Det lär vara svårt att översätta ordet ”lagom” till andra språk. Några önskar, att jag skulle vara lagom religiös. Med andra ord gärna ha det för mig själv men inte irritera andra…
Det blir så snubblande nära ljummen, tycker nog jag. Detta är inget som behagar Gud. Hellre då kall eller varm.
Så jag tänker inte ens skämmas över att Stefans Swärds senaste Blogg tilltalar mig i allra högsta grad. För om inte Gud får vara Herre så tar den andre över. Eller också hade Jesus alldeles fel.
Där går min smärtgräns – 0 kommentarer och 0 besök. Vad hjälper det att klaga? Jo, en FB-vän föreslog en länk till kistan. Det tog lite tid att fatta för FB-vänner smäller inte så högt minsann. Det händer, att någon gett sig till känna med vänskap från slutet av 60-talet. Det är mer än vad Mr Facebook kan förmedla. Så här kommer länken som hör ihop med dikterna av Karin Breman. Min morfar tillhörde en av de första medlemmarna och Karin en av de sista. Just i den Kyrkan.
Ur diktboken: Sponsrad av himmel och jord
I min förra blogg lovade jag ett gammalt foto med bikupor, som hade halmtak. Det hittar jag inte bara två andra. Det ena har för dålig kvalitet och det andra är inglasat.
Däremot har jag hittat en bok i bokhyllan om prästen Erik Jakob Ekman, som blev anmäld till domkapitlet. Inte för att han begravt en man, som tidigare begärt utträde ur Svenska Kyrkan utan tvärtom. Det gällde tonåriga pojkar, som inte kunde tro, att Jesus är Guds son. Då ville prästen vänta att konfirmera deras barndop i faderns sonens och den helige andes namn. Det fick han inte utan blev anmäld till domkapitlet. Och blev avkragad.
En av lärosatserna är, att Jesus är avlad genom helig ande född Gud och född människa. Tonåringar som inte kan tro detta nu för tiden blir konfirmerade ändå. Vilken tro eller otro de har kvittar lika eftersom många prästvigda heller inte tror på bibelns lära. Romanförfattare har rätt att ta avstånd till Kyrkans lärosatser (=dogmer) och fantisera hur mycket som helst. Den som undervisar i Guds ord skall däremot få en strängare dom än den som inte undervisar. (Jag är kvinna utbildad inom sjukvården dessutom och väl medveten om detta.)
Dopet öppnar för medlemskap i Svenska Kyrkan. Johannesdopet var ett dop till omvändelse och sinnesändring. Johannes Döparen banade väg för honom, som skulle döpa i ande och eld.
En enda gång i världshistorien har det hänt att en orörd ung kvinna blev havande genom helig ande. En enda gång i värlshistorien var tiden inne att Gud steg ner på jorden och blev människa också. Det undret behövs ingen mer gång.
Det är tragiskt, när orden genomgår en sådan inflation, att de betyder något annat. Johannes Döparen röjde vägen för Jesus. Det hade profeterna gjort långt tidigare i historien. Löfteslandet skulle ha fristäder strategiskt så att vägen dit inte var för lång att nå för den skyldige. Vägen till fristäderna skulle hållas i ordning. Det fick inte bli för svårt för den skyldige att nå närmaste fristad. Johannes Döparen var den siste, som röjde vägen fram till Jesus. Sen blev ”den vägen” helt synlig. Jesus är den väg till en frikännande dom, som profeterna förutsagt. Han är den enda vägen att nå fadern.
I det dopet han ger kan människan få ett nytt namn, som ingen annan känner utom den som får det.
Och en vit sten.
En blogg skall vara spontan. Jag för min del behöver inte träna på att vara spontan. Pratar först och tänker sen ibland eller ofta. Nu kommer jag att skriva så efter att ha sett programmet med den kända författaren Elsie Johansson. I förra bloggen nämde jag Marianne Fredrikssons triologi.
Båda har en mycket stor läsekrets. Elsie Johansson jämfördes med Selma Lagerlöf.
Det var ett fint program och jag kommer att se det igen. Det som intresserar mig alldeles särskilt är ju synden. Den fattar inte alla präster eller biskopar. Den fattar bara ett barn intuitivt.
Det kanske blev sagt i förbifarten, att hon blev frälst som ung och var med i en Missionskyrka. Föräldrarna sa inget emot det även om de inte förstod detta. Längre fram i sändningen berättade Elsie Johansson det horribla i att tro på Jesus avlad av den helige ande utan att vara född på vanligt sätt genom en mans säd.
”Det är ju horribelt!”
Var det inte så författaren Elise Johansson uttryckte detta och lämnade det frikyrkliga?
Exakt. Hennes framgång blev på ett naturligt sätt, när hon vågade skriva mer om sex. Framgången kostade henne äktenskapet. Böckerna sålde bättre och bättre.
Jesus satte fingret på den ömma punkten direkt. Oavsett hur många under han gjorde så trodde de lärde, att undren var gjorda i Beelsebuls namn. Jesus sa till den lame mannen en annan gång, att hans synder var förlåtna, förlamningen fick ge vika. Han kunde ta sin säng och gå.
Så fick inte Jesus säga! Bara Gud kan förlåta synder! Vadå syndat? Han hade inte syndat mer än någon annan enligt en annan svensk författare.
Joh 16:7-9
Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går skall jag sända honom till er, och när han kommer skall han visa världen vad synd och rättfärdighet och dom är. Synd: de tror inte på mig.
Detta är något att bita i även för biskopar! Hela bibeln visar fram mot korset, att Jesus måste dö för våra synder i vårt ställe. Det är en blodig historia med ett felfritt offer en gång för alla. Det finns bara en enda syndabock, som klarade den skuldbördan.
Det är den största synden, att inte tro att Jesus är Guds son, som for tillbaka till den härlighet han lämnat för vår skull.
(Bibelhänvisningar Markus kap 2 och 3, Johannes kap 17)
Undrar just hur det tecknet såg ut som Herren satte på Kain. Kain hade inte klarat av att råda över sina mörka tankar och sin avundsjuka mot broden Abel. Han hade fått en ärlig chans. Bibelns beskrivning stämmer inte med romanens dialog i Marianne Fredikssons triologi! Det finns många tecken i bibeln men detta är väl det första, som pekar fram mot korset. När Kain slagit ihjäl sin broder insåg han, att skulden inför Gud var för stor för att kunna sonas. Så mycket förlåtelse fanns inte att vänta.
– Motsatsen till liv är inte död utan synd
Det var en pastor och handledare, som visade mig på när jag var ung. Ordet synd får inte användas. Det är ett fult ord minst sagt. Vi skall vara positiva och tala om kärlek och energi bara. Kvar är att det är människan förelagt att en gång dö. Dödsfruktan kan inte botas med mediciner. I dödsfruktan ligger tanke på straff. Och den som fruktar är inte fullkomlig i sin kärlek. Det är mycket att tänka på som inte går att prata bort intellektuellt. 1 Joh kap 4
1 Mos 4:15
”…Och Herren satte ett tecken på Kain, för att han inte skulle bli dräpt av vem som helst som mötte honom.”
Undrar just var botten finns, att Herren skall ge upp och inte vilja ge förlåtelse längre? Jag tänker på vår tids ondska. Kain mördade sin broder. Den skulden förutsade Herren skulle ge rastlöshet men ingen fick döda honom. Kain fick ett tecken till skydd. Hur kan någon tro, att det går att ta bort Herrens olika tecken genom alla tider och som finns nerteckade i bibeln? Kan det vara så att Kainstecknet pekar fram på korset för alla, som inte klarar av att råda över sina egna tankar utan syndar mot Gud och livet? Kan det vara så att två rövare dömda till döden tillsammans med Jesus representerar två olika slut på dödens väg? Båda hade blivit dömda för sin skuld. Båda var värda sin dom. Båda hädade Jesus från Nasaret för att han inte steg ned från korset och gjorde ett under till. Sen kom skillnaden mellan liv och synd. Den ene bad Jesus om en tanke och fick ett paradis.
Kan det vara så att Kainstecken gäller fortfarande för en syndare, som inte kan rå på sin egen avundsjuka och lust att hämnas? Kan det vara så att det finns en räddning i sista stund? Kan det vara så att det finns lite tid kvar att be Jesus om en tanke innan döden kommer?
Denna Blogg är en fortsättning på alla andra. Varför håller kvinnliga biskopar och kvinnliga präster på att försöka få bort Guds tecken? Är det inte bättre att börja studera bibelns budskap att frälsningen kommer från judarna och Abraham var deras stamfader? Kan någon backa i tiden och få det ogjort, som Herren påbjöd honom? Kan någon backa i tiden och ta bort synden så att arken aldrig blivit byggd?
BloggarDag visar på att vi fått dopet och behöver inte omskärelsen längre. De kvinnliga biskoparna behöver inte ta strid på den fronten och få bort andras religion. Det räcker att Herren får bli Herre och inte det egna intellektet. Johannesdopet var ett dop till bättring och dopet till Kristus är ett dop till sinnesändring och tro – ett viljebeslut att följa Jesu lära.
Det finns en annan tolkning. Den är att föräldrarna skall ta hand om undervisningen till ett nyfött barn tills de lärt sig så mycket om Jesu lära att de själva säger ”ja” i sin konfirmation.
Det är mycket att tänka på här och nu.
OBS!
Idag den 22 juli 2014 byter jag namn på denna blogg. Den hette ”Tolkningar” innan.
Nu har det hänt igen, att jag lagt mig i det jag inte förstår. Det är minst sagt snopet. Då måste jag fråga min mentor, som är pensionerad sjuksköterska:
”Skriver jag så obegripligt, att det inte går att fatta?”
(Jag har ju en Blogg som heter ”Släktforskning”. Där försöker jag visa på skillnaden mellan att vara född inom ett äktenskap eller utanför. Ett barn kan aldrig bli oäkta! Ett barn född utanför ett äktenskap har också en far och släkt bakåt i tiden. Jesus är född av Gud och Guds son med Maria som mor.)
Av den frågan följde en intressant dialog eller ett litet chattande. Tidigare har det handlat om omskärelse inom sjukvårdens område. Det var när jag gjort bort mig i Stefan Swärds Blogg och sagt, att omskärelse inte är något att skämta om.
Det är natt men lika bra att reda ut begreppen. Om en konstnär gör en tårta i storformat på en svart kvinna och ber en kvinnlig minister skära upp första tårtbiten just på det mest känsliga stället, så är inte detta ett skämt! Absolut inte! Och ingen illustration till kvinnlig omskärelse.
Var behövs det då en tolkning? När skall vi visa respekt för dem som är annorlunda? Är det annorlunda att vara jude? Ja, fråga dem som är födda judar och kan sin historia.
Abraham var inte en jude men däremot farfarsfar till Juda en av Jakobs tolv söner. Abraham var stamfader till både Ismaels ”söner” och Isaks. Av de två grenarna utvecklades en lära som Paulus beskriver som att vara född efter köttet eller att vara född genom ande. Det innebär med mina ord uttryckt att Hagar var ung och kunde bli med barn med en gammal barnlös Abraham. Det kunde inte hustrun, som var 90 år och lika barnlös. Teologiskt tolkat är Isak född ”andligt” genom ett löfte av Gud. Både Ismael och Isak blev omskurna. Både de som tror och de som inte tror kan ha tecknet.
Mose skulle egentligen omskära sin son men försummade detta. När Herren nalkades honom med döden såg hans hustru Sippora till att sonen blev omskuren. Genom sonen kom hon in bakvägen i Israel. När judarna på Jesu tid inte hade någon andlig kunskap om Jesus i skrifterna kom undervisningen om en hjärtats omskärelse som behövdes och var bättre. Stenhjärtat behövdes bytas mot ett hjärta av kött och blod enligt profeten Hesekiel (11:19, 36:26).
Judar är omskurna men alla är inte troende på Herrens undervisning genom skrifterna. Israels folk började kallas judar allihop efter fångenskapen i Babylon. Paulus var av Benjamins stam. Präster skall vara av Levi stam. Jesus var av Juda stam. Abraham är stamfader åt alla tolv stammarna.
Kvinnlig omskärelse är och förblir tortyr och har inget med bibelns undervisning att göra.
Läs artikeln här som jag inte förstår
Stort tack till Sofia Lilly Jönsson som förmedlar Bloggar och länkar, som jag måste bita i. Kvinnliga biskopar och präster skall förkunna Guds ord lika väl som manliga präster borde hålla sig till helheten av hans undervisning. Ps 119:160
Som jag ser det och rekommenderar Fjärde väggen.
Vem bryr sig om Johannes Döparen i midsommar? Ändå sa Jesus, att ingen av kvinna född var större än han. Då borde ju Johannes vara världskänd i alla tider i alla länder! Var finns gudstjänsterna med förkunnelsen om denne man, som banade väg för Jesus? Var finns förkunnelsen om vägen till himmelriket genom alla tider? Kan det vara så att äktenskapet som förbund är så viktigt att detta kostade Johannes Döparen livet att påpeka en ledares äktenskapsbrott?
Luk 3:16-20
Men han svarade dem alla: ”Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte värdig att knyta upp hans sandalremmar. Han skall döpa er med helig ande och eld. Han har kastskoveln i handen för att rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar.”
På detta och många andra sätt förmanade han folket när han förkunnade budskapet för dem. Men när han gick till rätta med tetrarken Herodes för hans förbindelse med sin brors hustru Herodias och för det myckna onda som han hade gjort,lade Herodes till allt annat också det att han satte Johannes i fängelse.
Denne trosvisse Johannes hamnade i ett stort tvivel och skickade bud till Jesus och lät fråga om Jesus var den som skulle komma eller skulle de vänta på någon annan? Jesus skickade Johannes lärjungar tillbaka med andra skriftord som gått i uppfyllelse om olika under och befrielse. Vägen är lagd genom hela Gamla Testamentet och Jesu är den vägen. Ingen klarade av att bli räddad genom att hålla lagens alla bud. Johannes Döparens sista varning gick till Herodes om hans synd. Det blev inte populärt.
Be att få Johannes Döparens huvud på ett fat! (Underförstått så blir vi av med den glädjedödaren!) Matteus kap 14
Jesu grät, när han fick veta vad som hänt och ville vara ensam i denna sorg. Jesus grät senare över hela Jesusalem, som han velat församla som hönan församlar sina kyckligar under sina vingar. Var finns förkunnelsen om Johannes Döparens lydnad? Och i himmelriket är han den minste eller mindre än Jesus – inte ens värdig att knyta upp hans skorem här på jorden. Det återstå att se. Var Johannes Döparen den mindre i förhållande till räddning genom Lagen och rövaren på korset den förste, som blev räddad genom tro på korset?
Johannes Döparen banade väg för Jesus. Vägen var snitslad genom alla tidigare texter. Det är bara att gå försiktigt.
Ps 119:105
Ditt ord är en lykta för min fot,
ett ljus på min stig.
Det är ibland som en nattorientering med vita snitlar och lampa. Den som gått före har saboterat banan och tagit bort en och annan snitsel. Den som då kommer senare eller sist får det mycket svårare. Det är inget Emil-hyss att göra så. Emilhyss är bara snälla. Det är att förleda de som kommer efter att ta bort markeringarna var stigen går.
Job 24:2
Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet,
Men Guds räddning kan ingen hindra. I boken ”Uppbrottet” av Göran Larsson visar författaren på ett intressant avsnitt. I 2 Moseboks två första kapitel är det inte mindre än tolv kvinnor nämnda, som spelar stor roll i befrielsen från slaveriet. Det börjar med två gudfruktiga, djärva barnmorskor som nämns vid namn, Mose´ mor och Mose´ syster, faraos dotter och sju döttrar till prästen Jetro i öknen.
Johannes Döparen av kvinna född…
Idag funderar jag på att ödmjuka mig lite och betala medlemsavgiften till SEA. Det har jag inte gjort på några år i ren ilska. Ja, jag kan fortfarande bli väldigt arg. Mose blev inte saktmodig förrän han var 80 år. Där är inte jag ännu men ser fram mot det.
Så snart jag hörde talas om Svenska Evangeliska Alliansen, så blev jag medlem. Det lät så bra på ett årsmöte, som hölls i Smyrnakyrkan, att det skulle vara fifti/fifti (om det nu stavas så) av män och kvinnor i styrelsen.
Det står jag inte efter om någon trodde det. Jag vill bara vara med i bibelsamtal och där begrep inte de lärde männen, vad jag pratade om. Så fick jag anmärkningar. Mitt motdrag blev, att jag slutade betala medlemsavgiften.
Idag funderar jag på att ödmjuka mig lite och betala igen. (Inte betala igen för gammal ost!) För jag saknade plötsligt Ragnar och Jonk. Kvinnor är ju så nyfikna och jag ville höra vad de pratar om numera. Tjuvlyssna lite och försöka vara diskret, lågmäld och eventuellt tyst. Undrar om någon saknat mig. Som jag förstod det var jag ensam kvinna på den tiden. Å andra sidan är det gratis att tjuvlyssna, som jag gjorde i morse. Deras samtal började år 2008.
Det är så okvinnligt att vara intresserad av Paulus och hans utläggningar men jag är det ändå.
Hälsa gärna BloggarDag från mig. Han borde vara med i Credoakademins debattforum.
När blir en historia gammal? Jag tar fram en hembygdsskrift nr 3 år 1997 för Åsaka-Björke hembygdsförening. I den står det berättat om allt guld, som hittades i Vittene, Norra Bjöke. Historin började med irritation över en gammal taggtråd nerbäddad i jorden. Den hängde upp sig i gräsklipparen. När Taipo Lund hämtade en spade för att få väck irritationsmomentet drog den rostiga tråden med sig annat. Detta andra fick sen hänga i en garderob i fem år. Ja, vem kan ana att det finns en skatt gömd i en åker runt 2000 år gammal i 23 karats guld!
Fem år efter denna händelse fick den som ville följa arkeologiska utgrävningar. Det som gjorde mig glad var att det inte stod e.v.t.(efter vår tideräkning) i rapporterna utan e.Kr., om nu tidsbestämmelsen blev ända nere vid det första århundradet.
Och eftersom det är fröken som berättar handlar det la om Jesus. Precis så. Han tog en liknelse om en man, som hittade en skatt i en åker och gick genast bort och sålde allt han ägde för att kunna köpa den åkern. Kontentan är att himmelriket är likt en skatt i åkern, som är värd att satsa allt på för att bli ägare av. (Taipo och Asta Lund ägde redan sitt hem och sin trädgård, när de fick bekräftat, att det handlade om en halsring av guld runt 2000 år gammal.)
Kyrkan i Norra Björke är troligtvis från 1200-talet. Kyrkans historia under alla årtusenden är inte så uppbygglig. Där är blodiga korståg och där är teologiska strider i det oändliga. Det är skillnad på Jesu undervisning och vad män grälat om eller grälar om fortfarande. Skall en präst avkragas därför att han döpt ett barn som redan var döpt en gång förut? Det är frågan hos BloggarDag. Det är fel att vederdöpa!
Det är rätt att vederdöpa i den Pingstförsamling, som jag tillhör.
Idag är jag nostalgisk och längtar hem till landet, tystnaden och fågelsången. Det är inte tillåtet, att använda andras bilder så det får bli en av mina från år 1987. Jag fick följa med barnen i byn och lyssna på de gamle, som berättade om hur de var förr.
Undrar just varför jag blev så upprörd av hans vässade penna och Blogg:
”Gud bevare! Om hopeahuippu”
Jag har läst den igen. Antingen har BloggDag justerat det värsta eller också har jag lugnat ner mig lite. Det kan vara det senare. Det kan vara det förra, om kvinnan har något litet att säga till om.
I vart fall är detta min personliga Blogg och bara detta att se årtalet 1958 river upp hela sjoket med ”nej tack” till kvinnliga präster och pastorer för mig. Hans blogg är ju helt oskyldig och gäller ju bara mässhakar och kvinnlig design. Eller hur var det nu med Finland och motstånd? Har inte jag läst: ”Till samma port” av en kvinna, som inte fick bli präst?
En mycket bra bok av Irja Kirpeläinen…
Ja, ja. Det kanske inte handlar om samma ämne förstås att vara kvinna och gå mot döden och inte få bli präst.
I vart fall så har jag rätt till mina associationer och hämtade Pelle Holms bok: ”Bevingade ord” i bokhyllan.
”mässing I bara mässingen (spritt naken), väl egentligen med syftning på försilvrade mässingsföremål med försilvringen mer eller mindre avnött, så att mässingen skiner igenom, uttrycket är känt från början av 1900-talet, jft Nya Nisse 1902, nr 19.” Slut citat och förklaring
Guds ord är som rent silver, säger psalmisten. Han vet vad han skriver och ett helt folk Israel har prövat sanningshalten.
1917 års översättning av Ps 12:7
”Herrens tal är ett rent tal,
likt silver som rinner ner mot jorden,
luttrat i degeln, renat sju gånger.”
Bibel 2000
Ps 12:6
[7]Herrens ord är rena ord,
silver renat i degeln, guld sju gånger luttrat.
De två fotstyckena till varje bräda i tabernaklet skulle vara av silver. Bräderna kunde vara lika olika i kvistighet, som trä kan vara med sin egen teckning.(2 Mos 26:21) Den profetiska innebörden lär vara att Herren upprättar en och en på en grund av både GT och NT. Varje upprättad människa skall varken vara bredare eller högre än den andra upprättade människan bredvid. Tillsammans blir upprättade människor ett tabernakel inför Gud överdragna med guld. Då ser Gud inte kvistigheten utan bara det som hans son gjort för oss.
Detta håller att begrunda! Män och kvinnor står sida vid sida upprättade på försoningssilvret! Det finns inget mellanrum där bara en tystnad utan profetiskt tal innan tiden var inne och Jesus blev människa. Så har vi ett gammalt förbund och ett nytt förbunds löften att stå på.
Som jag ser det har även vi kvinnor rätt att berätta om vad Jesus gjort för oss på Golgata. Om vi inte får förkunna, så kan vi skvallra om att graven är tom och Jesus uppstånden! För att inte tala om våra rättigheter att berätta om Paulus utläggningar av skrifterna!
Männen trodde att det bara var skvaller för så gör ju kvinnor.
Lukas 24:11
Du förvandlade min klagan i fröjdesprång
du klädde av mig sorgens dräkt
En upprättad människa är välklädd inför Gud! Inte avklädd. Inte naken.
Idag är det söndag och de föreslagna bibeltexterna läses i Svenska Kyrkan, f.d. Metodistkyrkan, f.d. Missionskyrkan och kanske någon annanstans. Det handlar om kallelsen till Guds rike och jag lägger bara till en länk till min lista över bloggar jag följer. BloggarDag är känd som s.k. kvinnoprästmotståndare. Jag för min del önskar bibelundervisning av alla biskopar och präster.
Sen återstår att få se om min kommetar blir godkänd. Är prästens kläder viktigare att se på för åhörarna än innehållet i bibelns budskap? I bibeln står det om att vara naken inför Gud eller klädd i hans rättfärdighets kläder.
Det var natt, när jag vaknade och kollade vem som eventuellt satt sömnlös vid datorn. Då lyser en liten grön lampa på Facebook. När morgonen har kommit vet jag, att präster och pastorer har en bibeltext att förbereda om kallelsen till Guds rike. Två av dem som jag följer har småpratat om sin egen kallelse till präst. Jag följer deras bloggar därför att de är kvinnor och ändå vågade utbilda sig till denna tjänst. Denna omdebatterade tjänst för en kvinna! Och jag har varit bjuden till en enda prästvigning och den var i Skara domkyrka för över 30 år sedan.
Jag för min del får leva med en prästgen i mitt arv utan att ha någon predikostol. Som sagt så har jag spårat den genen till början av 1800-talet från en rote Logården i Warola. Längre kom jag inte och är inte släkt med Predikare-Lena från Östergötland.
En sommardag år 1957 gick jag en upptrampad stig utanför Norrköping över ett fält. Där stod en ensam predikostol kvar och det tog tag i mig:
”Tänk, om jag ändå finge…”
Det hade väl varit något friluftsmöte på platsen och jag var helt okänd med området. Nästa gång på promenad blev jag varnad av ett par män. Jag hade inte läst någon skylt och detta var ett övningsfält, en skjutbana. Fattade jag inte risken att gå över detta fält, när männen hade övningsskjutning?
De föreslagna bibeltexterna i morgon handlar om att alla är kallade till Guds rike. Präster och pastorer tänker igenom sin egen kallelse och jag blev påmind om min en vanlig juniorkväll i Trollhättans Missionskyrkan. Den kallelsen var inte märkvärdig bara det, att Gud sagt ”ja” till mig och att jag kunde få dela med mig av den trygghet i tron, som jag fått. Sen dess har det varit mycket svårt att fatta att den kallelsen finns kvar. Den tomma predikostolen står där. Jag längtar efter att få predika Guds ord och har oförståndet att inte läsa på skylten först.
Det är ju på männens revir jag går och det är ett övningsfält. En skjutbana.
Ja, det var ett gammalt minne från Åby utanför Norrköping, när alla mina drömmar gått i kras. Alla är kallade till Guds rike men bara de är utvalda, som vill komma.
(Så förenklad teologi får inte jag ha.)
De gamla berättar för de unga Foto: Gunnel Bergstrand
Gunnels plats i rymden 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.