Josef – en velourman eller en förebild till Jesus

I Roths Skolatlas No 1 tryckt år 1947 är det en tydlig Palestinakarta på baksidan. Det gillar jag. Nyhetssändningen från Radio TT den 14:e eller 15:e maj år 1948, glömmer jag aldrig. Det var som om vi höll andan och jag var ju bara 13 år drygt. Israel proklamerades som en stat.

När jag som gammal hade svårt att hitta rätt i närmaste lilla skog i min hembygd, så blev jag irriterad. Det var ju skogsvägar och stigar överallt. Som gjort för rundgång. Då fick jag rådet att titta efter berg eller åsar på kartan. De ligger kvar och det var gott om orienteringskartor i mitt hem.

Så nu beger vi oss ut på en vandring tillsammans med denne – i dagens analyser velourman. Män flyr kyrkan tydligen därför att de är för starka och hittar inget vettigt att göra. (Se tidningen Dagen)
Josef var tydligen en mjukis – en velourman. Vi tar sällskap med honom till Sikem via nuvarande Nablus på Västbanken. Han har ett ärende att uträtta för sin far Jakob, som älskar honom mer än de andra. De är inte bra! Men detta är en så lång historia om lögner, svek och åter svek. Efter sju års slit som dräng eller rent av slav hos Laban fick Jakob inte Rakel den han tjänat för utan Lea, som var äldre och ful dessutom. Dessa kapitel i 1 Moseboken är som gjorda för familjeterapeuter, tycker nog jag. Texterna får ge hur mycket information som helst. Det står alltid mer men aldrig mindre enligt en judisk rabbin.

Bergen Ebal och Gerissim ligger där de ligger och i dalgången frågade Josef efter sina bröder. Hade någon sett dem? Jo, de hade varit där men gått till Dotan. Spänningen i texterna stiger i och med brödernas svallande känslor för sin näst yngste bror faderns älsklingsson med Rakel.
-Där kommer drömmaren!
Frågan var kanske varje dag hur dom skulle kunna bli av med honom. Ville dom själva komma i en bättre position till fadern? Skall jag verkligen berätta mera hur det gick när texterna är mycket, mycket bättre i 1 Mosebok 37?

Vi närmar oss påsk. Josefs långa historia är en profetisk förebild till Jesus älskad av fadern och sänd för att se hur bröderna hade det. Läs om Jesu vandring mellan berget Ebal och Gerissim. Han måste till och med gå den vägen……

*************************

Idag den 22 februari 2013 sökte jag på min tidigare rubrik:
Josef – en velourman? men hade svårt att hitta bloggposten (svårt med stavning kanske?). Nu byter jag rubrik och fortsätter min personliga berättelse. Det är aktuellt att debattera bibelsyn. Det är svårt, att följa exegeternas olika infallsvinklar. (Se Stefan Swärds Blogg) Alla dessa debatter har gjort mig osäker. Får jag som är oskolad i teologi fortsätta att blogga när allt är så komplicerat i historicitet och språk? Är Gud god eller är han grym? Vem fick sista ordet i debatten om helvetet mellan Torsten Åhman och Stefan Swärd den 21 februari 2013 i Uppsala Missionskyrka?

Dagens löfte i min privata samling är 1 Mos 43:23. Det fick mig att le och associera hela livets erfarenhet av vandringen med Jesus. Josef är en förebild till Jesus. Inte nog med att bröderna fått köpa säd till bröd och möjlighet att överleva en svältdöd de fick dessutom skatter gömda i sina säckar. Det kan se ut ibland som att vi blir prövade till bristningsgränsen men vi saknar perspektiv för framtiden. Vi vet inte vilken skatt Jesus lagt ner i vår ryggsäck. Vi vet inte i vilken stund han ger sig tillkänna för oss. Bröderna fick en alldeles egen stund, då Josef avslöjade vem han var bakom all rikedom och prakt. Jesus prövar oss också men har skickat med en skatt i ryggsäcken. Var så säker!

Existentiell ångest

Nu är det som det är, att jag besöker platser där det debatteras kristen tro. Debatterna har för det mesta gjort mig mycket upprörd eller i vart fall satt myror i huvudet på mig. De olika tolkningarna har drivit mig närmare bibelns huvudperson. Hans motståndare är övervunnen men härjar ändå.

Debatterna förs i rymden, där vi är viktlösa. Eller också vägda på en våg och befunna för lätta. Eller också så går debattens vågor höga. En del dränker oss i ord bildligt talat.
Denna existentiella ångest är min egen och jag skyller inte på vad Ragnar skriver här

Det finns i min personlighet ett antingen eller men det finns inte vilken bibeltolkning som helst. Om vi skall tala om indoktrinering från barndomen, så stod det målat i ord ovanför det tomma korset i Missionskyrkan med den gamla sirliga stilen:

Gud är kärlek

Många, många år senare måste gudstjänstlokalen målas om. Den utskurna mallen med bokstäverna hade blivit skadad och orden kom inte tillbaka. Tekniken har gått framåt. Utan att kunna en enda hebreisk bokstav scannade jag det jag tror står där: Gud är kärlek och placerade på första sidan av min hemsida.
www.brefvet.com

För ungefär 30 år sen fick jag ett brev med en deklaration om tro eller inte tro som summan av en existentiell ångest. Vad är meningen med livet? Måste inte varje människa bära sig egen skuld? Hur skulle någon kunna tro på en Jesus, som tagit den på sig upp på ett kors ( eller en påle)? Hur skulle en nutidsmänniska kunna vältra över bördan på en Jesus och tro att hans blod renar från all synd? Det var hans existentiella ångest. Jesus var som renaste guld och bästa människan som levt på jorden men inte mera. Ingen Frälsare som kunde ta på sig andras skuld och befria från synden……

Ingen slipper frågorna om livets mening och lidandets mening. När rädslan kommer så gäller det att stava på rätt ord och jag delar heller inte den grundsyn som Ragnar visar på i debatten om straff från Gud i varje katastrof eller sjukdomsplågor.
Jag är också antingen eller i min personlighet men på ett positivt sätt att kärlek aldrig kan tvinga sig på en människa. Så ställdes Israels folk inför valet att lyssna på Herrens ord eller att förkasta det. Vilka konsekvenserna skulle bli finns uppräknade och det är bara att studera. Motsatsen till välsignelse är förbannelse. Bergen Gerissim och Ebal ligger mitt för varandra fortfarande och mellan finns en dalgång med en djup källa. Fortfarande. Fortfarande fungerar orden i bibeltexterna!

Där satt Jesus en gång och erbjöd ett vatten som släcker trösten inifrån genom tro på den han var, är och den som skall uppstå efter döden.
Jesus beskrev vetekornets lag för folket efter det att kvinnan berättat för folket i sin stad om vad han sagt henne. Och dom kom till tro!
– Tro på Herren Gud så skall ni finna ro.

Kristen per definition

Första gången jag såg detta uttryck var på http://www.bibelsajten.nu tänkt för unga mellan 12 och 20+ i debatt om kristen tro. Jag reagerade häftigt och ansåg, att ingen kan avgöra vem som är en kristen. Där någonstans sökte jag behörighet till Missionskyrkans och Baptistsamfundets Skutan för att få ställa alla mina frågor. Vi borde ju ändå ha en minsta gemensamma nämnare! Där någonstans började varningarna mot mig komma för mina ordval.

10 år har gått och debatten rasar fortfarande. Nu är det på Bloggar. Nu vet jag, att man inte får bli arg på nätet bara hemma i all stillhet utan vittnen. Utan åhörare. Debatten om rätt översättning av 1 Mos 3:15 syns inte längre. Det finns en acceptans att de två svenska bibelöversättningarna skiljer sig åt.

Mina väninnor tror inte som jag gör. Det finaste är att säga:
– Jag tolkar inte på samma sätt, som du gör.
Mer tydligt är att tolka som förre ärkebiskopen KG Hammar angående jungfrufödelsen. Den tredje varianten lyder:
– Jag är också kristen men inte på ditt sätt.

Om nu detta senare innebär, att hon inte uppför sig lika illla, som jag gjort i debatter på nätet, så beror detta på att hon aldrig deltar. Om det däremot innebär, att jag är emot Nyandligheten, så delar vi inte intresset för New Age.

Dessutom har jag väninnor, som är med i olika frikyrkor och som inser efter alla år, att det är meningslöst att tolka på annat sätt än mitt. Vi talar inte om det.

Det är två veckor kvar till Jungfru Marie Bebådelsedag. Det låter sig inte debatteras, att det sen är 9 månader kvar till jul. Den som vill kan låta sig drabbas av bibeltexterna i Matteus, Markus, Lukas och Johannes evangelium. De skriver på olika sätt men är helt överens om att Gud steg ned och blev människa i Jesus Kristus.
Jag har en relation till dessa bibeltexter helt frivilligt. Jag har dessutom en relation till aposteln Paulus raka påstående om förbannelse över den som förkunnar en annan Jesus.
(Bibelhänvisning till Galaterbrevet kapitel 1)

Men numera är det mer viktigt med ett gott samtalsklimat oss emellan – oss kristna.

Patient 67

Den här morgonen kommer jag att fantisera fritt ur hjärtat om deckaren Patient 67. Den intresserar mig verkligen, eftersom jag aldrig läser några deckare och vill begripa vad jag läser. Så jag har frågat bibliotikaren. Sen fick jag syn på en ung tjej, som skrev om filmen. Genast fick hon en skur av frågor per mail. Tålamod och åter tålamod. Som om inte jag läst boken själv!
Unga och gamla kan få ett bra samtal per mail och en gång var hon yngst och jag äldst i en kurs om (H)järnkoll. Det är det, som detta gäller. Hennes mobil är av senaste modell och hoppar över lite bokstäver, som den anser går att utesluta. Så får ju inte jag skriva minsann…

”- handlar om två poliser som ska till ett mental sjukhus för att utreda ett fall där en patient har rymt, dom ska hitta henne oh föra tillbax henne, men den e lite lurig, vem e patient 67? saker oh ting stämmer inte riktigt där borta, ena polisen tar de här på fullaste allvar oh går in helhjärtat i att finna patienten, men som sagt de e ngt lurt på sjukhuset….. utspelar sig på 50-talet, hur bra som helst, älskar den, oh slutscenen e bäst, man vet aldrig va man ska tro när man ser den. bygger på en bok som heter patien 67, tror jag den heter. den ska tydligen va ännu mer lurig, än filmen”

Precis så är det för mig lite lurigt. Jag skrev en Blogg om boken, ångrade mig och tog bort. Då kom det ett meddelande till mig om Error 404.
Så kan man alltså inte göra bara sudda ut och tro, att det är glömt vad jag skrivit! Skriver jag det som jag ångrar, så finns det läsare som prenumererat på det jag ångrar, att jag skrivit.

Så nu kommer poängen! När Gud förlåter det jag ångrar och ber om förlåtelse om så suddar han ut det som en molnsky, som försvinner. Tyvärr finns det personer med gott minne, som prenumererar på det jag ångrat. Jag är värst av alla att komma ihåg och samla.

Där kommer det luriga i filmen in. Vem är personal och vem är patient på detta sjuka sjukhus? Vem är förövaren och vem är offret? Jag har läst min egen sjukjournal över 50 år senare i tiden och minns det mesta i detalj. Det är spännande värre för jag blandade ihop rollerna och trodde, att jag fortfarande var sjuksköterskeelev. Det var patient jag skulle vara! Det är det som är lite lurigt och jag skall glömma och gå vidare och kommer i alla fall ihåg vem jag var och är.

Där kommer verkligheten in. Gud suddar ut mina vredesutbrott och prenumererar inte på dem. Jag är försonad med alla minnen av övergrepp på ett sinnessjukhus – försonad med mig själv, att jag blev så arg på deras system att möta en patient. Det är lite lurigt vem som var vem.

En del kristna menar likt teologen Rudold Bultmann en gång att språket i bibeln måste anpassas i tiden. Nutidsmänniskor förstår inte talet om försoning. Som om det skulle hjälpa mig att tala om höghus och rusningstrafik, när jag har längtat efter förlåtelse och hjälp att glömma?

Jesu Guds sons blod renar från all synd. Det är dagens verklighet.

Prästens funktion

Nu skall jag skriva en Blogg om det jag inte kan något om. Jo, jag har lärt mig att kyrka och församling har samma ord i grekiska språket. Det står inget om frikyrkan däremot som jag tillhör. Det som var lite spännande i min hembygds kyrka var sakristian bakom altaret. Altaret går nästan upp till taket. Minnena från min barndom var när kyrkvärdarna kom därifrån och satte upp numren på de psalmer, som skulle sjungas. Senare kom prästen fram klädd på olika sätt. Som sagt. Jag kan inte vad allt står för i klädseln och ritualerna. Jag minns bara som barn min respekt och nyfikenhet på sakristian. Inga nyfikna barn sprang runt altaret och stillade denna nyfikenhet på den tiden.

För snart fem år sen var jag med i Gärdhems kyrkoruin och fick beträda sakristian på eget ansvar. Det fanns en tydlig skylt om rasrisken i kyrkorummet. Hur många år den skylten suttit där vet jag inget om. Det var mitt första besök och måtten mellan väggarna, som finns kvar är ungefär samma som i min hembygds kyrka. Norra Björke kyrka är troligen från 1200-talet eller lite tidigare. En kyrka/församling måste skötas. Nu kommer min poäng om den brokiga familjen, som blev en släkt som blev ett folk.
Läs mer här om den annorlunda familjen.

Det var otroligt viktigt med översteprästens klädsel runt 400 år senare än Abraham, Isak och Jakob. Hela stora folket skulle hålla gudstjänst till Herrens ära som befriaren från träldomen. Översteprästen skulle gå inför Herren Gud och bära de tolv namnen på lika många ädelstenar. Så det är en viktig ramsa från söndagsskolans undervisning….Ruben Simon Levi Juda Dan Naftali Gad Asser Isaskar Sebulon Josef och Benjamin. Det står inte vilken ädelsten, som var avsett för vilken stam men översteprästen skulle bära dessa närmast hjärtat inför Gud in i det allra heligaste.

En karneol, en topas och en smaragd i första raden
en karbunkel, en safir och en kalcedon i andra raden
en hyacint, en agat och en ametist i tredje raden
en krysolit, en onyx och en jaspis i fjärde raden.

Alla dessa stenar kommer till under olika omständigheter i olika miljöer och under olika press. Tolv är ett förbundstal och Herren håller sina förbund oavsett om enskilda eller folket sviker. Så blev Herren Jesus vår överstepräst en gång för alla senare i tiden och den som bär bort vår synd och manar gott för oss inför Gud alltid.

Bibelhänvisningar till 2 Mosebok kapitel 39 och Hebreerbrevet kapitel 10

Himmel och helvete

Andra upplagan av Allan Rubins bok:
HASCH – HIMMEL och HELVETE
kom ut år 1990. Då var det inne att protestera mot hallucinogena droger. Det var viktigt att varna för skadeeffekterna. Kaos var granne med Gud. I hårdrocken fanns det reklam för självmord – att våga gå så nära kanten, som det var möjligt. Många unga människor störtade in i döden.
Boken finns bara att låna på bibliotek, om den inte är sönderläst. Ingen varning tycktes hjälpa. Ytterligheterna berör varandra i en kemiskt injicerad himmelsk upplevelse eller som många har berättat om en så kallad sne´tändning med en upplevelse av helvetets alla kval och ångest.

Ytterligheterna berör varandra även i bloggar. I tidig morgonstund läser jag ”Fjärde Väggen”, som jag länkat till från början. Den är brilliant om att vårda eller vårdas, friskt eller sjukt, frihet eller fångenskap, kvinnligt eller manligt. Även om bloggen handlar om vanvårdade katter igår… Det kunde lika väl handla om himmel eller helvete. Men det behövs inte för det ämnet tar Stefan Swärd upp samtidigt i sin kända blogg. (Se min blogglista)
Läs mera här

En tredje association från mig. Igår invigdes en viktig och väl genomarbetad utställning i Skara museum:
”Psykets historia – en resa genom 4000 år”
Läs mera här
Det finns med andra ord en hopsamlad kunskap om dårskap, vansinne eller spelad dårskap sen 2000 år tillbaka före Kristus (Kung David levde 1000 år f. Kr. och han spelade galen en gång inför kung Saul som ett exempel).
De stora, mastodonta sinnessjukhusen som byggdes i Sverige i början av 1900-talet strategiskt placerade avvecklades runt 100 år senare. Vårda eller vårdas. Friskt eller sjukt. Frihet eller fångenskap.

Bibeln säger: – Dårarna säger: Det finns ingen Gud.
Det går att gyckla hela livet. Det går att vara sjuk hela livet men ändå vara frisk inuti och veta att Gud håller allt i sin hand. Kaos är granne med Gud. Han omsluter oss på alla sidor och håller oss i sin hand. Om vi vill. Det är ett hälsotecken att vilja vara där.

Stefan Swärd skall skriva färdigt den bok han skrivit till hälften om bibelns undervisning om helvetet. Sanningen skall göra oss fria enligt Jesus. Prästerna skall sluta att ljuga om att en människa kan gå förlorad. Präster och pastorer skall förkunna räddning genom Jesus Kristus.

Sann identitet och kapad…

Andra Moseboken fortsätter 360 år efter Josefs död i Första Moseboken.
En bra not i Svenska Folkbibeln.
Mose var av Levi stam. Vi ser inte någon fortsatt berättelse – toledot – släktledning efter Jesu födelse i bibeln. Enligt en rabbin i judisk synagoga måste rabbiner och diakoner fortfarande veta, att de tillhör Levi stam.
Mose hade en sann identitet i Israels folk upp till 3 månaders ålder. Så länge vågade hans föräldrar trotsa Faraos påbud, att alla nyfödda pojkar skulle kastas i Nilen.
Ett enda kapitel har denna ruskiga, koncentrerade berättelse.

Mose blev räddad ut ur Nilens flod från döden och fick sin identitet kapad. Berättelsen fortsätter med att den biologiska mamman fick bli amma ett tag. Sen gällde uppfostran i Faraos hus – inte som ett älskat barnbarn utan som son till Faraos dotter. Identiteten var kapad och Mose fick all den kunskap som fanns att få i Egyptens läror. (Se ”Egyptens plågor” där gudarna är presenterade).

Israels folk glömde inte Moses sanna identitet och inte heller han själv. En dag som vuxen fick Mose se den grymma träldomen och slog ihjäl en av Faraos plågoandar. Det gjorde, att sanningen om hans rätta identitet var så tydlig för alla, att Mose flydde ut i öknen.

Tredje kapitlet är lika koncentrerat i uppgifter om en brinnande buske och en stark röst som varnade honom att komma närmare. Platsen var helig och där var Gud. Där skedde ett möte med ende guden, som vet vem han är. Där skedde ett möte med Mose, som varit något men som fått sin identitet kapad.

Här är dagens poäng i min Blogg. ”JAG ÄR DEN JAG ÄR” möter den som inte trodde sig vara något eller kunna något och får bli sin sanna identitet. Det mötet pågår i presens.
I Johannnesevangeliet har grundtexten med detta ord för innebörden ”JAG ÄR” vid flera tillfällen, när Jesus presenterar sig för någon eller några i omgivningen.

En dag skall jag lära mig att katalogisera mina Bloggar. Än så länge handlar alla om att bibelns budskap har gått igenom mitt liv, sen jag fick min identitet kapad den 5 september år 1956.

Anfall är bästa försvar

Idag har jag lagt till adressen till Stefan Swärds Blogg. Det beror på att Sofia gjort upprepade kommentarer bland alla mäns. Sofia har varit med på min länklista från början. Av någon anledning. Jag gillar hennes analyser.

Om Stefan Swärd skriver om vad som helst enligt hans egen analys, så blir det genast 100 kommentarer.
Om jag skriver – inte om vad som helst – utan om Jesus, så blir det ingen kommentar. ”No comments” har varit genomgående på alla mina bloggposter. Nu citerar jag mitt eget senaste inlägg i bloggen ”Fjärde väggen”:

”Hoppsan, Sofia!
Först går du ur din egen Svenska Kyrkan och anfaller sen en ”koloss på lerfötter”, som jag uttryckt all din frustration tidigare.
Sen ger du dig på min frikyrka utan att ha varit med i den och utan att fatta att kyrkan är kyrkan och kyrka och församling är ett och samma ord på grundspråket! Att stå i strid med sin egen kropp = församlingen är destruktivt. Ingen har någonsin hatat sitt eget kött…..Jo då. Det finns gott om destruktiva personer, som skär sig för att lindra sin ångest. Men det är inte normalt. Det normala är, att man är rädd om sin fysik och sitt andliga liv och älskar den kropp man tillhör där Kristus är huvudet.

Stefan Swärds bloggpost var en analys av en annan mans utsagor. Där är poängen. Inte pedofili. Pingströrelsen har slutat att ha församlingstukt med unga som börjat äktenskapet i fel ända (ett försök att vara vitsig.) Pingströrelsen har slutat med församlingstukt angående urringade kläder intill nakenhet och provokationer på mäns svagheter (försök att vara ironisk). Pingströrelsen har slutat med uteslutningar ur medlemsregistret i princip utan att vi medlemmar har fattat, när detta skedde. Församlingstukten har upphört. ”Bibeln på mina egna villkor…”, som en doktorsavhandling heter.

Jag har bara varit med i en Pingstförsamling i 45 år. Innan dess är jag uppvuxen i Missionsförbundet, som har såå högt till tak och inga trösklar knappast. Det går att se himlen genom taket till och med. ”Jesus är herre” men över vad och vem det är frågan.

Som sagt, Sofia. Jag rekommenderar bibelläsning. Fundament = grund
Ta bort grunden (som finns beskriven i trosbekännelsen), så rasar hela KYRKAN. Många präster och pastorer har sysslat länge nog med ett rivningarbete men inte Stefan Swärd av allt jag läst i hans Blogg.

Allt gott
önskar
Gunnel

P.S. Jag älskar Aslan. D.S.”

Slut på citat av mig själv angående anfallet på Stefan Swärds utmärkta analys av Pingsrörelsens nuvande problem angående medlemskap. Vem får bli medlem i vilken kyrka? Vad innebär ett lärjungaskap?

Lejonet av Juda stam

Ett sätt att få en snabb inblick i bibelns värld är att se filmen Narnia – en saga för barn av C.S. Lewis. Ändå bättre är att läsa hela serien. Allra bäst är att utgå från källan till fantasierna och följa bibelns historia om lejonet av Juda stam.
Bara ett enda litet folk – Israel – i hela vår världshistoria har fått en så viktig uppgift som att föra berättelsen vidare om vår frälsningshistoria.
”Jesu släktregister” toledot som ord lär ha betydelsen fortsättningshistoria.
Så det är bara att följa personerna och se vilka som är nämnda och hålla fast vid att det lagen inte kunde åstadkomma eftersom den var försvagad genom köttsliga begär….det gjorde Gud. Sen kan teologer gräla i all oändlighet om denna nåd räcker och är till för alla i Jesus Kristus Guds son född av kvinna och ställd under lagen.

Det är en profetia, som gått i uppfyllelse, att Jesus skulle komma ur Juda stam. Det går inte att fatta varför eftersom prästerna var av Levi stam. Jesus är ju vår överstepräst till evig tid.
Det är en profetia om Jesus, att en av kvinnans säd skulle trampa på ormens huvud. Det går inte att fatta med förståndet men Gud är större än all mänsklig intelligens. Ormen förebildar Satan/ Djävulen genom hela bibeln.
Det är förutsagt, att den som tror på Herren Gud skall bli räddad. Rahav trodde och blev räddad och hela hennes familj.
Det är förutsagt, att Herren är barmhärtig och nådig och förlåter missgärningar. Det fick kung David vara med om. Först fick han själv uttala domen: ”Dödens är den man som handlat så!” Syndens lön är döden men den gåva Gud ger är evigt liv.

Batseba är med i Jesu släktregister i Matteus kap 1. Salomo är född i synd. Inget under de tre första århundradena motsäger enligt forskare, att släkttavlan i Lukas kap 3 är Josefs svärfars släkttavla alltså Marias. I kung Davids näste son med Batseba, när Batsebas man Uria var död, så går Josef och Marias släkttavlor samman. Profetian om Jesus säger, att han skulle vara av Davids hus.

Två unga änkor står en gång i samma situation. Deras svärmor är också änka och vill gå tillbaka till det landet hon kom från och som var hennes och mannens från början. En liten bibelbok berättar tydligt om att människor gör val. Som om vi inte hade en fri vilja! En del påstår, att det inget står om fri vilja i bibeln. Som om Gud radarstyr oss! Rut och Orpa var båda unga och hade blivit änkor. Dom tillhörde inte Israels folk och enligt lagen skulle ingen man äkta en hednisk kvinna. Rut kom med i Jesu släkt.
Bibelns fortsatta historia visar på en kvinna som valde att följa med till ett okänt land och att följa den Gud som Noomi tillhörde. Rut kom in i släkten på grund av sin tro. Orpa var i samma situation och valde att stanna kvar där hon befann sig.

Och så vidare. Jag har inte läst teologi eller exegetik ändå ser jag i bibeltexterna, att jag som människa har ett ansvar för mina val och det blir konsekvenser, när jag lämnar vägen och vandringen tillsammans med lejonet av Juda.

En blivande brud

 

Citat från debatten i FaceBook från den 27:e december:
”Milda makter. Stefan, det här är väldigt humoristiskt. Vad har nu FI med detta att göra? Vilka exempel har du på individer som är traumatiserade av sitt genus, och hur skulle en diskussion om bibelns kvinnor utmynna här tror du? *väntar intresserat på svar*

Ps. Jag tror färre kvinnor blir traumatiserade av sitt genus än av attityder från män som gömmer sig bakom ”viljan att hålla Guds bud” och gör allt för att behålla status q.

GUNNEL! Förlåt att din logg blir arena för detta. Jag försöker hålla mig från tangentbordet men detta blir bara mer och mer vansinnigt, och tillika ganska underhållande.Visa mer

den 27 december kl. 17:49″
 
Det är ju bra om samtalet inte spårar ur innan det börjat ens. Det skall handla om bruden, som följer brudgummen i bibeln var det tänkt. Bibeltexten som jag tänker på är 1 Mosebokens 24:e kapitel. Min egen teologi är hämtad från Psaltaren  psalm 119 och vers 160. Mitt stora intresse är Jesus i texterna uppenbart eller dolt i profetiorna enligt Lukas evangelium kapitel 24. Där handlar slutet av kapitlet om en vandring med en främling en vägsträcka på ungefär 11 kilometer. Den texten är viktig för mig och mitt sökande i Gamla Testamentets skrifter. 
Jag tror att människan fått en fri vilja men inte att kunna välja föräldrar, uppväxtmiljö eller tiden att födas. Om kulturen var annorlunda på Abraham och Saras tid, så fick ändå Rebecka frågan, om hon vill följa en man och gå mot en okänd framtid. Jag tror på Guds ledning men inte, att jag är ett viljelöst kolli utan ansvar.
Gott Nytt År 2011. Det gamla är förgånget. Se något nytt har kommit.

Blodomloppet

Det har gått över 50 år sen den stränge professorn i anatomi lyckades sätta lite skräck i mig och kanske i de andra eleverna också.

Han sa, att även om vi blev väckta mitt i natten, så skulle vi kunna beskriva blodomloppet. Så viktigt var det och uppräkningen började i vänster förmak.

Har blodomloppet någon början och ett slut? I bibeln finns det också ett blodomlopp, som jag ser det. Vänster förmak får då motsvara Edens lustgård, då ett oskyldigt, fläckfritt offer dog för att Herren Gud skulle kunna kläda människan och ta bort hennes skam. 1 Mos 3:21

Blodet utgjutet som ett offer cirkulerar i bibelns texter fram till Jesu död på korset. Då förklarade Jesus, att det var fullbordat och gav upp andan. Joh 19:30

Kan någon fatta blodets betydelse och innebörd? Jag kan inte utveckla mina tankar ner till de första århundradena om hur olika män tolkat bibeltexterna. Jag har inte ens någon kunskap i det ämnet. Det får bli denna Blogg som mitt svar på frågan i tråden: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Rätt teologi och exegetik är lika viktiga som rätt anatomi och rätt fysiologi. Som jag ser det.

Samme stränge professor ritade en gång en skiss över ett fosters hjärta i moderlivet och berättade om blodomloppet via moderkakan. Sen berättade han om det osynliga under som sker, när barnet föds, att det blir ett övertryck i vänster förmak och ett undertryck i höger förmak, så att genvägen som fanns under fosterperioden sluts igen. Ett blodkärl, som också varit en genväg, börjar svullna igen. Barnets egna blodomlopp fungerar och luftblåsorna i lungorna vidgas. Alla väntar på detta första skrik, när barnet drar andan.

Människan kan bara födas en enda gång och kan inte gå tillbaka till kravlösheten i fosterstadiet. Ändå måste människan födas på nytt för att kunna se Guds rike enligt Jesus.  Joh kap 3.

När jag personligen började tro på Jesu Guds sons blod, som renar från min synd, så fick jag bildligt talat ett eget fungerande blodomlopp. Och jag blev klädd inför Gud! Vem får berätta om denna försoning med Gud genom Jesu död? Paulus är den teolog, som jag uppskattar mest och han skrev, att vi har fått försoningens ämbete. Där börjar striden och kivet. Vem får förkunna försoningens hemlighet och hur?

Apologinörd

Så skönt! Jag hittade det befriande ordet i pingstpastor Mikael Karlendals Blogg på vad jag vill ha sagt angående debatten om kvinnliga präster.(Hans Blogg gäller andra debatter just nu). Debatten om kvinnliga präster har pågått ända sen jag själv sökte i slutet av 50-talet för att få utbilda mig till pastor. Bibelverser skall inte tas ur sitt sammanhang och inte citeras till hälften. Bibelverser bör heller inte fotograferas för att provocera tre stora världsreligionerna. Det är min uppfattning och bara jag tar ett enda ord ur bibeln som till exempel ”äktenskap” och använder det, så blir vissa människor provocerade å andra sidan. Och sårade. Alltså bör bibeln få vara precis lika hel, som den är mellan A och O den förste och den siste han som är som var och som kommer tillbaka. (Se Psaltaren 119:160)

Under mina 10 år ute i kristna sajter med tillfälle för vem som helst att debattera, har jag fått kritik, att jag inte kan argumentera. Det är en svaghet. Där kommer ordet apologik in. Där kommer det tragiska in om en person aldrig någonsin slutar att argumentera för sin sak…..ja, då är det nära rättshaveri.

När Jesus uppstått från de döda var graven tom och den stora stenen hade någon vältrat bort. Vem sökte sig först av alla till graven om inte kvinnor för att få göra en sista tjänst? Vem var det som upptäckte förändringen? Vem var det som gick ut och ville berätta detta? Männen trodde inte på kvinnorna. Männen trodde, att de bara pratade. Män talar och förkunnar och kvinnor pratar! (Se Lukas 24:11)

Ändå var detta det viktigaste budskapet! Detta budskap har delat upp männen till och med i olika tolkningsgrupper. Jesus har uppstått från de döda! Visst det är tillåtet att tolka bort denna fundamentala sanning och kalla den för en myt. Det är tillåtet. Det är tillåtet med hur många tolkningsmodeller som helst.

Men för oss som tror är det en Guds kraft till frälsning, att Jesus uppstod från de döda. Det får vi kvinnor berätta om också. För en massa tomma bänkar eller för en eller två nära oss……