En marginalanteckning

I min gamla bibel finns marginalantecknigar. Ibland obegripliga med bara ett datum men inget minne av vad som hände. Ibland som idag minnet av Christa-Maria Lyckhage, som höll ett bibelstudium i slutet av 60-talet på studenthemmet Jeriko. Enda anteckningen är två siffror i rött: 4:2. Resten är minnet av vad hon talade om och boken hon varit medförfattare till: ”Bakom stängda dörrar”.

Christa-Maria var gift med dåvarande föreståndaren för Stadsmissionen Knut Lyckhage. Det var hennes uppgift att undervisa unga, som ville bli besökare på fängelser. Så läste hon ur Jeremia kapitel 1 och visade på förhållandet mellan verben: upprycka, nedbryta, förgöra och fördärva i vers 10 i motsats till de positiva verben att uppbygga och plantera. Hennes egen livserfarenhet var hur fort det gick att förstöra allt, som varit bra från början i unga människors liv men hur svårt det var att bygga upp igen, det som var raserat.

P1000036.JPG

Så kunde jag komma ihåg det hon sagt och åka runt i Göteborg och fotografera rivningshus med sönderslagna fönster. Inte bara dem utan även följa grävskoporna hur fort allt jämnades med marken och forslades bort. Det var lätt att koppla till familjer, som gått i sönder och barn som farit illa.

Det bästa jag kan göra nu är att rekommendera en nyskriven bok av Eva Edberg. Författaren berättade på måndagskvällen där jag fanns med om hur hon som 4-åring försökte rädda sin pappa och även sin mamma. Det arbetet och den drömmen fortsatte upp i vuxen ålder. Boken är mycket läsvärd, aktuell och sanningsenlig men fiktivt skriven. Det handlar ett barn, som försöker bygga upp en fungerande familj. I verkligheten för övrigt handlar det om väldigt många barn som kämpar med att få ihop en familj.

Eva Edberg 001

Författare: Gunnel

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......."

2 reaktioner till “En marginalanteckning”

  1. Smärtsamt att höra om alla dem som inte fick den trygghet de behövt. Inget barn ska behöva ta sina föräldrars ansvar. Låter som en läsvärd bok.

    1. Hej Karin!
      Det är en mycket viktig bok även om författaren skrivit fiktivt. Hon skriver med en sådan ömhet om pappan och en annan alkoholist. Barn slutar inte att drömma om en förändring i första taget. Som jag förstått det.

Kommentarer är stängda.

%d bloggare gillar detta: