Jakob som lever nu på 2000-talet efter Kristus har lärt mig mycket om ett helt omöjligt språk. Inte nog med att jag skulle lära mig vad bokstäverna stod för utan först borde jag kunna lite engelska. Det blev ett dubbelt handikapp. Det blev tredubblat, när Jakob påstod, att jag inte får styra mina läsare, hur taggad jag än är.
”Den som läser skall få välja själv!”
Vi känner inte varandra Jakob och jag mer än att jag fick rekommendation till en som kan språket, som gör det möjligt att nå andra. Jakob träffade en öm punkt hos mig ganska snart. Visst är det bra om andra tänker som jag gör? Men bestämma över dem, som läser mitt brefvet.com, min Hemsida, det fick jag inte.
Alltså skulle det finnas minst tre valmöjligheter efter varje berättelse – fyra om jag har fyra olika avdelningar. Snopet att jag skulle behöva tänka om och tänka till och vara tvungen att lära mig mera av detta obegripliga språk! För någon färdig ram är det inte fråga om. Det blev aldrig det från början. Det var försent med genvägar, när nästa datalärare tog över. Då visste jag redan vad ”Hyper” står för och att inte ett enda jota får vara fel. Punkt får inte fattas och inte placeras fel heller.
När Isak var mogen nog att få en hustru sände Abraham sin mest trovärdige tjänare att hämta en åt honom. Tjänaren hade samma tillit till Herren som hans herre. Slutet på historien är att Rebecka fick svara själv, om hon ville gå med in i det okända och följa en främmande tjänare till sin blivande man.
1 Mosebok kapitel 24
Här börjar ett svårt språk att lära sig. Här fortsätter det nästan omöjliga språket med sina bokstäver, som står för något och som inte kan stå hur som helst utan måste vara i rätt sammanhang för att bli begripliga. Ja, för att kunna förmedlas begripligt generation efter generation tills tiden tar slut och det ingen tid finns mer.
Kärleken kan aldrig tvinga sig på. Kärleken kan följa någon in i det okända och gensvara på denna kärlek. Gud har älskat oss först. Därför vågar vi följa och ge vår kärlek tillbaka. Han är inte alltid inom synhåll minsann men språket är givet en gång för alla. När tiden var inne blev sonen ORDET personifierat och presenterade faderns kärlek till oss genom syndernas förlåtelse och kraftgärningar. Han hade fått mandat från fadern att lösa den fångne, öppna blindas ögon, ge förlamade kraft. Vinden lydde honom och döden kunde inte behålla honom.
Så gav han löfte om ett nytt språk att kommunicera med innan han for tillbaka till den härlighet han hade hos fadern innan han kom hit till jorden.