Igår är idag nu och morgonen är allra bäst från klockan 5.20
”Några kvinnor har blivit vittnen….” står det inte så ungefär? Var det inte så på den tiden, att kvinnor inte var godkända juridiskt som vittnen? Ändå fick de det viktigaste budskapet i världen i uppdrag att bära vidare!
Graven är tom. Han är inte där. Han är uppstånden!
Studera denna predikan, som skall komma i Svenska Kyrkan någonstans idag!
http://www.storasysterivassen.blogspot.com/
Det är både synd och skam!
Känns uttrycket igen? Eller var det såå länge sen, att bara jag minns det? Numera finns det ju ingen synd. Det finns ingen död heller enligt en lära inom New Age-paketet. Döden är en illusion bara. Vi går bara över till något bättre och sen bättre ändå högre upp….
Nej, vi talar inte om det! Vi lägger locket på tills det inte fungerar längre.
Tänk, att det finns små struntsaker att ångra och gräma sig över ibland! Livet hade varit kämpigt mot ohälsa och så var det dags för hel sjukpension. Det hade hängt över mig i många år. Det var en stor skam för mig att bara vara 50 år och inte orka arbeta och göra rätt för mig – detta att ligga samhället till last.
Antar att den skammen inte syntes utanpå när jag satt hopsjunken i en liten omklädningshytt på Hjälpmedelscentralen och väntade. Då kom han ung och stark, framgångsrik och världskänd för sina resultat. Han valde hytten mitt emot min och ingen av oss behövde dra för draperiet och gömma oss. Det gällde ju bara våra fötter. Hans kända fötter behövde stöd precis som mina okända. Jag blev så förstummad av detta stora ögonblick att få sitta så nära honom, att jag klarade att vara tyst en halvtimma! Det borde också vara ett rekord!
Tänk, om jag ändå vågat säga något! Tänk, om jag ändå vågat säga, att jag följt honom via TV:n och sen vågat be honom om en autograf! Det skulle i så fall blivit mitt livs första och enda. Mitt namn ropades upp och då när jag fick hjälp med mina okända fötter vågade jag säga det.
Jag har suttit och väntat mittemot Patrik Sjöberg!
Det är stor synd och skam! Övergrepp vare sig det gäller andliga, psykiska eller sexuella är skambelagda. Flera förkortar hellre sina liv än att avslöja skammen. Flera bär sina trauman själva så många år, att skadorna förvärras och blir som cementerade. Vem kunde ana, att han, som satt öga mot öga med mig och var en världskänd idrottsman också dolde sitt trauma?
Både han och jag fick hjälp med våra fötter. Jag har inte glömt detta stora ögonblick i mitt liv att få sitta mittemot honom och dessutom kunna vara tyst och inte låtsas om hur glad jag blev.
Sträck på dig, Gunnel!
Sträck på dig Patrik Sjöberg!
Vi har det gemensamt, att det faktiskt finns upprättelse att få men kanske inte på Hjälpmedelscentralen, Sankt Sigfridsgatan i Göteborg.
Idag tänker jag sätta in en länk ytterligare i min lista. Igår kom ett snöoväder, som var mycket vackert att titta på inifrån. Det blev många fotografier på dessa stora snöfligor. Alla som fotograferar digitalt kan se allt direkt. Ingen lär vara så gammalmodig, som jag är – det vill säga både gammal och modig. Det väljer man inte själv. Det bara blir så med mycket envishet och lite pengar. Varför skulle jag satsa på ny utrustning?
Som sagt. Det snöade för fullt och var bara 2 grader varmt i Göteborg på morgonen. Ett gäng med eldsjälar skulle stå på Kungsportsplatsen och sticka hål på fördomar om psykiska sjukdomar och neuropsyiatriska handikapp. Bra jobbat! Jag lär mig lite mer för varje träff och uppskattar, att jag får vara en i gänget. Så länge nu det varar. Det är nervöst och lite jobbigt att försöka vara populär.
Tidningen Inblick fanns alldeles nytryckt och söndagsbilagan av Göteborgs fria tidning att hämta gratis. Det är mycket bra information och egna berättelser i båda tidningarna samt massor av broschyrer med information i ämnet Psykisk ohälsa fanns på plats. Vi har lärt oss, att detta med psykisk ohälsa kan drabba 25% av befolkningen någon gång under livets gång.
Ja, så for massor av ballonger upp i luften med texten: Våga tala om psykisk ohälsa
Avslutningen för gänget av eldsjälar, som informerar så frimodigt blev inte lyckad. Det kom tydligen en kraftigare vindpust än tidigare och lyfte upp hela tältet och spred runt all information som finns i alla broschyrer. Våga tala om det!
Våga fortsätta ett jätteviktigt arbete!
Jag svek och satt på spårvagnen hemåt, när denna hemska hagelskur kom. Vi var just då vid Valand och svängde runt hörnet. Men jag finns med på ett annat foto stödd på min käpp med båda händerna. Vad nu det skulle vara bra för.
Förr fanns det i flera frikyrkohem en liten ask eller skål med små, små lappar med hänvisning till en bibelvers. Det kunde värden eller värdinnan bjuda på till slut och var och en fick en god vers. För visst var det bara de goda verserna tagna ur sina sammanhang, som skulle muntra upp?
I svåra stunder av kamp och tvivel kunde det också vara skönt att få en snabb tröst och uppmuntran och slippa att gräva djupt. Det är med ett modernt begrepp stressrelaterat att ta ett mannakorn. Det är också stressrelaterat om en präst inte tar sig tid att läsa hela sammanhangen i bibeln utan bara bjuder på små goa mannakorn i gudstjänsten om kärlek.
– Prästerna nuförtiden hinner ju inte upp i predikostolen förrän de går ner igen!
Så sa en av mina väninnor en dag, som hade önskat en riktig predikan och inte bara 7 – 8 minuter. Nu var det skrivet! Jag har inte fått något svar på mitt öppna brev till den kvinnliga prästen Ulla Karlsson. Det är inte hennes fel, att det blivit som det blivit. Nedmonteringen av bibelns sammanlagda budskap har pågått effektivt de senaste hundra åren genom liberalteologin. Allt skall ifrågasättas med vetenskapliga metoder hellre än att forska djupare hur allt hör ihop genom hela skriften. Gud kan inte bevisas vetenskapligt!
Så nu är jag stressad till max men har inte tagit något mannakorn ur den vackra porslinsskålen med lock. Kunglig dansk tror jag till och med att det är eller Bing & Gröndal. Fin är den lilla skålen i vart fall. Nej, jag är modern och har möjlighet att ta ett mannakorn på datorn. Det gjorde jag!
Gal 3:8
Skriften förutsåg att Gud skulle göra hedningarna rättfärdiga på grund av deras tro, och därför lät den redan Abraham få budskapet: Alla folk skall bli välsignade genom dig.
Precis så är det! Allt hör ihop med allt och för att kunna förstå manna från himlen, så förutsätter det ett sammanhang. Det förutsätter en hunger för att kunna förstå vad bröd är för något. Det förutsätter en törst för att kunna förstå vad vatten är för något. Då är det bra att kunna gå tillbaka till Jesus, när han satt vid Jakobs brunn i Samarien och bad om vatten. Det var helt otänkbart, att en jude bad en samarisk kvinna om vatten. Det var till och med otänkbart för en kvinna att bli tilltalad av en judisk man. (Johannes evangelium kapitel 4)
I det samtalet kom det fram att kvinnan förstod, att mannen var en profet, som kunde vem hon var och dessutom sitt folks historia. Hon höll på berget Gerissim för tillbedjan och visste att judarna påstod, att Gud skulle tillbedjas i Jerusalem. Då påstod mannen, att frälsningen kommer från judarna.
Det är som gjort för ett teologiskt gräl! Inkluderad eller exkluderad.
Visst! Debatterna kan förtsätta. Det ändrar ingenting. Frälsningen inkluderar alla människor både judar och hedningar. De två skiljelinjerna från Abraham går mellan att tro på Guds löfte hur omöjligt det än ser ut eller att lita på vad som är möjligt mänskligt och på vetenskapligt bevisbart sätt. (Hagar kunde bli mor till en son biologiskt sett. Det kunde inte Sara i sin höga ålder). Genom Guds löfte föddes som sagt ändå Isak och Isak födde Jakob.
I tvillingarna Esau och Jakob finns det obegripliga, att Herren är allvetande. Det är inte det samma som att många är förutbestämda för helvetet och några få till himlen. Det finns många farliga läror. Jakob ville ha Herrens välsignelse oavsett, att han lurat till sig förstfödslorätten från sin bror Esau.
– Jag släpper dig inte med mindre än att du välsignar mig!
Jakob hade levt under dödshot från sin bror Esau, som hatade honom. Vid Jabboks vad i kampen innan mötet med sitt förflutna behövdes välsignelse. Jakob var på väg mot försoning med sin bror men klarade inte det i egen kraft.
En av Jakobs tolv söner hette Juda. Innan Jakobs skulle dö uttalade han en profetia om en kommande konung. Frälsningen kommer inte via någon annan stam än Juda på grund av ett löfte från Gud i rätt tid! Inte på ett vetenskapligt bevisbart sätt utan genom ett löfte från Gud (som inte är en människa och inte kan ljuga)!
Så skrifterna har förutsagt, att vi idag kan bli rättfärdiga genom tro. I förhållande till folket av Juda stam är vi hedningar men kan genom Guds nåd få bli inympade i det äkta olivträdets stam. (Romarebrevet kapitel 11)
Det är stressrelaterat att ta ett mannakorn, när hela bibeln har god och nyttig mat för själen och hopp för morgondagen. Men bra var det….ett högerklick nu bara …
Gal 3:8
Skriften förutsåg att Gud skulle göra hedningarna rättfärdiga på grund av deras tro, och därför lät den redan Abraham få budskapet: Alla folk skall bli välsignade genom dig.
Jesus är kvar!
Så skönt! Nu är det över och vi slipper se blodigt offer och synd och skam under fyrtio dagar!
Så skönt! Jag slapp att se Mel Gibsons film The Passion of the Christ denna gången också! Jag tål inte detta frosseri i blod!
Så skönt! Nu är det bara Jesus kvar under fyrtio dagar framåt och han visar sig lite då och då likt Aslan i sagans värld för de rädda barnen. Precis så är det. Det är bara för rädda, skräckslagna lite övergivna barn, som han visar sig. Han visar sig tydligen inte för några besserwisser.
Under fyrtio dagar. Känn på de orden och sjung dem gärna med från musikalen Koinonia (text och musik Urban Ringbäck).
Vi kör inte på i dagens hetsiga trafik utan att titta i backspeglarna då och då. Vi lever med kontakt med de andra medresenärerna var de kommer ifrån och vart de tänker sig. Där i den ständiga strömmen finns vi med eller på det andra alternativet. Vi går sakta precis som två desillusionerade vandrare, som förlorat allt de trott på. (Lukas kap. 24)
Den ene fick vi namnet på. Den andre/andra är utan namn. Där kan jag sätta in min egen livssituation och gå precis så sakta, som de tycktes göra. De var så bedrövade, att de inte ens gick framåt. De stannade mitt i samtalet. Det hade kommit en främling, som gick vid deras sida och undrade vad de pratade om och varför de såg så bedrövade ut.
Har inte jag rätt, att se bedrövad ut, som läst alla artiklarna i Sv Kyrkans tidning av prästen Ulla Karlsson? Precis allt jag trott på av akademiska studier i teologi och exegetik har tagits ifrån mig! Skulle inte jag se bedrövad ut? Vad är detta för en främling, som inget vet om vad jag varit med om? Vad har jag att leva för nu 75 år gammal?
– Vi trodde!
Så börjar främlingen att gå igenom hela gamla testamentets texter bit för bit med början i Moseböckerna hur Israels folk vandrat i öknen under 40 år. Främligen påminde oss också om den yngste av Isais söner, som bara passade får. Kom vi ihåg berättelsen från vår barndom om Goljat? Stod inte Goljat under 40 dagar och nätter och hånade Israels Gud? Vem var det som kunde ta bort den smäleken? Vem var det som gick emot denne bjässe i full krigsutrustning med sina bara händer och nästan bara kropp helt oskyddad?
En föraktad herde. Vad hade han där att göra? Skulle inte han passa faderns får?
Visst minns jag! Det har ju bara gått 10 år sen prästen hånade berättelsen om Jesus under 40 dagar och nätter i öknen, när han frestades av Djävulen.
– Ni tror väl ändå inte på en fysisk person Djävulen, som kom mot Jesus i öknen?
Så skrev prästen som läst så mycket teologi och exegetik och hela NT på grekiska språket! Skulle inte jag se bedrövad ut. De har ju tagit ifrån mig allt jag levt för och satsat på!
– Vi trodde!
Men nu är det äntligen slut på påsken och allt blod, skam och offer! Det behövs inte mer under fyrtio dagar för den döde lever och finns mitt ibland oss. Han dyker upp när vi är som mest desillusionerade och fråntagna all vår tro.
Då slår han följe med oss och går igenom skrifterna med början i Moseböckerna och visar oss, att han finns där överallt.
Han lever och finns överallt! Särskilt i hela bibeln. Det vill säga JAG ÄR den jag är och ORDET från Gud, som tältar bland oss.
Varför gråter du? Jesus lever och finns nära dig och vill vandra vid din sida…..Jag har sett dina tårar, säger han. Nu vill han ge dig tröst och läka såren. Enligt sitt eget ord.
Det gör fortfarande ont i dig, skrev du, fast det är så länge sen. Du var bara ett barn och trodde, att du fick fråga efter Jesus i kyrkan. Där fanns ju så många bilder på honom men frågorna fick inget svar. Du blev för besvärlig. Det blev ditt fel alltsammans. Varken du eller frågorna platsade i kyrkan. Var det inte där han bodde?
Och nu gråter du. Han var inte där. Så slutade du att leta för felet låg ju hos dig i ditt uppförande – i dina omöjliga frågor.
Och nu gråter du, trots att så många år har gått. Han var inte där i kyrkan. Han var inte där han skulle vara.
Åren gick och frågorna fanns kvar. Han kanske fanns bland de mest lärde i teologi och exegetik? Du frågade efter Jesus men han var inte där. Det var du, som var besvärlig med alla dina barnsliga frågor. Och nu gråter du. Ingen kunde svara på var Jesus är i alla grymma bibeltexter. Varför tar inte kyrkan bort alla dessa grymheter, som inte behövs? Det är ju motbjudande att sjunga…
O huvud blodigt, sårat av ångest och av ve
Vem vill ha ångest? Varför skulle du som vuxen berätta för okunniga om hans ångest, hans död? Är det liv? Skall vi inte tänka positivt och lämna det svåra bakom oss?
Kanske att du gråter nu? Jesus fanns inte i den stängda bibelns texter och rakt inte i personalrummet. Skulle inte du gråta?
– Kvinna, varför gråter du?
Vilken fråga!
– De har tagit min Mästare. Han är inte där!
Ingen kan backa en enda dag i tiden. Jesus var inte där du sökte honom. Och nu gråter du. Han är inte bland de döda. Han lever! Han är uppstånden!
Gå och berätta det för de andra, som är så förtvivlade och hälsa särskilt till Petrus, som kände honom men ”fegade ur”.
Det gäller att kunna argumentera. Det påstår en del i debatter, att jag inte kan. Så nu tänker jag göra ett nytt försök. Ett av mina argument för att bibeln är sann är, att det går att följa bibelns personer från plats till plats. Visst är det märkligt, att denna gamla skolatlas trycktes år 1947 med Palestina på baksidan och staten Israel proklamerades som stat 14 maj 1948? Dessutom var det år 1947, som de märkliga fynden gjordes vid Qumrangrottorna.
Det går att jämföra de gamla pergamentrullarnas texter med senare avskrifter. Ingen skrivare som yrkesman fick göra ett enda fel, när en rulle var liten sliten i kanten och det fordrades en ny avskrift. Det fick inte finnas otydliga bokstäver.
I nuvarande Västbanken ligger fortfarande Jakobs brunn, som är mycket djup (c:a 30 m). Denna brunn ligger nordväst om staden Nablus. Jakobs son Josef hade fått i uppdrag att gå och se hur bröderna hade det.
Idag är det långfredagen. Jesus fullbordade sitt uppdrag som han fått av sin fader att gå till sina bröder.
Josef blev hatad av sina bröder men inte lämnad till döden. Han behövde bara stå i en brunn tills det kom en karavan med egyptiska köpmän vägen förbi i Dotan nordväst om brunnen.
1 Mos kap 37 – kap 50
Det som är Israels folks historiberättelser har blivit alla folks frälsningshistoria. Josef blev frestad i allt och fick utstå lögn och förtal. Han var tyst precis som profetiorna säger om den kommande Messias. Han smädade inte tillbaka. Skulden blev lagd på Josef inför Potifar. Som om inte vi fortfarande söker efter någon att skylla på! Visst behöver vi en syndabock!
Det är långfredag idag. Repetion är studiernas moder. Jag kommer inte åt min pension utan en kod. Jag kommer inte in i huset jag bor i utan en kod. Det var så jag menade med ”Kodat budskap”. Ingen kommer åt tillgångarna eller hemmet utan att veta hur koden är till dörren. Det är så lagom roligt, att stå utanför i mörkret och veta, att nycklarna inte kommit med.
Nej, jag har inte sett den blodiga filmversionen om Jesus! Jag vill inte se den heller utan minnas orden, som dom står skrivna i bibeltexterna. Jag frossar inte i blod men utmanar Svenska Kyrkans präster att samtala om bibelns sammanlagda budskap! Var någon annanstans finns det förlåtelse för våra synder än hos Jesus som ett felfritt offerlamm?
Och ytterligare en sak. Jag har tappat all respekt för teologi. Den ser ut att kunna vara precis vad som helst nuförtiden. Förr hette det att skrift skulle förklara skrift.
Första björken hade slagit ut och vitsipporna hade blommat en vecka. Det var en varm, strålande dag.
Är det lämpligt, att sitta på en begravningsgudstjänst och bli lycklig, när det satt barnbarn i bänkarna framför och grät? De hade varit framme vid en älskad mormor eller farmors kista och tagit farväl. Det är en stor familj nu. Under tiden spelade kantorn mjukt och stilla på orgeln. Det var så många vänner också som samlats och ville ta farväl framme vid kistan.
Det var då jag satt och blev ….nej, det räcker inte med ordet lycklig. Jag blev salig för jag kunde texterna till musiken och den var bara till så kallade hemlandssånger. Begravningsgudstjänsten efter en vän, som jag mött på 70-talet var i Svenska Kyrkan och när jag minst anade kom melodin till ”Svarta Sara” min barndoms söndagsskolsång. Visst! Jag var med….
”Där uppe ingen död skall vara och inga tårar ingen natt
Där får jag se Guds anlet klara och prisa Gud i evighet.”
För visst spelade kantorn musiken till den 8:e eller 10: versen i sången? Detta har jag aldrig tidigare varit med om på en begravning, att få höra hela reportoaren av hemlandssånger kända från min barndom.
”Hemland där sol ej dalar…..hemland, hemland….”
I min ålder ligger det allra mesta av livet bakom. Döden är inget mål för livet men döden kan vara ett avstamp till det som är bättre.
Saliga är de som dö i Herren! Leva vi så leva vi för Herren. Dör vi så dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör hör vi Herren till. (citat fritt ur minnet)
Det hade hon gjort 86 år gammal men inte frisk och pigg de sista åren. Saligheten sitter i hoppet till en Gud, som håller vad han lovat. Saliga är de renhjärtade ty de skall se Gud. Och det rena hjärtat kommer genom vad Jesus gjort för oss – förlåtit synd och helat brister. Och öppnat en väg att nå ända hem.
Där uppe ingen död skall vara och inga tårar ingen nöd.
Just därför satt jag igår på en begravningsgudstjänst och blev salig.
Vi hoppas på det vi inte ser. Och hoppet låter oss inte komma på skam.
I Medicinhistoriska museet i Göteborg invigdes en permanent utställning
I DE (O)BOTLIGAS LANDSKAP på torsdagskvällen med ett material och kunskaper från en utställning, som tidigare funnits vid Lillhagens Sjukhus. Linda Zwamp föreläste om egna erfarenheter om panikångest.
Jag stod under hela föredraget längst bak med ryggen mot en dörrpost. Vi hade hela den okända åhörarskaran mellan oss. Efter föredraget fanns tillfällen till frågor och det blev tyst tills Lindas fråga kom:
– Vad tycker du Gunnel?
Skall jag fega ur eller håller jag fast vid att jag vill bita huvudet av skammen? Ser man en skräckfilm upprepade gånger under årens lopp, så blir man imun till slut eller i vart fall avtrubbad. Eller i vart fall så är det bara ärr kvar i själen – sår som slutat att blöda.
Min skräckfilm är från år 1956 från ett sinnesjukhus som patient. Den filmen finns kvar i mitt huvud tyvärr. Sen finns det dessutom en sång, som också kan sätta igång nästan när som helst. Det har den gjort nu i samband med den kvinnliga prästen Ulla Karlssons artiklar i Sv Kyrkans tidning. Jag citerar en liten mening bara:
– Tanken att Jesus dog på korset för ”våra synders skull”, att ”han har betalat skulden med sitt blod”, är motbjudande och bortom allt sunt förnuft och rimlighet i en modern tillvaro.”
Nu är det som det är. Ingen kan backa i tiden och få något ogjort eller gjort på ett annat sätt. Allt som behöver göras för att rädda oss i vår tid och för framtiden har Gud redan gjort genom Jesus Kristus.
Så sången sätter igång också i mitt huvud när som helst och jag sjunger med av hela mitt hjärta:
– Nu är försoningsdagen kommen för världen all
Kristus fullbordat lagen, Satan har bragts på fall.
Tallösa skara ila fram till sin arvedel
Nu har de funnit vila, läkdom för sargad själ
Dig o Guds Lamm ske ära att du vårt offer blev
och med den stungna handen syndoffret sönderrev
Och utav oss ett evigt rike av präster gjort
Bland alla namn på jorden endast ditt namn är stort.
Nu finns vid nådastolen rening i Lammets blod.
Nåd utan gräns som solen lyser för ond och god.
Bröstsköldens ädelstenar är nu Guds kärleks tolk.
Blodet till ett förenar nya förbundets folk.
Kom du som hjälplöst driver fram över stormigt hav.
Golgata kors dig giver vad intet annat gav.
Tron finner ankarfäste, vila din tanke får.
Jesus din vän, den bäste, frälsa din själ förmår.
Text: H Schager 1925, Kerstin Lundin 1986
Musik: F Campana (1819 – 1882)
Dagen löfte från min bibel är den 16:e april:
Jes 33:24
Ingen i staden skall säga: ”Jag är sjuk”,
ty folkets synd är förlåten.
Det står så mycket konstigt i bibeln. Det går att plocka verser lite här och var och få till precis vad som helst. En del säger, att det bara är krig i Gamla Testamentet. Andra säger, att det är felöversatt. Vi kan inte veta.
Vad har jag gemensamt med kvinnliga prästen Ulla Karlsson efter hennes artiklar i Sv Kyrkans tidning?
Kyrkan behöver inget försoningsoffer!
Ingenting mer än att vi båda är kvinnor men en får lov att vara präst och en inte. Vad hade jag gemensamt med min hembygds församling första gången jag fick hålla andakt där? Jag såg altartavlan igen. Svenska kyrkor har ofta en Jesus på korset och frikyrkor ett tomt kors som föreställer att Jesus uppstått från de döda. Högst upp på det höga altaret i min hembygds kyrka finns ett lamm med en segerfana. Räcker inte detta som gemensam teologi?
Jag har fått läsa teologi och exegetik baklänges genom att läsa andras inlägg på nätet sen år 2000. Jag kan inte debattera för övrigt för jag blir bara arg. Jag blev nästan ursinnig för 10 år sen över vad jag såg inom Sv Kyrkans ramar. Nu har vi fått klarspråk genom två artiklar av Ulla Karlsson. Förut har Jonas Gardell deklarerat samma sätt att tolka i boken ”Om Gud”. (Väl att jag har biskop Gottfrid Billings tolkningar av kyrkoårets bibeltexter från år 1915)
Bibelns språk är kodat för den som inte vill veta vad det står där uppenbart. Här är ett enda exempel från Uppenbarelseboken 7:17
Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem fram till livets vattenkällor, och Gud skall torka alla tårar från deras ögon.
Bibelns Jonatan fick leva med en pappa, som blev förvirrad ju mer han blivit olydig mot Gud och gått sina egna vägar. Kanske detta innebar ett hata sin fader och moder och bli värdig att följa den osynlige Jesus då i Gamla Testamentet? Jonatan kom till en punkt där han måste ställa sig på herdens sida. Herden som blivit smord till kung. Obegripligt för den som inte vill veta mer.
Bibeln har ett kodat språk om ett lamm, som såg ut som det varit slaktat. Bibeln har ett kodat språk om ett lamm som blev herde.
Det är ju alldeles uppenbart för den som blir som ett barn och tar emot himmelriket här och nu.
Prästen Ulla Karlsson ville bara skapa debatt. Mer än så var det inte. Vad skriver jag då dagen efter tidningen Dagens meddelande?
Jo, jag tänker på predikanten i Norrland, som betydde så mycket för mig och många andra. Han berättade en gång om gumman, som blev erbjuden hästskjuts. Hon hade varit och veckohandlat och bar den tunga bördan på ryggen. Vägen hem var lång. Det var före bussarnas tid. De var varken insatta i trafik eller borttagna ur trafik. Och inte heller fanns ordet veckohandla. Då för länge, länge sen måste de handla så mycket, att det räckte för lång tid. Gumman neg för bondens erbjudande, tackade och satte sig längst bak på flaket.
Efter ett tag vände sig bonden om och såg att gumman hade kvar sin börda på ryggen. Han frågade om hon inte skulle lägga av den.
Nej, hon var så tacksam, att hon fick åka med själv. Bördan på ryggen klarade hon. Det blev tungt nog ändå för hästen att dra.
Vad skriver jag då debattglad, som jag är? I bloggen fjärde väggen har jag läst tidigare hur fel Stefan Swärd har, som vill införa församlingstukt igen. Det är så fel, eftersom så många är så skuldtyngda ändå! I en annan debatt stod det om episteltexter, som inget är att bry sig så mycket om…..
…..kasta din börda på Herren ty han har omsorg om dig…..nej, skuldbördor bär jag själv och gör så gott jag kan! Ingen skall bära mina bördor!
Det bästa är att vetenskapen har kommit så långt. Det som inte går att bevisa kan man inte tro på. Jag för min del kan inte bevisa var ljuset kommer ifrån. Min intelligens räcker inte till. Ändå har jag tryckt på mer än en knapp nu i vargtimman. Mörkret försvann. Datorn startade. Ingen kan bevisa för mig hur detta går till. En liten flicka föddes för 2 dagar sen. Ett litet meddelande i Facebook och släkten i olika delar av världen får dela glädjen nästan lika fort. Vetenskapen kan visst bevisa detta men min intelligens räcker inte till för att förstå. Ändå tror jag att undret hänt och att många fick reda på det världen över. Det kan jag se på alla gratulationer.
Tillbaka till skuldbördor.Det kostar en hel del med samtal hos psykologer eller kurser i frigörande andning. Det kostar att få bukt med skuldkänslor och att få sortera orsak och verkan. Jag gör ju så gott jag kan och skall bära min egen börda. För att inte tala om sjukhus så mycket blod där finns! Det är faktiskt motbjudande! Talet om blod är motbjudande! Visst.
– Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka, sa Jesus. Han kom inte för de som vet allt utan för de som gått vilse och inte hittar hem. Jag ser fram mot den debatt, som prästen Ulla Karlsson skapade genom att ta bort hela kyrkans sammanlagda budskap – Jesu Guds sons blod renar från all synd. I hans sår har vi fått läkedom.
Det verkar inte som att det finns någon synd nu förtiden. Och om det finns något misslyckande, så går det att psykologisera bort synden. Det är synd om människorna men synden skall vi ha förståelse för. Eller?
Efter många påtryckningar från helt olika håll beslöt jag att läsa den kända författaren Marianne Fredrikssons triologi Evas bok, Kains bok och Noreas bok, när de kommit ut. Det som fick mig att ge upp mitt motstånd var yttrandet:
– Man förstår bibeln bättre sen.
Jojo. Det var väl den snyggaste skönmålningen av synden, som jag läst! Stackars Kain!
Detta gick inte att samtala med vana bokläsare om. En författare har rätt att fantisera precis hur mycket som helst! Ursäkten var, att det är roman.
Sen försökte jag skicka mitt livs första insändare till tidningen Sändaren och varna för Marianne Fredrikssons böcker. Redaktören bytte rubrik på mitt inlägg så att det blev en rekommendation i stället. Tji fick jag.
I bibeln står det om ett samtal mellan Herren Gud och Kain:
1 Mos 4:1-7
Och mannen låg med sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain. Då sade hon: ”Jag har fött en man genom Herrens hjälp.” Och hon födde åter en son, Abel, den förres broder. Och Abel blev en fåraherde, men Kain blev en åkerman. Och efter någon tid hände sig att Kain av markens frukt bar fram en offergåva åt Herren. Också Abel bar fram sin gåva, av det förstfödda i hans hjord, av djurens fett. Och Herren såg till Abel och hans offergåva. Men till Kain och hans offergåva såg han inte. Då blev Kain mycket vred, och hans blick blev mörk. Och Herren sade till Kain: ”Varför är du vred, och varför är din blick så mörk? Är det inte så: om du har gott i sinnet, då ser du frimodigt upp, men om du inte har gott i sinnet, då lurar synden vid dörren. Till dig står dess åtrå, men du bör råda över den.”
Så koncentrerade är bibelns berättelser, att det går att ifrågasätta, förkasta eller omtolka. Det går att söka efter fortsättningen också och ana de profetiska orden.
Som jag uppfattar synden, så börjar den i en männsikas tankesystem – lite avundsjuka bara kanske. Det kan väl inte vara så farligt? Var står det i bibeln, att Kain hade svårt att lära sig läsa till skillnad från Abel? Det ingår i New Age lära, att det ingen synd finns. Kärlek. Kärlek. Kärlek.
Som jag ser det i texten så anser Herren Gud att Kain skall råda över sina tankar. Var det så mycket begärt? Har alltings Skapare rätt att utfärda en varning för synden, som lurar vid dörren? I förlängningen så födde avundsjukan, hat och hatet ledde till mord. Det står mycket att läsa om längre fram i berättelserna. Det står mycket om att människan är fri att tänka och känna och har ansvar över det. Men syndens lön är döden.
Det står mycket om honom som skulle komma att krossa människans fiendes huvud. Visst är det dumt att förneka, att vi har en fiende, som lurar runt hörnet?
Gunnels plats i rymden 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.