Kategori: Vägen valde mig

Stormvarning

Vet inte hur lång tid det tar från kuling till storm. För säkerhets skull tänker jag utfärda en varning. Hos mig blåser det upp väldigt fort och virvlar runt. Som nu på morgonen när det kommer in ett okänt ord på för mig ett främmande språk. Jag anar, att mina läsare kan olika språk men det kan inte jag. Det språk jag skulle vilja undervisa i är föraktat och kallas Kanaans tungomål. Det är lätt att fnysa åt det man inte själv behärskar. Nu kan inte ens unga pingstvänner språket, tycker nog jag.

Då plötsligt kommer det in ett nytt ord i min vokabulär. Ja, det konstiga ordet vokabulär kan jag men det nya ordet kunde jag stammen till på latin som 20 årig sjuksköterskeelev. Nu är det tydligen grekiska på ande som gäller. Får jag lov att använda en term inom matematiken? Tar man roten ur ett ord som man tar roten ur ett tal? Det gäller lunga och ande.

Runt år 2002 hade vår församlingsföreståndare i Smyrna, Göteborg en sekreterare och till henne ringde jag och bad om en timmas samtal med Jack-Tommy Ardenfors. Det fick jag och kom väl förberedd med tre A4 ark och frågade på skillnader i bibeltolkningar särskilt mellan Pingströrelsen och Örebromissionen. Då hade jag varit i häftiga debatter på http://www.bibelsajten.nu i två år och begrep inget av SKU och deras tolkningar. Visste inte ens vad Luther står för inom LBK.

Så stormvarning är utfärdad och jag citerar den lugne pingstpastorn Mikael Karlendal ur hans svar till någon:

”Med pentekostal teologi menar man inte detsamma som pneumatologi, som jag tror är det du är ute efter. Pneumatologi är ju läran om den helige Ande och det som därtill hör. S k ”pentekostal” teologi skulle vara något som skulle göra oss pingstvänner till i bästa fall bara ett speciellt samfund (på samma sätt som metodister är ett, baptister ett annant, osv). Om det bara är det, så ser jag inget problem med det. Men enligt vissa är det något som sätter oss pingstvänner vid sidan av evangelikaler som en egen huvudriktning och det är det jag reagerar starkt på.”

En sak till som leder till utfärdad stormvarning. Det är dessa lösenord och inloggningar. Trots att jag aldrig varit inloggad hos någon ITpastor, så nog får jag ett meddelande att det inte stämmer för mig med användarnamn och lösenord. Det gör det visst!

Jag vet vem jag är i Kristus.
Det stämmer enligt Guds sammanlagda ord Psaltaren 119:160

Sund och äkta evangelikan inte konstlad ”pentekostal”…

ITpastorn funderar också

Systematisk

Det är inget farligt att säga, att jag inte fattar. Det kan bli mycket irriterande bara för den som skall förklara och har lätt för att fatta. Det som är självklart för en är inte självklart för en annan.
För många år sen trodde jag, att jag skulle kunna läsa en tjock, dyr bok som heter:
Systematisk teologi
Det var ungefär som kursen jag började i HTML utan grundkunskaper i data. Det blir frustrerande och tar lång tid.

I tisdags hade jag hela mitt stora bord fullt av högar med papper, som jag tänkte sortera och slänga det som gick att slänga. Plötsligt fick jag chans att få ett besök och då gällde det att snabbt få ner allt i en bärkasse av papper. Den lär tåla många kilon och det kändes, när jag bar undan den till en osynlig plats. Mina upprepade försök att sortera och slänga är inte så lyckade. Allt tycks värdefullt.

Plötsligt på kvällen fattade jag vad systematisk teologi är för något. Man samlar på vad olika teologer skrivit under många år från olika länder. Det kan bli hur många tolkningar som helst tydligen. Jag för min del har fullt sjå med om en inte tänker och tolkar, som jag gör. Och det syns i mina bloggar. Jag blir frustrerad och ur balans. Därför är det så skönt att få inblick i andras svårigheter som i denna länk:

Victoria (Frances) Qvarnströms pedagogiska undervisning om ADHD

I min bibelläsning av Jakobs kamp vid Jabboks vad och möte med Esau (1 Mos kap 32 och 33), så tog jag min gamla systemkamera som hjälp. Med vidvinkelobjektet kunde jag fånga hela storfamiljen, med det normala objektivet kunde jag ta närbilder av Josef. Med kraftigt teleobjektiv kunde jag följa hans ensamma väg längre fram i tiden. Min bibelläsning är min och jag har aldrig kallat den för tolkningar. Josef är en av mina favoriter, som betytt så mycket för mig – hans små, små markeringar, att han inte ville synda mot Gud och så vidare. Innan dess finns det hur mycket som helst att fotografera på vägen mot försoning med Esau. Jag har många olika bilder av Jakob och Rakel och de andra.

KG Hammar har tydligen banat väg för alla som bekänner, att de inte kan fatta korsets lidande och varför Jesus måste dö för våra synder. Jag kan inte ens sätta rätt ord på hans teologi. Inte heller har jag något behov av att få veta alla olika tolkningar som finns. Lite nyfiken är jag ändå över vad det är för skillnad mellan pentekostal och pingst. Kanske samma stora skillnad som mellan själ och psyke.

Attitydförändring

Igår hade jag ett oväntat, spontant besök av en attitydambassadör. Spontant därför att hon måste leva med ADHD och i den personligheten ingår spontanitet. Äntligen kan jag få berätta igen om hur utbildad jag är egentligen! Detta är den kortaste men mest intressanta utbildning, som jag gått till att bli attitydambassadör. Under dessa kursdagar har jag träffat ungefär 40 olika personligheter. Alla har anmält sitt intresse av att gå ut i offentligheten och informera om psykisk ohälsa av olika slag. Det är ett projekt med regeringsbeslut och öronmärkta pengar.

När jag var i det så kallade arbetslivet anställd på Räddningsmissionen var det inte fråga om diagnoser eller utredningar. Ordet var i så fall ”missbrukare” och ordet ”brukare” hade jag aldrig hört före denna utbildning. Nu har jag lyssnat och läst olika berättelser om bruk av mediciner och problem med inställning av dem och problem med allmänhetens inställning.

Projektet (H)järnkoll har pågått ungefär fem år. Ändå är det inte känt, som jag märker bland mina vänner eller i den församling jag tillhör. Fortfarande är det lite av tabu att nudda vid att någon drabbats av psykisk ohälsa. En kronisk fysisk sjukdom är inte så lätt att stå ut med heller men jag behöver ändå inte skämmas över att just jag drabbades.

Igår handlade det inte om teologi i vårt samtal. Det berättade jag öppet i kursen och väldigt tydligt tycker nog jag, att jag är aktiv kristen. Där kommer problemet. Andra religioner är OK som New Age och liknande men inte kristendom. Och jag får finna mig i att jag blivit obekväm med mina värderingar. Som sagt: på svenska heter det själ och på latin heter det psyke. Är det så svårt att fatta att det ingen skillnad är?

Detta är så viktigt att tala om. Psykiatripersonal borde också få en attitydförändring tycker nog jag. Det är inte sjukt att ha kontakt med Gud och Jesus! Det hade jag före år 1956, när jag drabbades av en utmattning och sömnrubbning. Men sådant går över. Det är friskt att inse sin egen begränsning och vara rädd om sig! Det är friskt att tro att Gud är Gud och jag kan bli bra tillsammans med honom.

Ja, jag är intresserad av psykologi och arbete med mina drömmar. Där finns en skräck hos vissa kristna, att detta är New Age och villoläror. Ja, det finns tolkningsmodeller där också. Inom kristendomen finns den helige Ande som hjälpare och vägledare. Det är friskt att ha en försvarare inför Gud. Det är friskt att läsa bibeln för där finns livet och döden som motsats.

Jag uppskattar att få ha kontakt med attitydambassadörer. Det var bara att inse, att jag inget kunde innan vi träffades på kursdagarna. Ingen hade berättat vad det innebär att leva med OCD eller ODD eller schizofreni. Det enda jag kunde lite om var den diagnos jag blivit stämplad med för livet. Den som fått diagnosen diabetes vet vad det innebär och måste anpassa sig. Så har jag tänkt också. Om jag har mano-depressiv så borde jag väl ändå veta det själv?

En gång var det en ortoped som frågade skarpt:
”Vem har sagt, att du har Bechterew?”
Jag visste hur den sjukdomen utvecklas och var faktiskt ledsen över diagnosen. Det visade sig, att den diagnosen var fel också. Det skall vara tre läkare förklarade han, som ställer den diagnosen.

Detta skriver jag för att så många barn mobbas i våra skolor av felaktiga omdömen och blir skadade för livet. Det verkar så oskyldigt att säga:
”Du är ju dum i huvudet!”
Upprepas detta av både barn och vuxna skall det mycket till att få en sund självkänsla. (Tack till dig som berättade hur det känns att bli mobbad under hela skoltiden!)

Så nu närmar jag mig poängen att få en rätt inställning till sig själv och andra. Förra söndagens föreslagna bibeltexter är värda att begrunda och Miriam har formulerat detta så bra i sin blogg ”storasysterivassen”. Vi skulle få ett mycket bättre samhälle med en attitydförändring till andra, till oss själva och till en Gud som vill samarbeta med oss.
Ambassadör är att vara i den högstes tjänst.

Kan vi ändra vår inställning?

Kvinnan skall tiga i församlingen…

(Återställt den 28 jan. Med reservation för att jag inte är trevlig i trängda situationer. Som den när jag inte fattar eller inte får vara med eller att någon ofrivilligt fått såren att gå upp igen.)

Min mentor kallar detta för ”tjafs”, som jag lyssnar på. Ibland kan hon bli lite mildare i sitt omdöme och fråga hur jag orkar följa debatterna. Hennes dator har visst lagt av enligt mannen i söndags. (Jag kunde inte stava till det ord jag först tänkte på. Så det fick bli ”lagt av” och blir då en synonym för det första ordet jag sökte…)

Så är det. Jag uppskattar teologie doktor Seth Erlandsson för hans stora arbete med en ny bibelöversättning, som kom samtidigt med Bibel 2000 och året innan för att vara före. Så finns det de, som kan kritisera hans sätt att föra en debatt mot lika lärde Greger Andersson och jag lägger mig i debatten i vanlig ordning. Å andra sidan har jag bara skrivit, att jag ingenting förstår. Det står jag för. Det var första gången, som en så lärd man svarade mig på ett av mina inlägg i en kommentatorruta. Heder åt den mannen!

Seth Erlandsson har svarat mig också. Någonstans har jag ett privatbrev här som svar på min fråga. Och det gör mig ingenting, att vi två har olika uppfattningar om kvinnor i en talarstol. Min stora tröst är, att det som var dåraktigt och svagt det utvalde Gud för att de visa skall komma på skam…eller är det ett mycket olämpligt citat nu på morgonen? Det är ju ändå fråga om vad Gud sagt till mig och inte hur jag skall få honom att ändra sig?

När jag varit ledsen över att jag inte fick gå utbildningen på Missionsskolan för att bli pastor, så har Gud tröstat mig med en annan vers:

”Jag vill lära dig och undervisa dig.”

Olika bibelsyn

All trösts Gud kan trösta

Ibland ställer någon en fråga med tydlig förvåning:
”Tog du det så hårt?”
Ja, det gjorde jag, när jag inte får vara med längre.

En snabb sammanfattning av min livssituation så trodde jag, att jag var något, när jag var 20 år. För jag var alldeles full av drömmar om framtiden och inget var möjligt som skulle stoppa dessa planer. Jag var duktig och trodde på min livskraft tillsammans med Guds vilja. Jag ville välja psykiatrin men rektorn för sjuksköterskeskolan sa, att jag var för ung för det. Men jag var tydligen inte för ung för att bli patient på det allra värsta stället och bli avklädd all värdighet!
Det var då det, som jag blev stigmatiserad med felaktiga diagnoser. I vissa utsatta perioder av livet har alla såren gått upp igen och börjat blöda. Nu är jag bara full av ärr och inne på sista sträckan. (Som sagt så älskar jag Paulus, som har förklarat så mycket för mig…)

Därför kan jag med all frimodighet använda bibliska termer om naken eller klädd. Jag är klädd inför Gud på grund av Jesu liv och död och uppståndelse och löften. Min kunskap i teologi eller exegetik är plus minus noll och noll kunskap i kyrkohistoria.
Så därför vågar jag rekommendera en kunnig på dessa områden från LBK, en från Pingströrelsen, en från Livets Ord, en från EFS och mina bibellärare från SMF från förr. Pastor Roland Hellsten kommer från ÖM men har tjänat i olika samfund. Så var EFK med också. Från Svenska Kyrkan vill jag nämna Berit Simonsson som bibellärare.

Ef 3:16-21
Måtte han i sin härlighets rikedom ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin ande, så att Kristus genom tron kan bo i era hjärtan med kärlek. Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er. Han som verkar i oss med sin kraft och förmår göra långt mer än vi kan begära eller tänka, hans är härligheten genom kyrkan och genom Kristus Jesus, i alla släktled i evigheters evighet, amen.

Åklagaren och Asazel

Joh 14:3
Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är.

Så börjar jag dagens blogg med dagens löftet ur den privata samlingen. Sen skriver jag spontant som vanligt…
Dr Sven Reichmann skriver i sitt förord till boken ”I väntan på Messias”, att han citerar enbart ur Svenska Folkbibeln. Den har inte den historiskt kritiska teologin enligt honom. Olika bibelsyn kan inte jag redogöra för som bekant. Jag tror, att det är bra att läsa olika bibelöversättningar. Jag tror, att det är viktigt med val av ord i överensstämmelse med innebörden. Men Asazel är inte med i Svenska Folkbibeln av någon anledning.

Åklagaren gick inför Gud och de hade ett samtal om Job. Ett enda kapitel i bibeln har med en människas livsvillkor. Det handlar om en vandring från födelsen till döden. Det handlar om ett val att tro på Gud som den ende och alltings skapare eller att leva i trots mot honom. Job hade det så bra, att det var inget konstigt, att han kunde tro. Vänta bara att se hur det går om han blir prövad!

Åklagaren betyder Djävulen på det hebreiska språket. I Nya Testamentet heter Djävulen Satan och är den samme men med namn på grekiska. Denne Satan tog med Jesus ut i öknen och frestade honom under 40 dagars fasta. Satan frestade honom på alla punkter. Jesus var frestad i allt precis som vi blir frestade. ”Dock utan synd.”
Därför kan han hjälpa den som frestas! Värre än Job prövades har väl ingen människa blivit prövad!

Mellan livet och döden är just denna öken som förebild för vandringen mellan befrielsen från slaveriet och ett löftesland i frihet. Israels historia är en gåva till oss hedningar, som inte är födda av judisk börd. (Det var efter fångenskapen i Babylon, som folken runtomkring kallade alla av Israels stammar för judar.) Israels historia är vår frälsningshistoria.

Så är jag framme vid dagens poäng om ett rent offer utgjutet till försoning för allas synder. Historien berättas utförligt i 3 Moseboken kapitel 16. Det finns ingen ursäkt för teologie studeranden att inte lära sig denna läxa om vår syndabock! Ingen annan kunde ta på sig världens synder än Jesus som ett felfritt offer. Gud sände honom och Jesus var villig att lyda fadern i allt. Att det var två syndabockar innebär enligt Fjellstedts förklaring, att det innebar ett enda offer men i två avseenden.
För den som plågas av syndaminnen är Asazel den syndabock, som bar bort synden ut i öknen så långt bort från människan som möjligt. Öknen är ingen plats att leva i. Den öppna vägen till gemenskap med Gud är en plats som Jesus förberett för oss både nu och sen.

Det är morgon och under dagens lopp kanske jag ger bättre hänvisningar.
Senare:
Jak 1:13-14
Ingen som blir prövad skall säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar han ingen. Blir någon frestad, är det alltid av sitt eget begär som han lockas och snärjs.

1 Kor 10:13
Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den.

Heb 2:18
Eftersom han (Jesus) själv har prövats och lidit kan han hjälpa dem som prövas.

Och när kvällen närmar sig prövar jag att sätta in en melodi ur Andreas Holmbergs arkiv. Den som följer texten ser, att det är hämtat ur Gamla Testamentets förråd:

Jag är främling jag är en pilgrim…

Det är tidigt morgon den 23:e jan. och jag hittade teologi, som jag begriper och instämmer i:

Begriplig teologi i överensstämmelse med vad bibeln förkunnar

Och nu är det kväll och denna exegetik och teologi gör mig mycket glad! Äntligen svar på tal av teol.dr Seth Erlandsson:

Begriplig bibeltolkning som går att följa i vanlig bibelläsning. Det är skillnad på Guds tankar och människors. Läs och begrunda!

En sliten bibel

Det var så spontant igår, att scanna ett löst blad ur min bibel – det enda lösa med en bibeltext. Här är hela versen från Bibel 2000 i översättning:
Upp 3:18
Jag råder dig att hos mig köpa guld som har renats i eld så att du blir rik, och vita kläder så att du kan klä dig och dölja din skamliga nakenhet, och salva att smörja dina ögon med så att du kan se.

Min egen gamla bibel börjar med att inte tänka på det som varit utan på att Gud vill göra något nytt. Jes. 43:18-19
Det citatet har jag på ett försättsblad…
Det var så lagom enkelt december år 1958! Hur gör man för att glömma? Någon har klickat fram just den bloggen igår om rosenrött och purpurrött…Idag har allt samverkat till det bästa, fast jag har tyckt så illa om just den bibelversen, för dem som älskar Gud.

Det är skillnad på att vara naken från början och att bli avklädd, då man tror sig vara någon!
Adam och Eva blev inte avklädda och ”skammade” inför andra. De var nakna från början och skämdes inte. Hela skapelsen var deras och de fick äta av allt. Det var inte lite. Det var generöst som erbjudande. De fick njuta av skönheten och gemenskapen och bara en enda varning för kunskapens träd på gott och ont. Den frukten skulle de låta bli. Herren visste vilka konsekvenser det skulle innebära. Detta val att lyssna och lyda Herrens röst är fortfarande inte populärt.

Adam och Eva blev inte avklädda och skammade inför andra människor. De trodde inte, att de varit något förut som blivit fråntaget dem. De var något och de var nakna och de skämdes inte för allt var deras! Och gemenskapen med Skaparen inte minst.
Där i berättelsen fokuserar jag på Jesus för de klarade inte av att lyda. Där i berättelsen kommer det in medvetenhet och blygsel och behov av att gömma sig för Herren. Där börjar behovet av att få bli klädd inför Gud och slippa skämmas, slippa att behöva gömma sig för honom. Där kommer blodet in av ett oskyldigt djur i skapelsen. Där är skillnaden mellan att hitta något att skyla sin nakenhet med, hitta ursäkter för sitt beteende, hitta någon att skylla på och att bli klädd av Herren själv med kläder av skinn. Det behövdes ett oskyldigt offer. Ett rent, felfritt blod har runnit i lustgården.

Adam och Eva blev aldrig avklädda. De var nakna inför Gud och skämdes inte. De var hans och gemenskapen var fullkomlig mellan det skapade och skaparen. Det är nu vi kan bli avklädda allt det som vi varit en gång och inget blir kvar att dölja nakenheten med. Såvida jag har fattat vem jag är utan kläder! Där är poängen med att vara rättfärdiggjord genom tron på Jesu blod! Där är min poäng och mitt tjat om att biskopar och präster borde undervisa om varför Jesus måste dö! Där är dagens svält i vårt land, att det ingen mat finns att få i ”brödhuset”. Det finns ingen referensram till Gamla Testamentets texter om blodet och offret.

Vattnet stod som en mur till höger och vänster om Israels barn. Så frälste Herren på den dagen. Fritt ur minnet. Jesus är frälsningen genom vattnet och blodet.

Job blev avklädd minsann från att ha varit någon med rikedom och anseende och hälsa och kraft. Hans alla sår varade sig och luktade så illa att frun inte ville vara i närheten.

Om Jesus står det, att vi har läkedom i hans sår. De såren hade han fått hemma bland de sina.
Alla texter hör ihop.

Jobs Gud

Det kom ut en bok på 70-talet eller början av 80-talet, om jag inte minns fel, som hette ”Jobs Gud”. Den var helt i tiden med framgångsteologin och gav mig ytterligare sten på börda. Job hade inte behövt bli sjuk, om han gått emot! Ungefär så.

Jag har fått löfte att citera ett råd från en som hittat till min hemsida: http://www.brefvet.com och denna blogg:

Ett välment råd: strunta i människors syn på Bibelns texter och fokusera på dessa texters syn på dig. När texterna får vara väv, så som ordet text kommer av latinets ” textus” vilket vi har lånord från som text och textil, då vävda trådar i texterna, bildande ett mönster och detta mönster pekar på Jesus och ger honom att äta så som han sagt om sina ord, de är mat för den hungrige, rikedom för den fattige, liv och återigen liv. Ge inte upp! Han kommer i Ordet, han viskar ” följ” . Att vi inte förstår allt i Bibeln spelar mindre roll. När vi läser och ber möter vi en ström i mötet mellan bön och text och då följer vi bara med. / Magnus Olsson

Som väl är har jag haft kvar min frimodighet i all bedrövelse som varit. Jag gick till pastor Nils Pollack och frågade om han läst boken ”Jobs Gud” och vad han tyckte. Vi hade samma uppfattning visade det sig, att författarens tolkning inte stämde med budskapet. Detta med sjukdomar är obegripligt och kanske mest obegripligt för den som är frisk.

Så nu följer jag Magnus Olssons råd och berättar vad Jobs bok betytt för mig under 70-talet och framåt. Bibeltexten låter mig vara huvudpersonen med mitt stora, stora JAG och med mina upplevelser i livet och funderingar kring dem. Så där har jag suttit och slickat mina sår och jag har också fått besök av vänner, som känt Gud bättre och vetat mer om min situation, än jag vet själv. Värst av allt var trösten, att jag inte alls behövde vara sjuk i min rygg, om jag bara tänkte rätt! Tröstarna var usla tröstare, sa Gud en dag till slut, för jag hade bara hållit fast vid att min Förlossare lever. Det fick jag en poäng för. Och inte bara det utan jag hade väntat på upprättelse från honom själv!

Där är jag nu. Jag vill varken ha framgångsteologi eller en historisk kritisk tolkningsmodell. Och inte heller filosofi från Europa som trasslar till allt så makalöst. (Se Sven Reichmanns bok: ”Kulturen utan Gud”).

Ja, jag är envis och tror, att jag har rätt. Större än så är, att denne Gud, som vet allt ville återupprätta mig helt enligt sitt eget ord. Alla bibelns texter hör ihop och i texten om Emmausvandrarna (Lukas kap 24:13-53 ) får jag lov att vara den namnlösa lärjungen, som berättar till punkt vad som hade hänt och vad jag trott på innan det hände. Han låter mig och den andre lärjungen berätta färdigt. Han lyssnar. Sen berättar han, att han finns överallt i alla texterna. Det som skett honom under påsken i Jerusalem måste ske.

Mig gör det inget, att det står mest om män i bibeltexterna. Så jag vill heller inte ha någon feministteologi. Den har inte tröstat mig ett dugg.

Vad är du rädd för?

”Vad är du rädd för?”
Som sagt. Den frågan fick jag gång på gång, när jag inte vågade pröva mitt manus för tryckning: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”.
”Du har ju allt att vinna och inget att förlora!”
Jasså! Är det så lätt att erkänna hur svag jag är som människa och kan bli sjuk?
Nu finns det värre saker än så att vara rädd för som sjukdom, värk eller ålderdom med glömska.
Så jag skulle vilja skicka frågan vidare?
Vad är du rädd för?

Ja, jag är rädd för alla dessa välmenande förförare som pratar bort döden, som om den inte finns. Jag är rädd för likgiltigheten, förnekandet att det bara är som att somna en kväll. Sen är livet över. Döden dör sig själv ungefär…

Vad är du rädd för?
Vad är det som är så farligt med att läsa bibeln och om alla krig i Gamla Testamentet? Vad är det jämfört med alla deckare med alla mord eller verkligheten med all ondska? Bibeln berättar ju bara kampen mellan mörker och ljus mellan liv och död! Är det inte bättre att lära känna honom nu som vann över döden? Är det inte bättre att läsa om en kung, som var först i striden och vann den?

Nya testamentet visar på en fångenskap som heter dödsfruktan. Vem vill vara en fånge och ofri?
Heb 2:14-15
Då nu barnen är av kött och blod måste han (Jesus) på samma sätt bli människa, för att han genom sin död skulle göra dödens herre, djävulen, maktlös och befria alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela sitt liv.

1 Joh 4:15-19
Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.
Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom. I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. Vi älskar därför att han först älskade oss.

Marcus Birro om vårt behov av Gud mot ondskan

Äktenskapet som förbund

Mina föräldrar höll aldrig någon föreläsning om äktenskapets betydelse och hur ett hem byggs upp. Vi var flera ögonvittnen, som minns dem och atmosfären. Det blev så självklart, att jag för min del inte fattade, att uttrycka tacksamhet.

En gång i mitt arbete inom Räddningsmissionen fick tre unga missbrukare följa med ut på landet och träffa mina föräldrar. När vi satt i bilen för att resa tillbaka till Göteborg stod föräldrarna som vanligt på trappan för att vinka av. Då kom reaktionen och omdömena. En av dem skulle vilja ge min mor en kram. Visst! ”Gå och ge den då!” Jag hade en två dörrars bil och fick gå ur för att släppa fram henne.
När hon kom tillbaka och satte sig i baksätet igen var det som om hon måste förklara sig:
”Du förstår, jag har aldrig varit i ett riktigt hem förut!”

Inget är självklart. Jag har läst en ledarkrönika nyss om Anders Carlberg. Ingen kan väl uttrycka det bättre än han gjorde vid detta tillfälle:
Läs intervjun här med Anders Carlberg

Det har inte gått på en dag att riva ner de kristna värderingarna angående ett äktenskap kopplat till Herrens förbund med ett folk.
”Kristna har matchbollen och är inte ens på banan”

Vi är inte ens tacksamma över vårt hem! Det är så självklart!
Nej, jag skall inte tala för andra bara för mig då. Jag har inte fattat att vara tacksam över församlingen, som hem heller. Det var så självklart, att få växa upp i en god miljö! Jag har fått som sagt det mesta med modersmjölken och teologin genom alla långa sånger. Vilka ”barn” mår bra av gräl mellan föräldrar? Vilka ”barn” i ett andligt hem (kyrkan) mår bra av gräl mellan ledare/föräldrar?

Vi skall inte stanna på ett barnstadie enligt Paulus utan växa upp till andliga mödrar och fäder. Vi skall visa repekt för Herrens ord och inte plocka isär det enligt tidens sätt att leva. Det är tragiskt, att bibelkunskapen håller på att försvinna och tolkningar tar över i så många olika riktningar.

Guds löften så många de än är finns kopplade till hans förbund. Det är bara i Jesus som löftena får sitt JA. I honom kan vi få allt vi behöver. Under hans beskydd kan vi vara trygga.
(Som Boas var för Rut, så är Kristus för oss. Citat av Berit Simonsson ur ett bibelstudium om Ruths bok)
Vem som helst kan få lära känna den hemligheten med förbundet, med församlingen, med löftena. Både Kolosserbrevet och Efesierbrevet har nyckelordet ”i Kristus”.

Helheten är summan av delarna

Vaknar med ett gammalt axiom i huvudet: Summan av delarna är lika med helheten. Ja, varför inte stiga upp och söka på Google.
Hitintills har jag klarat mig genom att citera en vers ur den 119:e psaltarpsalmen vers 160:
”Summan av ditt (Guds) ord är sanning,
dina rättfärdiga domsslut är eviga.”

Så ser jag via Google, att det finns en helhet som är större än delarna. Inte dåligt!

Jag för min del fortsätter, där jag slutat mitt bloggande tillsammans med andras i ämnet. En halv bibelvers kan inte bli en hel.
”Förlåt mig!”
Ja, syndabekännelsen bör vara kvar i Svenska Kyrkan och litturgin kan tydligen vara lite olika. Vart tog resten vägen?
”…såsom vi ock förlåta dem oss skyldiga äro.” ( 1917 års bibelöversättning)

Det kom ett mail igår om att det står i bibeln, att vi kan gå förlorade. Ja, det står så men inte bara präster och pastorer hoppar över den upplysningen. De flesta av oss fegar ur och vill inte ha hela sanningen.

Ur Tidskiften Evangelium

Så jag erkände, att jag haft en del att göra med texten i Matteus kap 18:21-35. De flesta av oss är läskunniga.

Läs mer om Arvet här

Vävd i ett enda stycke

Så står det att läsa om den mantel, som Jesus burit. Den var vävd i ett enda stycke och soldaterna ville inte dela på den utan kastade hellre lott om det hela. (Joh 19:23)
Ja, jag lever med 1917 års översättning. I Bibel 2000 står det ”långskjorta”. Det är där teologerna och exegeterna behövs. Var tar det vägen, att vara under någons beskydd – under hans mantel? Se Ruts bok kap 3

Förlåten som brast itu uppifrån och ända ner hade också varit vävd i ett stycke.
2 Mos 26:31-33
”Du skall väva ett förhänge av violett, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn; det skall göras i konstvävnad, med keruber. Du skall hänga upp det på fyra stolpar av akacieträ som är belagda med guld, har krokar av guld och står på fyra socklar av silver. Du skall fästa förhänget i hakar och föra dit arken med förbundstecknet och ställa den innanför förhänget; förhänget skall skilja det heliga från det allra heligaste.”

Det finns historia, det finns profetia och det finns uppfyllelse av ordet. Det finns ett djup, som ingen kan hitta botten på. Det finns en bredd och en höjd, som vi aldrig kan omfamna eller nå. Så klart att det behövs språkbegåvade människor teologer och exgeter men allt skall prövas inom ramen för hela Guds ord.

Jes 38:12
Min hydda rycks upp och flyttas bort ifrån mig som en herdes tält. Jag har vävt mitt liv till slut, som en vävare sin väv, och jag skärs nu ned från bommen. Innan dagen har gått över till natt, är du färdig med mig.

Detta är vacker poesi och ändå sant. Ingen kan leva en annan människas liv. Israels historia har blivit deras och sen allas frälsningshistoria. Den som håller på att drunkna kan bli räddad. Den som tror på Jesus kan bli frälst. Så står det i 1917 års översättning, att vattnet stod som en mur till höger och vänster. Så frälste Herren på den dagen Israels folk. 2 Mos 14:29 –

Bibeln är vävd i ett enda stycke under lång tid. Bildspråket är rikt. Det profetiska ordet går i uppfyllelse förr eller senare. Platsangivelserna går att följa och folkets vandringar och de enskildas.

2 Kor 1:20
Ty alla Guds löften har fått sitt ja genom honom. Därför säger vi också genom honom vårt Amen, Gud till ära.