Försoningsstriden – Sida 11 – Gunnels plats i rymden

En ritning från Gud som håller

Den ritning, som Gud själv gett håller under alla tider. Pröva själv! Ingen kan leva sitt liv åt en annan människa. Ingen kan ha så mycket empati, att det går att ta över en annan människas tankesystem och känsloliv. Ingen kan ta över en annan människas fysiska smärta heller.

Gud gav en ritning till hur var och en skall få komma till sin rätt – bli upprättad. På vilken grund? Ja, en del påstår att det är på klippan Petrus och millioner och åter millioner människor över hela världen kallar sig katoliker. Andra påstår annat och oenigheten fortsätter via internät eller lokalt inom kyrkan. Tills Kyrkan faller isär bildligt talat på grund av politiskt tillsatt kyrkoråd och uppbyggd administration, som slukar alla pengarna. En liten grupp håller på den judiska teologin. En kort period var det Jonas Gardells teologi, som skulle råda.

Nej, vi talar inte om att Jesus skall komma tillbaka! Då kan det bli stora gräl om ersättningsteologin. Har judarna rätt, som väntar på Messias för första gången eller har kristna rätt, som väntar Messias för andra gången? För att inte tala om den bekväma läran, att döden är en illusion bara. Vi utveckas bara till det bättre genom nästa liv och sen nästa liv. Om vi inte lyckats så bra på denna sidan döden… Eller läran om att alla blir utan någon ondska bara vi dött och hamnar i himlen. Gud bli allt i alla hux flux.

Vi skall vara positiva! Om alla människor tänker positivt, så skulle det aldrig bli några krig. Det är bara att sätta igång att tänka positivt! Ta ansvar. Se framåt. Inte älta gamla ledsamheter. Det finns många variationer och en del säger, att var och en blir salig på sin fason.

Bibeln säger, att man blir salig om det håller. Eller har jag fattat fel? Pröva gärna från början. Gud ångrar inte sin kallelse och sina löften vare sig till judar eller greker, män eller kvinnor. Han kan inte ångra, vad han gjort för oss genom Jesus Kristus. Han håller fast vi sina löften oavsett hur många de är.

Så det som är Israels egen historia kan bli vår frälsningshistoria. När deras träldomstid i Egypten var slut och de hade kommit ut på sin ökenvandring till ett eget land, så fick de instruktioner av Herren Gud själv. Nu är det bara några detaljer, som jag tänker påminna om. Orsaken till detta är alla gräl om vem som tolkar bibeltexterna mest rätt i olika bloggar och kommentatorfält.

De befriade israeliterna skulle samla ihop allt silver de erövrat från egyptierna efter vars och ens förmåga. Undantagna var de under 20 år. Detta silver kallades försoningssilver. Här gäller det att läsa på! Här gäller det att tro, för summan av Guds ord är sanning och alla hans domar är rättfärdiga.

Under varje bräda i bygget till ett flyttbart tabernakel skulle de sätta två fotstycken av silver. (2 Mosebok kapitel 26) Två pastorer från olika samfund har undervisat mig och andra utförligt om den överförda meningen till Nya testamentets undervisning och till funktionen i vår tid av församlingsbygge. Denna undervisning fick jag i början av 70-talet och repeterar. Ritningen håller! Upprättelsen sker genom att vi får en försoningsgrund under våra fötter och blir upprättade tillsammans. Vi är den levande gudens tempel i vår tid! Skall jag då gräla om vilken grund han eller hon står på vid sidan om? Om en katolik håller fast vid vad Jesus gjort för oss genom sitt liv, sin död och sin uppståndelse, så har han eller hon fått exakt samma grund under sina fötter att stå på som jag fått. Petrus är ingen försoningsgrund att stå på men silvret står för att Guds ord är renat i eld, prövat. Jag är upprättad på Guds löften både i gamla testamentet och i nya. Ingen kan ändra på den upprättelse, som jag har fått i Jesus Kristus. Jag är inte upprättad på någons teologi! Och fungerar bra tillsammans med alla dem, som också är upprättade i Jesus Kristus på ORDETs grund. Av dessa enskilda ”bräder” kan det bli en Guds församling – flyttbar till och med som helgedom åt Gud. Kyrkor är fastigheter byggda för ändamålet att medlemmarna tackar och prisar Gud för hans väldiga gärningar.

(Svenska Kyrkan har ett orimligt system att lösa ut präster, som inte vill tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Först har de blivit marginaliserade utan chans att bli kyrkoherde eller biskop. Vad är det annat än med skattebetalarnas medel, eftersom de flesta blivit medlemmar i Svenska Kyrkan utan att fatta innebörden? Enligt bibeln har Kristus betalt allt som behöver betalas för vår frälsning.)

Mikael Karlensdals blogg med kommentatorer

Dag Sandahls blogg om Gårdagens nyheter

Kvinnoprästmotståndare

Nej, så vill inte prästerna kallas, som är emot att kvinnor utbildar sig till präster. För de tycker inte illa om kvinnor snarare älskar men inte inom deras eget revir framför altaret.

Nu var det skrivet. Om nu kvinnor ändå framhärdar och tjänstgör som präster, så är detta ett tecken på jordens undergång.

Nu är det skrivet. Alltså. Ta nu ert ansvar och förkunna vad bibeln säger oss om den yttersta tiden! Det är väl det minsta jag som kvinna kan förvänta mig av er präster!

Moraliskt och ekonomiskt stöd till terrorhyllningar

Utombiblisk tradition

”Varför skriver du om Maria?”

Frågan har gått till prästen och pastorn Mikael Karlendal i hans blogg. Jag kan inte se något svar mer än på annat.

Jag har också skrivit om Maria. Det tål att upprepas med bibelhänvisningar:

”Tänk om Maria sagt nej…

Tänk om Maria sagt: – Nej, detta vill inte jag!
En ung flicka fick ett änglabesök. Hon skulle bli havande och föda en son – inte genom sin trolovade utan helig ande skulle komma över henne.

Tänk om Josef sagt:
– Nej detta ställer inte jag upp på! Vad skall folk säga? Varför skall jag ta ansvar för ett barn, som inte är mitt?
Skulle han behöva lyssna på allt tissel och tassel, alla fantasier om vem som egentligen var far till barnet?
Och sen när barnet var fött och det kom nya profetior, nya löften men också något om ett svärd…

Detta svärd skulle gå rakt genom Marias hjärta. Tänk om Maria sagt:
– Nu orkar jag inte mer!
Eller om Josef sagt:
– Detta hade jag inte tänkt, att behöva gå till Egypten undan dödshotet mot ett litet barn!

Tänk om Maria och Josef gett upp när Jesus var 12 år gammal och försvann för dem! Dom hade vandrat en dagsresa från Jerusalem mot hemmet och trodde, att Jesus fanns med i ressällskapet. Det var som om det hade varit självklart. I tre dagar letade de och fann honom till slut i templet bland lärarna.
– Hur kunde du göra så? Din far och jag har sökt efter dig och varit så oroliga!
Hade inte Maria orsak att förebrå sin 12 åring? Jesus gjorde en markering mot dem:
– Visste ni inte att jag bör vara där min fader är?
Tänk om Josef backat ur och sagt till Gud:
– Nu får du ta över! Detta klarar inte jag!

Illasinnade rykten spreds om Jesus, när han börjat sin verksamhet på jorden. Snickaren Josefs son från Nasaret var nog från sina sinnen. Maria och bröderna sökte upp honom. De närmaste fick föra fram hälsningen:
– Din mor och dina bröder är här för att söka dig…

Än var inte tiden inne då svärdet skulle gå genom Marias själ. Det var bara en ny markering. Jesus svarade:
– Vem är min mor och vem är mina bröder?
Tänk, om Maria gett upp! Tänk om hon inte orkat följa med hela vägen ända till Golgata!

Tänk, om Jesus hade gett upp! Tänk om han sagt:
– Nej jag vill inte lämna himlens härlighet för att leva som människa på jorden!
Tänk, om Jesus hade gett upp! Tänk om han sagt:
– Jag vill inte gå i döden för att rädda människorna!

Då hade vi varit utan Gud och utan hopp i världen…”

Frågan från mig har gått till pensionerade prästen Dag Sandahl också. Om det skall vara en man, som förkunnar Guds ord, därför att Jesus var man och apostlarna, så varför inte göra det då? I hans blogg är det bara om felaktigheter i Svenska Kyrkan som organisation.

Jo, det är ju en blogg kvar, där jag ställt frågorna. Jag har undrat varför Stefan Swärd provocerat teologerna och exegeterna inom vår frikyrka. Då blev jag förvirrad och skvallrade för en dam, som heter Sofia Camnerin.

Om nu hon kan få vara med i Sverige och förkunna Guds ord och inget annat!

Kvinna varför gråter du?

Palestina och Abrahams barn

År 1947 kom Roths Skolatlas No 1 GEOGRAFISK ATLAS ut. På baksidan av den finns en karta PALESTINA med JUDEEN, SAMARIEN och GALILEEN. Precis som vi hade fått lära oss och SYRIEN och TRANJORDAN.

”Vem har hört något sådant, vem har sett något dylikt? Kan då ett land komma till liv på en enda dag, eller kan ett folk födas i ett enda ögonblick, eftersom Sion födde fram sina barn, just då våndan begynte?”

(1917 års översättning av Jesaja kap 66:8)

I marginalen i den bibel (som är min) står det finstilt ett datum: 14.5 1948

Detta ändrar ingenting på kartan från Illustrerat Bibellexikon. Jerusalem är i den skalan som minsta lilla prick. För snart 2000 år sen dog juden Jesus där för hela världens synder. Ingen kan sudda ut hans presentation av fadern och hans kärlek till sitt folk och till alla.

För två dagar sen satte en attitydambassadör från Göteborg in ett foto på Facebook. Det var en psykiatrivecka i Norrland och i Örnsköldsvik denna dag. Samlingen skulle vara i Elim på eftermiddagen. Vem vet vad Elim står för i dagens publik? Fotot visade en tom lokal och över altartavlan orden: GUD ÄR KÄRLEKEN.

ALLAH och GUD är två olika språk. Bara Gud har en son, som kom ner till jorden för att presentera hans räddningsplan. Vem kan sudda ut den ritningen? Altaret till tabernaklet i öknen skulle vara fyrkantigt och står enligt bibelforskare för att riktningen av budskapet är i alla fyra väderstrecken – åt alla jordens hörn. Offret är ett enda för hela världen och enligt Uppenbarelseboken talar altaret fortfarande. Det är presens om Guds rättfärdiga domar i Uppenbarelseboken kap 16. Utan Jesu blod ges ingen förlåtelse.

(Hebreerbrevet kap 9)

Idag är det ständiga lögner om Israel. Gud talar om i förväg för sina vänner vad som kommer att ske i framtiden. Han talar alltid om i förväg vad som skall ske genom sina profeter och främst genom Jesus hans son.

GUD ÄR KÄRLEKEN

Det fördolda livet

Axel Oskar Henrik Schager föddes i Stockholm år 1870.

”Efter långa inre strider kom han i början av 1890-talet till andlig klarhet. En inåtvänd läggning och dragning till mystiken präglade hans religiositet.”

Så står det att läsa om sångförfattaren Schager i Oskar Lövgrens Psalm & Sång Lexikon. Bland annat. Det är dessa rader som intresserar mig. Sången om försoningsdagen är ju hämtad ur Moseboken. Vad är det som är mystik? Hur skall någon kunna vara med och bygga en kyrka det vill säga en församling utan att läsa ritningen? Varje människa har ett INRE RUM. Där fortsätter mitt bloggande med inblick i mitt inre rum utan att vara politisk korrekt. Det är väl självklart, att vi inget vet om varandra utan en berättelse?

Mina bloggar har handlat om (H)järnkoll och ”Inre rum Gyllenkroken” ibland. År 2011 kom boken:

”Inre rum Stiftelsen Gyllenkroken – ett erfarenhetsbaserat kunskapscenter om psykisk sjukdom, hälsa och ohälsa” Författare Annica Engström och Linda Weichselbraun

I den boken finns bland annat mångas berättelser inifrån. Min berättelse är inte sann, om jag inte får berätta vem som hjälpt mig genom allt. Jag har som alla andra ett inre rum. Där lever jag ett fördolt liv med Kristus. Han vet vem jag är och har rätt uppfattning om mig.

Jag har en relation med Gud, sen jag var barn. Efter det att all min självkänsla blev knäckt på Restad Sjukhus som 20 åring, så har jag hämtat all tröst från bibeln. Min teologi har jag fått genom de gamla läsarsångerna. Min fråga är som sagt hur dessa sånger kan bli omoderna. Är det inte så att samhället har så högt tempo, att det inte finns tid för bibelläsning? Det är inte Satan som frestar en människa längre utan tidstjuvar.

Är det någon idé längre att sjunga om bröstsköldens ädelstenar, när New Age finns? Tänk, att hålla i en sten bara och få kraft! Tänk, att få hjälp att hitta rätt personlig färg! Vad är det som är mystik? Är det inte snarare fråga om brist på kunskap om Guds löften? Det är han, som tittar på regnbågen och minns vad han lovat! Det är han, som bestämde, att det skulle vara tolv olika ädelstenar med de tolv sönernas namn på bröstskölden närmast översteprästens hjärta. För att han skulle komma ihåg var och en med sina olikheter…

Sen står det, att vi har fått en överstepräst, som vet om alla våra svagheter och ber för oss i himlen. Det ena var Då DET. Det andra är NU DET.

Dit du icke vill

Bok & Biblioteksmässan är över för i år. Som sagt. Orden ringde i mina öron innan:

”Dit du icke vill”

Ja, jag vet, att det är en känd boktitel. Författaren är Ulla Isaksson och jag har inte läst boken. Det är inte många böcker, som jag läst. Att gå på bokmässan är absolut inte något för mig. Men så har jag fått fribiljett flera år och vill vara artig. Bokmässan är inget för en ljudkänslig. Överallt är det mikrofoner och högtalare för talarna. Överallt talar nästan alla samtidigt även publiken. Fribiljetten har gällt även för torsdag med fackfolket. Då är det mindre med folk…

Sen hittade jag ett annat trix. Det var att studera Svenska Kyrkans bilaga till hela programmet. Den heter ”Se människan” precis som deras stora scen. Den är stor i förhållande till alla små, öppna scener. Den som vill vara säker om en sittplats bör gå på programmet, som är innan det man vill lyssna på och sen sitta kvar. Ett trix som jag lärde mig, det var år 2011, när jag själv skulle tala för min bok och Annika Östberg var i dialog om sin bok:

Ögonblick som förändrar livet

Allt hör ihop med allt. Nu är det natt och jag kan inte sova. Det blev ord för mycket på Facebook igår. Som någon kunde hindra på sin plats. Det var ett inlägg för mycket från min sida med fel tonfall. Vi skall vara positiva. Och det är inte jag. Det är lite New Age över allt positivt tänkande, tycker nog jag:

”Om alla bestämde sig för att tänka positivt, så skulle det inga krig bli!”

Det var programförklaringen, som jag fick för många år sen. Men nu är det krig och jag är kritisk och eftertänksam. Skulle jag haft en mjukare framtoning? Skulle jag tigit i stället och inte gått ut med min berättelse om psykiatrisk vård på 50-talet?

Det blev ett ord förmycket igår. Därför är jag vaken och fortsätter att orda. Det är inte bara jag som ordar. Det gjorde mannen också den 10:e oktober, när jag förde den dagen på tal…

”…psykiatrireformen? Menar du när läkemedelsbolagen tog över vården?”

Allt hör ihop med allt och jag har ordat igen om min egen bok på Bok & Biblioteksmässan: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”. Den fick fin kritik av mina vänner då den kom ut år 2011 första lilla upplagan på Recito Förlag AB. Om jag bara inte hade skrivit om blodet. Kunde jag inte ta bort det kapitlet? Ingen skulle fatta sammanhanget. Kritiken fick jag gång på gång, när boken var ett manus bara. Kritiken fortsatte. Jag borde dela på berättelsen från Restad Sjukhus år 1956 och mitt predikande om blodet.

Jojo. Sjukvården vill inte höra talas om blod! Märker ingen hur ologiskt detta är? Psykiatrin inom sjukvården vill inte höra talas om själen! Märker ingen hur ologiskt detta är? Vi skall ha (H)järnkoll men inget veta om själens längtan efter försoning med Gud! Jag är inte politiskt korrekt. Obekväm med andra ord och har ordat för mycket. Därför kan inte jag sova och ordar igen.

Dit du icke vill. Det är ord från bibeln. Jesus berättade för sin lärjunge Petrus, att tiderna skulle ändra sig. Som ung gick han dit han ville. En dag skulle han bli förd, omgjordad och ledd ”dit du icke vill”. Jesus visste vad han talade om. Alla skrifter talar om honom, att det fanns inget annat sätt att rädda oss på än att ge sitt liv – sitt blod. Joh. ev. kap 21:15 – 19

Dit du icke vill. Orden ringde inom mig. Jag ville inte gå på Bok & Biblioteksmässan i år heller men skulle motivera under tio minuter varför jag skrivit boken om platsen, dit jag inte ville komma.

Gunnel Bergstrand

https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&ei=dzI8VPhV4dXKA_bngcAN&url=http://www.youtube.com/watch%3Fv%3DndMTX2_GNi4&ved=0CBoQtwIwAA&usg=AFQjCNHJoSH8HXOgE2BGhbth6J_A-9f0Zg&sig2=yjBsNa6–GH8HrUYRy9JVA

Den platsen ledde mig sen vidare till kunskap om försoning genom blodet – försoning med mig själv, försoning med mina minnen. Fotot därifrån är taget den femte september år 2009 med ryggen åt mitt trauma. Längst bort på gatan kommer det tre personen, som går mot mig. För mig betyder det mycket med min referensram till bibeltexter och sammanhang. Ande, själ och kropp kan få besök av fadern, sonen och den helige anden.

Birro och ärkebiskopen

Bok & Biblioteksmässan är över för år 2014. Tekniken är utvecklad och det går att få se och höra många författare i samtal med någon eller ensam på scenen. Så finns Desmond och Mpho Tutu om förlåtelsens kraft. Ärkebiskop Antje Jackelén ledde samtalet. (Bambuser)

Ett annat intressant samtal var mellan författaren Marcus Birro och ärkebiskop Antje Jackelén. Där var poängen också förlåtelse, tycker nog jag.(sökvägen kan vara ”you tube/Se människan/Svenska kyrkan/Gäst hos ärkebiskopen/Marcus Birro”)

Att lyssna på samtalen idag i efterhand är bra. Det var en lång och otrevlig debatt före ärkebiskopvalet och analyserna av svaren från kandidaterna var skarpa. Är blivande ärkebiskopen kristen, som inte kan ge raka svar på grundläggande trossatser? Vi hade rätt att undra! Skulle vi få en ärkebiskop till som inte kan tro på jungfrufödelsen?

Det är bara att konstatera, att det språk som författaren Marcus Birro använder fattar jag mycket bättre än ett universitetsspråk. Det senare fattar jag inte alls! Varför inte använda bibelns egna formuleringar? Marcus Birro har ett förr och ett nu från mörker till ljus även om det varit en process också. Räddning och frälsning har inte samma innebörd i svenska språket. Varför tunna ut svenska språket?

Så undrar jag över varför vi som tror att bibeltext förklarar bibeltext skall kallas ”fundamentalister”? Jesus hänvisade till allt som fanns profeterat om honom varför han måste lida och dö i vårt ställe. Vi får inga detaljerade hänvisningar. Vi måste söka själva och tro på dem som gått före och forskat i skrifterna. Så många villoläror vi kunnat slippa då! Gnosticism är en villolära!

En gång i bibelns historia fanns det ett föräldrapar, som vågade trotsa överheten och gömma sin nyfödde son undan ett säkert mord. Mannen var av Levi stam. Sen står det ingenting om just den mannens känslor, som blev skild från sin son. Fadern måste leva skild från sin son utan att vi får veta hur de två upplevde denna skilsmässa! Däremot finns det bibeltexter som beskriver, att Jesus saknade fysisk närvaro med sin fader i himmelen. Och Jesus längtade hem till den härlighet han hade innan sitt uppdrag på jorden.
”Min Gud min Gud varför har du övergivit mig?”

Sen kan vi avfärda villoläran om att Jesus dog en andlig död på korset. ”Fader i dina händer befaller jag min ande.”
Varför skall bibeltexterna göras så oåtkomliga med ett akademiskt språkbruk? Antingen tror jag, att det var den helige ande, som kom över jungfru Maria och att barnet i henne var av Gud eller också måste jag läsa på mera!
Tänk, om det var så att fadern tvingades lägga ifrån sig sin son en tid? Tänk om detta blev gjort för vår frälsning? ”Så frälste Herren på den dagen…” 2 Mose 14:30

Tänk, om det förebildas ett fader/son förhållande gång på gång i Gamla Testamentet, som är en profetia om relationen mellan Gud och Jesus?
Fick inte herdepojken David, som ingen räknade med ett uppdrag av sin far? Är det inte dags att sätta ner foten igen med frågan:

Vem är det som smädar Israels Gud?

(De bibelsammanhang, som jag tänker på är:
Lukas kap 24:13-32
Israel och Josef som far och son 1 Mos 37:13 – ”Jag vill skicka dig till dem… Jag är redo…”
Isai och David som far och son 1 Samuelsboken kap 17
Gud som fadern och Jesus som sonen med uppdrag: I Matteus kap 4:1-11 läser vi om när Jesus går emot djävulen och segrar över denne.)

Så hög som himmelen är över jorden…Sång från Björngårdsvillan

Mitt val är gjort… Del 2

”Om man anser att Svenska Kyrkan är som samfund, så tillhör man inte två,” ungefär så uttryckte distriktsföreståndare Raneskog sig i undervisningen för oss unga år 1954 inom Missionsförbundet. Mitt val var lätt. Alltså gick jag ur Svenska Kyrkan. Jag hade aldrig bett, att få bli medlem där. Medlemskap eller lärjungaskap det är frågan.

Nu har jag äntligen fått den fråga, som jag längtat efter: ”Vem är kyrkan?” och uppmaningen: ”Berätta” fast det var jag, som ville lyssna. Det var hon, Anneli Jäderholm, som skulle berätta om Jesus och existentiella frågor i fredags. Det var tillsammans med teologen och exegeten Ola Sigurdsen i Domkyrkans församlingsvåning i Göteborg. (Till höger i spalten över länkar finns Anneli Jäderholms hemsida för mer information)

Äntligen kanske det kommer att lossna och vi får till ett samtal mer än på Facebook!
Kan det vara, som jag tjatar om i alla sammanhang, att det fattas bibelkunskap? Är det inte så att alla kränkta människor längtar efter upprättelse men inte vet hur det skall gå till att få den?
”Psykiatrin har misslyckats!” Så sa en läkare och lade till att hon själv aldrig skulle orka arbeta inom den vården. Av tusen sjukhusplatser, som försvann genom psykiatrireformen, återstår visst ett hundra. Förklaringen är, att vi fått så bra mediciner. Tro det den som vill och har erfarenhet.

Mitt val är gjort. Jag valde bort den stora sjukvården som arbetsplats och gick ut i tomma intet utan fast anställning och lön. Det hette i slutet av 60-talet, att man gick ut i tro. Min tro var slut efter ett år. Sen måste jag ha lite mer bibelkunskap och gick på bibelskola.

Efter 20 år inom Räddningsmissionens ramar fick jag veta av en pastor/psykoterapeut, att jag måste vara hjälpt själv, innan jag kan hjälpa andra (underförstått utslagna). Det var så dags men jag fick skylla mig själv. Det är inget strongt i det, att bära på ett trauma år efter år ensam, bita ihop och gå vidare.

Så det är bara att leta bland mina bloggar om tabernaklet i öknen beskrivet i bibeln. Där står det i detalj om hur en människa skall kunna bli upprättad och försonad med Gud. Det står inget om att en kränkt människa skall ta på sig en offerroll. Det står inget om skådespel heller. Israels folk lydde Gud och utförde ritualerna och tjänsterna under 40 år i öknen utan att fatta den djupaste innebörden och det profetiska i upprepandet. Jesus är den syndabock vi behöver. Bara han orkade bära all världens synd upp på skammens påle. Han blev utskämd som en rövare och ogärningsman. De spottade på honom och hånade och slog på hans väg till korset.

Upprättelsen i mitt liv har gått den vägen genom alla berättelser i Gamla Testamentet. Varför då bli stigmatiserad av några verser och sen förkasta hela Jesu försoninggärning?
Han kan upprätta fullständigt! Män och kvinnor får samma försoningsgrund (av silver) att stå på sida vid sida. Psykiatern med all sin teoretiska kunskap är inte högre än den stukade patienten i ett tempel för Gud! Varje enskild människas kropp är tänkt till ett tempel åt Gud tillsammans med andra.

Så enkelt är det med teologi och psykiatri.

Politiskt ambivalent

Det är få dagar kvar till valet. Inför en hel panel med politiker från samtliga större partier presenterade jag mig som en politiskt ambivalent på tisdagskvällen i Allégården, Göteborg. Åldern fick de tänka själva men visst borde jag veta var jag står med hela livet bakom? Visst är det bra att ha någon att skylla på som inte varit övertygande nog? Jag skyller på min far som var Folkpartist. Detta störde inte min barndom alls. En enda debatt vid köksbordet minns jag och det gällde var ett nytt sjukhus skulle ligga och varför det inte var bra med ett sjukhus i Trollhättan och ett i Vänersborg som det var. I den frågan vågade min storebror säga mot vår far. Det vill inte säga lite och NÄL blev det. Om nu det berodde på socialdemokraternas vilja…

Så jag hade ett ansikte på Folkpartiet och ett ansikte på Socialdemokraterna. Bara jag arbetade inom sjukvården men hade lämnat Vänersborg och allt vad det innebar bakom mig. Trodde jag.

I tisdags kväll var ämnet om barn som mobbas och vuxna som mobbas. Hur ställer sig de olika partierna inför detta faktum, att samhället ser ut som det gör med utslagning redan i förskolan numera? Är politikerna medvetna om kostnaderna för denna tidiga utslagning i skolan och sen på arbetsplatser? Den grupp som anordnade inledande faktaföreläsning om mobbning känner jag inte till. Hittade inbjudan på Facebook dagen innan och ville lyssna på Lisbeth Pipping – väl förtrogen med mobbning sen barndomen. Märkligt att först nu undrar jag var Sverigedemokraterna fanns. Alla stora partier hade med en representant från KD till Högern. Alla partirepresentanter var rörande eniga mot mobbning i skolan och på arbetsplatser. Jag kommer inte ihåg någon framförd ursäkt för att Sverigedemokraterna inte hade med någon representant…

Är det inte jag, som har en blogg som heter ”Tyst mobbning”? Är det inte jag, som är så egotrippad, att jag har tre konton på datorn och att nya datorn inte kan fatta, att jag är jag? Sakta men säkert närmar jag mig en poäng där jag kan få in mitt stora JAG. Visst har jag blivit mobbad också i livet, som haft det så bra? Hur är det nu med kvinnoprästmotståndare har inte de mobbat mig?

Sakta men säkert närmar jag mig poängen med altaret. Måste det vara en man (precis som Jesus var), som ställer sig vänd mot altaret? Vem var det som ställde frågan: ”Var står det skrivet?” och ”Vad står det skrivet?” Jo, jag studerar ritningen just nu i bibeln och utgår från att jag fått ett ansikte på läran ända från barndomen. Samma ansikte hade både folkpartisten och socialdemokraten i mitt hem på sin lära. Det ansiktet hade tidigare generation också på sin lära både prästen och missionsförbundaren/pietisten. Visst är sången glömd men de sjöng:

”Jag ser i ordet hans sköna bild, hans sköna bild…”

Han bytte inte profilbild gång på gång. Han blev aldrig gammal utan var till från början. Allt som står om honom i nya testamentets texter, som han sade själv hänvisade han till tidigare texter, innan han blev synlig. Han utförde ritningen från det vi kallar Gamla Testamentet till punkt och pricka med orden:
”Det är fullbordat!”

Visst! Då räcker det väl att läsa Nya Testamentet? Nej, det räcker inte! Därför finns det mobbning inom våra kyrkor för traditioner är viktigare än honom, som är och som var och som skall komma. Min utgångspunkt är Lukas kap. 24:13-32. Bibelforskare från hela världen är ense om det Jesus påstår, att det står om honom överallt med början i Moseböckerna. Då kan inte den detaljerade ritningen till tabernaklet vara utan betydelse idag – något att hoppa över som en skuggbild?

Jesus är i historien och i alla detaljer och i det stora hela i mönsterbilden från tabernaklet. Jesu är brännofferaltaret. Jesus är översteprästen inför Gud! Vem har då sagt, att inte en kvinna får gå inför detta altare med sin egen synd och bekänna och ta emot försoningen? Varför får inte alla berätta om vad Jesu död för våra synder innebär för alla? Och vem har sagt något om alla dessa olika mässkrudar som kläder inför Gud? Vem är det som stått med kläder inför Gud och betalat kostnaden?

Sverigedemokraterna hade ingen representant med i tisdags kväll, när alla politiker ställdes inför fakta om all mobbning i samhället. Israels folk slutade en gång att bry sig om de fattiga och främlingarna i deras land. Det gick inte bra.

Kvalificerat struntprat

Det gäller visst att ha en bra rubrik om någon skall läsa eller lyssna. Det finns trix med andra ord. Ibland måste det få handla om struntprat för att dölja irritationerna. Då är det en fördel att kunna stava rätt till att börja med. Skall det inte vara ett ”s”, som jag vill ha i ordet? Jag hade avväpnat mina motståndare i debatterna mer än en gång med mitt ”kvalificerat struntprat”. Annika ledsnade på detta obildade och jag fick en vänlig upplysning om hur det skall stavas. I så fall.

Jag håller på med samtalsterapi av den enklare sorten nu. Det är en ny dator, som skall få mig att fatta det mest enkla på jorden. Eller i himlen där hans arbetsverkstad ligger och snurrar. Just nu kommer jag inte ihåg hela ordförrådet från hans sida. Mest är det ”Försök igen”. Ja, det låter ju vänligt. Men för mig är detta en tolkningsfråga. Det är skrivna ord utan röst. Jag kan inte följa ögon eller gester. Jag kan tolka fel och tappa balansen. Bli irriterad. Det är det, som denna samtalsterapi går ut på. Jag skall lära mig lugn. Inte brusa upp. Inte ge upp. För det är ju andra gången minst, som jag ligger i hårdträning.

Vad är friskt och vad är sjukt? Det närmar sig Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Det känns som att jag skall försvara en avhandling mot flera opponenter under tio minuter på Recito Förlag. Väl att jag går i denna samtalsterapi med nya datorn. ”Försök igen” eller för det första ”Fel lösenord”. Problemet är bara att datorn och jag har olika uppfattning om vem jag är. Av andra har jag fattat att datorn är mer intelligent. Bara det kan irritera. Kan jag inte få tro, att jag är samma Gunnel Bergstrand på två olika konton?

Precis så är det i verkligheten också. Jag har varit sjuk men blivit frisk. Jag är svårt rörelsehindrad men känner mig frisk. ”Försök igen”. Träna, träna, träna. Gärna Vättern runt på cykel. ”Fel lösenord” ”Det går inte att göra så”. Ja, det sista är väl den längsta meningen i vår samtalsterapi datorn och min. Jag är lugn. Än så länge.

Det finns vissa saker man inte skall sopa under mattan och glömma. Det är vikten av det första mötet mellan människor och särskilt mellan en sjuk och en frisk. Därför känns det som att jag skall försvara en avhandling, som tagit mig över 50 år att skriva. Jag var tjatig då. Jag är tjatig nu med mitt:

”Man gör inte så mot en patient!”

En patient är alltid i underläge och kan inte skaka av sig sin sjukdom eller trötthet. På 50-talet som min historia gäller skulle den diagnos, som man fick då gälla för hela livet. Diagnosen lämnades till högre instanser. Journaler skall visst sparas i minst tio år. Inte så på Restad Sjukhus – ett sinnesjukhus, som inte fick bättre rykte av att byta namn. Det gäller hela Sverige. Där var det för evigt enligt det svar jag fick år 1962. För då var jag ledsen. Det är normalt. Det går inte att jämställa med en depression. Det är inte sjukt att vara glad heller för den delen.

Snart är det val och det går att personrösta. Om någon har de psykiskt sjuka eller alla utförsäkrade på sin agenda är jag villig att byta parti. Ett samhälle blir precis så bra som vi är mot de ofödda, barnen eller de svaga. Efter valet gäller det att hitta rätt lösenord för att få vara med och påverka.

Det står skrivet

Efter ett uppehåll i bloggandet vill jag rekommendera en bok utöver bibeln. Datorn förlåter aldrig men det gör Gud.
”Om man inte skall stånga sig blodig mot en mur, så kan man försöka att gå runt den.”
Det var ett råd, som jag fick som ung. Ja, jag har två E-postadresser och har blandat ihop lösenorden och har försökt med ett tredje konto. Nu vill jag inte kommunicera mer med datorn om min rörighet.

Det intressanta är i boken: ”Israel – landet som berör” av KG Larsson att datorer är omskrivna som en maktfaktor i framtiden. Inte för att reta den som glömt lösenorden eller rör ihop allt utan som kontroll över alla. Innan dess rekommenderar jag en dialog från bloggen:
Allt mellan himmel och jord av Stefan Swärd

Inlägget heter:

”Hur jag ser på Israel, judarna och den yttersta tiden” från den 8 augusti
Där finns Jonas Q med en lång och utförlig kommentar, som är mycket bra. (Det fungerar inte för mig att ge länken direkt)

De allra flesta har aldrig läst teologi, exegetik eller kyrkohistoria. Före jul såg jag ett erbjudande av Gunnel André i Facebook i en samtalstråd om att köpa en bok från Svenska Bibelsällskapet. Boken heter:
”DET STÅR SKRIVET – MED INBLICKAR MELLAN RADERNA (KOMMENTARER TILL DEN SVENSKA EVANGELIEBOKENS GAMMALTESTAMENTLIGA TEXTER)

Ingen mer teologi för min del, tänkte jag och skrev: ”Nej, tack!” Varför skall jag läsa det som jag inte förstår, när bibeln finns?

Gunnel André gav inte upp så lätt utan förklarade, att boken är lättläst utan förkunskaper. Det är jag mycket glad över.
Det är inte försent, att börja läsa bibeln! Det är inte försent, att ta emot hjälp att förstå de svåra avsnitten!
Sök på Google på författarens namn. I morgon är det den elfte söndagen efter trefaldighet och tredje årgången. Om inte jag fattat fel.

Tack Gunnel André för ett så gediget arbete!

Obegripliga krig

Orsaken till att inte läsa bibeln är visst alla grymma krig. Orsaken till att inte gå till en gudstjänst är visst alla kristna, som bara strider med varandra. Så varför inte en länk om konst eller inte konst i kyrkolokalen?

Samtidskonst i halländska kyrkor

Några tycker att det är så skönt, att få gå in i en kyrka utan gudstjänst. Det är skönt med tystnaden och att få tänka själv. I andra delar av världen bränns kyrkorna ner oavsett sitt värde. De kristna drivs på flykt eller mördas.

Förföljda kristna

Vad hände innan dess? Vad höll de kristna fast vid och trodde på?

En kyrka som inte kompromissar med världen

För mig är alla debatterna som sagt obegripliga om den rätta tolkningen. Min dator håller på att strejka. Så kanske blir det ett uppehåll i mitt bloggande. ”Det gäller att välja sina strider”, heter det. Det kan inte jag. Jag vill bara fortsätta att rekommendera hela summan av Guds ord enligt Psaltaren 119:160

Ulf Ekman och Stefan Swärd

Katolska kyrkan är absolut inget för mig! Jag kan inte ge beröm åt en känd ledare, som bearbetat sina läror och konverterar. För mig hör översteprästens vackra klädedräkt till försoningens ämbete i Gamla Testamentet. Där fick bara han gå in i det allra heligaste en gång om året. NU är det en gång för alla Jesus, som är vår överstepräst inför Gud, som ber för oss och manar gott för oss.

Den klädedräkten Jesus bar här nere på jorden går att studera i många olika bibeltexter. Hans härlighet som kung över alla riken och länder återstår att vänta på.
Var det inte Jesus som sa, att himmelriket är mitt ibland er? Han själv är den han är av evighet mitt ibland oss! Den som tror på honom blir räddad!

Det står han för.

Några tankar om Gaza del 1