Kategori: Vägen valde mig

Oandligt

Det är mycket som flyter upp ur minnets vrår. För många år sen skrev författaren, teologen och pingstpastorn Peter Halldorf om sitt samfund. Det var oandligt, att föreslå sig själv! Pastorn skulle vänta på någons kallelse.

Så klart att detta etsade sig fast i mitt hudlösa psyke! En säger inte att en gärna vill komma till en församling och predika! Detta är oandligt! Lewi Pethrus uppfattningar gällde långt efter hans död med teologisk utbildning på knä i bön inför Gud och bibeln! Som jag ser det…

Men jag är uppvuxen inom Svenska Missionsförbundet! Där klarade jag mig länge genom att ha någon ingift släkting eller kusin i någon församlings styrelse.

”Kan inte jag få komma till er och predika över texten om Emmausvandrarna? Den finns bara Annandag Påsk enligt föreslagna bibeltexter!”

Till slut vädjade jag: ”Ni har ju ingen utbildad pastor! Kan inte jag få komma en gång i vart fall?”

Så hände det, att jag fick predika. Och i den predikan hänvisade jag till läkaren och pastorn Sven Ahdrian, att jag minsann frågat honom först på ett ord i grundtexten! De hade haft en gemensam gudstjänst tillsammans med Pingstförsamlingen i någons kyrka. På eftermiddagen fick jag veta vem jag minsann skulle få träffa dagen efter! De har en expert på ord i församlingen! Exeget heter yrket.

Jojo! Jag är petnoga som min far var i sitt snickeri! Det skall vara noga i citat från bibeln också. För att inte tala om prepositioner! En gren som ympas in i ett fruktträd skall inte vara hos trädet. Gäller det en parafras skall det inte stå på baksidan att det är en översättning!

Som jag ser det.

Jag lever det fördolda livet i Kristus. I honom finns allt jag behöver! Han har gjort allt som behöver göras för mig och alla andra. Det finns inget att lägga till eller dra ifrån.

Själen eller psyket

Det kom en uppmuntran, att jag kan skriva så länge jag orkar. Tack! Jag tycker att det är svårt att skriva rakt ut i luften, utan att se någon som vill lyssna. Där står minnet av den tomma, ensamma talarstolen i Åby utanför Norrköping på en äng. Ängen hade en skjutbana med skylt om varning att gå tvärs över. Den skylten såg jag aldrig. Jag kunde inte platsen år 1957. (Men jag skulle vilja vittna om Gud, när jag såg den…)

Det har jag fått bli varse minsann! En kvinna går inte in på männens revir hur som helst utan att se sig för! Texten om skjutbanan på skylten var dessutom bara på svenska. Jag borde ha läst och förstått!

Där är poänget direkt! Mannens anmärkning att det var ett skjutfält drabbade min hudlösa själ. Jag hade varit ett dygn på psyket hösten innan. Jag hade inte som slangspråket blev senare ”åkt in på psyket”. Jag hade gått sida vid sida i lugn och ro tillsammans med en sjuksköterska som hette Inga-Lill. Hon var sjuksköterska för hela skolans elever. År 1955 och före dess var det gott om sjuksköterskor. På insidan av broschen var graverat: ”Det är trohet Herre dina ögon söka”. Den broschen hann jag aldrig få. Det hade bara gått ett år plus provtiden. Jag blev tvungen av avsluta den utbildningen på grund av…

En vacker höstdag eller kanske vi var inne i november men där på Restad Sjukhus år 1956 hade jag fått syn på en ung flicka som gick på en gräsmatta. Hon hade så kallad frigång. Det hade jag lyckats tjata mig till att få gå ute ensam! Då exakt upplevde jag, att jag inte behövde klara språkstudier i Belgien för att sen resa till Kongo och bli missionär. Jag behövde inte den ena utbildningen efter den andra. Mitt framför mina ögon såg jag ett annat arbetsfält än inom Svenska Missionsförbundet – en ung flicka som var psykiskt sjuk och gick med nedsänkt huvud…

De kanske behövde min berättelse?

Detta måste mamma få veta! Hon kom troget på besök med kaffe och hembakat. Det tog en hel dag med tåg och två bussbyten. Det kom en dag, då vi fick gå ute tillsammans och prata om vad jag hade sett och upplevt inom denna okända så kallade vård. Jo, det hade pappa och hon talat om:

”Nu kanske Gunnel får se något annat!”

”Psyket” är något helt annat än själen! ”Min själ är orolig till dess den finner sin vila i dig, o Gud.” Psyket är byggnader inom ett sjukhusområde. ”Psyket” är inte det samma som ”dårhuset”. Där går skillnaden mellan neuros och psykos! Fast deras manual för medicinska eller psykiatriska termer ändras för varje år tror jag.

Där går mitt livs protest! Förstör inte unga människors liv med snabba diagnoser! Hur kan Sverige ha så många barn med ADHD? Hur kan psykiatrisk vård få fortsätta bakom stängda dörrar med bältesläggningar av barn? Som jag har längtat efter en upprättelse och efter nästan 70 år bara tjatat mig till en remiss till en ortoped!

Det var en facebookvän som skrev utförligt här om dagen om sitt skav i själen på META och jag tröstade. Hon trodde, att jag kände till dessa symtom. Jag svarade, att mina problem är inom ortopedin. Då bad hon högt för mig som resignerat totalt!

Gissa om Gud hörde hennes bön?

Tankar i natten

Så heter en blogg, som jag följt under många år. ”Om du ger mig ett ”Gilla” kan jag svara med mitt ”Gilla”. Nej, jag tror inte Leo tänker så. Det har varit ett litet uppehåll på denne för mig okände nätvän med hans enkla stöd. Men det har hjälpt mig vidare! Till ”Lite småprat” kom en markering igen. Tack Leo!

Skall jag sätta ut bibelhänvisningar eller inte har jag frågat mig? Kan jag utgå från att en läsare vet vilket sammanhang jag syftar på? Å andra sidan finns Google. Det är bara att slå på ordet ”levit”. Det blir värre att hitta det TV4- program, som jag syftade på i Malous alla sändningar. Boken är tillbaka i bokhyllan. Den gitte jag aldrig läsa mot min Gud och mot Israels Gud och mot många andras.

”Ef 2:19–22

19Därför är ni inte längre främlingar (okunniga, utan del i frälsningen) och flyktingar (som saknar en medborgares rätt), utan ni delar medborgarskapet med de heliga (Guds eget folk) och tillhör Guds familj.”

Detta är dagens korta del i en app med Svenska Kärnbibeln. Det är natt. Klockan var 03.10, när jag steg upp. Jag har tagit ett litet mannakorn också. Bibeln är evig och inte bara till judar. Jesus var jude som människa och talade mest till sina lärjungar som var judar:

vers 31 Lukas 22: ”Simon, Simon, se Satan har begärt att få sålla er som vete.32 Men jag har bett för dig att din tro inte skall bli om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.”

I bibelns grymmaste berättelse mot en kvinna var det en levit som var ansvarig. Kan en då skylla på bibelns Gud, att han har en vidrig kvinnosyn? Det är inte bara i ett enda TV-program, som det blir förvrängningar av sanningen. Detta sker dagligen. Varenda bekännande kristen borde sätta ner foten och protestera!

Gud tvingar sig aldrig på någon i sin kärlek. Gud tvingade sig aldrig på sitt eget folk Israel – tvingade dem ut i frihet från Egyptens träldom! Han tvingade dem aldrig att få ett eget utvalt land. Men han drev undan fiender till sig själv och dem…

Det Gud skapat är gott och skönt. Nu är världen i den Ondes våld. Men var vid gott mod. Jesus har övervunnit och kommer att vinna.

Lite småprat

Alla behöver uppmuntran någon gång eller ofta. Anmärkningar stöter bort och låser den som lyssnar tror jag. Men syskons uppriktighet har varit oersättlig för mig. Det vill säga systrarnas. Bröderna har varit mer överseende utan att anmärka.

Så när jag meddelat, att jag försöker avsluta bloggandet och har långt liv bakom mig, så kom uppmuntran. Jag trodde att det var mest sökmotorer, som håller på med min blogg!

https://gunnelsplats.com/2025/04/03/det-skall-bli-frid-pa-var-jord/?_gl=1*1croyno*_gcl_au*OTE2MDY2ODMzLjE3NDU4MzU3Mjc.

Tack Alma-Lena! Jo, jag orkar skriva mer men klarar inte av att få struktur på det jag vill ha sagt som viktigast. Jag vill inte lura någon med New Age – kärlek, ljus och positivt tänkande. Bibeln har med, att det förekommer hat, mörker och negativt, destruktivt tänkande. Bibeln beskriver ondskan, när det är som grymmast och en kvinna blir utlämnad åt missbruk till döds och sen blir styckad i tolv bitar. Ser du, att jag kan historien om leviten? Jag såg programmet på TV4 fem gånger, när tre lärda kvinnor fick samtala mot Gud! Senare köpte jag en författares dyra bok, som var huvudperson:

”GUDS OLYDIGA REVBEN GUNILLA THORGREN”

Denna desinformation om Gud får fortsätta i svensk TV utan stopp. Vi måste ha någon att skylla på! Då ansåg Gud själv, att det behövs två syndabockar. Det räcker inte med en. Det behövs två. Detta gav Gud själv beskrivning av under 40 års undervisning i ökenvandring för sitt eget folk. Andra folk fick/får berättelserna.

Bara ingen rör till det för mig med objekt eller subjekt, så fattar jag utmärkt att jag behöver båda – en som dog för mig och en som förde bort min synd till öknen för att aldrig grävas i. En del kallar detta för ”fiske förbjudet” om det gäller vatten.

Jag tror det heter Asasel. Var och en lär ha egen teologi. Jag har positiv gudsfruktan.

Uppbrott

Det finns de som varit med om eldsvåda i egna hemmet utan att kunna rädda mer än sig själva. Det har varit stora skogsbränder i Sverige med kuslig följd för boende i området det gällt. Hur hanterar dessa sina minnen?

Så försöker jag trösta mig själv, som inte kan slänga något! Tänk, om det varit eget hus och jag varit tvungen att bara rusa från allt hopsamlat i kära minnen? Jag trodde, att gamla möbler är värdefulla och fick veta, att inte en människa vill ha sådana här, som jag har. Och böcker då? Nej, unga läser inte en bok nu!

Vem skall tröst Knytett? (Rätt eller fel barnbokstitel?)

Min kökssoffa vill jag ha med till nästa boende. ”Nej, det går inte! Den får du inte ha med!”

Konstigt. År 1996 då Bostadbolaget skulle totalrenovera fick vi hyresgäster bo i baracker under ett ½ år eller byta bostad. Jag tittade på en mindre lägenhet men där fick inte min kökssoffa plats. Det blev avgörande och jag fick kritik för den gamla kökssoffan, som avgjorde så mycket. Det skulle förvåna mig om inte jag vill gå runt med min fars tumstock och mäta väggar på äldreboende en dag! Det är ju han, som både ritat och varit med i tillverkningen av soffan!

Det heter att vi får välja boende själva. Vem fattar hur många minnen det finns i och med mitt barndomshem i den? Får en inte ta med minnen? Mina två äldsta bröder låg skavfötters på halmmadrass i köket, när vår pappa väckte dem och sa, att mamma måste åka till sjukhus. Dagen efter frågade den äldste hur mamma mådde och fick ett kärvt svar:

”De´ får I veta sen!”

De hade trott att familjen var färdig och stor nog. Så kom det en till att passa!

Kvinnor i bibeln

År 2000 kunde jag inget dataspråk, fattade inget av Google men fick möte med en som sa så käckt:

”Jag hjälper dig!”

Det var inte bara att skriva och skicka en post. Mitt ena ”bref” ur väckelsehistorien skulle kunna höra ihop med kommande brev. Bilder gick bättre att fatta: Så fotograferade jag den äldsta stenfoten, trappan och dörren till äldsta stugan i släkten, där brefven gått ut och in från tidigt 1800-tal mellan en syster och hennes bror som var präst. Där fanns frågan?

Jag visste inget om sökmotorer i rymden. Nu fattar jag vad ”HACKS” innebär på ett ungefär om det är 101 BIBELHACKS, som kan göra mig till en bättre bibelläsare! Om jag läst för mycket i syfte att finna tröst i min situation, så får det inte bli ett andra dike med faktakrav: Till vem är texten skriven? Och vilken händelse syftar detta på och vilket årtal?

År 1970 ungefär startade arbetet med en ny bibelöversättning. NT 81 är en provöversättning eller färdig översättning av Nya Testamentet. Där finns intressanta noter som i Johannes evangelium kapitel 4:18:

”Fem män Orden har ofta tolkats symboliskt Enligt en på 2 Kon 17:24 ff. grundad tradition skulle samariternas förfäder ha haft fem främmande gudar.”

Att läsa 2 Kungaboken kapitel 17 underlättar mycket tillsammans med HERRENS bud: Du skall inte ha andra gudar jämte mig . HERREN är din man. När han misslyckades att leda det folk han utvalt började han om på nytt. Där upprepar jag gång på gång äktenskapet som förbild för förbundet mellan Gud och Israel. Gud ingår inget förbund med fienden! Det finns inget att tycka lagom mycket om hans Israel. ”Om roten är helig blir grenarna heliga.”

Så till mitt komplicerade tankesystem om varför just bara fem kvinnor blev nämnda vid namn i TOLEDOT Jesu fortsatta släkttavla (Matt kap 1). Jag kan inte förklara varför det är ett knivskarpt antingen/eller – liv/död – kärlek/hat – vän/fiende.

Tamar fick en man men han var så ond att HERREN dödade honom. Tamar fick näste son av Juda men han ville inte bli far till en son i broderns ställe. HERREN dödade honom också. Varför måste då Tamar föda en son inom rimlig tid och vänta in att kanske bara ett barn eller tonåring skulle bli vuxen?

Som jag ser det lurade Tamar sin svärfar att få vara kvar i Israel.

Det kom en kanaaneisk kvinna till Jesus och bad om hjälp men han sa ifrån, att han inte kommit mer än till de förlorade fåren av Israels hus. Lärjungarna ville, att han skulle mota bort henne. Men hon föll ner för honom (Matt 15:21-28). Jesus till och med använde ett öknamn på hennes folk och sa, att ”hundarna” inte skulle få brödet. Kvinnan kunde sin historia och vann ändå läkedom åt sin dotter i Jesus.

Rahav lurade kungen i Jerikos män åt ett annat håll för att rädda spejarna på hennes tak. Sen vädjade hon om räddning för sig och sin familj, när Israels Gud skulle komma på frammarsch.

Jag menar, att Gud gjort allt som behöver göras med Israel som budbärare. Sen är det människans ansvar att ta emot budskapet för att bli inlemmad i det äkta olivträdet. Summa av de fem kvinnornas livshistoria och som fick med sina namn i Jesu släkttavla visar, att ingen kan vara djupare i botten. Maria klarade av att leva rättfärdigt men inte att kunna tro, att Gud var större. Hon hade mänskliga tankar till att börja med.

Kvinnor kan. Kvinnor behövs i vår tid också, som vågar bekänna sig till Israels Gud. Den som vill berömma sig skall berömma sig av HERREN.

Svar av Alma-Lena på Judeen, Samarien och Gallileen

”Kartan över berget Gerissim, det heliga berg där israeliterna genomförde de välsignelseriter som Mose föreskrivit (på Ebal utförde man förbannelseriterna som du så riktigt minns). Förmodligen valdes dessa berg eftersom de ligger centralt i det utlovade landet (vilket visar vilket pytteområde moderna dagars Israel har till förfogande) när de först kom till landet Gud lovat dem, Det är så intressant för det ligger ganska långt norrut om man skulle vandra från Egypten. Alltså gick de en omväg för att utföra dessa riter. De gjorde det inte vid första bästa vadställe över Jordan. Gud jäktar inte och tar lika gärna senvägar som genvägar.

Samarierna tycker ju fortfarande att det är den plats som Gud utpekat som helig, inte det ”moderna påfundet Jerusalem” Ja, samarierna var så konservativa på denna punkt att de tyckte övriga folket avföll när de flyttade arken till Silo. Samarierna anser att det är berget där Abraham nästan offrade Isak (där Gud först visade att blodiga offer inte är vad han önskar sig) och även de första berget i världshistorien där Noa strandade med arken och som ser ut över floden Jordan. Samarierna tror ju som bekant att de fem Moseböckerna är hela Biblen och erkänner varken profetrena eller de historiska böckerna i Tanakh. Det kanske inte är så konstigt för de förtalas ju ofta i dessa böcker men Jesus upprättar samarierna på löpande band.

Och kvinnan vid Sykars brunn, som förmodligen bodde hos en manlig släkting efter att ha blivit övergiven eller änka fem gånger, tar naturligtvis upp detta med Gerisim eftersom judarnas vicekung Johannes Hyrcanus, överstepräst av Mackabéer-familjen, lät förstöra deras tempel ca 112-111 f.Kr. Samarierna hade fler skäl att ogilla judarnas politiska ledarskap (saddukéer) under denna period. Exempelvis genomförde de masstvångskonverteringar av iduméer vilket ju är helt förbjudet i judendomen (fariséerna motsatte sig detta) och förstås bland de superkonservativa samarierna- Du kan knappt bli samarier hur du än kämpar än idag om du inte är jude som gifter dig med en samarisk man och går igenom en lång konverteringsperiod. Samariska kvinnor gifts sällan bort med icke-samarier, inte ens med judar

Det måste ha varit en välsignad olivkvist för samariskan att höra att platsen vi ber på är ointressant. Hon känner ju genast igen Jesus som den messias-profet samarierna väntade på, Barnbarnet till tvångskonverterade iduméer, Herodes, som var allt en jude eller samarier inte ska vara, styrde landet med våld och hade som sagt var ett arv av hårda nypor mot samarierna. Genom att Jesus säger att det inte är platsen som räknas tar han alltså avstånd från det våld samarierna utsatts för utan att för den skull förneka judendomen utan han framställer den som en minst lika ren lära som samariernas. Samarierna är ju än idag ett slags judendomens gammel-laestadianer, schartauaner eller Plymouth-bröder som anser att alla andra vandrat fel i alltför modern riktning och lämnat den sanna tron bakom sig .

Det är också ett ställningstagande mot Hyrcanus, den judiska översteprästen och vicekungen, övervåld mot samarierna, och i förlängningen Herodes ännu våldsammare styre, Jesus gör genom att säga sanningen om bönen. Samarierna tas ju ständigt i försvar av Jesus och evangelisterna och med samariernas historia i bakhuvudet inser man ännu mer hur absolut orädd Jesus var, hur han kom med ett sant evangelium till de mest föraktade och varför han blev så hatad av dem som hade makten i landet. Detta visar också att kristendomen från början var global, I Jesus vänder sig Gud till hela mänskligheten.”

Tack, Alma-Lena, att du delar med dig av din kunskap!

Två garderober

Nej, jag har aldrig gått ut ur någon garderob! Jag har heller inte något lik i någon garderob.

Det jag har i lägenheten, som jag hyr, är en garderob med dörr från matvrån och en garderob bredvid med dörr från hallen. Med muntligt löfte från husvärden fick de två en förbindelse. Innan dess hade jag en skanner på en hylla högt upp nära överskåpet och en skrivare på en hylla nära golvet. Så kom en dag då det blev mycket svårt att böja mig. Det har jag alltid haft svårt för. Då blev det värre. Och jag fick ergonomiskt tänk…

Så kom en ny natt med kramp och värk och undran över hur detta skall sluta. Vem skall röja efter mig? Vem vill rätta till garderoberna till ursprungligt skick? Vem kan hindra mina bekymmer att vilja göra rätt för mig? Finns det något ålderdomshem, som passar för en så egen person med egna tankar och så orubblig?

En tröst är datorn och dessa USB-minnen. Det är ingen ”padda” och ingen ”lapptopp”. Det skall gå att se rakt fram på skärmen! Jag behöver sitta rak i ryggen, som en eldgaffel även på ett hem för äldre. Ja, det går att skriva 70+, om nu det är mer inbjudande. På mig biter inte det. Jag är från landet och har bevarat min dialekt.

Det närmade sig morgon klockan 3 även på Midsommardagen år 2025. Snart är det årets mest ljusa natt. Den kanske försvann för mig? Jag kom på hur otroligt komprimerat det blivit i mina två garderober. Alla foto-kartonger med lösa foton är nedflyttade från ett överskåp med hjälp av ett barnbarn från Afganistan och min hushållsstege. Den får inte jag gå upp på längre! Trots att det var ett av mina nöjen på fredagskvällar. Detta vet de som är hemifrån men ingen annan.

Klockan blev sex till och med. Krampen brukar släppa framåt morgonen. Tankarna på ”Hemmet” blev ljusare och i garderoben med dörr från hallen finns en papplåda i format A4 med kopior av mina bloggar från år 2009. Då bytte jag ”hotellplats” för tredje gången.

Tänk, om jag skulle kunna sitta och sortera alla strödda tankar – ordna dem till ett ”detta vad vad hon ville ha sagt” – egentligen!

Nej, jag kan inte sitta still!

”Bara så du vet det.” Men tanken underlättade!

Av bare nåde

Nu är jag på G.

Det gäller att hänga med till år 1950. Då var jag 14 år men inte 15 och mötte en revystjärna, som blivit frälst. Caroline Christensen var bjuden till ett sommarläger på Lakenäs – ett privatställe plus en ungdomsgård av den kände ägaren HC Carlsson.

Samtidigt var det tältmöten i Tibro med Frank Mangs som talare. I lägrets kvällsmöte hade tydligen jag vågat vittna och blev ombedd och följa med på tältmötet i Tibro och vittna där också.

Problem blev bara, att jag frågade Gud om vad jag skulle säga. Det fanns bara allvar i detta och gick inte hem hos revystjärnan. Hon kom till Vänersborgs Missionskyrkas tältmöten senare som solist och fick i uppdrag att tala mig tillrätta. Det blev snopet minst sagt. För mig var ju det så stort, att få träffa henne igen! Tänk, en revystjärna som blivit frälst och som lämnar en sådan värld som kändis!

Håll med om att Caroline Christensen sjunger så orden hörs! Fortfarande i min 90 års ålder tycker en del, att det är påträngande, att jag skriver eller pratar om Gud. Hennes råd hade varit och jag skulle prata mindre om Gud.

Annars blev det så tröttsamt att höra…

Jo, jag är väl medveten om att det sällan passar att prata om Israels Gud.

Lovsång i natten

Äntligen är det morgon! Hur skall jag klara dagen? Och nästa?

”Gårdagen är förbi. Morgondagen har du inte sett. Och idag hjälper HERREN!”

Fortfarande kan jag skanna och lura den förvalda mallen av misstag. Där är så smal spalt. Den första mallen jag valt var lite bredare. Sätter jag in ett foto först får textraden anpassa sig. En får ge upp mer och mer av det, som fanns av kunskap förut…

Kvar är minnet av år 1957. Då var hela min planerade framtid slagen i spillror. Kvar var en okänd äng framför mig i ett okänt område med en upptrampad stig. Kvar efter någon samling, som varit tidigare fanns en ensam talarstol. Det högg tag i mig den gången, när jag såg den:

”Tänk, att få berätta om Jesus!”

Där är vi nu! Männen som fanns i närheten på hemvärnsövning finns inte längre. Ingen ropar varnande längre, att det var stor fara att gå där över ett skjutfält!

”Kvinnan skall tiga i församlingen!”

Jag älskar vad Paulus skrivet och kan gå hans ärende ännu med hans brev om hur det är att vara i Kristus.

”I Kristus är det som vi rör oss och är till.”

P.S.

Den 15:e juni 2025

Ibland lovar jag att återkomma senare på natten, då jag skrivit nattetid. Sen kommer min morgontid 4.30. Då har jag glömt mitt löfte. Då är det en ny dag.

Idag har jag missat soluppgången! I natt har jag inte skrivit något. Min dag börjar med att lära ur en app med Svenska Kärnbibeln – bara den som är ”en kvart”. Det blir ingen bibelkunskap av så lite läsning! ”Bibeln tar ett helt liv att läsa,” påstod Sven Ahdrian en gång, läkare och pastor. Han var visst fem år, när han fick sin första bibel. Det var visst lite för tidigt enligt honom…

Nåväl. I morse fick jag se detta som skiljer Svenska Folkbibeln från B2000 – stavning av ett av Guds namn: Herre med stort eller lite h. I 1917 års översättning är det konsekvent HERREN. Så nu idag upptäckte jag att Svenska Kärnbibeln har ”Herren” på ett ställe för Jahve…

Jag återkommer. Inte den samma …

Nostalgitripp i Haga – ”Dö´n ska på nôt ställe börja…”

”…is on its way.”

Husargatan taget från hörnet av Pilgatan/Husargatan

Min moster berättade om läkarens besök hos min mormor. Hon hade fått så svår värk i en axel. Han hittade inget fel och hon konstaterade bara, att dö´n skall på nôt ställe börja. Så är det för mig nu fast i vänster höft. Så nu är det bråttom!

Jag tänker berätta om ”Mosters” den så kallade moster, som hade ett café, där missbrukare hade en hemvist i Haga. Nej, mer än så behöver jag inte skriva, än jag skrivit förut, att det var gott om ”knarkarkvartar” i Haga. Då blev Mosters ett centrum för kontakter.

Det finns något som heter tystnadsplikt. För vem? Är det för barnens skull? Är det för samhällets skull? För vems skull är det? Är det för min egen skull, att jag har tystnadsplikt, som längtat efter barn hela mitt liv! Invandrarkvinnor frågar mig alltid först hur många barn jag har. Har jag tystnadsplikt då?

Två av alla ”mina barn” har jag hittat på nätet. En dag skrev den ena på Facebook, att jag är den enda i hennes liv, som träffat alla tre syskonen. Storasyster hade dött, som jag sökte upp tillsammans med mamman i början av 70-talet. Nej, jag tänker inte tiga och gömma mig under någon så kallad tystnadsplikt! Vem var det som fick bära lidandet av fädernas svek och mammornas missbruk om inte barnen?

”…is on its way.” Så står det att läsa i ett E-postmeddelande. Det gällde en bok med sammanfattningar under tio år på Facebook på det jag bjudit på av bilder och text.

Jessica Netterbladt (red) är inte anonym och har inte tystnadsplikt. Hon satte upp en lapp på en anslagstavla en gång och frågade om någon ville berätta. Senare efter en dokumentärfilm ”MonaLisa Story” kunde hon fortsätta ett projekt på Hinsebergs kvinnofängelse tillsammans med de, som ville berätta. De som var mammor fick berätta om längtan efter sina barn.

Eller var det mer längtan efter narkotika?

Det är dags att fråga ”mina barn” nu om deras längtan efter mamma. ”Mina barn” är som sig bör över 60 år gamla…

Jag älskar dem lika mycket som riktiga mammor älskar sina barn.

Jag ser inga fel på dem!

Nostalgitripp i Haga – Del 3

https://www.svtplay.se/video/jxy3JxK/albert-och-herberts-julkalender/5-mitt-och-ditt

Här är gatan från andra hållet och med en del av Albert och Herbert innanför på denna gård.

Nu är det spännande om deras suveräna rollspel och mina minnen går ihop. För jag tänker citera en bibelvers ur minnet, som jag haft mycket svårt att förlika mig med under årens lopp:

Inga andra frestelser har mött eder än sådana som vanligtvis möta människor och Gud är trofast. Han skall icke tillstädja att I bliven frestade över er förmåga utan när frestelsen kommer skall han bereda eder en utväg där ur.

Jo, jag fick för mig att vara ett undantag och frestad över min förmåga. Jag ville så gärna falla för frestelsen men först skulle jag då vara ärlig och gå ur Smyrnaförsamlingen, där jag var medlem. Sen skulle jag dessutom säga upp min tjänst på Räddningsmissionen och söka arbete som arbetsterapeut igen…

Hur gick detta då med min ärlighet? Jo, jag berättade, att jag har dålig rygg och kan bara arbeta halvtid, när jag sökte en annan tjänst.

”Om du har dålig rygg, hur skall du då kunna jobba här?”

Det var frågan lika ärligt.

Det var snopet och frestelsen fick vara.