Vem äger tron?

Jag hann bara skriva rubriken till denna Blogg med ett frågetecken. Nästa rad under raden för "Rubrik" står "Kategori:"
Där fanns redan ordet "Ingen" eftersom jag inte valt någon kategori. Bara detta ger mig kalla kårar. När Jesus såg ut över Jerusalem en gång – vem vet om han inte höll på med en utvärdering – så grät han. Eller blandar jag ihop de olika tillfällena?
 
Luk 19:41-44
    När han kom närmare och såg staden började han gråta över den och sade: "Om du denna dag hade förstått, också du, vad som ger dig fred! Men nu är det fördolt för dig. Det skall komma en tid då du får se dina fiender bygga vallar runt dig och omringa dig och ansätta dig från alla håll. De skall slå dig och ditt folk till marken, och de skall inte lämna sten på sten, eftersom du inte förstod att tiden var inne för Guds besök."
 
Luk 18:8 b 
"Men Människosonen, skall han finna någon tro här på jorden när han kommer?"
 
Och nu närmar jag mig min poäng med denna Blogg. I de kristna debatter, som jag följer Stefan Swärd och Mikael Karlendals som två exempel skriver de först ett inlägg sen kommer kommentarerna i en rasande fart med länkande hit och dit. Jag undrar så nu när Kristendomen skall bort från Sverige som religion. om det är tillåtet att få läsa bibeln själv och ta emot tron som en gåva från Gud.
 
Ett kort citat från en av alla Bloggar jag besöker – ett sammandrag ur detta jag kallar "Fia med knuff".  "Om du inte tror som jag gör och tolkar bibeln på mitt sätt, så är du en heretiker."
 

"Arminianism: Jesus död möjliggjorde frälsning för alla människor men Jesu blod frälser endast dem som tror. De som tar emot honom blir frälsta genom tro på basis av Jesu död.
Kalvinism: Jesu död frälser och säkrar och garanterar frälsningen för alla som Jesu försoning var gjord för. De som tror på honom utgör de utvalda, och de blir frälsta genom tro på basis av Jesu död.
Universialism: Jesu död frälser och säkrar och garanterar frälsningen för alla som Jesu försoning var gjord för. Försoningen gjordes för alla människor och alltså blir alla frälsta genom Jesu död."

 

Vem äger kyrkan?

Att Blogga är som att hoppa på tuvor i en mosse om hösten och leta bär. Det gäller att känna till marken och inte ge sig ut på vattensjukt område. Nu pratar jag för mig själv och barndomsminnen. Lingonen såg så stora och röda ut på vissa tuvor. Det var inte behagligt, när stöveln sjönk en gång mellan tuvorna och var mycket svår att få upp. Det var sug i mossen ibland.
Vissa debatter i kristna områden är som en mosse på hösten lite lurig. Den kan vara vattensjuk. Den bilden bjuder jag på och den som läser får tolka själv. Förra Bloggen är som att hoppa på tuvor och leta efter fina bär. Det heter inte tuvor utan länkar i detta fall, där man kan hoppa hit och dit. Jag är intresserad av Kyrkan och vackra bilder och fastnade för den, som finns i Svenska Kyrkans senaste nummer. Bilden ger mig associationer till min hembygds kyrka. Min hembygds Missionskyrka är riven och blev riven på en timma och fem minuter enligt en granne. Siste medlemmen hade dött och kyrkan hade tunna väggar och var byggd på torpargrund.
Min hembygd kyrka kan vara från 1200-talet. Den kan vara hittad igenvuxen och glömd efter digerdöden. Den har inte tunna väggar utan kraftiga stenväggar med djupa fönstervalv. Den har konstskatter, som andra ”statskyrkor” har och en stor målning av Jesus på korset på altaret högt upp till taket nästan. Där högst upp finns ett lamm med en segerfana. Där hittade jag den teologi, som jag har gemensam med vänner i Svenska Kyrkan.
”Se Guds lamm som tar bort världens synd.”  ”Hans död på korset förkunnar vi.”
På kyrkogården på gravstenarna har jag också hittat bibelassociationer. Sist jag sökte hänvisningarna till Uppenbarelseboken var det för sent. Åren har gått sen år 1998 och väder och vind suddar ut det, som en gång var tydligt markerat eller skrivet. Nu har jag ingen guide längre, som kan kyrkogårdens och bygdens människor 150 år tillbaka. De gamla har dött en efter en och det var sent men inte försent, som jag satte igång att fråga, om det som varit.
År 1987 kom frågan i min hembygd upp vem som ägde denna Missionskyrka bygd år 1919. Vem äger den kyrka som finns kvar? Är det prästen, kantorn och kyrkvärdarna och några kyrkobesökares? Är det staten som äger den? Det är detta debatten handlat om mellan Sofia Lilly Jönsson och mig i vart fall från min sida sett i Bloggen ”Fjärde Väggen”.  Vem gör en gudstjänst?  Är det prästen och kantorn bara och kyrkvärdarna? Vad är en församling på landet eller i staden? Vad är en socken och sockengränser nu förtiden?
Jo, jag har frågat mycket. I grannsocknen finns en mycket vacker ruin efter en kyrka, som jag tycker är mer lagom i format än den nuvande. Min fråga var ställd med tanke på kyrkobesökare. Varför dessa stora tomma kyrkor lite överallt? Det var beräknat efter folkmängden visst och då är vi inne på teologi. Ett barn som döps blir medlem i Svenska Kyrkan i och med dopet. Storasysterivassen är präst och tror på Gud och vågar ta upp samtal om dopets innebörd och syndabekännelsens vara eller inte vara i gudstjänsten. Det är så jag länkade i förra Bloggen med foto.
Det är så jag tänker inför midsommarveckans Vägkyrka i min vackra hembygd Norra Björke. Jag har ingen venia från biskopen men skall ändå få hålla en andakt. Som ung gick jag dessutom ur Svenska Kyrkan, eftersom man inte borde tillhöra två samfund utan bara ett. Missionsförsamlingen var ansluten till Svenska Missionsförbundet. Det finns inte längre som namn.. Det är bara frågorna kvar på vem vi tror och varför. Och vilka som är en församling. Församling och kyrka har samma ord i grundtextens grekiska.

Gudstjänst

 

Idag kopierar jag en bild ur Svenska Kyrkans tidning. Enligt lagen är det tillåtet att använda en bild, som redan är publiserad, om jag fattat rätt. Fotografens namn är tydligt återgivet och kyrkan påminner om min hembygds kyrka, så när som på fönstret bakom altaret. Texten under bilden är citat från Svenska Kyrkans tidning.

Sen hänvisar jag till storasysterivassens Blogg och kommentarer på olika artiklar från Svenska Kyrkans tidningar mycket läsvärt.

Och en gång till rekommenderar jag Lilly Sofia Jönssons Blogg "Fjärde väggen", där många andra frågor ställs varför gudstjänsten inte fungerar. Det är många års funderingar.

Tomt i bänkraderna klockan 11 på söndagar. Mycket annat konkurrerar om familjernas tid.  
 
Tomt i bänkraderna klockan 11 på söndagar. Mycket annat konkurrerar om familjernas tid.
Foto: Rolf Hamilton

Förbundet

Det går inte att diskutera med mig. En illusion är en illusion och en trollkarl är en trollkarl. Självklart kan man bygga upp en illusion framför ögonen på en publik och sen riva ner den. Kalla bara inte detta för en ny pedagogik!
 
Det kom en ny pedagogik i början av 70-talet, då allt skulle ifrågasättas och 2 + 2  inte längre självklart var 4 (lite tillspetsat). Barnen skulle lära sig, att inte tro på allt vad läraren påstod utan lära sig tänka själva och åka hiss med siffrorna. Om inte jag blivit alldeles fel underrättad av föräldrar på den tiden och jag är ironisk igen. Om en elev inte kunde få in i sitt huvud den nya pedagogiken, så fick läraren till slut ta till det gamla räknesystemet.
 
12 är ett förbundstal. Detta står att läsa om i bibeln. Bibeln är ifrågasatt med all rätt genom alla tider. Det kommer nya tolkningar. Det kommer en ny pedagogik men fortfarande är 3 x 4 = 12  eller  4 x 3 = 12.
Gud är Gud och Jesus är Gud och den helige Ande är Gud men EN och den samme likaväl i vilja och handling. ENig i allt beslut aldrig oENig.
 
Noa, Abraham, Isak och Jakob är fyra personer i bibelns historia med vilka Gud slöt förbund eller förnyade det redan slutna förbundet.
Tolv är ett förbundstal. Jakob fick namnet Israel i sin kamp vid Jabboks vad  en gång i tiden öster om Jordan i vandringen mot försoningen väster ut mot Esau. Hela bibelns innehåll handlar om försoningens innebörd genom Guds löften och förmåga att hålla sina löften, sitt förbund.
 
Mindre än 400 år senare förnyade Gud sitt förbund med alla tolv Jakobs söner, som nu hade samlingsnamnet Israel, som ett befriat folk ur ett slaveri i Egypten. Varje stam fick en egen ädelsten. På de olika stenarna skulle de tolv namnen ingraveras och bäras närmast översteprästens hjärta (studera översteprästens kläder noga). Bara han fick gå in i det allra heligaste inför Herren.. Synden skulle placeras på två syndabockar. Ingen synd kom innanför bara ett stänk av det felfria offrets blod…..
Den stora försoningdagen är inte vilken dag som helst utan betydelse.  3 Mosebok kapitel 16 och 23
 
Se Guds lamm som tar bort världens synd! Herren är EN och hans förbund håller tiderna igenom. Det är upp till var och en att ifrågasätta och skaffa en ny pedagogik. Det får vara hur omodernt som helst att lära in namnen på Jakobs tolv söner! Jag är glad över att jag fick lära mig den ramsan
Ruben Simon Levi Juda Dan Naftali Gad Asser Isaskar Sebolon Josef och Benjamin
och detta innan New Age-rörelsen kom med alla sina stenar och kraft genom dem i förhållande till vilken personlighet jag är.
 
Det märkliga är att ädelstenarna återkommer i Uppenbarelseboken. Jesus kallades ORDET från Gud av evangelisten Johannes. Enligt bibelforskare syftar "tabernaklet från himlen" på……
 
Ja, just det! Här sitter jag på morgonen och skriver fritt ur minnet om en Gud, som en gång satte sin båge i skyn till tecken på ett förbund.
Denne Gud är min Gud också inte bara Jakobs och Isaks och Abrahams. Så jag hänvisar till vad jag skrivit tidigare i brefvets betydelse
 
 

Svart på vitt

För 25 år sen höll en brorson ett hyllningstal till sin "svart/vittälskande faster".  Det är allt jag kommer ihåg från det talet. För så var det. Jag älskade svart/vita foton och hade insett, att det inte fanns någon utveckling på den fronten. Ja, det var vad expediten sa i en fotoaffär, när jag hämtade ut kopior från en rulle negativ svartvit film. Jag blev så besviken över resultatet. Det var då jag fick veta detta, att utvecklingen stannat av och allt skulle vara i färg.
 
– Vill man ta svartvita foton måste man framkalla och kopiera själv!
 
Sagt och gjort. Det var bara att acceptera och börja inlärningen. En fin svartvit kopia skall ha alla nyanser från vitt till svart. Det är inte alla som tänker på. Det skall inte sota igen. Det skall inte vara antingen eller, såvida inte smaken är åt det hårda hållet. Då gäller det val av märke på fotopappret också. Agfa var svårare att jobba med än Ilfords fotopapper.
 
Nu protesterar jag mot vit text på svart yta på så många Hemsidor. Det är inte roligt längre. Det kanske var häftigt i början för 10 år sen men inte för den, som ser sämre. Någon har gjort en sökning via Google på ordet "socialporr" och hamnat på min Blogg.
 
Det är intressant med svartvitt. Det är intressant med antingen eller. Det är vackert med alla nyanserna från vitt till svart. Det är intressant med Google och associationsbanor i rymden.
 
 

Jakobs tolv söner

En känd komiker berättade för en tidningsreporter, om jag inte fattade fel, att den mest meningslösa kunskap han hade var ramsan på Jakobs tolv söner. Den kunde han fortfarande.
Vi är några till som kan räkna upp de tolv ur minnet:
Ruben, Simon, Levi, Juda, Dan, Naftali, Gad, Aser, Isaskar, Sebulon, Josef och Benjamin.
 
Tänk, om det inte är så meninglöst, som det ser ut att kunna dessa namn? Tänk, om några fler hade fortsatt studierna i bibelns berättelser! Då hade det funnits en bättre referensram till det, som sker idag.
 
Nordväst om staden Nablus på Västbanken ligger Sykar det som i bibelberättelserna hette Sikem. För snart 2000 år sen måste Jesus ta vägen genom det landskap, som kallades Samarien för att komma till Galileen. Judarna brukade inte gå den vägen utan gick på andra sidan Jordan. Det var och är en gammal ovänskap. Där kommer alla Jakobs söners familjer in som fick olika områden av Kanaans land en gång i tiden.
 
Jakobs brunn ligger i en dalgång med berget Gerissim på ena sidan och berget Ebal på den andra. Då går vi bibelhistoriskt så långt tillbaka i tiden som omkring år 1400 före Kristus. Det finns lite olika uppgifter.
Från berget Gerissim skulle välsignelsen läsas, när Israel intog löfteslandet och från berget Ebal skulle förbannelsen läsas. Det var fråga om konsekvenser om Israels folk ville lyssna till Herrens röst eller konsekvenserna av om de inte ville lyssna. Om detta står det att läsa i 5 Mosebok kapitel 11 och Josua kapitel 8.
 
Jesus var till innan jordens grund var lagd och kunde sin och folkets historia. Den samariska kvinnan, som kom för att hämta vatten vid Jakobs brunn kunde också sin historia och de två hade ett enskilt, ovanligt samtal. Jesu lärjungar hade gått för att handla mat i byn intill. Det fjärde kapitlet i Johannes evagelium är dagsaktuellt. Källan ligger på Västbanken och Jesus är den samme och kan allas historia bakåt i tiden. Han kunde inte bara kvinnans dåvarande historia med fem olika män och den sjätte, som inte var hennes. Bibelforskare menar att Jesus också syftade på samariernas historia, där de övergav sin ende Gud för andra folks gudar. Det kan man läsa om i 2 Kungaboken kapitel 17.
 
Senare efter Abrahams tid vandrade hans barnbarnsbarn Josef vid Sikem och frågade efter sina bröder. Josef är en förebild till Jesus och vi befinner oss allra minst sagt på historisk mark. Jag ”länkar” dit. 1 Mosebok kapitel 37.
 
För att kunna förstå dagens händelser är det nödvändigt med bibelkunskap. Josef blev inte dödad. Men Jesus måste lida alla kval för vår skull och till sist döden.
Döden kunde inte behålla honom enligt skrifterna. Han segrade över både synden och döden, uppstod från de döda och sitter nu på faderns högra sida……
……för att komma tillbaka och döma rättvist.

Rättelse idag 2 dec 2011 på tiden mellan Abraham och hans barnbarnsbarn Josef, som jag skrivit fel 1 juni 2010. ”Senare” står det nu…

Bågen i skyn

Min Blogg är en personlig Blogg utan debattmöjligheter, som jag fattat så småningom. Den får fortsätta att vara på Window Live. Sen följer jag andras Bloggar och mångas kommentarer. Idag hänvisar jag till Anna-Karins kommentar i Mikael Karlendals Blogg.  Vilket år regnbågsflaggan kom till vet jag inte. Jag vet bara, att jag kände mig bestulen på en metafor den tiden.
Nu är jag gammal och har mänskligt sett livet bakom mig. Ingen kan ta ifrån mig mina minnen och upplevelser, som ligger bakåt i tiden. Ingen kan ta ifrån mig min relation till Gud och hans ord. I min slitna första bibel efter konfirmationsbibeln har jag skrivit in datum på de svåra speciella tillfällen, då Gud mitt i mörkret satt upp sin båge på himlen ”end to end”.  För det är ändå större med en hel än en halv regnbåge eller dubbel. En gång var den synlig mitt i vintern. En annan gång mitt i storstaden, där det inte borde vara himmel nog på grund av alla höga hus.
Det står datum och år som 1965, 1972, 1973, 1993. Vid alla dessa tillfällen var det fara för mitt andliga eller fysiska liv. Gud har aldrig försvunnit utan tröstat i rätt stund med sitt löfte och sin närvaro i min personliga kamp.
Noas ark är en förebild för räddning undan all ondska. Noas ark är en förebild till tro på Jesus oavsett hur det ser ut runt omkring i tiden. Jesus hänvisar till hur det såg ut vid den tiden då Noa byggde sin ark efter den ritning han fått av Gud. Så kommer det att se ut en gång till innan Människosonen kommer tillbaka i sin härlighet. Det är fråga om tro på något till synes omöjligt och hålla fast vid den tron.

ONOFF

Undrar just hur många år den affärskedjan funnits med sina stora bokstäver ONOFF på skyltarna.  Affären har inte intresserat mig ett dugg och jag har aldrig tänkt i de banorna, att det kan vara ett sammansatt ord av engelskans on och off. En av mina äldre vänner, som aldrig läst engelska skrattade och sa en gång.
– Nu har jag lärt mig on och off på mikrofonen i vart fall.
 
Det finns ett språk, som fallit i glömska tyvärr men som jag uppskattar. I min ungdom blev det föraktat som "kanaans tungomål". Det handlade om bibelläsare, som rörde sig med obegripliga termer från bibeln på sammankomster eller sinsemellan. Åren har gått och det språket har fallit i glömska i och med att bibelkunskapen försvunnit. Vi skall ju tala begripligt och inte exkludera någon. Som om det är så mycket bättre med engelska låneord inkludera alla eller exkludera? Det förekommer tungotal allt mer sällan ens i en pingstförsamling. Alla skall ju kunna känna sig hemma och inte bli rädda för det okända, tycks förklaringen vara.
 
En gång i tiden insåg Herren Gud, att hädanefter skulle inget bli omöjligt för människorna att genomföra. Vilket är sant med vårt tids teknik. Då vid bygget av Babels torn, som skulle nå himlen var det tänkt, så hindrade Gud bygget genom språkförbistring. Den ene förstod inte vad den andre sa. Allt samarbete blev omöjligt och fortsatt bygge på det tornet. Läs gärna om detta i 1 Mosebok kapitel 11
 
Igår var det pingstdagen. Det flesta vet inte varför vi firar den. Det finns ingen referensram till bibelns berättelser. Det finns ingen språkförståelse.
 
Eller? Här är det som on och off kommer in. Gud talar fortfarande till oss människor genom sitt ord och den helige Ande.  I 40 dagar efter Jesu död på korset var det en stor ovisshet om framtiden utan Mästaren. Efter 50 dagar kom den helige Ande precis som Jesus hade utlovat som tungor av eld och satte sig på var och en…..
Kan någon låta bli att utforska denna händelse, när var och en i publiken kunde höra sitt eget språk talas av dessa olärda lärjungar till Jesus? Kan någon låta bli att läsa Apostlagärningarna i bibeln? Det handlar om att bli uppkopplad med himlen. Det handlar om att få ett språk att kommunicera med i vår tid också.
 
Den som tycker att himlen kan vänta trycker på off.
Himmelriket är presens här och nu on eller off.

Teologi

Den kortaste vägen mellan två punkter är den raka. Så självklart! Så lätt allting är, när man fattar det! "Det" för mig just nu är kombination av bokstäver, streck och punkter på ett rätt sätt. Precis som andra behärskar och skriver . Läs mera här
 
Jojo. Det har gått inflation i ordet "teologi". När jag var ung betydde det just läran om Gud, som man finner den i bibeln. Inte bara att läsa lite här och lite där och dra egna slutsatser utan text skulle förklaras av annan eller andra texter. Det var så självklart i min värld, att Gud är EN och andra gudar är avgudar. Det är fortfarande så självklart för mig, att det är skillnad på teologi och mytologi och religionskunskap.
 
Det har varit omtumlande att få veta, att vi alla har samme Gud, men det är bara språken som skiljer oss åt. Vilket namn vi har på denne ende guden betyder inget. Det är, sa någon, som att sitta runt en jättestor sjö, så ser naturen ut lite olika på olika platser men sjön är den samma. Vi ser olika och uppfattar olika. Gud är kärleken och vi är alla som droppar i detta hav, sa en annan. Det är bara det, att alla har inte fattat, att de är en del av detta kärlekshav. Visst! Det finns så många beskrivningar, uppfattningar eller saknad av uppfattningar.
 
"Under 40 dagar" heter förra Bloggposten. Som om den går att fatta för icke initierade? Obegriplig skulle jag tro att den är vid lite eftertanke precis som HTML-spåket är.
 
Siffran 40 återkommer i bibelns texter. Under 40 dagar smädade jätten Goljat Israels Gud. Under 40 dagar frestade Satan Jesus i öknen. Under 40 dagar efter Jesu död på korset var hans lärjungar chockade, vilsna, resignerade och skräckslagna med tanke på framtiden. Om dessa deras olika reaktioner kan man läsa i slutet av varje evangelium.
 
Om Segraren över Satan kan man läsa i olika texter genom hela bibeln. Jesus är Gud även i Gamla testamentets texter. Alla religioner har inte en korsfäst Guds son som återuppstått och lever. Alla religioner har inte en treenig Gud.
 

Under 40 dagar

Det är en lång tid, att leva i ett chocktillstånd. Det är en lång tid om allting tagits ifrån en, som man trott på. Det är en lång tid att leva i press och skräck och rädsla över vad andra skall tro och ta sig till. De hade i vart fall livet kvar i behåll än så länge. Deras älskade Mästare var fanns han?
Var och en av dessa chockade kvinnor och män hade sin egen referensram, sina egna minnen, sina egna framtidsdrömmar till honom. Vissa hade vandrat och umgått med honom tre år. Andra kortare tid.
 
Män talar och kvinnor pratar. Så det var bara prat, att graven var tom, eftersom kvinnor berättade, att de mött honom och till och med hade en särskild hälsning till Petrus. Petrus hade inte bara ett chocktillstånd av sorg utan dessutom av skam. Det var nog värre än allt de andra bar på av tankar.
 
Två av hans lärjungar lämnade alltihop. Trodde kanske att de kunde gå ifrån chocken utan de andras hjälp och stöd. Elva kilometer är en lång sträcka att vandra för deprimerade. Det finns ingen spänst i stegen då. Inget att se fram mot. Allt var taget ifrån dem. Så kom en främling och slog följe med dem och undrade vad de pratade om och varför de såg så bekymrade ut. Hur kunde någon vara så ovetande? Hur kunde detta, som hänt i Jerusalem under påsken gått spårlöst förbi?
 
– Vad har hänt?
 
Så fick de berätta allt om sin Mästare vad han gått igenom och till slut blivit korsfäst bland rövare. De hade ju trott på honom och sin egen framtid. Nu fanns ingen framtid längre. Livet var taget ifrån dem också. Fattade inte denne främling detta? Fanns det ingen empati?
Evangelisten Lukas berättar utförligt om främlingens genomgång av Moses, profeterna och de andra skrifterna, att detta som hänt i Jerusalem fanns nertecknat och måste ske denne Jesus.
 
Först efter den långa vandringen, när de var framme i Emmaus och bjöd in honom att dela kvällsmat, så hände något av en livsgnista. Främlingen bröt brödet och tackade Gud. Sen försvann han…..
 
Under 40 dagar kom och gick denne Jesus som uppstånden från de döda. Först fick de inte röra vid honom. Senare fick Tomas på grund av sina svåra tvivel sticka sin hand och känna på märkena efter spikarna och svärdet i sidan på hans kropp. Var och en med sitt psyke med sina egna tvivel och tankar. Den ene föraktade inte den andra. Det var OK till slut, att några kvinnor var först att få veta vad som hänt.
 
Kristus är uppstånden från de döda. Graven är tom. Fyrtio dagar att leva i ett chocktillstånd är en lång tid. Omtumlande. Hur snabbt eller långsamt chocken släppte för var och en står det inget om. Hur snabbt dessa närmaste fattade vad han sagt dem under sina år som offentlig, det får vi inte veta. Det vi vet är, att Gud talar om i förväg vad som skall ske. Sen hade de bara att studera skrifterna vad som var sagt om Messias Guds smorde.
 
Det vi vet är, att de fick all information, som de behövde. Jesus försvann inte ur deras åsyn hur som helst. Först fick de veta hans vilja att alltid vara närvarande. De fick i uppdrag att sprida kunskapen om allt han förmedlat från Gud.
 
En dag nådde detta oss. En dag nådde detta mig. Det är nåd.
 
"Och som du for du komma skall
o Jesu hit tillbaka
Jag akta vill uppå mitt kall
jag bedja vill och vaka."

Upprättad

Det finns en lag som fått namnet lex Maria angående att anmäla felbehandlingar inom sjukvården. Det går inte att komma över 50 år efter den felbehandlingen med anmälan. För min del är jag tacksam för den eloge, som jag fått, att jag vågade be sjukvården om hjälp för att kunna hantera mina minnen.
Som kristen har jag haft stora problem med skillnaden på lust att förlåta och å andra sidan detta att inte kunna bli av med minnena av dessa kränkningar. Som kristen är jag upprättad i tron på Jesus Kristus men har ändå fått återfall, när minnena plågat mig. Hade jag förlåtit eller inte?
 
En gång på 70-talet, när jag hade mitt arbete bland missbrukare och så kallade utslagna fick vi tillsammans lyssna på ett bibelstudium om upprättelse. Det blev en aha-upplevelse. Det handlade om uppbyggnad med levande material det vill säga med oss människor sida vid sida på samma grund.
En annan grund kan ingen lägga än den som redan finns Jesus Kristus.
 
På den grunden skulle före detta kriminella och före detta prostituerade, alkoholister och narkomaner stå tillsammans med oss ordentliga, som skött oss hela livet och bilda ett tempel, en församling. Vi skulle ha samma bredd och samma höjd. Ingen skulle breda ut sig på den andres bekostnad för grunden var given två fotstycken av silver med ritningen från 2 Mosebok kap 26. Försoningen finns beskriven redan från början av bibeln och hur den ser ut och vem som gett den. Vi kan bli försonade med Gud, oss själva och andra. Vi kan bli upprättade i tron på Herren.
Vi är den levande gudens tempel enligt ritningen i Gamla Testamentet. Kroppen är ett tempel åt den helige Ande.
 
Den kvällen glömmer jag aldrig!
 

Vem är hon?

Vem är hon som sitter fängslad?

Hennes namn minns jag inte bara hennes korta beskrivning av situationen:
"Titta, Gunnel, på dörren här hur vi är inlåsta!"
Det var kolvar i dörren, som på ett stort kassaskåp.

Detta var på 70-talet och efter besöket på Hinsebergs kvinnofängelse bad jag en konstnär Dagmar Holmkvist att teckna min minnesbild.

Celldörr

Nu får den illustrera all fångenskap enligt många av bibelns beskrivningar. Motsatsen är frihet. Rubriken är "Vem är hon?" "Hon" står för en viss kvinna. "Hon" kan också stå för människan och innefatta även män.

Nu vet jag äntligen lite om olika bibeltolkningar. Äntligen! Fast det tog tid och gjorde ont.
 
I ett TV program satt en kvinnlig präst och berättade för programledaren Ragnar Dahlberg för många år sen, att berättelsn från Edens lustgård i bibeln inte var något syndafall. Det var en felaktig tolkning, påstod hon och förklarade sen med psykologiska termer hur människan måste pröva sig fram och sina gränser för att växa och mogna. Andra har andra tolkningar eller avfärdar bara allt som sagor.
 
Jag för min del har en klassisk, konservativ bibelsyn och tolkningsmodell. Det innebär, att den ena bibeltexten förklaras av andra. Jesus kom för att förlåta synder och upprätta oss. Han kom för att ge de fångna frihet. En inspärrad människa kan få uppleva denna frihet trots att hon avtjänar det straff, som är utdömt.
 
Första namnet i bibeln och första kvinnan är Eva. Den berättelsen är välkänd. Så ser jag en skala mellan den första ofördärvade människan till den sista beskrivningen av den rena bruden i himlen, när allt är över enligt vår tideräkning. Mitt på den skalan finns Gomer skökan som profeten Hosea skulle gifta sig med enligt Herrens förslag. Han lydde men hustrun Gomer återgick till sitt tidigare liv i prostitution och blev slav dessutom. Hosea fick i uppdrag att köpa henne fri och ge henne sin kärlek en gång till.
 
Tydligare profetiskt budskap om Jesus kan vi inte läsa. I bibeltexterna finns metaforerna brudgum och brud. Jesus kom för att ge sitt liv för "henne" = människan, som Gud älskar och har skapat från början. Detta är en obehaglig, stark beskrivning, som inte passar oss ordentliga. Vi gör ju så gott vi kan. Sen kan ingen begära mer. Visst! Men bibeln har en annan beskrivning av oss, att vi gick vilse allihop bort från Gud.
 
Det är heller ingen trevlig beskrivning i bibeln, att vi liknar får, som sprungit bort. Det som är poängen är just herden, som inte ger upp utan letar efter det bortsprungna till dess han finner.