämföra Luther med Calvin! Jag vill ha hjälp att förstå Uppenbarelseboken!

En dag kom jag till versen: ”Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud skall torka bort alla tårar från deras ögon.” Upp 7:17

Jesus finns överallt i texterna i Gamla Testamentet och gick igenom dem med två lärjungar, som var totalt desillusionerad efter vad som hänt på Golgata. Nu vill den helige Ande gå igenom bibeltexterna med oss! (Om biskopar och präster sviker sin uppgift). Jesus är Lammet som blev slaktat för vår skull! Jesus är herden som leder oss rätt i samma person!

Så till poängen när mitt namn blev skrivet i Livets bok. Står det där från början på de som vill ha evangeliet om Jesus? Kan det suddas ut om jag inte sköter mig och kan tro längre? I bibelstudierna av KG Larsson om Uppenbarelseboken drar han parallellen att gå in en församling och få sitt namn i en matrikel. I och med det tar församlingen sitt ansvar…När jag tar emot Jesus som min Frälsare tar Gud ansvar för mig och mitt namn blir skrivet i Livets bok. Det är inte skrivet där före världens begynnelse. Så fortsätter bibelläraren…När Johannes på Patmos såg in i himlen såg han ett lamm, som var slaktat före världens tillblivelse.

För min del har jag trott att allt blev fullkomnat på Golgata kors, innan Jesus gav upp andan. Det går inte att bygga en kyrka utan att följa ritningen, som finns i hela bibeln. Det tjatar jag om men nu visar den helige Ande på att hela ritningen till vår frälsning var klar redan i himlen. Jesus var villig att gå ner på jorden och utföra den till punkt och pricka. Inget skall bli förstört eller komma bort ur den ritningen! ”Mönsterbild” står det i Hebreerbrevet.

”Och jag såg mitt för tronen och mitt ibland de fyra väsendena och de äldste ett Lamm stå där, som såg ut att ha blivit slaktat.” Upp 5:6

Allt som behöver göras för vår räddning är redan gjort en gång för alla. Han delar inte sin ära med någon! I inget annat namn finns det frälsning! Visst är det viktigt att lyssna på de, som kommer från andra kulturer till vårt land! Men religionsdialog utan Jesus som det slaktade Lammet fungerar inte. Och jag för min del fortsätter att tro på stommen i Gamla Testamentet. Tolv är ett förbundstal. Israel är Guds ögonsten och församlingen fick del av välsignelsen genom Abraham. Fortsättningen till Jesus skedde genom tro – Abraham trodde på Guds löfte och fick en son. Släkttavlan genom tro på det omöjliga finns i Matt kap 1. Det lagen inte kunde åstadkomma…det gjorde Gud. Han sände Jesus utan någon mans inblandning.

(Så jag är tillbaka i min tolkningstradition, att Jesus skall sätta sina fötter på Oljeberget men innan dess blir församlingen uppryckt ”honom till mötes.” Det får finnas olika sätt att tolka.)

Jag är glad över Wilhelm Berglings bibelundervisning också. Den färdiga ritningen, som fanns i himlen, innan jordens grund var lagd, skall komma tillbaka från himlen som ett tempel/tabernakel/tält. Jesus tältade en gång bland oss människor och presenterade Guds kärlek till alla. Vi såg hans härlighet!

P.S. Den 19 juni 2019 har jag lyssnat på mer undervisning om den sista tiden och tror inte längre på ett ”uppryckande av församlingen” före Harmagedon. Min respekt för bibeln är stor men kunskapen alldeles för liten. D.S.

”Driving us crazy”

Vad är det som jag gett mig in i? En av mina vänner frågade bums på Facebook och jag svarade lika snabbt. Jag vet inte så mycket. Affischen stämmer inte med mitt budskap. ”Nu är programmet här.” Ja, jag ser det på Facebook. Och där finns min berättelse med. Som blev film: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”.

Som sagt. Paulus är min favorit som teolog. Han håller som det alla tider igenom. Han skriver om att han blivit en dåre för Kristus. Han skriver om evangeliet, som blivit en dårskap för dem som går förlorade men som är en kraft till räddning för oss som tror. Hur går detta ihop med dagens psykiatri? Hur går detta ihop med gårdagens psykiatri, som på min tid hette sinnesjukhusvård? Är det skillnad på en själ och ett psyke?

När vetenskapen blir en gud blir det problem i världen. När en människa blir totalt ur balans och tror sig vara Jesus är det ett tillstånd, som inte är friskt. Då behövs läkedom. Då behövs hjälp. Frågan är hos vem det går att få hjälp.

Den 16 – 18 oktober 2015 visas olika filmer om olika problem i samhället och inom oss i Göteborg på Stora Teatern. Jag för min del är utbildad inom sjukvården både före och efter traumat i september år 1956. Och jag är mycket väl medveten om att jag bearbetade mina egna djupa sår genom att arbeta 20 år inom Räddningsmissionen. Det var ingen snällhet, som drev mig att fara på besök den långa vägen till Hinsebergs Kvinnofängelse. Det var egen erfarenhet av hur det kändes att vara inlåst och bli kränkt och sen inte få någon hjälp alls. Jag ville bli upprättad själv men visste aldrig hur det skulle gå till. Under tiden hälsade jag på andra kränkta och önskade dem frihet.

Så länkarna visar senaste kontakten i min längtan att lindra psykiskt lidande för någon enda. Jag tror på en Gud, som har bättre koll på läget än jag har. Hitintills har det hållit att tro på honom och hans Son. Precis så är det att ”Hjälparen” som Jesus lovade klarade att leda mina steg till Gyllenkroken en dag då jag var ledsen och besviken. Tidigare i livet ledde han mig till Smyrnakyrkan.

Jo, jag tror på ledning.

Driving us crazy – Program för filmfestival

Familjevårdsstiftelsen

Stiftelsen Gyllenkroken – Ett samhälle med plats för alla

Räddningsmissionen Göteborg

Smyrnakyrkan – församlingsgemenskap

Satan

Satan är inte värd någon bloggpost. Ändå skall det bli en eftersom hans namn nämns så ofta i dagens samhälle. Det kan väl vara intressant, att veta att den åklagare, som trädde fram inför Gud en gång för att få Job på fall heter Satan. Det är åklagare på hebreiska språket.

Det kan väl vara intressant, att veta att samme Satan frestade Jesus i 40 dagar öknen. Men Jesus kan vad det står i alla skrifter om honom. Han kan och kunde vad det dessutom stod. Att ta ut en bibelvers ur sitt sammanhang och missbruka det kallas till och med för ”som Fan läser bibeln” i dagligt språkbruk.

Vi läser i Gamla testamentets böcker med översättning från hebreiskan. När Jesus uppstått från de döda och farit tillbaka till himlen, där han kom från så blev det en dag hög tid att skriva ner berättelserna om Jesus. Det fanns många ögonvittnen. Det fanns de, som vandrat med honom de tre åren. Berättelserna i de fyra evangelierna läser vi översatta från grekiska språket. Anden förde Jesus ut i öknen. Där frestade Djävulen honom under 40 dygn. (Lukas kap. 4:1-13)

Det är mycket intressant, att få vara med i ”Anta Utmaningen” en stor sluten grupp på Facebook, som följer olika bibelläsningsplaner i egen takt (nästan). Vem som helst får anmäla sitt intresse att vara med. En dag skrev Jonas Bergsten om en bibelvers, som han undrat mycket över. Jag har fått hans löfte att ha med det här.

Det gäller Satan och detta ”snart”, som är så svårt att förstå i vissa bibeltexter:

”En vers som under lång tid förbryllade mig var Rom 16:20: ”Fridens Gud skall snart krossa Satan under era fötter.” Fantastiskt löfte, men hur snart är det segern ska vinnas? Är det imorgon, om ett år, eller på den yttersta dagen?

Det var först jag och Liselotte bodde i USA en period, och församlingen i San Diego som vi tillhörde fick besök av Rick Renner, en expert på nytestamentlig grekiska, som bitarna föll på plats. Jag är så tacksam till bibellärare som förklarar och inspirerar, men också ger ut nycklarna för hur man själv kan tränga djupare in i Ordet.

Paulus beskriver ofta den andliga kampen med bilder från den romerska armen. Det grekiska ordet för ”snart” beskriver hur romerska soldater marscherade med korta snabba steg. När deras spikbeklädda läderskor med metallbeslag stampade mot de stenbelagda romerska gatorna skapades ett omisskännligt ringande ljud som hördes lång väg. På samma sätt som vi idag väjer för ett utryckningsfordon med påslagna sirener betydde det här ljudet: gå undan, romerska soldater på väg. En romersk soldat stannade inte för något eller någon, det skulle vara en förödmjukelse för hela armen. Om ett barn eller en äldre person inte hann undan fortsatte man rakt fram, och krossade personen under sina fötter.

Bilden som Paulus målar upp är att om djävulen är så dum att han kommer i vägen för en grupp kristna, krossas han under deras fötter. I Romarbrevet som behandlar så många viktiga doktriner nämns djävulen bara en gång i förbifarten och det är i den här versen. Hans plats är det lilla utrymmet som finns mellan fotsulan och marken under den kristne!

Guds titel här är inte ”Härskarornas Gud” utan ”Fridens Gud”. Det är inte volymen i bönen, utan djupet i Gudsrelationen som avgör om vi segrar över ondskan. Förutsättningen ges i versen innan (v19) – lydnad och helgelse. En troende som har kommit in i Guds frid, som marscherar framåt i Guds takt, som varken gör för mycket eller för lite utan vandrar i förutberedda gärningar – den kristne kan leva ett segerrikt liv!” Slut citat

(H)järnkoll

Det var länge sen jag skrev något om (H)järnkoll. Det beror på att jag inte är någon attitydambassadör där längre. Kvar finns möjligheten att äta och ha gemenskap i Stiftelsen Gyllenkrokens lokaler. (Vi göteborgare lär inte tala om Stockholm :-)) Kvar är att dricka kaffe tillsammans med medlemmar i IBIS (Intresseföreningen för bipolär sjukdom) några timmar någon lördag. Jag tar för mig och kommer att fortsätta med det. Tror jag.

Och varför skulle jag sluta att ställa frågan: ”Vem är du?” och ”Hur har du det i livet?” Så många härliga, ödmjuka, kunniga människor, som jag mött sen jag gick ut med min egen gamla historia. Vilket teamarbete jag fått vara med om! Kända och okända har stöttat min vilja att vara med. Och jag har velat stötta de, som jag mött. Vad är friskt och vad är sjukt?

Här kommer poängen, om jag fattat rätt. Det är ett stort psykiskt lidande att ha någon slags fobi. Det ordet borde inte missbrukas! Vi borde lära oss lite mer om varandras bördor.

En präst ledsnade totalt på missbruket av ordet fobi och prövade sig själv sakligt. Sen blev det ironi och humor i en bloggpost. Ja, den prästen måste ju anmälas! Han är inte lämplig i sin tjänst! Han är inte solidarisk. Med vem är frågan.

Nej, jag är inte attitydambassadör längre och undrar fortfarande, om det är tillåtet att vara kristen och tro på bibelns Gud. Får jag ha en egen uppfattning?

”Hur fobisk är jag?” Det frågar sig prästen.

Positivet

Ute regnar det. Det har regnat i natt också. Det gick inte att sova sen dess. Det vill säga klockan 3. Så jag kollade lite på andras bloggar och hamnade i Norrland. Hur kan någon vara kritisk till Norrland var frågan. Ja, så har vi detta negativa tänk söder över om flyktingars placering i Norrland…

En dag för några år sen kom en äldre väninna på besök. Och jag berättade genast om förändringen i mitt liv som var tänkt med orden:

”Nu skall jag bli positiv och tacksam!”

Hennes kommentar kom blixtsnabbt:

”Ja, bara vi känner igen dig sen.”

Det är inte lätt att se sig själv utifrån. Det är inte många, som vågar anmärka på mig. Så nu är det skrivet. Göteborgs stad skulle ”förtäta” och det kom planer och ritningar på stora planscher. Det gäller att förbereda sig på förändringarna. De skulle ta en del av ”lilla skogen” för nya hus. Nya namn måste till för nya gator. Var fanns denna Positivgatan, som nämndes gång på gång.

En dag bestämde jag mig för att ta en promenad och ta reda på detta och gick runt i området och frågade de som jag mötte. Ingen visste och jag fick vända tillbaka hem och söka via datorn. Tänkt och gjort och det var den första gata, som jag gått över hemifrån. 🙂

Nu ser jag skyltarna bättre. Bara jag vänder blicken lite uppåt så finns en stor banderoll över promenadvägen: ”Här börjar Positivet”. Då vet jag, att jag är på väg hem och in i barnens stora lekpark. Allas gräsmattor finns som förut och lilla skogens barn har hunnit att fylla 50 år och väl de. De var först att bo i höghusen i detta område och hittade på sina lekar mest själva. Fast det fanns visst en lektant.

Positivet

Positivet

Regnet gör ett uppehåll eller också inte. Var det inte positivt att vara så negativ, som jag varit i många av mina bloggar? Är det negativt att påpeka andras fel gång på gång? Får jag inte tala om var skon klämmer? Är det ärftligt med en liktorn?