Skrivet av: Gunnel | 6 januari, 2010

Tabernaklet i öknen

I min barndom fanns inga speciella lekplatser för barn. Våra lekplatser var de vuxnas arbetsplatser, som hade varken stängsel runt eller varningsskyltar. Framför mitt föräldrahem fanns tågspåren, där de växlade vagnar på ett sidospår och på andra sidan den smalspåriga järnvägen låg ett sågverk. Vi barn fick veta, att det var farligt att springa på högarna av timmer. En stock kunde lätt komma i rullning och då skulle inte vi hinna undan utan komma i kläm.
När timmerstockarna var uppsågade i brädor, skulle dom ligga på tork i en stapel. Vid rotändan  låg dom jämnt och snyggt. I den andra ändan av stapeln hittade vi barn brädor att gunga på. Eftersom träd inte är lika höga blir heller inte brädorna lika långa.
Barndomen försvinner fort och industrier läggs ner. Kvar är alla fina minnen och dofterna från sågverket och trä. I en utbildning ingick träslöjd där vi skulle lära oss att göra en ritning först. I nästa period var det fråga om att lära sig jobba i olika metaller. Ville vi ha silverstämpel, så fick det bli 830 eller 920 i siffror, som avgav halten per 1000. Den senare är mjukare och renare.
I bibeln står det, att Herrens tal är ett rent tal likt silver. Det är smärtsam procedur att rena silver. Silvrets specifina vikt är högre än träets och nu är jag framme vi denna Bloggposts poäng.
Det finns en ritning till allt kyrkbygge/församligsbygge i alla tider över hela världen, som håller att tro på.  Ritningen gavs en gång genom en uppenbarelse från Gud till Mose. Han och folket gjorde sen i allt som Herren hade sagt. En aln på den tiden var 50 cm. När en aln blev 60 cm, vet jag inget om.  2 Mos 26 –
En lång period av mitt liv arbetade jag bland missbrukare. Missbruk leder ofta till kriminalitet och fängelsestraff. En dag kom en pastor och gav oss undervisning om denna ritning på tabernaklet i öknen översatt till vår nutid, hur Herren leder ut ur träldom och upprättar människor och gör ett tempel av lovsång av alla dessa kvistiga brädor. Varje bräda skulle ha ett bestämt mått varken bredare eller högre. Varje bräda skulle ha två tappar försänkta i två fotstycken av silver. Av all denna grundkunskap fick ”de gamle” ett bibelspråk, som bara de invigda förstod. Dom talade om att stå på ordets grund. Silver har högre specifik vikt än trä. Det blev stabilitet. Det stod för att vara upprättad i Kristus på Herrens ord både i Gamla Testamentets skrifter och Nya.
Vid ett annat tillfälle fick jag lyssna till författaren av boken ”Tabernaklet i öknen”.  Missionär Wilheln Bergling visade på grundtextens betydelse och särskilt på en preposition, som var felöversatt i svenska biblar. Brädorna skulle vara genomborrade och stödbrädan skulle inte vara utanpå utan inuti. 2 Mos 26:28  Varje enskild kristen skulle vara ”genomborrad” av Guds ord och vi skulle ge stöd åt varandra sida vid sida. Vi är den levande Gudens tempel.
Det är lite av sågverk och brädor, som jag sett i min barndom. Det skulle inte falla mig in att nonchalera Herrens ritning till kyrka/församling genom alla tider. Den håller även om vi inte kan tyda detaljerna och förstå Israels folks villighet att lyda och utföra offerriterna under 40 års vandring genom öknen. När Jesus presenterat Guds kärlek och räddningsplan under 3 års tid, så blev han själv offret – syndabocken.
Han är försoningen för våra synder.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: