Den sista striden

Grunden för mitt liv är Guds ord. Sen finns det många olika översättningar. En app, som bara har en kvart om dagen ur Svenska Kärnbibeln lyder så här idag: Ja, jag har frågat först om en får kopiera så långt avsnitt. Sättningen blir inte den samma…

”Gal 6:1-10

Ett liv i tjänst för andra
1Mina syskon (bröder och systrar i tron), även om någon skulle bli påkommen (ertappad, upptäckt, överraskad) med något felsteg (överträdelse; kan också tolkas som: råka bli överraskad eller missledd att begå något felsteg, överträdelse), ska ni som är andliga människor (har Anden), i mildhet (rätt balans av känslor, fri från hämndlystnad och bitterhet) återupprätta (återanpassa, hela) en sådan – samtidigt som du ser till att inte också du själv blir (skulle bli) frestad [och falla i samma synd]! [Återupprätta är samma ord som används i Matt 4:21 för att laga ett trasigt nät.]
2Bär [alltid, gång på gång] varandras [särskilt betungande personliga] bördor (tyngder, tunga vikter) [Rom 15:1] så (på detta sätt) kommer ni [fortsätta] att uppfylla (fullfölja, fullborda) den Smordes (Messias, Kristi) lag [Jesu bud och undervisning]. [Gal 5:6, 14; Joh 13:34; Rom 13:8-10; 1 Kor 9:21; 1 Joh 4:21; Heb 8:10.] 3För om någon tror (tycker) sig vara något, fast han ingenting är [tycker sig vara förmer än andra och inte vill bära sin broders börda], bedrar han sig själv.

[Det grekiska ordet för börda i vers 2 är baros – en tung vikt eller sten som någon måste bära en längre sträcka. Det blev ett begrepp för att beskriva hårt arbete och svåra situationer, som i t.ex. Matt 20:12 där Jesus talar om vingårdsarbetarna som slet i hettan en hel dag. Här ligger betoningen på ”varandras bördor”. Paulus skriver om att man kan bedra sig själv – ordet har en grundbetydelse i sin substantivform ”en som förleder sinnet”, dvs. någon som vilseför sättet att tänka.]

4Men var och en ska pröva (undersöka, testa) sina egna gärningar (handlingar) och sedan bara hålla sin stolthet för sig själv [orsaken till varför man är stolt – det man kan ståta med och berömma sig av] utan att jämföra sig med någon annan. 5För var och en måste bära (lyfta) sin egen ryggsäck (portion, packning, börda; en militärisk term för den utrustning som en soldat normalt själv bar).

Här i vers 2-5 finns många sanningar:

• Alla, även kristna, kommer att möta problem och svårigheter – det är verkligheten i en fallen värld, se Rom 8:18-28.
• En kristen behöver finnas med i en församlingsgemenskap. I ett individualistiskt samhälle är det lätt att tro att ”ensam är stark”. Att ensam bära sin börda är inte ett uttryck för tapperhet, utan snarare ett tecken på stolthet, något som vers 3 belyser.
• Vers 5 tar upp den andra ytterligheten, den som utgår från att man förväntar sig att andra ska göra allt. Här använder Paulus ett annat grekiskt ord för börda, nämligen phortion (jfr med vers 2), som ofta översätts packning – t.ex. om en soldats ryggsäck. Det används även för skeppslast, se Apg 27:10 och kan betyda faktura eller räkning. När det kommer stora bördor – kriser i livet – då hjälps vi åt, men var och en bär sin egen ryggsäck och betalar sin egen räkning. Det kan och ska ingen annan göra. I ett annat brev förtydligar Paulus sitt budskap till de kristna som var odisciplinerade och levde på andra: ”den som inte arbetar, ska inte heller äta”, se 2 Thess 3:10.6Låt den som undervisas i ordet [evangeliet – det glada budskapet, se Ef 1:13] dela med sig till (delta med) den som undervisar i allt gott (i varje god sak). [Det grekiska substantivet koinonos beskriver en kompanjon/ partner – någon som är gemensamt delaktig och delar med sig.] 7Bli inte vilseledda (lurade, bedragna)! Gud låter sig inte förlöjligas (föraktas, bli fnyst åt) – för vad en människa sår [om hon skulle så], det ska hon också skörda.

8Den som sår i (in i) sitt kött [som gång på gång föder sin gamla onda mänskliga natur]
    får av (ska utifrån/ur) köttet skörda förgängelse (undergång; andligt förfall),
men den som sår [och fortsätter att så] i (in i) Anden
    får av (ska utifrån/ur) Anden skörda evigt liv.

9Och låt oss inte tröttna på att [vi borde inte vara så dåliga på att alltid] göra gott, för när tiden är inne (i sinom tid) [gr. kairoideo, dvs. i vars och ens egen unika tid och när rätt säsong/tillfälle kommer] får vi skörda om vi inte ger upp (ger efter, släpper taget) [slutar att göra gott].

10Så låt oss (vi borde) därför, medan vi har (äger) tillfälle (gr. kairos) [när rätt tid/säsong är inne], göra (verka) gott mot alla [hjälpa varje människa – göra det som bygger upp, är moraliskt rätt och ger glädje åt andra], och särskilt (speciellt; mest av allt) mot dem som är våra medsyskon i tron (ordagrant: ”mot dem av trons hushåll/familjer”) [i synnerhet mot dem som tillhör de troende familjerna].

[Paulus tillämpar nu lagen (principen) om sådd och skörd (utifrån utläggningen i vers 7-9) när han åter igen använder det grekiska ordet kairos (som beskriver tid, säsong och tillfälle). På samma sätt som skörden kommer vid rätt säsong så finns det en lämplig tid att så i Anden. ”Att ha” (gr. echo) har även innebörden att äga, vilket gör att betydelsen inte bara behöver vara att göra gott mot andra när möjlighet ges, utan också söka efter tillfällen att göra gott. Precis som en lantbrukare ivrigt söker det bästa och mest gynnsamma tillfället att beså sina fält.] Slut på citat

Jag har fått mycket hjälp genom att tillhöra en kristen församling. Nu är jag vid vägs ände och måste välja min slutstrid. För den som följt min kamp på Facebook eller i verkliga livet blir det tjatigt. Eller här på betald plats…

Jag drar det kortfattat. Det är skillnad på diagnosen ”manodepressiv psykos” för livet, när en är 20 år och har artros i vänster höft med protes i höger sen år 2007. Det är skillnad på att leva med ambulerande skolios och kroniskt ryggskott och värk än värk i psyket.

Där kommer sinnet för humor in, som bara den förstår som upplevt skillnaden! Sahlgrenska Sjukhuset är ett universitetssjukhus med högt betyg före den så kallade sjukhussjukan. Jag anser själv, att jag fick ”sjukhussjukan” i mina sår från år 1956 på ett mentalsjukhus! De läkte aldrig och gick inåt.

Sahlgrenska Sjukhuset ligger på en sida av Göta älv i Göteborg. Det är historia nu, att det funnits en bro över älven, som ledde till andra sidan, där två stora mentalsjukhus har kvar byggnader: Lillhagens Sjukhus och Sankt Jörgens Sjukhus. År 1955 var jag sjuksköterskeelev och första årets läskurs avslutades med denna humor av en psykiater eller en medicinare:

Skillnaden mellan en neuros och en psykos går på Göta Älv bron.” Det var lite mindre skambelagt att söka själv till Psykiatriska Kliniken på Sahlgrenska Sjukhuset än att på den tiden hamna på Lillhagen eller Sankt Jörgen. (Min äldre syster hade ett svagt minne av den dåliga vägen och en gammal buss till Lillhagen Sjukhus med mig september 1956. I journalen står att mamman påstår, att detta går över om hon får sova.)

Denna humor kunde kontras med att en psykiater på Lillhagen på den tiden ledsnade på alla remisser från Sahlgrenska Sjukhuset där det stod. ”Psykos?”. En gång kontrade han då med en remiss från det mentala sjukhuset och skrev: ”Somatos?”.

Nu är jag vid vägs ände och letar efter en utbildad läkare med lite kurage. Låt bli att hålla varandra om ryggen, när en destruktiv diagnos är fel och är satt för livet! Det är myndighetsövergrepp till olika instanser och en plåga för livet! Se till att ge rätt att ta bort felaktiga diagnoser! Facebook är inget socialt forum längre utan endast en reklampelare, där vi blir åtskilda från varandra en och en. META är värre. Alla nerver går i ryggraden och en och en kan komma i kläm! Detta gör ont. Men vi når inte varandra på META. (Ping Carina Håkansson med flera.)

Nej, jag ber inte på mina bara knän! Det var flera år sen jag kom ner på dem. Går jag ner kommer jag inte upp igen. Där är massor av artros också. Hur skulle det vara om vi alla respekterade varandras kunskap?

”Hon har haft besvär med sin rygg i många år.” Det säger mig ingenting, när jag var i behov av att få möta en ortoped, som kan sitt område.

Nu är dagen kommen. Jag har fått möta både en och två ortopeder.

Jag lider av predikosjukan fortfarande men saknar en predikostol.

Den bör vara hög och stadig att hålla i…

Eller också sitter jag hellre på rollatorn och predikar att livet är i blodet!

”Jag vet på vem jag tror.”

”Den vackraste kärlekshistorien

Det är Anna och Davids för min del. Den vackraste platsen som Gud utsett för David var Norra Björke – en rikti´ bonnhôla enligt mor Annas kusin Sven Menzing. Så beskrev han detta Björke, där han skulle bli folkskollärare första platsen i livet efter Varola i slutet av 1910-talet.

År 1983 när mor Anna var döende tittade jag i hennes bibel och fick se en enda tunn understrykning med blyert – en så kallad färdkost till fästmannen år 1919. ”Se, jag sänder en ängel framför dig och han skall bevara dig på vägen och föra dig till den plats som jag har utsett.” 2 Mose 23:20.”

Så börjar ett av mina inlägg till mina arton syskonbarn, som är sjutton sen en av dem ”fick hembud”. Så uttryckte sig frikyrkofolket förr i tiden, när någon dött. Han ”gick inte bort”. Han gick hem. För att piffa upp namnet på privata gruppen inom Facebook/META kallar jag den för: ”Mina aderton”. Det fungerade inte att gruppen är ”Privat” utan nästan hundra blev inbjudna till en privat middag en given dag senare. Det var alla långväga kommande, som behövde lite mat först före själva festen, som de var bjudna till – en Sång och Musikfest. De var de, som spelade och sjöng ur de arton. Hur detta fel uppstått kommer jag aldrig att fatta att nästan hundra utomstående blev inbjudna! Vecka efter vecka blir personer i mängd inbjudna av mig, utan att jag bjudit in dem.

Här kommer cykelkartan för mina föräldrars olika träffar innan deras giftermål. Av någon anledning blev de sju år från första gången ”det sa klick” och de gifte sig.

Jag sopar ju upp efter mig eller spolar av som sagt. Jag är snart vid vägs ände mänskligt sett. Den 20 mars har jag varit ute på nätet i 26 år men inte så länge under namnet: ”Gunnels plats i rymden”. Det namnet har inte jag hittat på. Innan dess var det debatter bland unga från 12 – 20+. Där tog jag mig bara in, som ett uppdrag ovanifrån att dela med mig av min kunskap till de unga, som inte brukade gå i kyrkan. ”Jag vet på vem jag tror,” som Paulus skriver men var inte inbjuden av ledningen för bibelsajten. Jag blev ett stort irritationsmoment. Styrde och ställde som begåvningen fungerade…

Tills jag blev avstängd på grund av ålder.

Där är vi nu, att jag som yngst bland sex syskon fick arton syskonbarn. Vi kunde ha varit sju men en ”gosse” i motsats till beteckningen ”flicka” föddes men dog år 1925. På den tiden talades det inte om något ledsamt. Så tyvärr för mig fick jag veta detta ute på byn, att det skulle varit en till hos Bergstrands.

I Sverige har vi yttrandefrihet och åsiktsfrihet men den är begränsad i flera sammanhang, då en bör tycka lika. Så har Svenska Kyrkan ändrat i sin beskrivning att samboförhållande är likvärdigt med äktenskap. (Det tål att kolla upp när och var detta skrevs i förhållande till äktenskap och parterskap.) Mina föräldrars äktenskap varade i 62 år. Deras förhållande till varandra och oss har hållit som föredöme under alla år. Jag tror på deras Gud och deras respekt för bibelns undervisning. Farmor höll fast vid EFS (Evangeliska frikyrkan) farfar anslöts sig till SMF (Svenska Missionsförbundet som ung) min mormor och morfar tillhörde SMF från början men var bibelläsare långt innan. Tro är inget en ärver. Alla har ett val att göra…

Gal 3:15-29 Svenska Kärnbibeln första versen i dagens…

Arvet kommer genom tro
15Syskon (bröder och systrar i tron), låt mig ta ett exempel från vardagslivet (låt mig tala om mänskliga relationer). När ett förbund (testamente, en sista vilja) trätt i kraft, även om det bara så är ett mänskligt, kan ingen ta bort eller lägga till något.”

I Hebr 9:16-17 står det. ”Där det finns ett testamente måste det först tillkännages att den som har upprättat det är död. 17 Först när han dör blir testamentet giltigt. Det träder inte i kraft så länge han lever.”

När Jesus dött på korset, blivit begraven, uppstått på tredje dagen och sen farit upp till himmelen och satt sig på Faders högra sida, så trädde hans testamente i kraft för alla som tror på hans namn. ”Tro på Herren Jesus, så blir du frälst!” Han är ORDET från Gud, som tältade bland oss. Jag behöver bara hålla fast vid hans ord för att få vara under hans beskydd.

Den trösten är det som jag vill dela med mig av.

Trettondedagen

Idag finns denna text i den app jag använder från ”Anta Utmaningen” via Facebook/META. Det är ur Svenska Kärnbibeln och ”En kvart om dagen”:

”Matt 2:1-12

Visa män från öst

Något slags fenomen inträffar på stjärnhimlen omkring Jesu födelse. Detta gör att stjärntydare från öst beger sig till Judéen. Stjärnan verkar försvinna för att på nytt visa sig sedan de kommit fram till Jerusalem, se Matt 2:9.1[Vår västerländska tideräkning utvecklades av munken Dionysius Exiguus i Rom år 525 e.Kr., innan dess hade man räknat tiden utifrån större händelser eller olika regenter. Det visade sig dock att han misstog sig med några år vad gäller Anno Domini som betyder ”Herrens år” på latin. I dag menar de flesta forskare att Jesu födelse inträffade någon gång mellan 8 och 4 f.Kr.]

Nu när Jesus var född i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid [han regerade 37-4 f.Kr.], kom visa män (astronomer – gr. magos) från öst (länderna där solen går upp) till Jerusalem. 2De sa: ”Var är den judiske kungen som har fötts? Vi har sett hans stjärna gå upp och har kommit för att tillbe (hylla, vörda) honom.”

[Bibeln nämner inte hur många de vise männen var. Enligt den tidiga kyrkans tradition var de tolv förnäma män, kanske judiska ättlingar till Daniel som blev ledare över ”alla visa” i Babylon, se Dan 2:48. De har också med sig tjänare och lastdjur så det är en hel karavan som anländer till Jerusalem.

Det har nu gått en tid sedan Jesu födelse och familjen bor i ett hus, antagligen i Betlehem, se vers 11 som refererar till ”huset”. De har också varit i templet, se Luk 2:22-38. Enligt 3 Mos 12:2-4 skulle detta ske fyrtio dagar efter födseln. Om de vise männen färdats från Babylon var det en sträcka på ca hundra mil, men det kan ha varit det dubbla om de kom genom öknen från Persiska viken, vilket tog ca två till fyra månader. Jesus är åtminstone några månader gammal, antagligen omkring ett år när de kommer till honom. Detta kanske kan förklara varför Herodes lägger på ett extra år till den beräknade åldern och för att vara helt säker på att röja Jesus ur vägen dödar alla barn under två års ålder. Det är värt att notera att de vise männen inte frågade efter den nyfödde prinsen, vilket ju hade varit det naturliga om det fötts ett barn hos kung Herodes. De frågar efter kungen som har fötts. Ända från början var Jesus kung!]

3När kung Herodes hörde detta blev han upprörd (oroad, förskräckt) och hela Jerusalem med honom. 4När han samlat alla översteprästerna och de skriftlärda bland folket, frågade han dem var den Smorde [kungen] (Messias, Kristus) skulle födas. 5De svarade: ”I Betlehem i Judeen, för så här talade [skrev] profeten [Mika 5:2]:

6‘Du Betlehem, i Juda land,
    du är på inget sätt den minsta bland härskare i Juda,
för från dig ska det komma en härskare (ledare)
    som ska vara en herde för mitt folk Israel.’ ”

Redan 3500 f.Kr. började sumererna i Mesopotamien observera stjärnorna. Omkring 1200 f.Kr. hade babylonierna vidareutvecklat konsten och tagit fram en stjärnkatalog. På bilden är en av de fem lertavlor från Babylon med inskriptioner i kilskrift som förutsäger Jupiters bana med avancerade matematiska modeller. Dessa hittades på 1800-talet och dateras vara tillverkade 350-50 f.Kr.7Herodes kallade sedan i hemlighet till sig de vise männen för att ta reda på exakt hur länge stjärnan hade visat sig. 8Sedan skickade han dem till Betlehem och sa: ”Gå och sök noga efter (forska i detalj kring det som rör) barnet, och när ni [kan ha] funnit honom, meddela [då] mig så att jag också kan komma och tillbe [rapportera det till mig på ett sådant sätt att även jag – när jag kommit dit – skulle vilja hylla] honom.”
9Efter att ha lyssnat på kungen begav de sig i väg. Stjärnan som de sett gå upp (i öst) visade sig på nytt och den gick före dem, tills den stannade över den plats där barnet var. 10När de såg stjärnan uppfylldes de av mycket (sprudlande, översvallande) stor glädje.

[Fenomenet var inte uppenbart för gemene man, se vers 3-4. Inte heller hade stjärnan varit synlig hela tiden under den tidsperiod på omkring 2 år som omtalas, se vers 9 och 16.
    Ett märkligt himlafenomen ägde rum år 7 f.Kr. De två största himlakropparna, Jupiter och Saturnus, passerade väldigt nära varandra – inte bara en gång, utan tre gånger samma år (29/5, 29/11 och 6/12). En lertavla som hittats 5 mil norr om Babylon hänvisar till detta trippelfenomen, som alltså var känt för babyloniska astronomer redan på 300-talet f.Kr. Planeterna möts i stjärnbilden Fiskarna – ett tecken som var förknippat med just Judeen. För stjärntydarna måste detta ha signalerat att något stort var på gång – att en kung skulle födas. Även under medeltiden pekade flera judiska rabbiner på detta tecken för Messias födelse. Denna stora konjunktion som senast var möjlig att beskåda år 2020 och dessförinnan 1226, 431 och 372 e.Kr., uppträder nästa gång år 2080.
    Kinesiska källor beskriver att man observerat en komet med framträdande svans år 12, 5 och 4 f.Kr. Den judiske historikern Josefus berättar att en komet – numera känd som Halleys komet – under flera dagar år 12 f.Kr. stod stilla över staden Rom i samband med Markus Agrippas död. En kometsvans kan just tyckas peka mot en speciell plats på jorden. Det finns även asiatiska astronomiska observationer av ett starkt och stillastående sken (en supernova) mellan 10/3 och 7/4 år 5 f.Kr.
    Även om det skulle finnas en naturlig förklaring till stjärnan som ledde fram till platsen där Jesus föddes, så går det inte att bortse ifrån att allt detta var speciellt koordinerat av Gud själv – han som utstrålar ljus och härlighet, och precis som han ledde Israels folk fram och stannade över vissa platser, se 2 Mos 13:22; Hes 10:18, så visar han nu vägen fram till sin älskade Son.]

11När de [vise männen] kom in i huset såg (fann) de barnet (ett barn i koltåldern – gr. paidion) [antagligen omkring ett år, alltså inte längre ett spädbarn – gr. brephos, se Luk 2:12] med Maria [Mirjam], hans mor, och de bugade sig (föll ner på knä i ödmjukhet) och tillbad (hyllade) honom. När de öppnat sina skattkistor bar de fram (offrade de) gåvor till honom [Jes 60:6]:

guld [2 Mos 25:17; 1 Kung 10:18 – talar profetiskt om Jesu kunglighet] och
rökelse [står för väldoft i ett offer – talar profetiskt om Jesu syndfria liv] och
myrra [användes vid balsamering – talar profetiskt om hans död].

12Efter att ha blivit gudomligt instruerade i en dröm att inte gå tillbaka till Herodes, tog de en annan väg hem till sitt land. [Verbformen antyder att de vise männen hade sökt Guds ledning och att de fick svar i en dröm.]” Slut på citat ur Svenska Kärnbibeln.

Året 2026 kommer att bli ett bibelår! Vilka möjligheter vi har fått med Svenska Folkbibeln, B2000, Svenska Kärnbibeln, Steg för steg Studiebibel och flera andra. Svenska språket räcker långt!

”I Jesu namn”

Analys

”Det fattas ord,” sa hon efter att ha läst mitt manus. Märkligt då jag pratar stup i ett och avbryter andra i deras försök att få säga något.

Så här är det, att jag aldrig gått någon skrivarkurs ens. Andra har visat på att jag ofta har syftningsfel. Det är försent med en kurs i svensk grammatik. Så skrev jag en rubrik: ”Guds gåva är det” men inget i texten syftar på denna. Kung Salomo fick önska vad han ville, eftersom han ville gå i sin far kung Davids fotspår. Hur såg det fotspåret ut? Då kan man undra om inte det var krig och åter krig. Kung David hade ju blod på händerna enligt Gud.

Så föreslog jag ett kapitel i bibeln som fortsätter i vers 16 med orden: ”Vid den tiden kom två skökor till kungen och trädde fram inför honom.”

För mig säger denna upplysning väldigt mycket men den är tagen ur sitt sammanhang i Israels historia! Bloggen är också tagen ur hela mitt sammanhang under 25 år. Det var när NT81 kom ut, som jag blev så intresserad av Jesu fortsatta släkttavla i Matteus kapitel ett. Varför var bara fem kvinnor nämnda vid namn och männen fick sönerna? Vad var det för märkligt med skökan Rahav? 1 Kungaboken kapitel 3 har med både en och två skökor. Ester var ingen sköka. Hon var judinna men så vacker, att hon en gång blev utvald i en skönhetstävling bland tusentals sköna kvinnor. Att komma inför en konung med sin begäran var inte för vem som helst! Då rakt inte för skökor!

Så jag angav till helt kapitel i Hesekiel kapitel 23 med två skökor i förhållande till urtidens Gud och Skapare och ende Gud för ett utvalt folk – ett folk som fått ett löftesland men blandade ihop sig med deras sätt att leva och tänka. Det stora kung Davids rike föll ihop och gick sönder under kung Salomos tid. Var det han som var vis?

Vilket syftningsfel! Han hade bett till Gud om vishet och förstånd att kunna leda som kung och fick en gåva som aldrig kunde bli större. Guds gåva är det med visheten. Guds tankar är det med trohet mellan en Gud och ett folk! Allt annat är äktenskapsbrott. Kroppen är ett tempel åt den helige Ande. Att sälja den åt andra gudar är likt skökans väsen.

Min förra blogg är en utmaning att tänka till. Vem är alla gåvors givare? Kan Gud ångra sina gåvor? Kan vem som helst få gå inför en kung i våra dagar?

Jag för min del har vädjat i åratal om upprättelse inför myndigheter och sjukvård. Det var bara Jesus, som tog sig an min sak och upprättade mig helt och fullt.

Jag är ingen fostermamma! Jag är en rätt mamma. (som ett litet exempel.)

31 december år 2025- Redigerat

Det är bara jag som har facit till mitt eget liv. Ingen kan ta ifrån mig mina känslor. Därför är jag så innerligt tacksam för bibelns budskap och Guds gåva genom evangeliet om Jesus vår Frälsare. Det är nåd alltsammans, att jag fick en sådan hunger efter bibelns sammanhängande budskap som ung och innan övergreppen hände i mitt känsliga psyke. Jag läste med ögonens hjälp och hjärnan lagrade. Texterna flyttades ner till hjärtat efterhand och under Andens undervisning. Nu är jag 90 år och lite mer intresserad av årtal. Jag vågar dra slutsatser och brottas med texter. Gud ångrar inte sin kallelse och sina nådegåvor. Men det går inte att blunda för att det går att missbruka ett förtroendekapital, som den vise kung Salomo gjorde…

Tänk, om Saraj sagt nej!

Abrams hustru Saraj hade inte fött några barn åt honom. Men hon hade en egyptisk slavinna som hette Hagar. 2 Och Saraj sade till Abram: ”Se, Herren
 har gjort mig ofruktsam. Gå in till min slavinna. Kanske kan jag få barn genom henne.” Och Abram lyssnade till Sarajs ord. 3 När Abram hade bott tio år i Kanaans land, tog hans hustru Saraj sin egyptiska slavinna Hagar och gav henne till hustru åt sin man Abram. 4 Han gick in till Hagar och hon blev havande. Men när hon märkte att hon var havande, började hon förakta sin husmor.
” 1 Mos kap 16

Nu fortsätter vi, om du vill vara med och dela mina tankar? För länge sen skrev jag bogg-posten: ”Tänk, om Maria sagt nej?” Varför inte pröva olika tankar?

Varför inte leva oss in i Sarajs situation en stund? Det är väl ändå lätt, att tänka förnuftigt? Hon tänkte inte med feministisk teologi utan drog slutsatsen, att det var Herren som gjort henne ofruktsam. Då borde ju hon underordna sig hans vilja, även om den var obegriplig. Både hon och Abram ville ju vara i Herrens vilja. De hade lämnat allt för att följa honom genom alla faror. Egyptens land hade många mäktiga gudar. De hade bara en. Deras tjänstekvinna kunde fruktbarhetens gudinna minsann. Bara en av många mäktiga. I tankeexperimentet rör vi oss i dagens kunskap om Egyptens vise män och trollkarlar – alla bibeltexter på samma tidslinje.

Tänk, om Abram sagt nej och vägrat lyda en nästan 90-årig hustru? Då hade vi ju sluppit denne Ismael!

Tänk på Abraham och Lot som stod på samma linje en gång med stora rikedomar! De såg ut över landet framför och Lot fick välja först. Han såg var rikedomarna fanns och valde. Abraham fick det område, som var stenigt och mindre givande. De delade på sig – divergerade. Lot drog sig närmare och närmare Sodom. En dag bodde han där inne med hustru och två döttrar. Denne rättfärdige Lot! Det är mycket obegripligt i bibeln, om en inte vill förstå.

Idag är frälsningens dag. Frälsningen kommer från judarna. Hur obegripligt detta än är. Tänk, om Jesus sagt nej i Getsemane! Detta orkar inte jag bära av synd och skuld för deras skull och allas!

Jesus lever och håller det han lovat.

Tänk, om Maria sagt nej!

Tänk om Maria sagt: – Nej, detta vill inte jag!

En ung flicka fick ett änglabesök. Hon skulle bli havande och föda en son – inte genom sin trolovde utan helig ande skulle komma över henne.
Tänk om Josef sagt: – Nej detta ställer inte jag upp på! Vad skall folk säga? Varför skall jag ta ansvar för ett barn, som inte är mitt? Skulle han behöva lyssna på allt tissel och tassel, alla fantasier om vem som egentligen var far till barnet?
Och sen när barnet var fött och det kom nya profetior, nya löften men också något om ett svärd…

Detta svärd skulle gå rakt genom Marias hjärta. Tänk om Maria sagt: – Nu orkar jag inte mer!
Eller om Josef sagt: – Detta hade jag inte tänkt, att behöva gå till Egypten undan dödshotet mot ett litet barn!

Tänk om Maria och Josef gett upp när Jesus var 12 år gammal och försvann för dem! Dom hade vandrat en dagsresa från Jerusalem mot hemmet och trodde, att Jesus fanns med i ressällskapet. Det var som om det hade varit självklart. Han skulle vara med. I tre dagar letade de och fann honom till slut i templet bland lärarna.
– Hur kunde du göra så? Din far och jag har sökt efter dig och varit så oroliga!
Hade inte Maria orsak att förebrå sin 12 åring? Jesus gjorde en markering mot dem:
– Visste ni inte att jag bör vara där min fader är?
Tänk om Josef backat ur och sagt till Gud: – Nu får du ta över! Detta klarar inte jag!

Illasinnade rykten spreds om Jesus, när han börjat sin verksamhet på jorden. Snickaren Josefs son från Nasaret var nog från sina sinnen. Maria och bröderna sökte upp honom. De närmaste fick föra fram hälsningen:
– Din mor och dina bröder är här för att söka dig…

Än var inte tiden inne då svärdet skulle gå genom Marias själ. Det var bara en ny markering. Jesus svarade:
– Vem är min mor och vem är mina bröder?
Tänk, om Maria gett upp! Tänk om hon inte orkat följa med hela vägen ända till Golgata!

Tänk, om Jesus hade gett upp! Tänk om han sagt:
– Nej jag vill inte lämna himlens härlighet för att leva som människa på jorden!
Tänk, om Jesus hade gett upp! Tänk om han sagt:
– Jag vill inte gå i döden för att rädda människorna!

Då hade vi varit utan Gud och utan hopp i världen.

( Detta är hämtat från brefvet.com år 2011. Där är det bara att klicka sig fram och läsa om min personliga kamp mellan tro och inte tro. Brefvet min hemsida skildrar min barnsliga tro i konfrontation med andras existentiella ångest. Jag är inte oberörd av den. Brefvet finns inuti denna Word Press-blogg)

Hagar

På slutet av 60-talet fick jag berättat för mig om en så gripande film om Hagar. Hon var utdriven i öknen med sin lille son, som hon måste kasta ifrån sig på grund av svälten i öknen. Det var så grymt och synd om dem. Då kunde jag inte hur sammanhanget var och hur bibeltexten var. Men jag minns inlevelsen hos den som berättat.

Bibeln berättar sanningen om Abram, Sara, tjänstekvinnan Hagar. 1 Mos kap 16

 ”Abrams hustru Saraj hade inte fött några barn åt honom. Men hon hade en egyptisk slavinna som hette Hagar. 2 Och Saraj sade till Abram: ”Se, Herren
 har gjort mig ofruktsam. Gå in till min slavinna. Kanske kan jag få barn genom henne.” Och Abram lyssnade till Sarajs ord. 3 När Abram hade bott tio år i Kanaans land, tog hans hustru Saraj sin egyptiska slavinna Hagar och gav henne till hustru åt sin man Abram. 4 Han gick in till Hagar och hon blev havande. Men när hon märkte att hon var havande, började hon förakta sin husmor.

Läs gärna hela berättelsen! ”Det står också skrivet”, hänvisar Jesus till. Vi blir överösta av bilder och berättelser om hur synd det är om folket på Gazaremsan. Våga se sanningen i vitögat vad det gäller!

Galaterbrevet 4:21 ”Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte till lagen? 22 Där står skrivet att Abraham hade två söner, en med slavinnan och en med den fria hustrun. 23 Slavinnans son var född på mänsklig väg, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte.

24 Detta har en djupare mening: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar står för Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. 27 Det står ju skrivet:Jubla, du ofruktsammasom inte föder barn,brist ut i jubel och ropa av fröjd,du som inte känner födslovärkar,för den ensamma har många barn,fler än den som har en man.

28 Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29 Och som det var då, att han som var född på mänsklig väg förföljde den som var född på Andens sätt, så är det också nu. 30 Men vad säger Skriften? Driv ut slavinnan och hennes son, för slavinnans son ska inte ärva tillsammans med den fria hustruns son.”

Jag har fått löfte av pastor Stojan Gajicki att citera ett av hans inlägg på Facebook/META nyligen:

Att ta ett Guds löfte och försöka förverkliga det med mänskliga medel och kraft, föder fram en ”Ismael”. Guds löften förverkligas på Guds sätt, med Guds medel och i Guds tid. Även att Han använder människor så använder Han inte mänskliga metoder och medel. I dagens kristna värld ber vi väldigt mycket om Guds välsignelse över initiativ som är mänskliga, vi ber om att ”Ismael ska få leva”, och bli arvinge i Guds verk, såsom Abraham försökte övertyga Gud om. Gud behöver inte ”andliga innovatörer”, och inte ”Hagar hjälp medel”, utan de som i sin egen kraftlöshet har tid att lyssna till vad Han har på hjärtat och på sin agenda. Urskiljning mellan den mänskliga och den gudomliga initiativet är ett oerhört stort behov i den andliga sfären idag: ”Assur kan inte rädda oss. Vi ska inte sitta upp på stridshästar. Vi ska aldrig mer säga: ‘Vår Gud’ till våra händers verk”, Hosea 14:4. Herre, hjälp oss!” Slut på citat

Det gick en amerikansk film på 60-talet, som var så gripande om Hagar och lille Ismael, som hon måste kasta ifrån sig. Men bibeln visar på att Ismael var tonåring och kunde också reta sonen, som var född genom ett orimligt löfte! Bibelns texter har ett oändligt djup, en bredd och en höjd. Så lätt det är att ta på sig en ”offerkofta” och tycka synd om sig själv som den som måste gå åt sidan och inte får ha framträdande plats! Så lätt det kan bli rundgång i öknen, som står för träldomsland tillsammans med Egypten!

Det var i början av 70-talet som jag mötte bibellärare, som vågade undervisa om metaforer och tillämpningar. Det är som om det är andra diket om illustrationerna blev yviga någon gång då till vetenskapliga bevis nu för var orter ligger och till vem bibeltexten är ämnad. Jag har gått kurser i att använda mina drömmar ledda av präst eller pastor/psykoterapeut. De hjälpte mig mycket på lång sikt, att våga bearbeta mitt stora trauma från 20 års åldern. Redan i den första drömmen, som jag anförtrodde en grupp, så fattade jag bilderna av mörker, hot och sabotage. Jag såg det ingen annan visste om vad jag varit utsatt för inom mentalsjukvården. (Detta att lyssna på sina drömmar är inte New Age. Det står i bibeln att Gud talar på olika sätt genom drömmar och syner.)

Jag har aldrig läst teologi på akademisk nivå. Men Gud lovade mig genom sitt eget ord, att han var villig att undervisa mig och lära mig. En lång tid var Missionsskolan på Lidingö en hägring. Fotot i Svensk Veckotidning förföljde mig. Att bli bitter av motgångar är som att leva i öknen. Jag är ett Guds barn genom tro, född inte av köttslig vilja eller en mans vilja utan av Gud.

Hagar står för träldom precis som Egypten gör. Att studera förebilder är viktigt!

Det är inte synd om varken Hagar eller Hagars barn.

Den sonen gör fri blir verkligen fri.”

”…och på den vägen är det…”

Det finns en läsare i Finland som har åldern inne att kunna finska kriget men också det teologiska kriget mot oss kvinnor. Jag har den åldern och erfarenheten i Sverige. Därför fick jag en läsare i Norrland, som såg min irritation, när alla män hoppade över mina inlägg. De svarade bara på varandras.

Så nu skall jag berätta, att jag vuxit upp inom Svenska Missionsförbundet i den konservativa bibelsynen som undervisning. Efter det var jag medlem under 50 år i Pingströrelsen och är tacksam över deras bibelundervisning också. En dag måste jag söka en församling på närmare avstånd och hade stor vånda mellan olika frikyrkosamfund och Svenska Kyrkan. Svenska Kyrkans präst kom från Medodistkyrkan och Missionskyrkan och kunde redogöra för den klassiska försoningsläran, så att jag begrep vid ett tillfälle. Jag blir mycket frustrerad när jag inte begriper!

”…och på den vägen är det,” som vissa slutar sin förklaring med. Här kommer poängen bums! Jag är orubblig i min bibelsyn! Det går inte att prata mig till rätta för summan av Guds ord är sant och hans domar är rätta. Vi skall inte plocka isär bibeltexter, som vi tycker om eller som vi inte accepterar. Skrift skall med skrift förklaras och det tydliga har företräde framför det dunkla.

Det går att gräla om i tusentals år vem som har rätt att kalla sig Abrahams barn! Både araber och judar kan påstå att de är Abrahams barn. Ändå ställde Jesus själv som jude andra judar mot väggen, att de ingen rätt hade att kalla sig Abrahams barn! De hade anklagat Jesus för att driva ut onda andar i Belsebuls namn. Satan har många namn. Då svarade han i skarpa ordalag. Jesus hade kommit till sina egna och de egna tog inte emot honom.

”Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bli Guds barn åt dem som tro på hans namn.” (1917 års öv.s fritt ur minnet så när som på ett o och ett r)

och de hava blivit födda, icke av blod, eller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud. Joh 1:12-13

Som någon uttryckte det: ”Min hjärna är som en rangerbangård.” Jag kan inte hålla ihop åt vilket håll tankarna tar vägen! Meningen är att Abraham fick ett totalt orimligt löfte om en son. Hans 90 årig hustru log och tyckte det var ändå mer orimligt. Så hon skickade sin unga slavinna till hans famn för att hjälpa Gud att infria hans eget löfte.

Det gick som det gick och bibeln fortsätter förkunna om ende sonen född av Gud och inte skapad. Bibeln fortsätter förkunna om enda VÄGEN till Gud genom Sonen.

Även för araber. Även för mig.

Räddad eller frälst

Idag är det föreslaget en text från Sakarja i den app jag valde inom ”Anta Utmaningen” på Facebook och Svenska Kärnbibeln. Min egen tanke var att skriva om mitt pedanteri och alla anmärkningar jag gjort utan att kunna grundspråken. Det var ett intensivt år 2000, när vi fått två stora bibelöversättningar nästan samtidigt: Svenska Folkbibeln och B2000.

För mig med stora rörelsehinder passade det perfekt att jämföra de tre, för 1917 års översättning var jag van vid. (Jag kan ju inte arbeta som andra – vara verksam praktiskt.)

Jag började märka ord och trodde, att andra troende också var intresserade. Men ingen tycker om anmärkningar. Jag fick veta, att då skall jag kunna grundspråken först. Svenska språket har två ord: räddad och frälst där engelskan har ett. Svenska språket har två ord: församling och kyrka där engelskan har ett. Följden blev att jag fick sitta där med mitt pedanteri. Det går inte att tvinga någon att bli intresserad av Sara eller Hagar! Alla har ju lika värde!

Eller? Kan vi få hjälp att läsa Galaterbrevet kap 4:21 – 31

Lagens förbund och löftets

21 Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte till lagen? 22 Där står skrivet att Abraham hade två söner, en med slavinnan och en med den fria hustrun. 23 Slavinnans son var född på mänsklig väg, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte.

24 Detta har en djupare mening: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar står för Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. 27 Det står ju skrivet:Jubla, du ofruktsammasom inte föder barn,brist ut i jubel och ropa av fröjd,du som inte känner födslovärkar,för den ensamma har många barn,fler än den som har en man.

28 Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29 Och som det var då, att han som var född på mänsklig väg förföljde den som var född på Andens sätt, så är det också nu. 30 Men vad säger Skriften? Driv ut slavinnan och hennes son, för slavinnans son ska inte ärva tillsammans med den fria hustruns son.

 31 Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.” Slut citat

I Johannes evangelium kap 1: 11-13 står det tydligt, att den som tar emot Jesus blir ett Guds barn. Det är full rättvisa för alla folk och stammar.

Sak 2

Syn 3 – Mannen med mätsnöret
1Och jag lyfte upp mina ögon och såg. Och se, där var en man med ett mätsnöre i sin hand. [Sak 1:8; Hes 40:3] 2Då frågade jag: ”Vart går du?”
    Och han svarade mig: ”Till att mäta Jerusalem för att se dess bredd och vad dess längd är.” [Upp 11:1]
3Och se, ängeln (budbäraren) som talade med mig gick framåt och en annan ängel (budbärare) gick ut för att möta honom, 4och sa till honom: ”Spring [det är ett brådskande ärende] och tala till denna unga man och säg: Jerusalem ska bli bebott utan murar för skarorna av män och boskap därinne (är så stora att de inte ryms inom murarna), 5för jag”, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), ”ska bli för henne som en mur av eld runtomkring och jag ska vara härligheten i hennes mitt.” [Jes 60:19; Upp 21:23]

6Ve! Ve! Fly från landet i norr [Babylon, men även symboliskt för allt vad det står för], säger Herren (Jahveh), för jag har strött ut dig över gränserna som himlens fyra vindar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 7Ve! Fly, Sion [Jerusalem], du som bor med Babels döttrar. 8För så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) som har sänt mig, efter sin härlighet (tyngd), till länderna som plundrat dig: ”Den som rör vid dig, rör vid min ögonsten (bokstavligt ”petar i min pupill”, sticker sitt finger mitt i mitt öga).” 9För se, jag ska skaka min hand över dem och de ska bli ett byte för dem som (tidigare) tjänade dem, och ni ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig.
10Sjung och fröjda dig, dotter Sion [tempelberget i Jerusalem], för jag kommer och jag ska bo i din mitt, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 11Och många länder ska ansluta sig till Herren (Jahveh), och ska bli mitt folk, och jag ska bo i din mitt, och du ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig till dig. 12Och Herren (Jahveh) ska ärva Juda som sin del i det heliga landet och utvälja Jerusalem ännu en gång. 13Var tyst (stilla) allt kött [Hab 2:20] inför Herrens (Jahvehs) ansikte, för Han har rest sig från sin heliga boning [himlarna, se 5 Mos 26:15; 2 Krön 30:27; Jes 63:15].” Slut citat

Några ville vara med och läsa Nehemja tillsammans i grupp i ”Anta Utmaningen” men det blev för svårt för oss utan sakkunnig ledning. Då läste jag själv och satt här och ritade. Sen jag hörde ett bibelstudium på 70-talet av en bibellärare har jag aldrig tvekat på att det går att tillämpa bibeltexter i dagens situation.

”Himmelriket är här nu,” sa Jesus. Mitt ibland oss! Snart kan vi få sjunga: ”Gå Sion din konung att möta. Jerusalem gläds åt din brud…”

Telefonnummer eller personnummer

annas-facebookkontakter-001

Här är jag uppvuxen. Bakom denna telefonväxel var det plats för en skolbänk av modernt snitt med lös stol. Min far var möbelsnickare i motsats till farfar, som var grovsnickare och for runt och lagade andras ladugårdstak. Det är en mycket smal garderob till vänster och överskåp ända tills väggen till köket. En skolbänk som syskonen hade i skolan var sammanhängande i hurts och stol med eget golv. När jag blev sju år hade jag en så gammalmodig också i skolan. Men för att vara nära mamma ibland hade jag egen plats vid sidan om från andra hållet.

Abonnenterna var så få att min mor inte kunde ha sittande tjänst utan mer springande. Alla barnen fick lära sig ”svara i telefon”. Det blev ett kommando till slut i syskonskaran, när vi satt och åt och det ringde. Ingen ville lämna bordet för att tjäna vid växeln, förrän min far lättade på kroppen från sin plats och tyst hotade gå själv.

Är detta privat eller personligt eller preskiberat rent av? Det gick att tjuvlyssna. Där är poängen på fotot, att det inte är kopplat rätt i sladdar. Grannes pojke hade en kamera och tog bra foton på 20-talet. Det var inget samtal som pågick heller…

Kineserna lär vara så långt framme när det gäller identitet och fusk, att det inte skall gå att fuska. Du har ett ansikte. Du har en tumme att göra fingeravtryck med som är unikt. Det räcker inte. Om jag fattat rätt gäller det ansiktet fotograferat och där blir pixlar. Till slut skall det inte gå att förfalska ett ansikte utan att rätt identitet stämmer. Sladdarna i gammal växel måste kopplas rätt för att kunna höra en person och koppla till en annan. Ett personligt foto har pixlar i mängd. De går inte att flytta hur som helst till en liknande persons foto och sen förfalska. Jag tänker på alla uppbyggda AI-foton. Så otroligt intelligent!

Pixlarna är många. En gång gick jag kurs i webbdesign. Sen gick jag samma en gång till därför att den var så dyr och jag kunde inga datagrunder men ville bygga en hemsida med HTML 4. Det är envishet, när grunden redan fanns färdig! Men jag minns lager på lager av bilder till en. Bilden på mig är inte den samma under åren som gått. Likheter med släktingar kan märkas men mitt DNA är mitt. Personnummer kan bli samma med hundra år emellan men inte personerna.

Det är en farlig tid vi lever i med förfalskningar. ”Samla er inte skatter på jorden där mott och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl utan samla er skatter i himlen…”. Det går att samla foton på Facebook och sen förfalska personens tidslinje. Det går att lägga in skadliga filer och förstöra för en person. Det finns skadliga budskap och det finns sanna budskap. Det gäller att var uppkopplad åt rätt håll, när det är ett enda brus av olika röster.

Vi har en Gud som inte kan ljuga! Lyssna på honom! Han sände sin ende son för att presentera vem han är som ende Gud. Abraham sände inte sin ende son att dö! Abraham hade Ismael innan. Studera skillnaden mellan att vara född efter normala möjligheter som Ismael med Hagar eller på grund av ett löfte av Gud genom Sara och Isak.

Den som tar emot Jesus som Guds son blir ett Guds barn genom att tro på vad bibeln säger. Sanningen gör oss fria. Jag har ett eget DNA men blev född på nytt när jag sa ”ja” till Jesus i tysthet hemma på vårt köksgolv intill rummet med telefonväxeln.

Min syster och jag var runt 13 och 15 år och eniga för en gångs skull och frågade föräldrarna:

”Är vi tvungna att gå med till kyrkan?”

Trolovad med Kristus

Det finns två kapitel i Nya Testamentet, som jag tycker om mer än andra. Det är Efesierbrevet kapitel 1 och Kolosserbrevet kapitel 1.

Min identitet som mycket ung var i en elevuniform för blivande sjuksköterskor. Det var hög kvalitet på den uniformen! Den gick till och med att sälja efter traumat år 1956 till nästa elev, som frågade efter den.

Nu har jag min identitet i Kristus” med en ung teologs uttryck. Tidigare hade han den i musiken, som aldrig blev nog bra. Så skönt att få skriva detta denna dag. En ”hackers” har tagit sig in i min vänlista på Facebook/META och bjudit in över hundra till middag idag, som är för nära släktingar. Jesus tog liknelsen om bröllopet i himlen, att där fanns en utan bröllopskläder. Han fick frågan:

Min vän, hur har du tagit dig in?”

Det blev ett bibelsamtal där Alma-Lena skrev, att han kommit dit för att förstöra. Därför blev han utslängd av brudgummen. Jag för min del hade fått det förklarat med att det var en skriftlärd, som trodde sig få komma in på egna gärningar. Alla är bjudna! ”Gå ut på gator och gränder och nödga människor att komma, ty bröllopssalen är inte fullsatt.” (fritt ur minnet). När det gäller Facebook är det inte första gången jag utsätts för sabotage. Jag är som ett barn och tycker om att få fira min födelsedag. Så om jag lever till rätt datum, så flyttade jag den bakåt i tiden, då det är fint väder och bra väglag.

Nu är dagen inne. Kyrkor är öppna för gudstjänst överallt i Sverige. Vem som helst är välkommen in att lyssna eller sjunga med:

”Min Gud när jag betänker vad du har gjort för mig/Vad nåd du städs mig skänker/ Jag får ju allt av dig/ Då blir jag hjärtligt glader/Då lockas lovet fram/ Hav tack min dyre Jesus/ Hav tack Guds rena lamm.

Du döden för mig smakat/Du mina synder bar/Och över mig du vakat/i alla mina dar/ Vad hade av mig blivit/ om du ej handlat så/Om du ej döden lidit/Jag måst i döden gå.”

P.S. Söndagen är över. Mina syskonbarn och syskonbarnbarn kom från skilda håll för att sjunga och spela och träffa varandra och fira faster och moster, gammelfaster och gammelmoster på eftermiddagen. De började med ”Får jag, lämna några blommor…”av Nils Ferlin den sång som generationen systrar sjungit före dem gång på gång i stämmor. Melodi: Lille Bror Söderlundh. Men nu kunde jag lite mer från bibeln än för fem år sen då de sjöng den sist. Nu hade jag påpekat detta för dem fick vi veta:

Min vän är vit och röd härlig framför tio tusen.” Det står i Höga Visan.

Den tredje blommar inte nu, först när givaren är död…” Det står i Nya Testamentet att ett testamente inte blir giltigt förrän givaren är död i syfte på Jesus Kristus. Då först kommer härligheten fram genom svärd i hjärtat på den som tar emot gåvan. (Min fria tolkning. Han är Konungen- hans är trädgården)

Här är texten till Får jag lämna några blommor

”Får jag lämna några blommor,/några rosor i din vård/och du må ej vara ledsen min kära./Ty de blommorna är komna från en konungagård,/det vill till svärd för att komma dem så nära.

Den ena den är vit och den andra den är röd,/men den tredje vill jag helst dig förära./Den blommar inte nu, först när givaren är död,/men då blommar den rätt länge min kära.” Slut citat

Utan släkttavla

Den 5 september är över. Det är natt. Då var det den 5 september år 1959. Jag hade tjatat mig till en vacker barnring från Amerika i förgyllt guld, som mor Anna fått som barn men aldrig fått använda. På hennes tid var allt synd såsom högmod på en ”bonntös”. Den passade nästan på ett lillfinger – lite för liten. Beslutet var fattat. Gud kunde få det som var kvar av alla mina drömmar – av hela mig. Jag lovade att aldrig gifta mig.

Med ryggen åt det hemskaste förflutna fotograferade jag hela sträckan av tegelbyggnader fram till administrationen på före detta sinnessjukhuset Resta´. Längst framåt kom tre personer gående i plan med avdelning 6A och 6B. När fotot var framkallat syns knappas de tre mer än som några prickar. Men jag vet, att de tre, som kommer mot mig kunde ha en kung utan släkttavla. Det gäller att ha bibeln som referensram. Nästa år är det 70 år sen traumat. Numera har psykiater hittat på nya formuleringar har jag läst i sluten grupp på Facebook/META.

”…vilande bipolär utan skov.”

De skulle bara veta hur det är att leva i skräck för en vilande sinnessjukdom! Och framför allt av deras behandling! Är det vi som skall skämmas?

Den 5 september har gått över. En dag då jag tvivlade på min ungdoms kallelse, vart den tagit vägen, så fick jag syn på en svag anteckning skriven med min reservoarpenna med bläck i bakre pärmen av min bibel:

Löftet som jag gav i ljusa dagar vill jag troget hålla år från år. Den 5 sept 1959.” Jag hajade till och började rannsaka kallelsen. Den var verkligen inte märkvärdig men jag hade väntat på den, eftersom jag visste vilken stor påfrestning det skulle innebära och att föräldrarna måste ge sin välsignelse först till beslutet att bli missionär. Så blev alla planer grusade. Bara diagnosen fanns kvar och skräcken.

Från tonåring växte jag upp till kvinna och bibeln fortsatte vara rättesnöret. Jag fick inte fortsätta min utbildning till sjuksköterska och barnmorska. Andra hade sagt, att det gick att få vägledning genom bibeln. Kunde där stå något om omskolning till arbetsterapeut? Det var ganska nytt som yrke. Sagt och gjort. Det gällde att sträckläsa och leta både i GT och NT. Bara det att det står mest om män. Och det var anden som utrustade män med alla slags slöjdskicklighet i GT. I NT står det: ”…tänk på dem som är fångna som om ni vore deras medfångar.” Minns inte att män är omskrivna där. Det blev i vart fall ”Steneby Yrkesskola” förberedande för att bli arbetsterapeut.

Kungen av Salem var utan släkttavla. Eller minns jag alldeles fel? Kunde det vara så att en av de tre längst bort, där jag stod med ryggen åt det hemska förflutna i 10 B påminner mig om kungars kung?

Skriv – skrivare min dikt gäller en konung…

I september går min prenumeration ut på Word – inte world. Också detta år…

Familjen eller ”ett folk”

Det är intressant med Facebook om en inte blir utsatt för sabotage. En natt fick jag nittioen medlemmar i en privat grupp med syskonbarn. Fyra av mina fem äldre syskon är döda. De kan inte få fler barn och jag inte fler syskonbarn. Summan är konstant. Gruppen som är privat är för syskonbarn med respektive familjer till mig och ingen annan.

Nu tänker jag leta efter begreppet ”familj” i min slitna ordbok. Ja, jag fattar att andra kan leta på ett ord eller begrepp via datorn. Men det kan inte jag ännu. Fortfarande funderar jag på fria viljan och konsekvenserna. Laban tänkte inte på samma sätt som Abraham började tänka på. Men Abrahams son utanför äktenskapet blev också omskuren. Om jag inte minns fel.

Sen har jag skrutit över att äga Peter Fjellsteds BIBLIA med förklaringar i tre band, som jag kan hämta i bokhyllan och köra på min rollator. I en blogg-post satte jag in ett fint foto på en klasskamrat. Åren 1990 – 1993 kunde vi ta upp vår gamla kontakt och jag kunde få titta i hennes bokhylla. Där stod de tre banden! De fick jag låna de åren och sen fick jag dem, när tiden i Trollhättan var slut för min del. I min bokhylla stod de tjugo år, innan jag fattade värdet av dem. Nu är det försent! Men Asasel har jag studerat! Bokstäverna är för snirkliga för mig! Och jag är bekväm.

3 Mosebok 16:7 ”Sedan ska han (Aron) ta de två bockarna och ställa dem inför Herrens ansikte, vid ingången till uppenbarelsetältet. 8 Aron ska dra lott om de båda bockarna: en lott för Herren och en lott för att ta bort synden. 9 Den bock som lotten bestämmer åt Herren ska Aron föra fram och offra till syndoffer. 10 Men den bock som lotten bestämmer för att ta bort synden ska ställas levande inför Herrens ansikte, för att försoning ska bringas genom honom. Och sedan ska han sändas i väg ut i öknen för att ta bort synden.” (SFB 1998)

(Det finns ett mycket intressant inlägg av Märta från Finland hur hon upplevde denna berättelse som barn. Hon var barn på en gård med många djur och tyckte synd om denna get som en predikant berättat om. Jag ser att i versen innan det angivna står om en bagge, som skall offras på brännofferaltaret. Plötsligt inser jag teologen Rudolf Blutmanns uppfattning i Tyskland. De som är födda i städer förstår inte språket! Det blev en lång parentes. Doktor och predikanten Sven Ahdrian sa en gång, att det är skillnad på en get och ett får. Geten går sin egen väg, det räcker med en bjällra. Fåren behöver och är beroende av en herde.)

I höst skall det komma ut en ny bok om tabernaklet i öknen av prästen Anders Sjöberg. Igår berättade Sjöberg under två timmar i Sverigekanalen på Youtube. Tyvärr hade de lite strul med mikrofonerna. Hittar inte inspelningen.

Igår är i förrgår idag och nu den 5:september min privata viktiga dag, då jag vände upp och ner på allt destruktivt och började fira den dagen. Jag ilsknade till över mentalsjukvårdens felaktiga bemötande, snabba, felaktiga diagnoser och övergrepp i ett hyperkänsligt psyke med orden:

Är det jag som skall skämmas?

Det var år 2007 och först år 2011 kom boken ut: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”. Den blev film år 2013 och klinisk utredning på alla mina skador för ett par år sen.

När jag nu kommer fram till en reception för angiven tid får jag veta, att jag ingen tid har utan den är avbokad. Det hände för tredje gången i tisdags. Tiden mitt emellan gällde ett avbokat hembesök.

Den 5 september år 1959 gav jag resten av mitt liv till Gud. Det fanns inget kvar av alla mina planer. Vilken felaktig inställning! Nu först vid 90 års ålder inser jag vad han gett mig!

Det är inte omodernt att sjunga om försoningsdagen kommen för välden all… Jag är försonad med himmelens Gud genom hans Son min HERRE! Han är min läkare…