Kategori: Kristen tro

Slutreplik

Sista ordet är inte sagt ännu! I en viss debatt kan någon få en slutreplik. Sen fortsätter debatten i alla fall om vem som har rätt eller fel. Mycket beror på tolkningar och vem jag håller på. Jag som inte är så påläst historiskt håller på rätt innantillläsning av bibeln utan att kunna grundspråken. Det är lite bra gjort.

Så nu blir det en kort repetition av min egen släktforskning. Lite koll på det har jag ändå genom Illustrerat bibellexikon i stora formatet och tre delar. Där står att inga dokument från de första århundradena efter Kristus motsäger att släkttavlan i Lukas evangelium är Marias.

Evangelisten Matteus börjar med trons fader Abraham och tycks få fram att frälsningen inte kunde åstadkommas genom LAGEN. Detta förklarar evangelisten Johannes tydligt och senare aposteln Paulus. Det är så tydlig skillnad mellan anden och köttet. Det som är fött av kött det är kött och det som är fött av anden är ande. Sen kommer striderna vem som tolkar detta rätt. Kommer frälsningen genom ett orimligt löfte från Gud till Sara eller kommer frälsningen idag genom en naturlig, vetenskapligt bevisbar födelse det vill säga genom Hagars son Ismael?

Evangelisten Lukas börjar sin släktavla från och med Jesus och slutar den på Jesu fader i himmelen, som är Gud. De har inget tolkningsföreträde, som påstår, att det inget står i bibeln om en jungfrufödelse! De kommer aldrig att få en slutreplik! De kommer aldrig att få sista ordet!

Frälsningen kommer från judarna sade Jesus själv. Juda var ett av Abrahams barnbarns barn. Frälsningen kommer via löften från Gud och uppenbarelse och genom vad profeterna förkunnat. De har slutreplikerna samstämigt. De kommer att få sista ordet genom Jesus, som de profeterat om.

Sista ordet tillhör inte profeten Muhammed. Hans lära är främmande för mig. Därmed inte sagt, att jag för den skull är främlingsfientlig.

Se råmärken flyttar man…

Längtan efter ny kraft är stor i dagens stressade tid. Många är sönderstressade. Många söker vad som helst. Ett litet halmstrå bara till slut. Talet om kärlek, positivt tänkande, energi och gemenskap är så relevant.
Det finns bibelverser, som skrämmer mig. Det är om den tid, då ångesten blir så stor, att människor söker överallt efter Guds ord men finner det inte. Vad kommer det sig? Det är väl inget ovanligt med ångest? Det är väl inget ovanligt med sökande? Och Gud låter ju sig finnas av den som söker! Är det inte så det står?

Det finns usla brunnar i dagens Sverige, som inte kan släcka törsten. Det finns vatten, som ser rent ut men inte är det. Abrahams herdar och Abimeleks blev en gång i tiden osams om vems källan var med vatten. Det är ingen ovanligt med konfliker. Det ovanliga i denna gamla konflikt om äganderätten är vem som var chef. Det var visserligen Abraham som grävt källan. Det är Gud urtidens Gud som stod bakom Abraham, som sände sin son senare i tiden. Denne son hänvisade till Abraham, att han var till före Abraham. Alltså var inte Jesus en Josefs son. Och en bra lärare bara…
Jesus är Guds son.

Det gäller bara tre kapitel idag i 1 Mosebok med början på det 21:a. Där är det inte fråga om ett oskyldigt lamm minsann. Det är fråga om ett sjufaldigt löfte! Läs och begrunda vilka som var vittnen till en uppgörelse om vattnet i brunnen! Det är sju lamm…
Läs sedan kapitel 20. Tänk, om det gäller idag också! Om Abraham i detta avsnitt är en förebild för Kristus och hustrun för församlingen (jag bara leker med tanken), så finns det ett hot mot församlingen (hustrun).

New Age liknar i mycket en församlings innehåll i kärlek, kraft och positivt tänkande men saknar Lammet som försoning för våra synder.

Ta bort påskens budskap om det felfria lammet och sätt in alla möjliga nyandliga rörelser i Kyrkan, så är förvillelsen ett faktum! Så finns kapitel 22 på andra sidan…Nej, du är inte tvungen att läsa. Det är bara ett förslag detta att lära känna källan med levande vatten innan stressen tilltar.

Var finns den andliga kraften?

Poskbudskapet

Nu skall jag skriva om det jag inte förstår igen. Ge mig ut på djupt vatten eller stanna i grumligt vatten.

Kollade som vanligt dagens löfte först av allt och sen de bloggar jag följer. Det blev exegetik direkt för ”han” var utbytt mot ”den vars”. Lite hoppfullt ändå att kvinnor också har ett personligt bygge, som skall prövas och bedömas på den dagen. (1 Kor 3:14)

Annars är det sig likt. En kvinnlig präst skriver mindre öppet om sin sorg och Dag Sandahl skriver helt öppet och börjar gårdagens blogg med:

”Frimodig kyrka och POSK har debatterat på sina bloggar och jag är klar över POSK-budskapets innebörd. ”Det finns motstånd mot försoning på båda sidor”, blir beskedet från POSK. Och även om POSK inte har någon ”önskan att det ska byggas nya murar där det inte finns några” så är det ett ”faktum att de allra flesta är helt ointresserade av att samtala om detta idag”

Jag för min del har en självgående blogg numera och har skrivit tidigare ett öppet brev till en kvinnlig präst om försoningens nödvändighet. Svenska Kyrkan har inte ett eget blodomlopp i bibeln och frikyrkan ett annat. Jonas Gardell har en egen teologi minst hundra år gammal på teologiska universiteten men den teologin skall avslöjas. Ju förr dess bättre! Indianerna strök också blod på sina tältpinnar för att skydda sig mot onda andar.

Det är helt OK att fortsätta med. Det har inget att göra med påskalammet, som blev slaktat och blodet struket på dörrposten till skydd mot döden.

Summan av delarna

Hur var det nu vi fick lära oss i skolan? Finns det något som heter axiom?
Vad är summan av delarna lika med? Det räcker inte, att jag för min del kör med en enda bibelvers utan att kunna teologi eller exegetik. Det har jag fått läsa.

Nej, det är möjligt. Men det är en mycket bra vers, som jag har citerat i alla debattsammanhang på nätet och jag firar tolv år nu. Det jag lärde mig ganska snart var att debattekniken bestod i att plocka ur några ord ur motståndarens inlägg för att sen kunna köra iväg med dem åt ett annat håll. Precis vad som händer fortfarande tydligen. Det går att leta upp en gammal artikel och plocka ur några rader ur sitt sammanhang. Mindre snyggt tycker nog jag.

Ps 119:160
Summan av ditt ord är sanning,
dina rättfärdiga lagar består för evigt.

Psaltarpsalmen lär vara uppdelad efter hebreiska alfabetets alla bokstäver. Så där finns helheten på ytterligare ett sätt om honom, som är alltings början och slut.

Gud och Allah är inte den samme

Grattis Prosten!

Året 1958 har vi gemensamt många av oss. Det är inget märkvärdigt med det. Det märkvärdiga är utveckligen av vår tro sen dess och inriktningen i livet.
Sofia Lilly Jönsson har länkat så många gånger till prästen Dag Sandahl, att jag börjat följa hans Blogg. Det fick bli Google för att fatta senaste innehållet.

Så grattis Johnny Hagberg!

”Påvlig orden till prosten Johnny Hagberg
Johnny Hagberg, kyrkoherde och prost i Järpås församling i Skara stift, har av Vatikanen tilldelats Gregorius den Stores orden för sitt mångåriga arbete inom Skara stifts historiska sällskap som står bakom utgivning av ett flertal böcker med medeltida tema. Två av böckerna har även fått plats i Vatikanbiblioteket, Skaramissalet och Horae de Domina (Vår frus tider). Johnny Hagberg var 1992 med och startade Skara stifts historiska sällskap som hittills har gett ut 41 volymer.
Den 15 februari kommer Johnny Hagberg att ta emot den påvliga utmärkelsen av den apostoliske nuntien i Sverige, ärkebiskop Emil Paul Tscherrig.
Läs mer i Katolskt magasin 3/2009.”

Om jag slutar att hamra kanske någon börjar lyssna på mig! Jasså! Jag har bara skrivit helt sakligt att kyrka och församling har samma ord i grekiskan. Sen broderade jag ut texten i en annan blogg att två kyrkor i sten kan inte bli en kyrka i sten. Om en kyrka i trä rivs finns bara en kyrka i sten kvar i bygden att fira gudstjänst i. Detta kan Prosten Johnny Hagberg och vet att Åsaka och Björke måste slås ihop till en enda församling.

Grattis Johnny Hagberg som under alla år respekterat prästen Ulla Welén som kvinna och förkunnare! För det har du väl gjort?

Vi har fått försoningens ämbete

hbtqrfsu

Med facit i hand, så upplever jag att Svenska Kyrkans Unga (SKU) seglade under falsk flagg år 2000. Det var lovvärt, att passa på och presentera nya bibelöversättningen B2000 för unga 12 – 20 år på ett modernt sätt på deras villkor. http://www.bibelsajten.nu fick inte första pris men blev nämd som en av de bästa för unga människor.

Senare var jag med och förstörde detta lovvärda initiativ och möjligheten till debatter. Innan dess tog jag hem alla uppsatser om homosex och köpte boken:”Blott i det öppna”. Jag lärde mig mycket om länkar. Det fanns inga länkar till några bra bibelstudier. Behöver 12 åringar debattera om homosexuella skall få skaffa barn? Kan de inte få vara barn den korta perioden?
Som sagt: Jag fattar trögt och år 2004 blev jag avstängd från debatterna trots att det bara var i avdelningen ”Bibeltolkning” jag ville vara.
Nu citerar jag mig själv från den tiden:

”För mig är bibeln NU, DÅ och FRAMTID.
Då år 1967 läste jag, att Nehemja grät, när han hörde om tillståndet i Jerusalem. Han kopplade tillståndet i Jerusalem till sin egen synd.
DÅ under fångenskapen i Babel studerade Esra skrifterna och såg orsak och verkan och innan fångenskapen i Babel hade Jeremia önskat, att hans huvud varit som en vattenbrunn, så att han kunnat gråta över sitt folks elände – gråta över de slagna.

Då år 2000 fick jag lära mig, att bibelberättelserna skall ifrågasättas kritiskt. Det profetiska orden är inte profetiskt uttalade utan efterkonstruktion, när allt var över. Under 2 års tids har denna demontering av Guds ord fortsatt.
Nu skall vi tala om nöden och inte nåden. Jakobs brunn ligger fortfarande på Västbanken nära det jordstycke, som Jakob gav åt sin son Josef. Jakobs brunn är fortfarande djup. Dotan ligger inte så många kilometer/mil väster om och där brunnen var torr och Josef skulle förgöras av sina bröder.

För mig är bibeln NU. Jesus samtalar fortfarande med människor och kan allas vårt förflutna. Han presenterar sig fortfarande på samma sätt som för kvinnan, när hon frågade: ”Det är jag. (Det är JAG ÄR” enl. grundtexten) Joh 4:26
”Fem män har du haft och den du nu har är inte din man.”
För mig är bibeln DÅ och NU. Humanisterna lär att alla religioner har lika värde. Herren är den ENDE guden.
Det är inte grymhet av Herren, att säga ifrån att göra slut med de andra. Esra kap 10 Jfr 2 Kung 17:24

Jesus är Guds son. En muslim som uttalar den sanningen är dödsdömd. I Sverige är det viktigare med dialog, än att veta vem Jesus Guds son är. JAG ÄR var i den brinnande busken och samme JAG ÄR var i Getsemane, när soldaterna frågade efter vem som var Jesus. (Joh 18:5) Äntligen får vi se de orden från grundtexten! ”Det är JAG ÄR” är inte jämförbart med att läsa: ”Det är jag.”
JAG ÄR är inte samma Gud som Allah.

Vi behöver inte bygga upp några murar i Jerusalem. Däremot måste kunskapen om FRÄLSNING byggas upp.
”Vattnet stod som en mur till höger och vänster om dem, så frälste Herren på den dagen….”
2 Mos 14:29

Det är inte sagor och myter det som står i bibeln! Det höll DÅ. Det håller NU och det håller i FRAMTIDEN.
År 1989 fick jag veta av tre olika att jag måste läsa Marinne Fredrikssons Evas bok, Kain o.s.v.
Motiveringen var, att man förstod bibeln bättre sen.
Det jag förstod var, att det är fritt fram att förvränga bibelsanningar hur som helst. En förförisk psykologisering av bibelsammanhang i romanform.
Kain kände sig fri, när han mördat Abel, skriver hon och längre fram:
”Men Gud var stum som alltid”

Jämför detta med Herrens samtal med Kain innan mordet var ett faktum.
Synden börjar i tankarna. I Sverige finns ingen synd.
Bibeln säger, att det börjar med lite avundsjuka, lite bitterhet……
Det är väl inte så farligt!
Jag vill ha bibeln, som det står. Jag behöver någon att skylla på! Jag behöver en syndabock och Jesu Guds sons blod, som renar från all synd.”
Slut citat

Maskrosor

…som ett ständigt takdropp

Jag tänker inte tala om var det står eller hur det står! Men det skulle kunna gälla vissa män också, som poängterar sitt ämbete ständigt. Som om det inte är Gud själv som kallar, utväljer och rustar vem han vill. Ja, jag sitter vid datorn stundtals och noterar och sorterar! Sen får jag i vanlig ordning myror i huvudet eller något att bita i.

Hur kommer då maskrosor in? Jo, jag tycker, att vi skulle kunna debattera om de är vackra eller inte. Gör de sig bäst i färg eller i svart/vitt? Visst är det självklart med färg? Särskilt turister i Sverige, som kommer långt bort ifrån tycker, att det är så vackert med en gräsmatta full av dessa vackra gula blommor mot grönt. Alla trakter har inte grönska.

I min församling skulle jag vilja predika. Kvinnor skall tiga i församlingen. Kvinnor skall inte undervisa enligt Paulus. Jag älskar Paulus och allt han sagt och skulle bara vilja predika om att maskrosor är ogräs med djupa rötter. Hur fotomässigt vackert det än är, när maskrosfrön flyger iväg för minsta lilla vindpust, så är det ogräsfrön. Då skall inte det vara en bild av maskrosfrön, som flyger för vinden som reklam för bibelskolan! Först påpekades detta till ansvarige och sen till alla. Kvinnan skall tiga i församlingen.

Bilden är snygg på en utblommad maskros vem som än lyckas med fröna för vinden. Jag har en pangbild i svart/vitt, när ett lite barn får blåsa iväg dem. Små barn behöver inte rensa i grönsaksland. Det är livskraft i en maskros. Det är livskraft i ett barn.

Det är livskraft i orden från en lära också. Fröna sprider sig för vinden och rotar sig. Det går aldrig att följa upp och se resultatet. Jag minns en kväll i min församling för många, många år sen när Peter Halldorf var talare. Han talade om sådant, som jag inget begrep av. Jag hade ingen som helst förkunskap och fattar nästan lika lite nu. Han var före sin tid och varnade för gnosticismen.

Det är snopet, att inte fatta, att inget veta om olika tolkningmodeller. Nu går det inte längre. Någon måste reda ut begreppen! Vem har som sagt ansvar för att bibelkunskapen försvinner eller har försvunnit i Svenska Kyrkan och i frikyrkor?

Runt åren 2002 levde jag i ständig vånda. Då skulle nya bibelöversättningen göras aktuell via nätet. Det såg så bra ut om det inte varit för dessa utblommade maskrosors skull. Barn fick blåsa ut fröna, som det såg ut bildligt talat. Hur blir det som sagt om barn skall lära sig att ständigt ifrågasätta allt utan att få kunskap i vad som är bestående? Det finns något som heter hållfasthetslära.

Nu tänker jag på trosbekännelsen. Den håller och skall inte ifrågasättas. Däremot behövs mycket undervisning och motivering varför den finns och håller gentemot andra bibeltexter. Ordet ”jungfrufödelse” finns inte i texterna men många texter berättar i förväg vad som skulle ske, när tiden var inne och hur och varför. Alla vet hur det är när man tappar något att det faller till marken på grund av tyngdlagen. Tyngdlagen kan debatteras. Det står alldeles tillräckligt om Jesu himmelfärd. Han längtade tillbaka till den härlighet, som han lämnat en gång hos fadern.

Mot sunt förnuft. Det håller att tro på ändå.

Är det viktigt att veta hur Gud blev människa?

Kampen mot döden

Äntligen en kommentar i Stefan Swärds Blogg, som ger mig hoppet tillbaka angående vad teologi och exegetik är för något! Vad det är egentligen…
Det handlar inte om högmod hos mig. Det handlar om en djup sorg, som funnits sen det kom två nya bibelöversättningar nästan samtidigt. Det var ju bra. Det var nödvändigt eftersom språket förändras på 80 år drygt från år 1917.
Men…
Enligt min bedömning tog bibelkritikerna över och har haft ett stort försprång genom de intellektuella, verbala, analyserande, som visar på alla grymheter i bibeln.
Så jag för min del måste börja på sagonivån igen med ”Bröderna Lejonhjärta” av Astrid Lindgren. ”Häxan och lejonet” av C.S. Lewis har jag läst mer än en gång förut. Dessutom har jag stavat på Karl-Gustaf Hildebrands förord till ”Tre bibelböcker Första Moseboken Ordspråksboken Jeremia” I översättning av Bibelkommisionen. Just i det förordet används ordet ”sagor”. Noas ark är populär för alla barn och finns som leksaker med arken och alla djuren till och med. Hildebrand visar på att bibelns berättelser är mer än sagor minsann.

Läs gärna ”Bröderna Lejonhjärta” igen och lägg märke till hur författaren Astrid Lindgren är genomsyrad av bibelkunskap. Kampen mellan ljuset och mörkret mellan döden och livet är tydlig kanske till och med övertydlig. När Jonatan till slut blivit skadad av kampen mot fienden och vilddjuret blir han förlamad och kan inte röra sig som förut. Då vill han slippa! Vem vill inte det? Slippa bromsar, slippa sjukdomar!

Innan dess händer flera spännande avsnitt. Lillebror Skorpan Lejonhjärta har tagit sig ut ur Körsbärsdalen själv på sin häst Fjalar. Han har förstått, att Jonatan är i fara och Skorpan Lejonhjärta måste trotsa sin egen rädsla. (För den som inte läst sagan eller glömt en del, så blev Skorpan ofrivilligt instängd i den grotta, där han tänkt sova bara över natten. Fienden kom också dit på sina hästar, gjorde lägereld och pratade högt om vem de jagade. Det var just Jonatan hans älskade storebror som fienden var ute efter och dessutom honom själv.)

Nu gör jag ett tvärt kast till bibelns berättelse om herdepojken David och hans gudsfruktan. Det var i tilliten till Gud, som han tränat sitt mod att möta fiender. Fienderna besegrades. När kung Saul blev hans fiende måste David fly upp i bergen och gömma sig i en grotta. Där låg han instängd och visste, att han var dödens, när kung Saul kom med 3.000 man för att ta honom fången eller döda honom. 1 Samuelsboken 24: 1-

Bibelns berättelse om kampen mellan mörker och ljus, döden eller livet, hatet eller kärleken är mer spännande än någon saga. Studera krigsutrustningen på Tengals män i sagan om Bröderna Lejonhjärta och jämför med filisteen Goljats. David ville inte ha en krigsutrustning heller.

1 Sam 17:38-47 (Bibel 2000)
Så klädde han David i sina egna kläder och satte på honom en hjälm av brons och ett harnesk. Sedan spände David fast svärdet utanpå kläderna och försökte gå i rustningen – det hade han aldrig tidigare prövat. ”Nej, med allt det här kan jag inte gå”, sade han till Saul, ”jag har aldrig gjort det förr.” Och så lade han av sig rustningen. Han tog sin käpp, valde ut fem släta stenar i bäcken och stoppade dem i sin herdeväska, sin ränsel.
Med slungan i handen gick han emot filistén. Filistén kom allt närmare med sköldbäraren framför sig. När filistén fick syn på David fnös han för-akt-fullt åt honom – det var ju bara en ung pojke, ljushyllt och vacker. ”Tror du jag är en hund, eftersom du kommer emot mig med käppar?” frågade han. Så nedkallade filistén sina gudars förbannelse över David. ”Kom hit”, ropade han, ”så skall jag ge din kropp åt himlens fåglar och markens djur.” David svarade: ”Du kommer emot mig med svärd och spjut och sabel. Jag går emot dig i Herren Sebaots namn, hans som är Israels härars Gud och som du har smädat. I dag skall Herren utlämna dig åt mig, jag skall fälla dig till marken och hugga huvudet av dig. I dag skall jag ge ditt lik och de filisteiska soldaternas lik åt himlens fåglar och markens vilda djur. Så skall hela världen förstå att Israel har en Gud, och alla här skall inse att det inte är med svärd och spjut som Herren ger seger. Han råder över kriget, och han har gett er i vårt våld.”

Om jag fattat rätt så betyder exegetik att studera ett ords innebörd och rot och vart det pekar. Om någon vill ge mig en definition, så är jag tacksam. Exegetik och teologi tangerar varandra eller går i varandra i språkforskningen. Om jag fattat rätt så tål alla tolkningar att prövas gentemot de äldsta handskrifterna oavsett om det är hebreiska, grekiska eller latin. Kyrkans ledare har prövat tolkningarna genom alla tider och bibelns budskap är tidlöst. Att ha en egen teologi är dömt att misslyckas.

Vi kämpar nu också med vår rädsla för smärta och döden precis som lillebror Skorpan gjorde, när han var sjuk och så rädd för att dö. Det var ju andra som sa, att han skulle dö fast han inte ens var 10 år gammal! Författaren Astrid Lindgren har ett underbart språk. Trösten i hennes saga överträffar inte bibelns beskrivning om himmelrikets härlighet. Spänningen i sagans värld överträffar inte bibelns beskrivning av Segraren på Golgata.

Exegetik i NT

Stefan Swärd angående präst och pastorsutbildningar

Gudsfruktan eller religion forts.

Idag vill jag fortsätta med ordvalet, som irriterat mig. Orsaken kan ju vara att Kristendom som religion i Sverige är självklar för mig, Jag tänker inte i pluralis och andras religioner som utgångspunkt. Herren är en och andra gudar är avgudar. Plötsligt måste jag tänka från andra håll. Det passar dåligt för den som går rakt fram. Viker varken av åt höger eller vänster (självironi).

Visst vet jag, att det finns synonymer. Någon skrev, att synonym är det ord man tar till, när man inte kan stava till det man först tänkte på. Jag kan stava till gudsfruktan och behöver inte välja synonymen religion. Jag kan citera från KJV och Bibel 2000:
1 Tim 3:16
And without controversy great is the mystery of godliness: God was manifest in the flesh, justified in the Spirit, seen of angels, preached unto the Gentiles, believed on in the world, received up into glory.

1 Tim 3:16
Och erkänt stor är vår religions hemlighet:
Han uppenbarades som jordisk varelse,
rättfärdigades som andlig,
skådades av änglarna,
förkunnades bland hedningarna,
vann tro i världen
och togs upp i härligheten.

Ur min Bibelkonkordans till NT81:
deisidaimonia – gudsfruktan, religion
thréskeia – (guds)dyrkan, religion
eusébeia – fromhet, gudsfruktan

Nu är det som det är och vi har många olika bibelöversättningar, olika tolkningar och olika bibelsyn. Jag har berättat flera gånger, att jag mått dåligt genom mitt tvärsäkra sätt att debattera i kristna sajter. Inte nog med det. Jag tappade allt förtroende för teologi och exegetik.

Nu har jag mött en ung, lågmäld exeget David Willgren i Stefan Swärds Blogg och ger en länk till hans Gästblogg där. Det finns olika tolkningsmodeller. Det skall inte hindra det egna bibelläsandet. Och bibeltolkning skall ske inom församlingen, om jag fattat rätt. (Förr hette detta bibelstudier – en församlingsaktivitet, som borde prioriteras).

Exegetik

Gudsfruktan eller religion

Det är inte lätt att tänka om. Det kan ta tid. Det kan bli många myror i huvudet. Är det rätt eller fel att tänka? Den som ifrågasätter och anmärker kan bli ett stort irritationsmoment i omgivningen. Det ser ut, som det är bättre, att inte tänka. På Gud i vart fall.

Så fick vi äntligen en ny Bibelöversättning år 2000. Det var svårt, att få någon att vilja vara med i ett samtal hur det står nu och hur det stod förut i 1917 års översättning. Någon sa till mig, att först måste jag kunna grundtexten, innan jag anmärker så mycket. Det är försent i min ålder. Kvar är min intuition. Kvar är mina föräldrars uppfostran, ordlös i kärlek till varandra, oss barn och innan dess kärleken till Gud. De var före alla teologer och exegeter! Det är jag glad över. Det räcker teskedvis med denna teologi numera. Tydligen kan var och en ha sin egen eller gruppera sig…

Gudsfruktan är för mig respekt för den högste mycket mer än rädsla för åskväder. Gud fordrar inte respekt! Han är värd det! Fordrar respekt gör däremot ledarna för kriminella gäng. Annars kommer mordhoten och innan dess utpressning. Gud är värd respekt och tillbedjan. Det är inte kriminella ledare. Gudsfruktan är för mig tillit och trygghet. Religionskunskap har jag aldrig läst. På min tid var undervisningen självklar i Kristendom ända fram till realexamen. Nu vet vi hur farligt det är med Guds välsignelse till och med. Det kan vara kränkande.

Gudsfruktan är vishetens begynnelse.
All kunskap och vishet finns i Kristus! Varför ger då vår religion stor lön?
(1 Tim 6:6 ”Visst ger religionen god lön om man nöjer sig med det nödvändiga,” Not: Matt 6:19-21, 24-34+; 10:9f.; Heb 13:5
6:6 Fil 4:11f.; 1 Tim 4:8; 5:18+)
1917 års översättning:
”Ja gudsfruktan i förening med förnöjsamhet är verkligen en stor vinning.”

Är det detta som kallas beröringsskräck? För de andras skull talar vi hellre om religionsdialog än att det finns en enda frälsning genom namnet Jesus…

Våga tala om summan av Guds ord!

Ett motgift

Via Google och Apoteksbolagets emblem får jag den text jag söker:
”Ormen som slingrar sig runt en stav är en symbol för den grekiske guden för läkekonst, Asklepios, och har varit läkekonstens symbol i över 2500 år”
Det låter ju trovärdigt.

Den bibliska historien är äldre än så och Jesus kopplar ihop den kommande händelsen, när han skall korsfästas med ormen i öknen runt 1450 år f.Kr.
Joh 3:14-15
Liksom Mose hängde upp ormen i öknen, så måste Människosonen upphöjas för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv.

Isrels barn skulle bli friska igen efter ormbetten, om de såg upp på den kopparorm, som Mose hängt upp på en stång.
4 Mos 21:4-8
De bröt upp från berget Hor i riktning mot Sävhavet för att gå vägen runt Edom. Under vandringen blev folket otåligt och klandrade både Gud och Mose: ”Varför har ni fört oss ut ur Egypten för att dö i öknen? Här finns inget att äta och dricka. Vi är utleda på den usla maten.”
Då skickade Herren ormar mot folket, giftormar som bet israeliterna så att många av dem dog. Folket kom till Mose och sade: ”Vi syndade när vi klandrade Herren och dig. Be till Herren att han tar bort ormarna från oss.”
Mose bad för folket, och Herren sade till Mose: ”Gör en orm och sätt upp den som ett fälttecken. Var och en som blir biten skall se på den, så får han leva.”

Herren gjorde det ena undret efter det andra för att visa sin makt att rädda Israels folk ur träldomen i Egypten. De skulle lära sig tillit genom undren. De skulle lära sig att ingen Gud är som deras. De skulle lära sig välsignelse genom lydnad. Men de klarade inte av att tro på Herrens löfte om mat för dagen. (2 Mos kap 16)

Jesus kallade sig livets bröd och för brödet som kommit ned från himlen. I den texten använder Jesus samma namn som Gud använde om sig själv i sin presentation till Mose:
2 Mos 3:14-15
Gud sade: ”Jag är den jag är. Säg dem att han som heter ‘Jag är’ har sänt dig till dem.” Och Gud fortsatte: ”Säg israeliterna att Herren, deras fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt dig till dem. Detta skall vara mitt namn för all framtid; med det namnet skall jag åkallas från släkte till släkte.

Citat från noten till Joh 4:26 och Joh 9:37 NT 81

4:26 Det är jag Grundtextens uttryck kan, taget för sig, betyda ”jag är” och anspelar därmed på Guds ord till Mose enligt 2 Mos 3:14: ”Jag är (den jag är)”. Samma uttryck, med samma anspelning, återkommer flera gånger i Johannesevangeliet (6:20; 8:24, 28, 58; 13:19; 18:5; jfr Matt 14:27 med par.; Mark 13:6; 14:62).

Varför repeterar jag detta? Jo, därför att det är livsnödvändigt att påminna om att Israels Gud i Gamla Testamentet är samme Gud i Nya Testamentet i Jesus. Lydnad är inget ord som har prioritet nu för tiden. Det som gäller är mer ett skarp intellekt att kunna tänka självständigt och kunna sortera bland bibeltexterna vad som är rimligt eller inte.

Jesus lärde lydnad i allt fastän han var Guds son!
Heb 5:8-10
Fast han var son lärde han sig lyda genom att lida, och när han hade fullkomnats blev han för alla som lyder honom den som bringar evig frälsning, av Gud kallad överstepräst, en sådan som Melkisedek.

Talet om korset är en dårskap! Ta bort psalmen ”Guds rena Lamm oskyldig på korset för oss slaktad…” och kvar blir mänskliga tankebyggnader, som faller platt till marken.
1 Kor 1:18
Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft.

Jonas Gardells teologi kontra Marcus Birros