Författare: Gunnel Bergstrand

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......."

Följ blodspåren

Tänk, att det skulle ta ett långt liv, innan jag börjar fatta! Det är ju Guds egna pulsslag i mitt liv: förlåten, försonad, förlåten försonad, förlåten försonad…

Det finns blodspår på ”den VÄGEN”. ”För dig utgiven…”

Det är ju bara att öppna bibeln och ta emot Guds kärlek! Det är ju bara att läsa några kapitel från början! ”Och HERREN Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem.” 1 Mos 3:20 Innan står det, att de var nakna – en kuslig insikt som kom på grund av deras olydnad.

”Klippa du som brast för mig Låt mig gömma mig i dig Vattnet, blodet som går fram Från din stungna sida o Guds Lamm Låt det bli en dubbel bot för min synd och lagens hot.

Intet kan jag giva dig Till ditt kors jag sluter mig Naken dig om kläder ber hjälplös, upp till nåden ser Jag förgås om inte du i din källa tvår mig nu.”

Se upp så att ingen tar vår sångskatt från oss! A M Toblady skrev första texten år 1776. Senare blev den reviderad men håller i alla tider. Jag var naken inför Gud men han klädde mig! ”Rättfärdiggjord inför Gud” är svåra begrepp, som måste förklaras för de unga!

För att kunna göra kläder av skinn måste en oskyldig i Guds skapelse dö först.

Den långa vägen att nå Gud har blodspår. För min skull. För din skull…

Förlåten försonad, förlåten försonad, förlåten försonad…

VÄGEN

Det är natt. Om du undrar över denna VÄGEN, som Jesus säger sig vara, så finns det märkliga berättelser i bibeln. På ett ställe berättas om en man, som är ute i skogen och hugger ner träd. Ofrivilligt far yxan ur skaftet , träffar en annan man som dör. Det var öga för öga och tand för tand. Mannen blev själv hotad till livet för att sona sitt brott genom lagen.

Fritt ur minnet berättar jag för dig om löfteslandet. Där skulle finnas sex fristäder tre på varje sida om floden Jordan. Vägen till fristaden skulle hållas i ordning, så att den skuldtyngde skulle hinna fram undan sin vedersakare. Ja, det är svåra begrepp. Det var döden som jagade mannen för att försona brottet. Jag kan inte sova och undrar över ordet ”ofrivilligt”. Det var inte meningen, att det skulle bli ett mord. Denna berättelse finns i bibeln. Israels olika stammar fick var sitt område utom Levi stam som hade tempeltjänsten. Fristäderna var tre att börja med och blev senare utökat till tre till på andra sidan Jordan.

Det kvittar vad det var som hände ofrivilligt men gav en stor skuld. Jesus är inte bara VÄGEN. Han är en fristad också där hotet inte kan nå längre. Du kan bli fri bördan framme hos Jesus. Det är hans eget löfte. ”Kom till mig alla ni som är tynga av bördor, så skall jag ge er ro.” Jesus förlåter och försonar oss med Gud.

Det är natt. Detta vill jag berätta för dig. Vi som känner Jesus skall se till att det är lätt att komma fram på ”den VÄGEN” för att nå frihet från skuld. Jo, jag är bekväm men nu skall jag ta reda på var detta går att läsa. Du kan ta reda på fakta själv! Det håller varenda Guds löfte genom Jesus Kristus!

Här finns det att läsa: 4 Mosebok 35:6 och 5 Mosebok 19

Guds frid!

Fotavtryck

Under alla år med dator har jag haft antivirusskydd extra. Nu får jag veta gång på gång, att jag har många ”spårare”, som vill åt min profil (på Facebook). Visst, detta har stått att läsa om i bibeln under tusentals år. Han har många namn som ”åklagaren” både på hebreiska och grekiska språket först och andra namn senare. De som vill en väl men vill sälja sammanfattningar av årets inlägg kan väl inte kallas ”spårare”?

Så klart det blir fotavtryck! Det är ju det jag vill, att mina läsare skall kunna se vart jag är på väg! VÄGEN som jag går på heter JESUS. Den heter så ända sen början i Antiokia i Grekland. De som fick höra om Jesus från Nasaret, som hade dött men uppstått igen började kallas kristna efter Kristus, som betyder den smorde. De som lyssnat började följa Kristus som ”den vägen”.

Min bror som lever ännu är 93 år. Han har just fått veta hur enkelt det är att fatta ett beslut om ändrad inställning. Jag var bara runt 10 år, när min lite äldre syster och jag höll ihop för en gångs skull. Vi frågade våra föräldrar strax före klocka 3 en söndagseftermiddag:

”Är vi tvungna att gå med till körka?”

Det kom ett par tårar i mor Annans ögon och så sa hon något obegripligt för mig: ”Det kommer en dag, då ni ingen kyrka har att gå till!”

Sen den stunden ville jag gå på den vägen som de valt. Eget val utan en enda kommentar. Det har jag aldrig ångrat. Jag ärvde inte deras tro men förstod att vägen de valt var bäst. Det blev tydliga fotavtryck efter dem.

”Klippa du som brast för mig, låt mig gömma mig i dig, Vattnet blodet som går fram från din stungna sida o, Guds Lamm…”

Det gäller att kunna bibeltexterna för att kunna förstå Guds alla löften om frälsning undan döden!

Min far

Min far var bland de yngre i en syskonskara på åtta syskon. De två äldsta var flickor och mycket stränga enligt de små. En gång fotograferade de sig på lång rad med den äldsta från vänster. Raden blev lägre och lägre i längd över marken. Så detta foto avslöjade omedvetet de yngres respekt för storasystrarna. Eller rentav rädsla.

Min far var mycket kreativ och lärde sig ympa fruktträd som tonåring. En gång försökte han ympa en kvist av ett fruktträd i ett oxelträd, berättade han en gång. Nu sitter jag här och minns. Jag har fått sex små kvistar av fruktträd för att använda som ”färdkost”. Det hette så i hans ungdomstid. Hans fästmö som blev min mor senare fick en bibelvers, när han skulle flytta till en okänd ort. Drygt hundra år senare minns jag innehållet. Jag skall ge mina änglar befallning om dig och leda dig till den ort, som jag har utsett. Först när mor Anna var gammal och färdig att dö hittade jag en understrykning i hennes egen bibel. Så fick jag denna rörande berättelse av pappa David från år 1919. På denna ort köpte han ett hus, som var till salu med stor tomt, som inte var anlagd ännu.

Där blev det bärbuskar och fruktträd i mängd eftersom familjen växte. Det blev för många träd med sommarfrukt. Kom det någon besökare med trädgård kunde han berätta senare och se till att få en ympkvist av olika vinterfrukter. I 90-årsåldern berättade han stolt hur många olika sorter han fått i sitt Sävstaholm-träd.

Här närmar jag mig poängen. Jag hade tagit fel på tisdag och fick de sex kvistarna av fruktträd en vecka för tidigt. Så de har stått i vatten och väntat på sin dag. På matbordet fanns ingen annan dekoration en tisdag senare än sex kvistar utlagda efter varandra. Så fick de tänka ut själva vilket bibelsammanhang detta gäller.

Är det så petnoga om det är rätt preposition ”i” eller ”hos”?

Jag för min del rekommenderar inte ”The Message”. På baksidan står det:

”Budskapet, The Message, är en översättning”. Ja, det är det från engelska språket men absolut inte från grundtexterna. Ingen ursäkt om parafras biter på mig.

I hela femtonde kapitlet i Johannes evangelium står det ”hos”, där det skall vara ”i”. En ympkvist skall vara i trädet inte hos! Så givare sa, att kvistarna jag fått för de unga möjligtvis kunde slå ut i blom men inte ge frukt! Så hjälptes vi åt att tolka bibeltexten! Stanna kvar i ORDET som är Jesus, så stannar Jesus kvar i dig! Utan honom blir det inget liv, ingen frukt!

I början av 70-talet mötte jag missionär Wilhelm Bergling som undervisade om ”Tabernaklet i öknen” (boken har samma namn i två delar). Han påpekade i förbifarten, att en preposition var felöversatt i den svenska bibeln. Det står ”på” där det skall var ”i”, ”inuti”. ”Kristen tro skall inte vara ett utanpå verk, utan vi skall vara genomborrade av Gud ord och ha som sammanhållande oss emellan.” Så förklarade bibelläraren (2 Mos 26:28. Detta är överkurs men mycket intressant. Vi är den levande Gudens tempel. 2 Kor 6:16)

Tisdagen är förbi då de unga skulle få en ”färdkost” i form av en ympkvist och några bibelhänvisningar. Var och en gick vidare till sitt efteråt och jag samlade in de sex bildbevisen på att de kommer att dö i det tillståndet.

Möjligtvis repa sig igen med ny snittyta…

Möjligtvis börja blomma men inte ge någon frukt. Men vackra är de och predika kan de! Min far är trädgårdsmästaren. Var gren i mig som inte bär frukt den ansar han…

Räddning

Nu är vi inne i fastan. Bibeln beskriver en rätt fasta i Jesaja kap 58, som HERREN vill ha.

Dagens kvart från Svenska Kärnbibeln lyder:

”Jes 58:5-10

⁵Är det den här sortens fasta jag vill ha?
En dag när ni känner smärta bara på grund av att ni avhåller er från mat, hänger med huvudet som ett strå och breder ut säckväv och aska under er?
Är detta vad ni kallar en fasta,
en dag som gör att Herren kan visa nåd (villkorad nåd – hebr. ratson)?

[Som särskild klädsel vid sorg och fasta användes säckväv som man svepte in sig i eller band om höfterna. Man strödde även aska eller jord över huvudet och både satt och låg på säckväv.]

⁶Nej, detta är den fasta jag vill ha:
Lossa de som är bundna i synd (lossa orättfärdiga band).
    Slit sönder repen till människors tunga bördor.
Befria de som är förtryckta (i slaveri),
    bryt sönder alla ok.
⁷Dela ditt bröd med den som är hungrig.
    Ge husrum för hemlösa förtryckta människor.
När du ser någon naken, kläd honom.
    Vänd inte ryggen till den som är ditt kött och blod.
⁸Då ska ditt ljus bryta fram som ljuset bryter fram på morgonen,
    och ditt helande ska komma snabbt.
    [Ordagrant ”ett långt bandage ska rullas på dina sår för att läka dig”.]
Din rättfärdighet ska gå framför dig,
    och Herrens härlighet (ära, prakt) ska gå bakom dig och skydda dig.
⁹Då ska ni be och Herren (Jahve) ska svara.
    Ni ska ropa (desperat) och han ska svara: ”Här är jag.”
Om ni tar bort alla slags ok [som förtrycker människor],
    slutar att peka finger [hånar andra],
    och inte längre talar ondska (synd, lögn, förtal).
¹⁰Om du ger ut av dig själv (din själ) till den hungrige
    och tillfredsställer den plågades själ,
då ska ljus gå upp för dig i mörkret,
    ditt sken ska bli som middagens ljus.” Slut citat

När Bibel 2000 kom ut satt jag mycket och jämförde nya översättningen med 1917 års. Det skiljer ju 100 år i språkbruk. Ett år tidigare kom Svenska Folkbibeln ut. Innan dess fanns provöversättningar. Det kom ut böcker om översättningsarbetets svårigheter så småningom från båda håll. Jag fick veta, att jag inte skulle hålla på att anmärka utan att kunna grundspråken. Helt rätt!

Det ändrar inte mitt intresse för begrepp! ”Frälsning” ändrades till ”räddning” i B2000. Och så var jag igång. Taggad. En sjökapten berättade i en närradioandakt, att den som håller på att drunkna och kommer upp på däck blir räddad men är inte frälst för det. Så visst tål begreppet att forska på!

2 Mos 14:29 ”Men Israels barn gingo på torr mark mitt igenom havet, och vattnet stod som en mur till höger och till vänster om dem. 30 Så frälste HERREN på den dagen Israel från egyptiernas hand, och Israel såg egyptierna ligga döda på havsstranden.” 1917 års översättning. Där blev ett begrepp till ”mur”. Har frälsning och mur ett sammanhang? Där fortsatte jag att söka på ordet ”frälsning” och ”mur” och blev medveten om min egen frälsning genom Jesus Guds son! Han skyddar den som tror på honom genom en mur mot fienden.

Visst har jag ältat ett svårt trauma från år 1956, då jag plötsligt från en stund till en annan blev inlåst, avklädd och lagd i bälte 20 år gammal. Det var deras rutiner. Jag var inte mentalt förberedd på hur sinnessjukhusvården fungerade! Chocken har blivit permanentad, därför att jag registrerade allt under den förhållandevis korta vårdtiden 3 månader för en sjukdom som jag inte har! Och minns tragiken för svårt psykiskt sjuka.

700 – 600 år före Kristus skriver profeten Jesaja om en rätt fasta att lossa på dessa bälten, som förekommer ännu i Sverige år 2023! Om jag fattar bibeltexten rätt översatt i kommande Svenska Kärnbibeln, så bör jag dela med mig av min kunskap om Jesus. Han vet vem som lider och varför.

”De själar som jag själv skapat.”

Eftertankens kranka blekhet

(A)CHAN ur GöteborgsPosten med tillstånd för flera år sen

I morse hade jag ett återfall på min tidslinje på Facebook. Det var inte tänkt så. Men jag sökte bakåt i tiden för att se vad jag själv skrivet i tråden NO MORE till bältesläggningar och tvångsvård. Där var det stängt för mig. Och ”NO MORE arbetsgrupp” hade ingen administratör. Så den var stängd.

Nästa ämne var: ”Mad heritage and temporare arts”. Vad hade hänt där sen sist? Boken ”MAD STUDIES, KULTURARV & KONST EN ANTOLOGI Red. Annica Engström & Elisabeth Punzi” har kommit ut förra året. I den har jag en artikel: ”Skammens resa”.

Det var år 2006 redan som jag berättade min historia. Då hade 50 år gått sen övergreppen i min själ. År 2011 kom historien ut i bokform: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” och 2013 blev berättelsen filmad på plats inom före detta Restad Sjukhus, Vänersborg. År 2015 ordnade Familjevårdsstiftelsen i Göteborg INTERNATIONELL FILM FESTIVAL: ”DRIVING US CRAZY” (se WWW:DRIVINGUSCRAZY.COM). Personer från nio olika länder med egna erfarenheter deltog plus alla professionella inom olika områden. Min berättelse visades som film och var översatt till engelska. (Se den på YOUTUBE)

Då är det så dags att backa ur! Ur en låda kommer det fram ett gammalt urklipp. Exakt så. Jag har varit inom höga murar, trängd och förtvivlad under tre månader drygt år 1956 under fel diagnos. Det är ju länge sedan! Inget att tjata om.

OK. Det var svårt men jag fick hjälp av olika som tog itu med muren, som höll mig inlåst.

Tredje teckningen. Jag känner igen mitt eget beteende, att fast jag är fri går jag runt, runt runt i mina dystra tankar.

Gång på gång fattar jag beslut, att inte tala om denna traumatiska period och följdverkningarna. Nu är det väl ändå dags att berätta om hur Gud tröstat mig under alla åren genom bibeln?

Oläkligt är de sår du fått. Ingen tar sig an din sak…

Se, jag vill läka dina sår, säger HERREN…

Minnesversen

I söndagsskolan i min barndom fick vi en minnesvers. Några sitter i ännu:

”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” Ps 119:105

Numera följer jag en app i Svenska Kärnbibeln med en kvart om dagen. Så här citerar jag dagens:

”2 Sam 22:29-33

²⁹För du är min lampa [som håller mig vid liv, fysiskt och andligt], Herre (Jahve). Min Gud (Jahve) lyser upp mitt mörker. ³⁰För med (i) dig kan jag attackera (springa mot) en armé (en fiendes barrikad), med min Gud (Elohim) kan jag storma (hoppa över) en mur. [Fil 4:13] ³¹Vad det gäller Gud (El) [den ende sanne Guden] – hans väg (sätt att agera) är utan brist (har integritet), Herrens ord (löften, tal) har visat sig vara sanna (är prövade) [Ps 12:7], han är en sköld för alla som tar sin tillflykt i honom. ³²För vem är Gud (El) förutom Herren (Jahve), och vem är en klippa (berg, en säker och stabil grund) utom vår Gud (Elohim)? ³³Gud (El) som är mitt starka fäste och gjorde min väg utan brist (hjälpte mig att vandra med integritet, gjorde mig helhjärtad, ärlig). ” Slut citat

För min del som bara kan svenska språket blev det mycket intressant runt år 2000. Då fick vi både Svenska Folkbibelns översättning och B2000 (på vetenskaplig grund). Så där satt jag och jämförde med 1917 års översättning. Så klart, att inte jag fattar svårigheterna att komma så nära de olika grundspråken som möjligt och att få ett bra flyt vid läsningen!

I texten om de tio jungfrurna skiljer sig B2000 från 1917 års översättning:

Matteus kap 25:1- ”Då blir det med himmelriket som när tio unga flickor gick ut med sina facklor för att möta brudgummen.” 1917 års översättning har benämningen ”jungfrur” och Svenska Folkbibeln behåller det begreppet. B2000 översätter ”flickor” och att de tog sina ”facklor” för att möta brudgummen.

Är bibeln bara gammalmodig eller får jag tänka på sammanhang med minnesversen från söndagsskolan, att det rör sig om en lykta?

”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.”

I min barndom fick jag följa med min bror med en kallelseorder långt in i skogen. Kriget var så nära. Min bror ville inte gå själv och Telegrafverket stod med en lykta att ha i mörkret för att se stigen, när vägen var åt annat håll. Det var sista sträckan, som var lite svår för en mörkrädd.

Jag kan inte tänka mig en fackla, som går att ladda med fotogen! Så därför tänker jag själv, att lampan är Guds ord. Jag tänker mig unga flickor som svaga kärl. Det är inget negativt. Ett kärl kan innehålla en skatt i tron på Guds ord. Ett ”kärl” kan laddas med mera olja, som är förebilden till helig Ande.

”Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här, kom ut och möt honom!” När brudgummen dröjt blev alla dåsiga och somnade. Men då blev det dags att göra i ordning sig.

Eller hur? Den helige Anden finns i alla biblar men den måste finns i människan som ett kärl också. Vi är inte ute på ett fackeltåg och demonstrerar.

Vi är på väg hem och väntar på honom som älskar oss och vill vara med oss.

Fem kvinnor vid namn i Jesu släkttavla – Toledot Matt kap 1

År 1981 kom Bibelkommissionens första utgåva av Nya Testamentet ut. Det var spännande! Redan i Matteus första kapitel märkte jag en förändring.

”…,vilkas mor var Tamar,…”

”…,vars mor var Rahav,…”

”…,vars mor var Rut,…”

”…,vars mor var Urias hustru,…”

”, Josef, Marias man; av henne föddes Jesus som kallas Kristus.”

Som jämförelse ur 1917 års översättning börjar det ovan med:

vers 3 ”Judas födde Fares och Sara med Tamar,…”

vers 5 ”Salmon födde Boes med Rakab,

Boes födde Jobed med Rut,…” och så vidare.

Nyss har det kommit ut fem romaner av Francine Rivers: ”Nådens döttrar”. Jag har läst dem alla men innan dess de olika bibelkapitlen. Om en är sysslolös kan en ägna sig åt släktforskning. Ju mer sysslolös ju längre går det att gå tillbaka i tiden. Så jag började med Abraham en gång och gick till Jesus i Matteus evangelium. Där vände jag på namnet Jesus och gick ända upp till Adam och Gud från Lukas evangelium. Bara det är nog för intressanta tankegångar. Det blev två blädderblockpapper, som måste tejpas ihop och sen måste få genomskinlig plast vid en flytt. För att rädda mitt arbete…

Där är jag nu och tänker säga upp prenumerationen hos Word Press. Jag kan inte engelska och klarar inte att kommunicera med dem. Det har blivit för svårt och flera uppehåll, när allt krånglar. Om jag går tillbaka till en blogg med svensk supporter kan jag få det som jag vill i uppbyggnad.

Så barnslig är jag fortfarande, att jag berättar först och tänker sen.

Om någon skulle få för sig att säga emot…

Annandag Jul

Det var den dagen för söndagsskolfest i min hembygds Missionskyrka. Så nu har jag plockat fram min storebrors lilla sångbok. Vi var sex syskon som delade arvet. Missionskyrkan var juridisk skriven på moderförsamlingen i god tid. Så är det på landet att församlingar kan dö ut i brist på medlemmar. Det var inte bara söndagsskolfest det var yttre missionens dag också. Då skulle sparbössorna i papp tömmas och pengarna skickas vidare till Stockholm och yttre missionen. Jag behöver inte sörja. Nu kommer kongoleser till Sverige och får en chock. Landet är inte som de tänkts sig med kristna. Nu bär de hit evangelium om Jesus bland svenskar.

”Sänd ditt bröd över vattnet, ty med tiden får du det tillbaka.” Pred. 11:1 (SFB)

God fortsättning till er alla som vill följa min blogg.

Detta är ett linoleumtryck av Inga-Britt J:son Larsson

Bakom ryggen

Fortfarande är jag lite chockad av vad som hände, när jag inte orkade som förut. Jag hade inget tungt i korgen på rollatorn men fick inte upp vänster hjul tillräckligt till bussens golv. Så jag vinglade till och stöp handlöst i asfalten och fick rollatorn efter.

Det är så längesen, att jag borde lägga det bakom mig. Men personalen på akutmottagningen sa på Påskdagen, att detta skall Vårdcentralen följa upp. Nu har jag lärt mig, att ingen Vårdcentral vill ha gamla, som ramlar för att behöva satsa röntgen, så inget mer har hänt.

Nu är det sagt. Jag har haft och har dålig rygg hela livet. Den kan jag inte lägga bakom mig. Av erfarenhet vet jag, att en sjukgymnast har befogenhet att spegla min baksida. Det är OK i hennes arbete men hon skall inte säga:

”Oj, vad det svänger!”

Det var inte bra eftersom jag har bra externminne. Där finns det jag kan citera. Där finns många minnen. Just så! Den gamla kvinnan föll handlöst i hårt underlag på vänster sida mer än en gång och kan få kotförskjutningar. Men det är ingen sjukdom. Tål jag inte värktabletter får jag skylla mig själv som kan välja pest eller kolera.

Precis så! ”Varför lämnar du inte detta bakom dig? Det är ju 50 år sen! Just så! Därför ställde jag mig på de psykiskt sjukas sida år 2008. Jag har aldrig varit i någon garderob, som jag klivit ur. Jag har bara blivit vårdad på ett sinnessjukhus under tre månader för en sjukdom som jag inte har!

Jag efterlyser lite civilkurage av någon läkare som vågar sätta ner sin fot och ifrågasätta en diagnos! Barn skall inte behöva lida för felaktiga diagnoser lättvindigt utan att se på orsaken till problemen.

Så nu fortsätter jag året ut hoppas jag – en hel månad med samma läkare på Vårdcentralen. Jag var tyken i vanlig ordning. När jag fick en läkartid efter fem månader råkade jag fråga: ”Är du här i morgon?”

Nej, han skall sluta vid jul…

Före detta Restad Sjukhus och avdelning 10 B har jag bakom ryggen sen år 1956. Gatan mellan värsta avdelningen för patienter med personlighetsstörningar där jag blev placerad och administrationen är ungefär 600 meter.

Tack till alla er som drivit mig framåt. Himlen väntar!

Senil eller dement – glömsk i vart fall

Som gamla ofta har det, så är minnet långt bak i tiden tydligt och detaljerat. Men vad jag skrivit i min artikel: ”Skammens resa” kommer jag inte ihåg. Ändå var det en vånda över ett år, för jag ville inte berätta någon mer gång. Och allt drog ut på tiden och rev upp mer och mer bottenslam sen år 1956. Då började resan i en antologi med många andras berättelser:

”Mad studies…”

Runt år 1990 och fram till 1995 ungefär tömdes alla mentalsjukhus på patienter. Läkemedlen hade blivit så bra att sluten vård inte behövdes längre. Det fanns många vackra tankar om frihet och eget boende. När jag trodde, att 10/10 ”Psykiatrins dag” skulle firas sa en erfaren:

”Menar du den dagen då Läkemedelsbolagen tog över vården?”

I vart fall blev det en plats kvar i parken på nuvarande Restad Gård år 1956, då jag som 20-åring fick gå ute på promenad tillsammans med min mor. Jag förklarade för henne, att nu hade jag fått syn på ett annat ställe att arbeta på i framtiden. Precis detta hade hon och min pappa samtalat om där hemma. Det blev en plats kvar, som jag kan peka ut var vi befann oss, där jag kommit till ny insikt. Det märkliga är, när jag läst min sjukjournal 50 år senare och vet, att jag grät stilla en gång under filten. I journalen står det, att jag fortfarande inte hade någon sjukdomsinsikt vid detta tillfälle. Jag minns som igår, att jag kom till insikt om att jag var inlåst utan makt att ta mig därifrån. De skulle följa en sjukdom, som jag inte har. Var jag uppåt eller var jag neråt?

Där är jag nu utan så kallat ”närminne” men bra långt/borta/minne. Jag trodde, att jag passerat gränsen. Men så är det inte. Tekniken krånglar och är inte följsam. Det går trögt numera. WordPress.com är för stort företag och går nästan inte att nå. Jag anser, att det är deras sak att uppdatera, när jag betalt ett stort belopp för att vara här. Funktionen ”Redigera” finns fortfarande inte.

Nåväl. Det är språksvårigheter. HTML är över hela välden. Det språket ville jag lära mig runt år 2000. Och lärde mig till en viss del i brefvet.com. Den bloggen blev så väl genomtänkt och vacker tills jag inte kunde hakar och bokstäver i rätt ordning längre. Då gick det att stjäla mitt namn brefvet.com. Nu har jag garderat mig för år 2023 och betalt i förväg: gunnelsplats.com. Så när jag klickar på ”skicka” är det 1000 bloggar i siffror.

Min goda tanke var en gammal stavning även om den inte var rätt. Mitt budskap skulle vara som breven i början av 1800-talet mellan syskon om allt möjligt i jorden eller i himlen. De var syskon. De var från ett torpställe. Hon blev ingift i/till en gård. Han blev präst femton mil bort från deras hemsocknen. Jag ville följa Roparna år 1847 – 1850 och tiden innan. Vem i släkterna kom till personlig tro först och fri från det hejdlösa supandet?

Jag har både ett morsarv och ett farsarv som alla andra.

Bileams åsna

Så kan det gå!

Jag tog fram en bok ur min bokhylla, som jag visste fanns och som handlar om konst. Boken handlar om ett projekt att skapa konst att ha i omgivningen av tråkiga platser – sjukhus. Inte vilka sjukhus som helst utan psykiatriska kliniker. Projektet FORM var under åren 2002 – 2005 med Annica Engström som konstnär, projektledare och författare till boken.

På bokens omslag är ritat en åsna som sitter pladask. Den har inte författaren till boken ritat. Mina tankar gick till Bileams åsna i bibeln, som fick se en ängel framför på vägen. Då gick åsnan åt sidan. Bileam blev irriterad och slog henne till att gå upp på vägen igen. Åsnan lydde men blev trängd av ängeln på ett annat ställe. Det var murar på båda sidor och Bileams fot blev klämd. Han slog henne igen. Bibeln berättelse är att HERRENs ängel gick än längre fram och hindrade Bileam. Där fanns ingen chans att vika vare sig åt höger eller vänster. Bileam slog åsnan en tredje gång.

4 Mosebok 22:27-35

”27Och åsnan såg Herrens (Jahves) ängel och lade sig ner under Bileam, och Bileams vrede var upptänd och han slog åsnan med sin stav. 28Och Herren (Jahve) öppnade åsnans mun och hon sade till Bileam: ”Vad har jag gjort dig eftersom du har slagit mig tre gånger?”

29Och Bileam sade till åsnan: ”Eftersom du har gjort narr av mig, om jag hade haft ett svärd i min hand skulle jag ha dödat dig nu.”

30Och åsnan sade till Bileam: ”Är inte jag din åsna, som du har ridit på i hela ditt långa liv, till denna dag? Har jag någonsin gjort så här mot dig (förut)?” Och han sade: ”Nej.”

31Då öppnade Herren (Jahve) Bileams ögon och han såg Herrens (Jahves) ängel stå på vägen med sitt svärd draget i sin hand, och han böjde sitt huvud och föll ner på sitt ansikte.

32Och Herrens (Jahves) ängel sade till honom: ”Varför har du slagit din åsna dessa tre gånger? Se, jag har kommit som en åklagare för din väg är emot mig, 33och din åsna såg mig och vände undan från mig dessa tre gånger. Hade hon inte vänt åt sidan från mig skulle jag nu ha slagit dig och räddat henne levande.”

34Och Bileam sade till Herrens (Jahves) ängel: ”Jag har syndat, för jag visste inte att du stod i vägen mot mig, därför om det misshagar dig (att jag fortsätter) ska jag gå tillbaka.”

35Och Herrens (Jahves) ängel sade till Bileam: ”Gå med männen, men bara de ord som jag talar till dig ska du tala.” Så Bileam gick (följde) med Balaks furstar.” Slut på citat ur Svenska Kärnbibeln

Var och en får läsa och tolka både text och bild själva. Poängen är, att jag inget kunde om Bileams åsna. Jag hade bara känt mig som en sådan, som inte vill gå ett steg till längre. Poängen är att jag inget kunde om Bileam. Det var åsnan som jag identifierade mig med:

”Jag vill inte vara med längre på den här vägen!”

Nu är det som det är, att jag är med i en ANTOLOGI med namnet:

”MAD STUDIES; KULTURARV & KONST och min berättelse heter:

”Skammens resa” och redaktörer är Annica Engström och Elisabeth Punzi.

Snart skall jag sluta att skämmas så grymt över felaktig diagnos och felaktig behandling med bältesläggning och min stora ilska på ett nerlagt sinnessjukhus. Om en psykiater vet, att det ingen Gud finns och en patient berättar om samtal i sömnlösa nätter med denne som inte finns – ja, då är det hans sak att tycka att detta är vanföreställningar och stämpla en 20-åring för livet med manodepressiv psykos.

Snart skall jag börja berätta igen om JESUS, som blev skammad för min skull och många andras på alla olika sätt med slag, spott och hån och döden på ett kors.

Så att jag skulle bli fri och många med mig…