Kategori: Möten i rymden

Moralisten

Sveriges Television sänder repris på tidigare sändningar. Nu har jag ingen TV längre men lyssnar på vad någon annan berättar. Så blev det med programmet:

”Siwert och sågklingan” Svt Play

Det gick tydligen för ett par år sen redan. Nu kunde jag följa programmet via datorn och minnena strömmade mot mig. Jag är inte som andra tydligen och fattar inte varför Siwert Öholm blev sågad vid fotknölarna som journalist under 30 år på svensk television. Har inte vi kristna också betalt TV-licens under alla år och rätt till program, som vi tycker om?

Programmet var mycket välgjort i sin vinkling med kristna som töntiga. Vi fick se en snutt ur det populära programmet från Umeå: ”Hela kyrkan sjunger” med Margot Borgström som musikalisk ledare.  På min tidslinje på facebook har jag satt in länken till programmet. Inte nog med det. Någon dag senare fick vi möjlighet att se en intervju i mer privat regi med Annika Östberg. Hon satt ju 28 år som livstidsfånge i Kalifornien.

Och vad gör jag? Jo, alla mina minnen från hårdrocksmusiken och Black Sabbat med flera band sammanfaller med den period i USA, då Annika Östberg fastnade på droger och flum. Det var fråga om musik, kärlek och medvetandehöjande droger. Siwert var den store moralisten i Sverige, som varnade i svenska television. Vi andra hade ingen sådan kanal att varna i på 70-talet och 80-talet.

Så kom dagen då Annika Östlund fanns i Sverige och på Hinsebergs kvinnofängelse. Om jag inte minns fel fanns det en känd kritiker till att Annika Östlund fick komma till Bok & Biblioteksmässan år 2011. Hon var inte fri ännu. Varför tror jag det? Jo, för att få en sittplats i Svenska Kyrkans ”Hela Människan”, så måste jag gå minst en halvtimma tidigare och lyssna på det programmet. Det gjorde jag och kunde inte fattat något av deras val! Det var tydligen hårdbandsmusiker, som blev intervjuade om sin musik. Ångrade de sig inte? Var de inte de, som gjorde så mycket reklam för narkotika, satanism m.m. Jag fattade inget?

Så plötsligt sammanfaller alla minnen på föräldrar, som förlorade ett barn genom missbruk av hasch eller tyngre narkotika. Det kallades bara ”en tripp” men blev himmel eller helvete. Helvetet kallades ”snetändning” och var tydligen en ruskig skräckupplevelse. Annika Östbergs berättelse finns att läsa i hennes böcker. De svenska berättelserna sitter i mitt hjärta/hjärna.

Domsöndagen är över. Den söndag på kyrkoåret, som jag tycker om i valet av bibeltexter. Det kom en dag, då jag ordentliga (så kallade moralist) kom till insikt att också jag syndat. Texten finns att läsa i Nehemja kapitel 1. Summan av Guds ord är sanning och hans domar är rätta. Även den går över de skötsamma, som är med i kyrkans verksamhet. Livstids träldom om jag inte bekänner min synd och ber om nåd.

Nåd kan bara den högsta instans bevilja, som är kungen i Sverige. Nåd kan för en livstidsfånge bara begäras efter vissa år. Den kan avslås eller beviljas. Detta är juridik. Detta är teologi enligt Romarebrevet 7:24 – 8: 1-4. Rätta mig om jag har fel. I Kalifornien hette guvernören Arnold? Stämmer det att Annika Östberg och programledaren Tommy Dahlman blivit så tummis med honom, att de använde förnamnet? Länken finns på min tidslinje på Facebook.

Har jag rätt att året var 2011, då jag ville se och höra Annika Östbergs berättelse på Bok & Biblioteksmässan? Jag tror det för tiden var väl vald, att jag skulle slippa stanna i detta stora brus av röster genom alla olika högtalare. En timma senare skulle jag själv få stå på en låda i Förlaget Recitos scen och presentera min berättelse som bok.

Det är en annan historia. Annika Östberg fick min bok, när hon var på väg att signera sin. Vi tävlar inte om vem som behöver mest nåd av Gud!

”Ställ dig bredvid mig,” säger hon ”så kan vem som helst få förlåtelse.” Hon bor i Norrland, om inte jag fattat rätt. Jag bor här.

Ställ dig bredvid Jesus! Där är förlåtelsen. Han har betalt priset och både friköpt och återlöst oss – försonat oss med Gud.

”Han kommer till sörjande hjärtan och livet får annan gestalt…”

Soluret177

P.S. Den 27:e nov. Jag läser om igen Annika Östbergs bok: ”Se ljuset i det svarta” och märker att en viss kritik gällde hennes medverkan i ”Sommar” i P1, innan hon var helt fri och inte år 2011 på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. D.S.

Mod att leda Del 3

Det är inte inne längre med bloggar! Jaså! Det är inte inne längre med Facebook! Än sen då? Här är det fortfarande fråga om mod att leda. Jag är inte klar med vad GLS står för ännu – detta globala ledarskap, som introduceras i den pingstförsamling, som jag tillhör. Och de bloggare, som jag följt under alla år fortsätter att blogga lika envist som jag gör. Vi håller på med utvärdering, om någon undrar, för livet ligger bakom.

Den nya fasen i livet är upprepning och åter upprepning. Så ha tålamod med dem! Upprepningar menar jag. I vart fall tror jag inte, att jag citerat Frank Mangs förut. Det citatet kom jag på i morse, när jag vaknade och lyder:

”Denna själarnas innerliga gemenskap som kallas kärlek.”

Jag kan minnas fel så klart. Det finns ju en psykolog, som är expert på minnet och menar, att det inte går att minnas utan att ändra och justera lite. Fortfarande finns jag kvar i förberedelserna till min sista predikan. Den fick aldrig något ”Amen”.

Jo, jag har det så att hjärnan fotograferade samtidigt med vissa ord, som jag hört för länge sen. Dessa ord från min far kom ungefär år 1985, när han varit änkeman under två år och gjorde en utvärdering av livet. Det blev min slutsats av vad jag hörde honom säga i några få ord. Det var tre intresseområde som han haft: familjen, fabriken och församlingen. Han hade inte kommit längre utan körkort och bil. Järnvägen var nedlagd. Några bussar var inte tänkbart att resa med. Det hade blivit alldeles för länge i så fall att gå i Trollhättan och vänta på att få komma hem – komma därifrån.

Det var inte sant, att han inte kom längre än inom socknen! Han svingade sig högre upp än några flygplan kan lyfta till. ”Långt bortom rymder vida längre än solar går, högre än stjärnor tindrar, den bedjandes suckar når. Anden från stoftets världar lyfter sitt vingepar, klappar på himlaporten och söker sitt hem sin Far.” Där fanns han utan att kunna berätta för mig. För då hade han blivit rörd till tårar. Och det ville han inte. Det hade varit så generande nog i alla söndagsskollektioner. Komma till det viktigaste och då börja att gråta…

Ungefär två år senare under hans sista vecka bad han mig läsa för honom. Det är värt att upprepa: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.” Det visste jag inte då var det står i Nya Testamentet. Han kunde det utantill och klarade några dagar till. Han hade mod att leda!

Kan man ärva ett mod att leda? Kan man importera det från USA? Vore det inte bättre, att vi får sjunga de gamla sångerna eller psalmerna, som de skrivit, som hade mod att leda på sin tid och i vår tid?

Mod att leda Del 2

Ja, det var bara att söka via Google på ”Mod att leda”. Det finns olika sidor. Det finns olika vägar att nå vilka som leder. Så jag lade till ”Rick Warren” nyss. Hans namn har jag måst lära mig. Sen läste jag min egen bloggpost på nytt eftersom jag fått oväntad feedback.

Utan feedback är det svårt att fortsätta att blogga. Jo, jag kan fortsätta att läsa andras bloggar, som jag följde förut och sen plocka upp irritationsmoment. Men det intresserar mig inte längre. Jag har sett vilka som konverterat till RKK (Romerska katolska kyrkan). Jag vet vem som kan det mesta inom Svenska Kyrkan. Kvar var vad Hillsong står för och så mod att leda.

Söndagen den 18:e september fick jag tillfälle att ställa frågan till en musiker. Inget tillfälle får gå förlorat. Vi hade aldrig sett varandra förut och skulle hålla en gudstjänst tillsammans. Det har jag frågat långt tidigare i en bloggpost: ”Vem gör en gudstjänst?” Nu visste jag, att min fråga gick till en musiker och han berättade hur musiken är uppbyggd, var den kommer från och varför dessa upprepningar. Så klart jag måste fråga varför Hillsong har en sådan framgång bland yngre! Att musik och sång är medryckande det kan jag. Det stora problemet är, att jag skulle vilja vara med och sjunga lovsången till Gud. Men jag är exkluderad! Jag har inte dragit mig undan och är sur. Hör du det? Jag har ingen taktkänsla och kan inte engelska!

Snopet. Kvar är att jag har mod att leda. Inte till boken av Rick Warren utan till bibeln.

Jo, pingstvänner leder människor till Jesus. Det är bara det, att Jesus och ORDET är ett och givet av Gud och ledningen sker genom den helige Anden.

(Två förslag på lovsånger, som jag skulle vilja sjunga tillsammans med församlingen: Segertoner nummer 12 och 13. I Psalmer och Sånger är det samma nummer. ”Brist ut min själ i lovsångsljud…” och ”Min Gud när jag betänker vad du har gjort för mig…”)

Mod att leda

Det är hur lätt som helst! Vad då? Jo, att googla på ”Mod att leda”, så kommer annonseringen upp om ledarskapskonferenser i Sverige på olika platser.

Global Leadership Summit (GLS) – verktyg, villkor och vilja… Chefskonferens…

Det står inget om vart deltagarna skall leda. En av kurserna kostade över 5.000 kronor. Inget för den som har pengar eller företag som betalar. De som gått kursen blir fulla av inspiration och har fått verktyg att leda. Frågan är vart? Det står det inget om. Det gäller att bli en bättre chef i företaget eller på avdelningen.

Så klart jag undrar över verktyg och vilka de är. En duktig kock lär ha sin egen ”väska” med egna knivar, om han går bort till ett hem för att laga mat. Det går inte med slöa, oslipade knivar! En damfrisör berättade för mig för 20 år sen om sin sax, att hon tog hem den från England. Då kostade en enda sax över 5.000 kronor. Minns jag fel från min hembygds lilla möbelfabrik hur noga snickarna var om sina egna olika stämjärn? Minns jag fel, hur glad min far var, när han fick hem en riktigt skarp sågklinga, som klarade Perstorpsplattor?

Vilka verktyg får deltagarna med sig hem från en GLS-kurs för att kunna leda andra? Och vart skall andra ledas? Så klart jag tänker på en verktygslåda med gångjärn i zicksack och av plåt. I den finns många fack för många olika verktyg.

Bibeln berättar om en man som gick ut i skogen för att hugga. Då var verktyget en yxa. Om träet torkat och inte är kilat, så sitter yxjärnet lite ostadigt. Det minns jag, att en av mina bröder visat mig. De äldre syskonen måste hugga ved, innan de gick till skolan och bära in veden.

Så hände det i skogen för mannen att yxjärnet for av och träffade en annan som dog. Detta var på Gamla Testamentets tid med vedergällning som lag. Den som orsakat olyckan skulle straffas med döden, om inte föreskriften hade funnits om fristäder. Det skulle finnas tre städer på östra sidan av Jordanfloden och senare tre på den västra sidan. De skulle ligga så strategiskt, att den jagade skulle hinna undan blodshämnaren. Vägen dit skulle hållas i ordning. Så detta blev möjligt! Var yxan mannens verktyg, som han ofrivilligt tog död på en annan med? Vad är ett verktyg? Vad är en skuld? Vem kan betala i så fall?

Jo, jag undrar mycket över dessa dyra verktyg, som finns att köpa via GLS. Vi skall inte slå bibeln i huvudet på någon heter det. Vad nu det innebär? Är bibeln ett verktyg? Kan jag ofrivilligt orsaka en olycka genom att använda verktyget? Så klart att män måste ha verktyg för att röja en väg, så att den går att komma fram på! Så klart att både män och kvinnor behöver mod att leda. Men vart?

Det finns mer än GLS att söka på. Det finns en länk till ”Den korslösa upprättelsen”.

Vi slår inte någon ofrivilligt med ett kors! Jag för min del har varit med om att slå på spikarna till Jesu kors. Det har jag inte fattat förrän nu när min ålder är vanlig att dö i. Jesus dog i mitt ställe och blev min fristad. Korset har jag hunnit fram till med min skuld. Den har jag lagt av där.

Andra höll vägen dit i ordning för min skull!

Personlig utveckling

edit 19.09

Målsättningen är att läsa bibeln tillsammans efter någon bibelläsningsplan. Ibland sammanfaller de föreslagna bibeltexterna för dem som läser bibeln på ett år med dem som valt att läsa bibeln på två år. Jag är med i ANTA UTMANINGEN en sluten grupp på Facebook. Jag följer dessutom kristna debatter och bloggar. Via en Internationell Filmfestival i oktober 2015, så har jag mött människor från olika delar av världen, som farit illa inom psykiatris vård. Via Internet går det att hålla kontakt. Många såg filmen: ”Pat. är frisk och pigg förövrigt” på Stora Teatern i Göteborg. Manus kom ut som bok  år 2011 i första upplagan.

I allt detta försöker jag påstå, att jag har utvecklats personligt i min tro!

Året efter 2011 kom boken: ”Människa du är någon!” Och den säljer fortfarande på Adlibris! Boken bygger på prästen Ulla Karlssons artiklar i Kyrkans Tidnings hemsida den 22 mars 2011 och predikningar med titeln: ”Plocka bort talet om synd, skuld och slaktade lamm”.

Vi två kvinnor har sammanstrålat på internät: hon som kunde bli präst och blev det och jag som ville bli pastor och inte kunde bli det. Jag är så tacksam för detta intensiva möte från min sida sett. I mitt bokmanus borde talet om blodet bort ”för ingen begriper vad du skriver”, som mina vänner påstod. Mitt svar upprepades: ”Då blir det ingen bok!”

Den personliga utvecklingen kan ske åt olika håll. Min personliga uppfattning är att undervisningen om blodets betydelse i bibeln borde finnas på teologiska fakulteter. Kan psalmer bli för gamla att sjunga? Ja, det verkar så i nutidens gudstjänster. Kan innehållet bli för gammalt?

Psalmen ”Guds rena lamm oskyldig på korset för oss slaktad…” är skriven före år 1529.

Paulus skriver till församlingen i Korint att talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir räddade är det en Guds kraft. 1 Kor 1:18

Vem känner till N Decius (Tech) möjligtvis Olaus Petrus, som kanske ändrade lite år 1536 i psalmen ”Guds rena lamm oskyldig på korset för oss slaktad”?  och senare ”…vår synd du haver tagit och dödens makt nedslagit”?

Nej, varje människa är ansvarig för sitt eget liv och Gud kräver inga offer. (Enligt Ulla Karlssons motivering att ta bort allt tal om blodet och offer. Vi är bra som vi är. Ur boken: ”Människa du är någon!”.)

001

Personlig utveckling kan ske i olika riktningar. Prästen Annika Borg var frimodig att föreslå den som vill att ta på sig korset, som ett halssmycke och göra en selfie (och sätta in på Facebook). Detta till stöd för alla förföljda kristna och till minne av de, som blivit dödade för sin tro på Jesus.

Detta går också att ha en annan uppfattning om från Svenska Kyrkans ledning. Min personliga uppfattning var att Ulla Karlsson var mycket modig som skrev och erkände, att hon inte fattar blodet och offrets innebörd på korset. Det är värre, när de högsta ledarna lägger ut en dimridå och inte erkänner Jesus som Guds son tydligt och öppet.

Det tog hela livet för mig att utvecklas i min personliga tro. Det var för min skull som Jesus dog. Min förträfflighet och mina försök att vara bra räcker inte långt.

Det minsta som jag kan göra är ju att bära det uppståndelsekors, som jag har. ”Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft.”

Självmord

Nu finns det armband att köpa och bära att man bryr sig. Det är morgon och jag har läst alla inlägg av alla, som bryr sig och är förtvivlade, sorgsna och frustrerade över andra som inte gör något för att hindra detta självmord. Den senaste goa människan, som tog en överdos gäller Halland nu. Det gäller visst hela Sverige, att vi toppar statistiken över självmord. Det gäller brist på pengar och satsning från de styrandes sida. Det gäller, att inte döma missbrukaren, som också är en unik individ med anhöriga.

Därför tror inte jag på Pridefestivalen med allas lika värde. Det är ju den motiveringen vi hör ständigt. Vi borde flagga allmänt för rätten till lika värde? Vi har ju inte lika värde och kommer aldrig att få det! På vad sätt är den utslagna, arbetslöse lika mycket värd som milliardären? På vad sätt är narkotikamissbrukaren lika mycket värd som den nyktre arbetsnarkomanen?

”Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu?”

Den sången passar att sjunga inom kyrkans väggar möjligtvis men inte utanför. Som jag ser det och har uppfattat viskningen från botten. ”Du får skriva vad du vill,” sa hon. Ja, hon ville, att jag skulle skriva ner hennes berättelse med hennes namn. Hon var stolt över sitt namn och att hon orkade kämpa så länge som hon gjorde innan överdosen en julafton.

Nu osar det av svordomar i inläggen på Facebook. Inte över den, som inte orkade längre utan över myndigheter, som inget gör och inte ser missbrukaren! Vi behöver en syndabock! Vi behöver två syndabockar enligt bibeln! Men den psykiatriska vården i Sverige har Kristofobi.

Som jag ser det. Jag glömmer inte politikernas uppfattning om människans rätt till integritet – rätten att dricka sprit på ett nybyggt ungkarlshotell. Det var i slutet av 60-talet. Då var det gott om pengar. Vi klarade oss utan Guds hjälp. Varje individ har rätt att leva destruktivt – utan Gud och utan hopp i världen.

Jag är också upprörd som dem i Halland idag. En go´ människa till har tagit en överdos och mött döden.

Nu har vi fått en syndabock – någon att skylla på! Vi har fått två till och med. Den ene fick i uppgift att dö och ge sitt blod och översteprästen tog lite av blodet och bar in det i det allra heligaste till försoning inför Gud. Den andre syndabocken fick bära bort synden och skulden från alla allra längst bort ut i öknen. Namnet är Asasel.

I stället för alla svordomar är det bättre att lära sig namnet på honom som vann striden i öknen över Djävulen, Satan och Åklagaren.

Som jag ser det.

Hemligheten

Det var i början av år 2000-talet. Debatten var livlig. Debatten var hård också och onyanserad: ”Jag har rätt och du har fel.” Ungefär. Vi var många olika viljor på ett debattforum, som egentligen var tänkt för unga från 12 års ålder och upp till 20+. Det började så bra och bibelsajten fick bra kritik. Tills vi äldre gav oss in i debatten och hade rätt…

En av alla frågor var om judarna i synagogan hade svensk översättning  genom översättningen i Bibel 2000 i deras ”bibel” till gamla testamentets texter. Det påstod jag och blev så motsagd. Ibland är det bra att vara envis. Så jag ringde synagogan i Göteborg och var välkommen på besök och att få köpa denna ”bibel” på hebreiska och svenska (Chumash). Får jag vara så barnslig och sen berätta hur lycklig jag blev över att få läsa 1 Moseboken med början på slutet av boken och bläddra framåt?

Det blev en plats kvar i minnet från min balkong, där jag satt och kom till orden:

”…Stanna här med åsnan. Gossen och jag vill gå ditbort. När vi har tillbett, skall vi komma tillbaka till er.” (1 Mosebok 22:4)

Kan det vara så att vissa personer har tusentals tankar i huvudet samtidigt, som flyger åt alla håll inom Svenska Kyrkan och runt på kartan i Mellersta Östern? För visst är det så att den vanligaste trosbekännelsen har blivit ifrågasatt och under debatt? Visst är det så att Kyrkans högsta ämbetsmän krånglat till det med ett annat sätt att tänka? Jag för min del fick vara ett barn i barndomen och söndagsskolan. Om Gud prövade Abraham med att han skulle gå och offra sin son, så var det fråga om en prövning och som blev bra genom berättelsen om Jesus som Guds son.

En av alla debattörer i bibelsajten påstod, att inte en enda profetia i Gamla Testamentet hade gått i uppfyllelse. Vem som helst fick komma med motargument. Han kunde smula sönder dem bums. Jag tackade ”nej” till hans erbjudande. Och satt på min balkong en tidig morgon och fick syn på orden: ”…när vi har tillbett, skall vi komma tillbaka till er.” (1 Mosebok 22:5)

Vilka vi? Det var ju Abraham och Isak – far och son och sonen skulle offras! Ingen mer fick gå med på denna tunga vandring. De andra skulle stanna kvar där de var och vänta. Som om vänta inte är tungt också? Sen skulle de komma tillbaka!

Just där började glädjen att porla inom mig. Far och son skulle komma tillbaka trots vad Herren sagt om offer av sonen! Ja, det är minsann tungt att bara vänta på vad som skall ske. Kan någon hindra tankarna på far och son i Getsemane? Visst fanns fadern med där? Visst fick lärjungarna stanna och inte vara med i den svåraste stunden? De somnade och kom inget ihåg om Abraham och Isaks vandring upp på Moria berg.    (Matt 26:36-46)

Det var den 27 augusti år 2004, som jag stred om att ha rätt bibeltolkning. Sen blev det inga mer strider och jag blev avstängd. Hur kan någon gammal människa få vara kvar bland unga, som skall lära sig historisk kritisk bibelsyn på vetenskaplig grund?

Hör här! Jag är född på landet och mina föräldrar fick en granne, som ägnade sig åt får. På våren fick de lamm. När tackorna fick sin mat sprang alla lammen fram och tillbaka på den öppna ytan på gärdet. Då var det fart. De tvärvände vid staketet och sprang alla samtidigt vilda av livslust. Så jag har sett lamm och fler än sju samtidigt och att de inte kan stå still.

Abrahams herdar blev en gång osams med Abimeleks herdar om en brunn som Abraham grävt. Det fick bli en uppgörelse mellan ägarna, som var juridiskt bindande på den tiden. Detta står i kapitlet innan. Undrar just hur Abraham hade tänkt sig, att sju lamm skulle kunna stå stilla tills uppgörelsen var klar? Abimelek frågade Abraham vad han menade med de sju lammen. (1 Mosebok 21:29)

Ja, varför inte tänka på Jesus som Guds lamm, som tar bort världens synd?

De gjorde upp om äganderätten till en brunn, som Abraham grävt. Är det då så konstigt om jag associerar till en annan brunn som Jakob, Abrahams barnbarn grävt senare i tiden? Är det så konstigt, att jag tänker på Josef,  som son och Jakob som far? Jakob skickade Josef att söka efter sina bröder just vid denna brunn? (1 Mosebok 37:12-17).  Är det inte nära då att tänka på Jesus, som kom till sina egna? Visst är det lätt, att tänka på vilken väg Jesus måste gå för att leta efter sina bröder? Det är ett bra sätt att läsa bibeln på att följa personernas vandring via en karta. En dag kom Jesus fram till Jakobs brunn och var törstig. (Joh kapitel 4) Just där sammanfattas allt i Jesus. Den tro på Gud som Abraham hållit sig till och den brunn han grävde en gång är en profetia framåt i tiden mot Jesus, som skulle komma med livets vatten. Som jag upplever texten.

”Det står mer men aldrig mindre i bibelns texter”. Det var ord av en rabbin. När Jesus uppstått från de döda gick han som en främling bredvid två av hans lärjungar och lyssnade på deras sorg och förlust. (Lukas 24:13-33) Sen gick han igenom alla skrifter med början på Moseböckerna och visade på att Messias måste lida allt detta som hänt under påsken i Jerusalem. Det står om Jesus överallt i Skrifterna (Gamla Testamentet)!

Tusentals tankar kan fara hit och dit i min hjärna samtidigt. Det som är svårt är koncentration. Det är svårt, att inte berätta allt vad jag sett samtidigt! Jag skulle ju bara upp till bevis att profetiorna i Gamla Testamentet gått i uppfyllelse!

Bibeln175

Som sagt. Ibland är det bra att vara så envis. Där ute på min balkong hände det, att jag fortsatte läsningen bakifrån och framåt utan att kunna förstå hebreiskan. Lite ovant att bläddra på detta sätt men sen kommer att Isak behöver en hustru. Abrahams mest trovärdige tjänare får uppdraget att söka denna hustru ur Abrahams egna sammanhang. Inte bland fiender. Om Jesus visat på, att det står om honom överallt, så finns han ju här också i kapitel 24? Kan det inte vara så att bildspråket från bibeln håller på att glömmas? Hur många i den unga generationen kan vad ett förbund innebär mellan Gud och en människa eller mellan Gud och en familj eller mellan Gud och en hel släkt och sen ytterligare ett nytt förbund?

Det är skillnad mellan äktenskap och sambo! Det är en historisk verklighet, att Israel som folk följde Herrens ledning genom öknen en gång. Detta kallar Herren själv för ”som en brud följer sin brudgum”. Johannes Döparen kallade sig själv för brudgummens vän. Det håller att tänka på. Vem sökte Johannes Döparen bildligt talat en brud åt?

Jo, så är det. Summan av Guds ord är sanning och hans rättfärdiga domslut är eviga. Det är tryggt att veta, att det håller att bygga på. Det håller att pröva. Felaktiga tolkningar håller inte i längden.

Så till hemligheten. Den står det om i Efesierbrevet kapitel 5:25-33. I Ruts bok står det om hur Noomi förberedde sin sonhustru Rut för nytt äktenskap. Rut var moabitiska och hade blivit änka precis som svägerskan Orpa och tillhörde ett fiendefolk till Israel. I Esters bok står det om en judisk kvinna Ester, som förbereddes att bli drottning. Bibeln använder begrepp som förbund och äktenskap och talar om ett kommande bröllop.

Det är visst bara strutsen som kör ner huvudet i sanden och inget vill se.

En extra dag

Maria-dagen den 28:e februari var viktig i mitt föräldrahem. Det var min mors andra namn. Sen blev det min systers andra namn. Och jag ringde för att gratulera. Hennes fråga i samtalet var hur jag skulle använda dagen efter, när jag får en extra dag. Så hade inte jag tänkt. Vad var det för märkvärdigt med att få en extra dag? Den skulle väl försvinna som alla andra?

Det gjorde den också och jag rörde runt som vanligt bland minnen och foton. Fredagen var så fin med promenad i gamla Haga i Göteborg och en medvandrare, som ville lyssna. På Facebook hakar en tredje på med bildberättelser. Kommunikationen är blixtsnabb nu för tiden och en nyfunnen vän i USA kan klicka på ”Gilla” i samma stund, som fotot kom upp på Linda och mig. (Det heter något på engelska selfie?) Själv hann jag inte ens hem innan andra kunde se, att jag varit i Haga. Jag hinner inte med i denna takt! Hör du det? Inte nog med att jag släpat på 50-talet och 70-talet och 1800-talet. Jag skall kunna lämna det också mot min vilja.

Nu var det tillkännagivet. 1800-talet får jag ha för mig själv och ingen i min släkt har klickat på Gilla-knappen för att jag lämnar brefvet bakom mig.

Fast jag tycker det är tråkigt. Och det måste jag få tycka…

Dasset

Jesus eller Muhammed – Buddha eller Kristus?

Det har varit svårt att tänka ut fortsättning på min personliga blogg. Det blev svårt för jag fastnade i mina egna hjulspår. Jag kan inte göra om det förflutna! Alla statliga sinnessjukhus är ju dessutom avvecklade. Som sagt. Sjukvården blev inte bättre av att byta ut svenska ord mot engelska en gång. Själen fick heta psyket.

”Själen är orolig till dess den finner vila i Gud.”

Det verkar inte som att psykiatrisk sjukvård fattar detta. Jo, jag kan fatta att Livets Ord i Uppsala blev ett rött skynke där och på andra mentalsjukhus. Inom somatisk sjukvård är det känt att hög feber och penicillinbehandling kan ge hallucinationer också. Eller andra mediciner för den delen.

Meditation kan leda in i psykos men få vågar varna. Yoga är inte ofarligt. En osund kristen miljö är heller inte bra. Våga samtala! Våga möta de unga, som vill ha förändring i församlingen! Våga läsa bibeln!

Bocken Bruse

”Det var en gång tre bockar, som skulle gå till ängen och äta sig feta. Alla tre hette Bocken Bruse. På vägen var det en bro över en fors, som de måste över, och under den bron bodde ett otäckt troll med ögon som tenntallrikar och näsa lång som ett räfseskaft.”

Så börjar en saga från Norge, som handlar om tre bockar Bruse men hette Bocken Bruse alla tre. Jag fick gehör på min förra bloggpost och har googlat på sagan, som är mycket intressant. Där fortsätter jag assosiationerna till författaren Astrid Lindgren och boken: ”Bröderna Lejonhjärta”. I den är det mycket hämtat från hennes egen referensram till bibelns berättelser. En författare har rätt att hämta sitt material var som helst i ett fritt land. Samma gäller en konstnär.

Från sagornas värld gör jag ett stort kliv till ett bibelstudium. Länken finns att få via nätet och uppgifterna går att kontrollera. Det är dåtid, nutid och framtid. Det handlar om Koranen eller Bibeln. Vem var först med sina texter?

Koranen eller Bibelns texter

Reningsvatten – fortsättning

Precis så är det. Livet ligger bakom mig och jag vill så mycket. Det var så mycket jag ville men inte lyckades med. Tänk, om jag får en stroke eller blir ändå mer rörig i alla tankar! Paniken ligger på lur. Hör du det? Jag ville berätta för dig om Jesus och att det står om honom överallt i bibeln. Jag har en relation till båda. Det går inte att lära känna Jesus utan att läsa vad han sagt om sig själv. Vem är han? Vem ärende gick han? Kan han gå vid min sida och trösta och ge råd?

Så jag ville berätta om reningsvatten i Gamla Testamentet. De skulle koka en stark lut att använda om någon rört vid en död.

Så jag vill berätta om reningsvatten i Nya Testamentet. Det finns för den som vill gå från död till liv. En motsatt verkan. Hör du det? Det jag misslyckas med att berätta fungerar ändå. Om du vill ha detta liv. Var har jag fått det ifrån? Jo, det står i bibeln. Den som vill håna får fortsätta att håna. Den som vill ta emot kan få liv och övernog.

Johannes Döparen fick syn på Jesus en gång och utbrast: ”Se Guds lamm, som tar bort världens synd.” (Joh. kap. 1)

Nästa dag hände det samma och Johannes Döparen sade: ”Se Guds lamm.”

Evangelisten Matteus berättar om när Jesus kom från Galileen vid Jordan. Där ville han bli döpt av Johannes som protesterade. Johannes döpte till syndernas förlåtelse och det borde vara tvärtom att Jesus döpte Johannes, ansåg han. (Matt. kap. 3). Jesus svarade honom: ”Låt det ske nu. Ty så bör vi uppfylla all rättfärdighet.”

Det var en lydnadshandling. Himlen öppnades och han (Johannes) såg Guds ande sänka sig ner som en duva och komma över honom (Jesus). Och en röst från himlen sade: ”Denne är min Son den Älskade. I honom har jag min glädje.”

Där fortsätter berättelsen om reningsvatten för den som varit i kontakt med döden. Där fortsätter berättelsen om ett reningsvatten. Men inte Jordans ens.

(Rom kap 6 och Kol kap 2)

Jo, det går att ifrågasätta om vattnet är rent eller inte och vad som sker i dopet. Bibeln har flera berättelser om tro och om misstro. Bibeln berättar om en Gud, som lärde ett utvalt folk lydnad i allt. I så fall skulle de få se hans makt i allt. Israels folk klarade inte att hålla lagens bud. Jesus fullbordade lagen i allt.

Denna blogg handlar inte om barndop eller troendedop. Det handlar inte om barnet blir buret till dopet eller om barnet är för litet för att låta döpa sig senare. Det handlar om ett reningsvatten genom tro. Det handlar om ett viljebeslut – en lydnadshandling. Det handlar om ett förr och ett nu.

Det var i ”Anta Utmaningen” en sluten Facebookgrupp med gemensam bibelläsning som reningsvatten blev aktuellt. Vi får välja bibelläsningsplan själva och takt. Jag för min del har svårt med koncentration men försöker på mitt sätt med halvfart. Mest blir det utvärdering. Mest blir det ett försök att få mina spridda tankar att landa hos någon ung, som inte har den gamlas referensram.

Jesus är överallt i skrifterna och i livet! Det är min erfarenhet. Han började gå igenom alla skrifter med en lärjunge, som hette Kleopas för att visa, att det var förutsagt, att han måste dö för våra synder. (Luk kap 24:13- )

Det var då det. Den andre eller andra lärjungen fick vi inget namn på.

Det kan vara du eller jag i NU-tid.

 

 

Åttio år

Det har jag sett fram emot att få bli åttio år! Det har med en bibelvers att göra. En som haft hetsigt temperament som ung beskrivs som saktmodig i åttioårsåldern. Jag berättar inte vem…

Igår var jag tvungen att lösa ut alla osålda böcker från förlaget Recito. Det blev en tung låda, som jag slapp att bära utan kunde ta på rollatorn.

Innan dess lyssnade jag på pastor Urban Ringbäck vid 12-bönen i Smyrnakyrkan. Han kopplade ihop bibelverser ur 3 Moseboks 1:a kapitel med ett par verser ur Romarbrevets 12:e kapitel. 3:e Mosebok är seg att läsa med alla blodiga offer. Lätt att hoppa över. Obegriplig. I fjol strök jag under en av alla upprepningar:

”Prästen skall så bringa försoning för henne och hon blir ren.” 3 Mos 12:8

Kopplingen offer och gåva blev poängterad igår. Sen blev detta förtydligat genom att vi skall bära fram våra kroppar som ett levande, heligt offer som behagar Gud. Det är visserligen en uppmaning till bröder men jag har kunnat den bibelversen utantill som ung. Den drabbade mig då!

”Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga tempeltjänst.” Rom 12:1

Den bibelversen fick jag två gånger till mig som ung, när jag helst skulle vilja bryta mitt löfte till Gud. Vad hade jag lovat då? Jo, i stundens förtvivlan gav jag Gud mitt söndersargade psyke. Tyckte att det inget fanns kvar av mig att ge till en ung man. Den 5 september lovade jag Gud att inte gifta mig. Jag var 23 år men inte 24.

Är det något att berätta offentligt? Jo, därför att det är redan ute! Filmen om min berättelse har samma namn som boken, som inte går att sälja. Filmen går att köpa via Stiftelsen Gyllenkroken, Göteborg (och boken via mig):

”Pat. är frisk och pigg för övrigt.”

Det märkliga är att såren är läkta men jag triggar lätt igång, när jag inte blir trodd på mina ord. Jag för min del jämför den diagnosen manodepressiv psykos, som jag fick som 20-åring och som gällde för livet i olika journaler med diabetes. Den sjukdomen kan man inte ha under tre månader och bli vårdad för och sen slippa, så fort man blir utskriven från sjukhuset. (Å andra sidan sköts en kronisk sjukdom polikliniskt nu för tiden utan inläggning som regel. Men inte utan medicin.)

Poängen då? Jo, i alla dessa kränkningar som ung har jag forskat i bibeln varför just Jesus måste dö för att jag skulle kunna bli försonad med Gud.

Att vara försonad med Gud är en stor lycka!