En kyrka utan ett försoningsoffer

”Kyrkan har ett ärende utan försoningsoffer,” skriver Ulla Karlsson. Artikeln har varit som en debattartikel på Svenska Kyrkans tidning. Nu upprepas orden i hennes bok:
Människa du är någon!

Jag vill betona, att jag är glad över artiklarna och boken. Jag är tacksam över boken ”Om Gud” också av Jonas Gardell, som kom ut år 2003. Annars hade jag fortsatt att leva i min lilla värld med en viss tolkningsmodell. För så heter det, förstår jag. Var och en kan ha en egen tolkningsmodell eller kana in i andras hjulspår. En del sväljer allt. Andra tuggar i det oändliga. Viktigt för oss alla är vilken mat vi stoppar i oss.

Om ändå Jesus hade fått prata för sig själv och inte få orden lagda i Ulla Karlssons mun! Men nu finns de där som ett fiktivt samtal i början av boken. Det finns andra samtal i bibeln:

Matt 16:13-17
When Jesus came into the coasts of Caesarea Philippi, he asked his disciples, saying, Whom do men say that I the Son of man am? And they said, Some say that thou art John the Baptist: some, Elias; and others, Jeremias, or one of the prophets. He saith unto them, But whom say ye that I am? And Simon Peter answered and said, Thou art the Christ, the Son of the living God. And Jesus answered and said unto him, Blessed art thou, Simon Barjona: for flesh and blood hath not revealed it unto thee, but my Father which is in heaven.

”Kött och blod har inte uppenbarat detta för dig,” sa Jesus till sin lärjunge Simon Jonas´ son enligt 1917 års översättning men inte i Bibel 2000 där det står ”ingen av kött och blod…”
(Genast öppnar det sig för tolkningar!)

Jesus själv hänvisar brödet från himlen till sig själv och tidigare i historien mannat i öknen. Mannat i öknen räckte för hela vandringen mellan punkt A och punkt B – det vill säga från befrielsen ur fångenskapen fram till löfteslandet.
Det står för något! Det är historiska händelser före Kristus och profetior. Sen är det förklaringar efter hans tid på jorden. Det är så många bibelsammanhang som förklarar att motsatsen till liv är synd och synden kom Jesus för att förlåta och försona oss med Gud igen.

Utan hans offer på korset finns det ingen väg att nå Gud. Ingen kan tömma den lidandets bägare, som Jesus tömde i botten för vår skull! Vi kan bara ödmjuka oss och tugga på brödet – äta hans ord.
Han är ORDET från Gud.

Visst är det lättare att acceptera än hans kött och blod? Vi är inga cannibaler minsann…
Hur är det nu med utvecklingen? Visst kan en kristen utvecklas genom den helige Andes ledning?

Samtal pågår.

Hemma på kökssoffan

Han satt i ena hörnet av kökssoffan som han brukade, när det var dags för en måltid min far. Det dyker upp massor av minnen av de som sovit i kökssoffan som barn nattetid och de som suttit där dagtid.
Så gick grannens yngste hem en dag till sin mamma och berättade, att han fått sitta mellan ”di stora kära å ätit krösamos”. (k-ljud inte tj)
Det var en stor upplevelse för en pojke och de stora karlarna var min storebror och min pappa. (Jag använder fortfarande orden ”riktiga lingon”, om jag vet vem som plockat dem. Och de blir det godaste krösamoset fortfarande.)

En gång när jag kom hem från utbildningen på Sahlgrenska Sjukhuset år 1955, hann jag knappast att sätta mig förrän jag måste berätta vad jag hört i en föreläsning. Det gällde undret i blodomloppet och sen fick föräldrarna namnet på läkaren.

”Han har varit här”, sa pappa precis därifrån hörnet av sin kökssoffa.
Ridå!

Kan det vara så enkelt att även föreläsaren på detta stora univesitetssjukhus i Göteborg varit ett barn och suttit på vår kökssoffa den kökssoffa, som den enkle snickaren ritat själv och tillverkat? Kan det vara så enkelt, som att föreläsarens pappa varit en vanlig predikant?
Visst, utvecklingen har gått så långt, att inget är märkvärdigt längre. En dag gav någon en länk till en Missionskyrka i Gråbo via Facebook. Vi fick titta in och i det så kallade predikantrummet hängde fotografier av före detta predikanter. De kunde jag titta på nu. Under ett av fotografierna läste jag:
Hilmer Bjurö

Så enkelt var det att komma till min poäng idag: Far och son har förkunnat undret i blodomloppet på två olika sätt antingen teologiskt eller fysiologiskt!

Thorvald Bjurö skrev en lärobok i Klinisk fysiologi en gång tillsammans med Håkan Westling. Den har jag fått låna utan att lämna tillbaka (ännu).
Här är min minnesbild av föreläsningen från år 1955 för blivande sjuksköterskor. Så klart att det inte blir mer än vad jag tyckte var väsentligt den gången.

Om man äter en stadig måltid så vidgas alla blodkärl runt magsäcken och arbetet börjar med att ta tillvara näringen ur maten. Om då någon kommer och ropar, att det brinner i huset, så stryps dessa fina blodkärl lite och i stället vidgas blodkärlen i musklerna till benen, så att det går att springa fort. Där blir större syresättning. Det sker utan vår tankeförmåga. Det sker för att det behövs! Det är ett av alla under i blodomloppet.
Tänk om föreläsaren sagt till sina åhörare:

Jag för min del tror inte på blodomloppets möjligheter!

Jämför bibelns förkunnelse om Jesu Guds sons blod. Finns det verkligen förkunnare, som inte tror på de budskap, som de skall förkunna?
Finns det någon som tvivlar på att jag fortfarande brukar sitta på en enkel snickares kökssoffa och läsa fakta ur översättningar av bibeln? Kökssoffan har blivit min precis som undervisningen om liv och försoning genom blodet.

(Min far förkunnade i trä mest.)

En kort repetition från år 1955 i bloggen från 3:e dec 2010 i ämnet anatomi:

Blodomloppet

Inbjudan till bröllop

Det finns många liknelser i bibeln. Det finns många valsituationer både då och nu. Vilken lära skall jag ansluta mig till? Vad innebär det med objektiv eller subjektiv försoningslära? Vad innebär det att bli utsedd till offer? Isak skulle ju inte behöva bry sig om svaret på sin fråga. Tänk, att gå uppför Moria berg steg för steg tillsammans med sin far och inte få svar på den viktigaste frågan:

”Var finns offret?”

Isak fick bära veden och elden själv till offeraltaret. Abraham bar kniven. Isak fick inget svar på sin fråga om fåret till brännoffer. 1 Mosebok 22
Nej, det fick han inte! Men det har vi fått klart och tydligt. Det är bara att läsa på och begrunda!

Kan man utesluta viktig information i bibeln och hitta på egna tolkningar? Vi skall inte ha någon offerroll utan vara gudar! Vi skall anta ordet ”hen” och slippa detta med ”han” och det patrialkaliska i bibeln. Visst, vi skall slippa, att det finns ”hon” också som kön. Det skall vara jämlikt!

Det kommer det aldrig att bli. Fadern och sonen är inte jämlika ens men fungerar i ett innerligt förhållande, där sonen har full tillit till sin far. Det förhålladet förebildas fler gånger i Gamla Testamentet och pekar fram mot Jesus som Guds son i ett innerligt förhållande till sin himmelske fader. Det blir väldigt mycket att städa bort ur bibeln, om vi skall ta bort den så kallade jungfrufödelsen! Jesus kom från himlen och längtade tillbaka till den härlighet han hade, innan han föddes som människa och Gud.

Kalla mig gärna för en trospolis! Det ordet har förekommit i kristna debatter sen år 2000, att den som ifrågasätter var olika tolkningar kommer ifrån blir kallad en trospolis. Nu står det i Ulla Karlssons bok: Människa du är någon!, att hon råkade ut för trospoliser i allt rabalder om ”Guds rena lamm oskyldig på korset för oss slaktad…” med flera påskpsalmer.
Som borde bort!

Hur skulle det vara med en gammal sång av J.A. Hultman?

”På bröllop jag bjudits av urtidens Gud i himmelens sköna palats
i dräkt o så vit med en blodtvagen svit
jag skyndar att taga min plats.”

I de gamla sångerna finns bibelkunskap, som har gått förlorad. Med de glada melodierna var de lätta att sjunga och lära sig utantill.

Det var kanske bättre än nutidens teologiska institut.
I nästnästa kapitel om Gud som utsett ett offer står det om en rätt hustru till sonen.
1 Mosebok kap 24
Uppenbarelsebokens språk går knappast att förstå utan berättelserna från Gamla Testamentet om lammet och bruden, berättelsen om herden och fåren och om kungen, som var närmast striden och vann den åt sitt folk.

En prästs syndabekännelse

Det här är intressant:
Om någon är sjuk, skriver aposteln Jakob, så skall han kalla till sig församlingens äldste och de skall be över honom och smörja honom med olja. Det verkar inte som att syndabekännelsen skall ske offentligt. De verkar som att de skall bekänna sina synder för varandra.
Jakobs brev kap 5:14-16
”Är någon av er sjuk skall han kalla till sig de äldste i församlingen, och de skall smörja honom med olja i Herrens namn och be böner över honom. Deras bön i tro skall rädda den sjuke, och Herren skall göra honom frisk. Och har han syndat skall han få förlåtelse. Bekänn därför era synder för varandra, och be för varandra att ni skall bli botade.
Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan.”

Jag fortsätter att läsa Ulla Karlssons bok:
”Människa du är någon!”
Det anade mig att det fanns stor påverkan av Kay Pollaks budskap och New Age. Det är bra om det blir ett samtal nu om maktmissbruk och feltolkningar. Det bra om alla skriftlärda får höra Jesu verop. Ulla Karlsson har skrivit en uppsats i detta ämne. Det är bra om det blir samtal om syndabekännelsen i Svenska kyrkan och prästens avlösning vänd mot folket:
”Om vi bekänna våra synder så är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder…”
(Se 1 Johannes brev kap 1:8-10. Det stämmer inte med New Ages lära.)

Det intressanta i Ulla Karlssons bok är, att hon som präst bekänt sin synd inför Gud vänd mot altaret söndag efter söndag…ungefär så (se sid 60 -62):
Jag kan inte tro, att vi är så syndiga…
Jag kan inte tro, att du är Guds son Jesus Kristus avlad genom helig ande!
Jag kan inte tro på uppståndelsen från de döda…

För det är ju det som är synd enligt Jesus! ”De tro inte på mig!”
Joh 16:7-10
”Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går skall jag sända honom till er, och när han kommer skall han visa världen vad synd och rättfärdighet och dom är. Synd: de tror inte på mig. Rättfärdighet: jag går till Fadern, och ni ser mig inte längre.”

Storasyster i vassen Miriam skriver bra i ämnet syndabekännelse och bön

Urtidens Gud eller morgondagens gud

Boken av den unga prästen Ulla Karlsson kom igår. Jag lovade att läsa noga och ville förstå men kom bara till början att inget offer behövs. Det är hennes åsikt, som hon inte delar med aposteln Paulus. Det luktar ”Samtal med Gud” och jag måste Googla. Där ser jag, att det kommit fler böcker av samme profet:
”Morgondagens gud – vår största andliga utmaning” av Neale Donald Walsch

När debatten var som värst i http://www.bibelsajten.nu var jag tvungen att köpa boken ”Samtal med Gud” för att förstå var debattörerna hämtade sina påståenden.

På mitt köksbord ligger det en kopia från tidningen: ”Svenska Kyrkan” att alla församlingar bör diskutera Ulla Karlssons bok:
”Människa du är någon!”
Är det så konstigt, att jag tappat all respekt för allt vad teologi heter? Var kommer det uttrycket ifrån ”det är bara en episteltext…” eller ”det är bara krig i Gamla Testamentet”?

Jag läste inte så många sidor i boken: ”Samtal med Gud” förrän jag upptäckte, att den gick emot bibelns budskap. Sen åkte den i soppåsen. Så är det att ha mer temperament än vanligtvis andra har.

Urtidens Gud håller sina löften och håller att lita på! Vem morgondagens gud är, tänker jag inte ta reda på. Det är ingen utmaning för en gammal tant, som lärt känna urtidens Gud lite grand!

P.S.
Nu är det kväll och jag vill rekommendera Ulla Karlssons bok för samtal. Den är lättläst och finns att köpa på Recito Förlag AB

Människa du är någon!

Den är en prästs bekännelse om vad som är orimligt att tro på för henne och sen orimligt att tiga med. Kan någon vara präst utan att tro på vad bibeln förkunnar? D.S.

Tunna väggar

Som sagt. Det är i bloggen ”Fjärde väggen” som jag hämtat inspiration, information och debattlusten. Där har jag fått länkar till storstadsproblemen inom kyrkan och även vägvisning till norra Öland och mellersta Västergötland. Det är för och nackdelar att ha tunna väggar. Jag skriver inte om den fjärde väggen nu för det lär vara teaterspråk – ett förhållande till publiken. Om jag inte fattat fel eller tänker själv och tolkar.

I vart fall finns det gott om kyrkor på västgötaslätten. Och det finns gissar jag gott om kyrkor på Öland. Antagligen finns det lika gott om kyrkor i Norrland men där avslöjar inte skogen vilka skatter det finns i den svenska kulturen – skatter inom tjocka väggar. Det är ett stort ekonomiskt problem numera vem som skall vara rädd om våra skatter från det förgångna och vem som skall betala för vården.

Nu är jag framme vid poängen med tunna väggar. Det kostar inte så mycket att riva en Missionskyrka med tunna väggar. Hemma i Norra Björke gick det fort dessutom på en timma och fem minuter enligt närmaste grannen. Min sorg gick genom både märg och ben, när frågan kom vem som ägde den och vem som skulle få ärva markvärdet.

Det är för och nackdelar att ha tunna väggar. Det kan kosta mycket med tjocka väggar och en stor kulturell skatt. Jag avundas inte någon som blivit politiskt vald att sitta i ett kyrkoråd. Vissa har fortfarande tunna väggar och sörjer över att skatten håller på att gå förlorad i Sverige. Med tunna väggar bär man med sig kyrkan överallt och är en del av den på jorden.

En kvinnlig präst med ett budskap från Gud

Bok & Biblioteksmässan

Idag skall jag bara berätta att förlaget Recito AB kom med en stor överraskning i år på årets Bok & Biblioteksmässa. Det var 89 åriga missionären Alice Sandblom, som jag kunde lyssna på hemma vid min egen dator. Boken ”Kongominnen” har jag redan och läser.
Så bekvämt för den, som inte kunde gå dit! Eller vill lyssna till andra författare…

SÅ kom överraskningen bland alla nya författares böcker:
Ulla Karlsson, prästen som jag utmanat här på min Blogg till en dialog om bibelns försoningslära. Nu har jag beställt hennes bok med titeln: Människa du är någon och tänker läsa och lyssna noggrant. Även om teologi och exegetik är vida begrepp, så kan jag aldrig få in i mitt huvud att tolkningen inte skall vara inom ramen för bibelns pärmar.

Ulla Karlsson presenterar sin bok på Bok & Biblioteksmässan Recito Förlag AB

Frikyrkotanten i ljusblå blus

Jonas Gardell fick hålla en serie med söndagsskola i SVT härom året. Jag följde programmen noga och har bra bildminne och ibland textminne. Så här finns en blogg som heter ”En delad kyckling” någonstans i mitt förråd av bloggar.

På den tiden när fotot på mig är taget under en andakt i min hembygds kyrka, så visste jag inget om frikyrkotanters ljublå blusar. Men Jonas Gardell hade lagt märke till oss. Som väl är så har jag en syster, som berättar för mig hur viktigt det är att en talare är rätt klädd. Så hon bjöd mig på en kavaj varje sommar att ha över blusen. Allt för att åhörarna skulle lyssna bättre. På så sätt har jag fått tre olika kavajer av henne. Tre olika somrar. Nu är Missionskyrkan i Varola såld. Där kan jag inte få predika längre. Där är den ena delen av min frikyrkohistoria med första nattvarden utanför Svenska kyrkans lokaler. (Se brefvet.com och bilden från den oinredda andra våningen).

Nu skall jag berätta lite mer om mina grannar från landet. De tre sönerna blev affärsmän som sin far. Den enda dottern blev präst till slut och förkunnar fortfarande Guds ord precis som det står skrivet utan att tolka bort, att Jesus skall komma tillbaka. Precis som han har lovat.

Det budskapet är inte populärt! Ulla Welén vågade förkunna detta förra året i vår hembygds kyrka en måndagskväll.
Jag vågade också på en annan sätt på onsdagen, när det var min tur. Jag började med hur stort det var som barn, att få titta en stund på kung Gustaf V i Lilleskog. Där stod det kungliga tåget uppställt under älgjakten.
Hur mina barndomsminnen associerade till Jesus som kung, det minns jag inte. Vi hade inget gjort upp om innehållet i våra respektiva andakter. Det är först efteråt som jag förhört min f.d. granne om vad hon talade om. Vi fick inte komma tillbaka i år.

Igår kväll vågade en ung man 25 år gammal tala en hel timma om allvaret i bibelns texter utan att låtsa som om det inte står där. Detta var i Smyrnakyrkan i Göteborg.
Sanningen skall göra oss fria. Sanningen är befriande

Andakt i Norra Björke kyrka

Kyrkopolitiken

Läser på dataskärmen från tidningen Dagen om en M-politiker. Det är nytt för mig. Ständigt nya begrepp, som ger associationer till barndomens politiker i socknen. Med ålders rätt jämför jag lite.
Begreppen kunde beskrivas från förr i ”våran pappa” och ”grannarnas pappa”. Med mitt perspektiv nu så var farbror Josua en kyrkopolitiker, som inte röstade på samma parti som min pappa. Med mitt perspektiv nu så var kyrkvärden, som kom fram bakom altaret från sakristian och bugade inför ”den gudstjänstfirande församlingen” respektingivande. Min pappa var församlingsföreståndare utan att det kom fram mer än i årsmötets protokoll. Då var jag vuxen och måste skriva dessa protokoll. Min mamma hade fått handdarr och kunde inte skriva utan att detta syntes. Annars var väl hon vald som sekreterare. Min pappa kom från lilla salen och hade skött städningen och eldningen tidigare på våra gudstjänster i Missionskyrkan. Han var liksom allt i alla och söndagskollärare, fast han ingen talare var. Han grät, när han kom till poängen. Det var så genant för oss – hans egna barn.

Farbror Josua hoppade aldrig av kyrkopolitiken vad jag minns. Gissar att han var en M-politiker. När han blivit gammal precis som mina föräldrar frågade de en dag, som jag varit över där: (Jag gick ofta över till tant Lydia och farbror Josua)

”Nå, hur mådde Josua?”
”Jo, han sa, att han var så trött, att han knappast klarade trappan ett steg i taget.”

Då kom repliken snabbt från ett barn:
”Han kan väl ta två steg i taget då!”

Ja, varför inte hoppa över kyrkopolitiken dessutom! Farbror Josua var inte så värst musikalisk, så han bad mig spela orgeln i en av deras gudstjänster vid ett tillfälle. Det gjorde inget, att jag inte behärskade noterna. Bara det var lätt att sjunga till. Han var så snäll.

Dessutom fick jag betalt av skattebetalarnas pengar efteråt. Det har aldrig hänt inom Missionskyrkan.

”Ni har fått för intet så ge också för intet!”

Undra på att jag inget begriper av Dag Sandahls Blogg om Posk! Men nu är jag ju en ny människa i Kristus och retas inte längre…

Hoppa gärna av kyrkopolitiken och bli en läsare

Agnar och vetekorn

Det finns många bevingade ord samlade i Pelle Holms bok ”Bevingade ord”, som har hänvisning till bibeln. Men det finns inte med att skilja agnarna från vetet. Det kommer fram fler och fler bilder från barndomen och landet. Det var så dammigt runt tröskverken. Det finns ingen chans, att få se ett sådant arbete mer. Nu kör stora skördetröskor ute på gärdena samtidigt som trafiken på vägarna susar förbi i hög fart. Ingen stannar upp för att meditera över Johannes Döparens ord om agnar och vete, som skall skiljas åt. Och elden…

Det som är mera aktuell att samtala om är glutenallergi och mindre vitt bröd. Ändå använde Jesus liknelsen om vetekornet, som faller i jorden och dör om sig själv och sin egen död. (Se Joh.12:24) Agnarna hade gjort sitt. Det var livet som avgjorde allt. Han överlämnade till slut sin ande i faderns händer på korset och dog sen. Agnarna – höljet runt hans liv behövdes inte längre men livet fortsatte. Under tre dagar var han i dödsriket och förkunnade. Sen visade han sig för sina vänner och lärjungar under 40 dagar vid olika tillfällen.

Ta inte bort trosbekännelsen! Där finns ett koncentrat av kristen lära! Det är inte farligt, att berätta om livet i ett vetekorn till skillnad från agnar! Det är inte farligt att berätta, att det var i Jerusalem, som agnarna skilldes från vetekornet en gång. Jesus gick frivilligt mot Golgata och dog i vårt ställe för att ge oss liv, som tror på hans död och uppståndelse! Skörden av hans död blir stor. Ibland hundrafalt. Ibland tusenfalt.

Det är evigt liv att lära känna Gud och den han har sänt Jesus Kristus! Det är inte genom Allah och hans profet Muhammed från 600-talet efter Kristus.

Det hände en gång i Jerusalem utanför staden på en plats som kallades Golgata. Jesu död angår alla jordens invånare. Jesu uppståndelse angår alla jordens invånare. Jesus lever och skall komma tillbaka precis som han lovat.

Om jag fattat bibelns budskap rätt, så skall agnarna skiljas från vetet den dagen. Det som är värdelöst sen i mitt liv skall brinna upp. Tron på Jesus kärnan i mitt liv kommer att räddas.

Det pågår kyrkomöte om maktens fördelning och pengarnas. Se upp med vad som händer!

Läs Alf Svenssons kommentar här

Evangelium – vad är det?

Ett litet tillägg från igår:

Det är morgon igen med ny nåd från Gud. På Facebook har en av mina nya vänner inom (H)järnkoll satt in ett foto av regnbågen en vanlig eftermiddag/kväll gissar jag. Tack! Regnbågen är ett förbundstecken från Gud. Det löftet håller även dagen efter den 21:a september.
För mig personligen finns olika datum i min gamla bibel från år 1958, då Gud tröstat mig på ett alldeles särskilt sätt. Nu var det en sådan dag, då jag behövde uppmuntran.
I huset inom regnbågens krets bor en gammal dement vän, som inte klarar eget boende längre. Det är så tungt för henne och hennes anhöriga och vänner. Ett foto på Facebook är offentligt, om källan angives. Vem är källan Gud eller fotografen? Jag skall fråga. Om fotografen tillåter kommer det här någon dag senare…

Evangelium enligt Matteus…
Evangelium enligt Markus…
Evangelium enligt Lukas…
Evangelium enligt Johannes…

Ja, de orden har jag hört många gånger. Det är ju inte korrekt att tala eller skriva i ”vi-form”.
”Vilka vi? Tala för dig själv du!”
Det har jag fått höra och det gör jag nu då. En del präster och pastorer vänder på formuleringen:
”Enligt vad evangelisten Johannes skriver,” och så vidare. Hänvisningen kan uttryckas lite olika men det är samma evangelium.

Ja, så skriver då aposteln Paulus om ett annat evangelium. Där börjar det intressanta om Jesus var gift eller inte. Där börjar det intressanta om Jesus var en vanlig människa fastän en extra bra lärare och trovärdig profet, som gjorde kraftgärningar. Visst var snickaren Josef hans far eller någon annan? Där börjar det intressanta att alla tolkar, som det heter.

Som jag fattat all bibelundervisning genom åren, så är det full harmoni mellan alla bibeltexterna. ”Evangelium är Guds kraft till frälsning” och är inget som Paulus hittat på själv. Änglarna hittade inte på en profetia om Jesus, att han skulle frälsa från synderna. Precis så förkunnade ängeln för Marias trolovade man Josef. (Matteus kap 1:18-25)

Profeten Hosea hittade inte på ett budskap till sin samtid. Israel var som en prostituerad som gick till olika män (herrar). Förbundet med Israel var mellan Herren och Israel som ett äktenskap. De skulle inte ha några andra gudar! De levde i äktenskapsbrott och Hosea måste gestalta Herrens kärlek till Israel genom att gifta sig med en sköka Gomer, söka upp henne när hon var otrogen och prostituerade sig igen, betala lösen och äkta henne som hustru igen. Precis så mycket älskar Herren Israel sitt folk och oss!

Detta är evangelium men sången har tystnat:

”Ej silver ej guld har förvärvat mig frälsning
Ej jordiska skatter har friköpt min själ,
nej, blodet på korset är priset jag kostat,
den enfödde sonen gavs ut för mitt väl.
Kör:
Friköpt jag är men ej med silver
återlöst men ej med guld
O vilket pris med dyra blodet
Han utplånat all min skuld.”

Det är naivt, att tro på uppenbarelser från Gud. Om mitt intellekt är större än Guds, så måste jag tänka ut ett annat evangelium än det bibeln beskriver. Så är det bara.
Paulus skräder inte orden över dem som förkunnar ett annat evangelium än Jesus som korsfäst för våra synders skull. Han var aldrig politiskt korrekt och anpassade undervisningen.
(Jo, Paulus hade olika undervisning för judar och för hedningar som kommit till tro men inte angående Jesu död för våra synders skull.)

Tolkningen om ett annat evangelium står beskrivet Pauli brev.

En uppmuntran vid ett annat tillfälle. Foto Gunnel Bergstrand

Om svar anhålles senast den…

Inte vet jag hur det står nu för tiden gammal som jag är. Men det finns många predikanthistorier eller vackra illustrationer kanske jag skulle skriva.
Det kom ett inbjudningkort till ett bröllop utan att parets son var bjuden. Han fick läsa och stava själv på denna inbjudan. Längst ner stod de kända bokstäverna och förkortningen:
O.s.a. senast den…

Det gäller tolkningar och åter tolkningar. Så även för ett barn. Glad i hågen visade han föräldrarna sin tolkning:
”Här står ju: och sonen anders”
Sen kunde predikanten utveckla bibeltexten att alla är bjudna till bröllopet i himlen. Det gäller att tyda rätt. Inte Calvins dunkla lära.

Som sagt: Jag har åldern inne att tänka på Hultmans solskenssånger och den speciella:
”På bröllop jag bjudits av urtiden Gud
i himmelens sköna palats
I dräkt o så vit med en blodtvagen svit
Jag skyndar att taga min plats.”

Det är slut på min lust att provocera präster nu. Jag har ledsnat på att läsa Dag Sandahls Blogg och kommentarerna från samma anonyma. Jag skall sluta vara ironisk. Om det går. Det blir väl som för Paulus, att det goda som jag vill det gör jag inte…

Ser på Facebook, att Jesus har fått en ny fru. Det är så jag associerar till präster och biskopar också för den delen. Passa på nu då och undervisa om Israel som brud och Herren som brudgum! Eller kommer vi in på ersättningsteologi då så småningom? Kanske det kan bli nya gräl om tolkningsföreträdet?

Jag tycker så mycket om Mikael Karlendals Blogg men inte om sandlådeleken efteråt. De är inte anonyma som i Dag Sandahls Blogg. De tillhör olika gäng bara. Ett gängkrig skulle man kunna påstå.

Var Jesus gift?