(H)järnkoll – Sida 5 – Gunnels plats i rymden

Poesi

Nu är det söndag. Detta är poesi:

”Lär dig livets vackra gåta älska, glömma och förlåta”

Jag tänker berätta om det så tar hela dagen! ”Så vi får en punkt på historien.” Så sa projektledaren på Stiftelsen Gyllenkroken år 2013. ”Vi åker dit, så vi får en punkt på historien.” Det var hela meningen. År 2020 trilskades jag med henne hela året på Frölunda Kulturhus, ”La Bamba”: ”Jag vill inte vara med längre!” Jag vill inte vara bland de okända, före detta psykotiska i en okänd bok och inbunden. Berätta i mitt namn en gång till! För anonym är jag inte!

”Och femtiosex och femtiosju och femtioåtta.” I en smal järnsäng bredvid min låg en liten, gammal tant och räknade. Samtidigt fingrade hon på bältet runt tunna midjan.

”Lilla gumman! Har du också fått bälte?”

Chocken måste lägga sig för mig vare sig jag ville eller inte. Jag såg mig runt i den stora salen med alla tomma, smala järnsängar. De andra var inte där bara lilla tanten och jag fastbundna. ”Bara att gilla läget,” som uttrycket är nu. Jag såg mig om och frågade en personal i rummet: ”Är detta stormavdelningen?” I så fall kunde det inte bli värre än så.

”Lär dig livets vackra gåta, älska, glömma och förlåta.”

Poesin kom senare som ett mantra i huvudet. Jag var ju bekännande kristen! Idag är det söndag. Jag kommer att berätta om det så tar hela dagen. Det kan vara en efterkonstruktion ”och femtiosex och femtiosju och femtioåtta” som tanten räknade men räknade gjorde hon och blev min räddning! Så att jag överlevde. Efter två månaders ruskig medicinering kom jag till deras finaste neurosavdelning på före detta Restad Sjukhus. Den förvirrade tanten bara somnade in i sömnen och dog. Hon behövdes tydligen inte längre för mig. Jag hade frigång, när jag mötte en personal på min promenad och fick veta det. Innan dess satte jag mig på hennes sängkant. Vi två slapp ju gå runt, runt, runt i dagrummet på dagarna i ända. Hon var lika förvirrad fortfarande och kunde inte se skillnad på personal och patienter. Hon fattade aldrig var hon var.

”Jag tycker så mycket om allihop här men jag tycker bäst om dig!”

Så satte hon sig upp och slog armarna om halsen på mig. Gud sänder alltid någon i ens väg med uppmuntran, då det känns mycket motigt. En dag långt senare sände han någon annan i min väg. ”Och femtiosex och femtiosju och femtioåtta” kanske blev mitt eget förvirrade räknesätt? Lilla tanten hade kanske andra siffror men låg och räknade gjorde hon i sin säng år 1956 med bälte runt midjan.

Det är en senare historia år 1957 med en tom, ensam talarstol på en äng som egentligen var en skjutbana. År 1958 var det en mening i bibeln, som upprepades då och sen:

”Kvinnan skall tiga i församlingen!”

Detta har jag lyckats ta mig runt. Som kvinna får jag lov att berätta vad Paulus har sagt och de andra apostlarna och profeterna. Jag har inget gjort för att få ett morsarv. Brevet finns kvar från min morfar strax innan han dog. Han skrev ner gratulationer och välsignelse till sin äldsta dotter och mig som nyfödd år 1935. I en av hans gamla biblar hittade jag en understrykning – svagt med blyertpenna: ”Hur skall den kunna läsa som måste gå bakom oxar och plöja?” Ungefär så från någon av de apokryfiska böckerna. Bibeln var mer intressant än jordbruket och att förmedla innehållet. År 1958 blev jag nekad utbildning på Missionsskolan, Lidingö.

”Lär dig livets stora gåta, älska, glömma och förlåta.”

Då sänder Gud någon till uppmuntran, när allt är motigt. En gång var det en kvinna i Dals Långed, som höll på med översättningsarbete av Gamla Testamentet. Jag visste inte ens något om Svenska Folkbibeln. Det var runt år 1996-1997. Så händer det en gång till för fem år sen. Jag får möta en man som reviderat Svenska Folkbibeln från 1998 – Tony Larsdal. Jag får fråga på olika ord! Jag fick fråga på Asasel. Varför fanns inte det i bibeltexten längre utan i en not bara?

Det gäller i livet, att ha någon att skylla på när det inte blir som en vill. Jag hittade en efter en men som dog, som inte höll att skylla på mer än kort tid. Sen fick jag Peter Fjellstedts BIBLIA med förklaringar i tre volymer och kunde stava mig igenom om de så kallade syndabockarna 3 Mosebok kap. 16. Jesus dog för allas synder. Jesus bär bort all synd och glömmer den. Vad står då Asasel för?

”Lär dig livets stor gåta älska glömma och förlåta.” Det låter ju bra. Men om jag som människa inte förstår skillnaden mellan att förlåta och glömma? Det hurtiga råden hjälpte aldrig mig: ”Lägg detta bakom dig! Det är ju så länge sen!”

Där är jag nu. Det finns fortfarande övergrepp inom mentalsjukvården. Min berättelse behövs om sår som inte läker. Och om sår som läker genom Jesu blod.

En evig tonåring

Det är normalt att vara tonåring. Det är normalt att kastas hit och dit i känslor. Det är normalt att vara påfrestande för föräldrar och omgivningen. Det är normalt att undra: ”Vem är jag?”

Det är inte normalt att förbli en tonåring. Jag läser om en bok på morgonen som Jonas Dagson skrivit och citerar:

”Nytt bokfynd: Jen Wilken skriver om Bibelstudiemetodik – inte bara för kvinnor. I en recension av boken skriver recensenten: ”Wilkin identifierar två viktiga problem bland kristna resurser för kvinnor: De tenderar att vara känsloskrivna och människocentrerade. Alltför ofta går kvinnor till Skriften och frågar inte ”Vem är Gud? ” men ”Vem är jag? ” Den senare frågan har visserligen sin plats, men som Wilkin invänder, ”Varje studie av Bibeln som försöker etablera vår identitet utan att först proklamera Guds identitet kommer att ge partiell och begränsad hjälp. ” Slut citat

Där fortsätter min egen berättelse om eget bibelläsande. Det var år 1958 och jag drömde om en fin bibel i mjukt skinn. Men den var dyr. På min födelsedag blev det så att fem äldre syskon och en moster skickade brev med en femtiolapp var som gratulation. Så lättvindigt men generöst. Det var precis vad en bibel kostade som jag önskade.

Men små, små bokstäver och med bläck är det citerat den vers jag stavade på ständigt längst ner i ett hörn på ett försättsblad. Glöm det som har varit och se framåt! Totalt orimligt för min del som bara ältade det som hänt mig!

Jes 43:18-19 ”Tänken icke på vad förut har varit akten icke på vad fordom har skett. Se jag vill göra något nytt säger HERREN.”

Tonårstiden var förbi och jag var 23 år på väg att utbildas till arbetsterapeut. Till och med det hade Herren hjälpt mig fram till! När alla mina planer på att bli sjuksköterska var spolierade, så måste jag skola om mig. Andra visste, att en kan få vägledning i bibeln. Jag var kränkt och missmodig och visste att det ordet inte finns i bibeln – arbetsterapeut som min syster föreslagit. Så läste jag från Gamla Testamentet något kapitel och något från nya. En dag kom jag till 2 Mosebok 31. Frågan för mig var om jag skulle söka till Stenbyskolan och alla slöjdkurserna där. På 50-talets slut var det ett krav i utbildningen. Här står orden ”…alla slags slöjdskicklighet…”. Det räckte för mig. I min läsning i Nya Testamentet hade jag kommit till ”…tänk på dem som är fångna som ni vore deras medfångar.”

Så klart att mina minnen av bältesläggningar och tvångsinjektioner från år 1956 inte försvann fast kurserna på Stenebyskolan passade mig perfekt! Mitt bibelläsande fortsatte egotrippat efter bibelverser som passade min situation. Jag tog åt mig precis allt som gällde de kända bibliska personernas upplevelser. ”Du sammanvävde mig i min moders liv.” ”Jag är med dig!” ”Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra. Jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig.” Fritt ur minnet. Jag och Gud som erkände mig. Flera som sagt ”nej” till mig på olika sätt hade svårt att väga upp tröst från Gud. Det tog närmare 30 år. Då kunde jag förklara för en god vän i Räddningsmissionen:

Gud har sagt ”Ja” till mig!

Hon skrattade till men jag hade fått hel sjukpension och var bara 52 år gammal. Inte lätt att förstå någons tvivel på eget värde och kallelse.

Kan någon förstå ett så segt, gammalt ältande av en tre månade lång vistelse på Restad Sjukhus år 1956? ”Varför lämnar du inte detta bakom dig?” Ständig fråga från dem, som inte orkade höra något av skadan. Jag kunde bli en evig tonåring, som bara brottas med frågan ”vem är jag och varför?”

Gud lät mig hållas i min bibelläsning om bekräftelse. Tids nog har jag fått lära mig att alltid fråga först till vem är bibeltexten ställd?

Så har inte jag läst min bibel. K G Hammar sa i stridens hetta runt år 2000, att vissa har bibeln som en Gud. Jag har bibelns ende Gud och en relation till honom som är barnslig. Jag har en relation.

Minst sagt!

Vem är jag?

Bild från Medicinhistoriska Museet, Göteborg den 8 juni 2023.

Foto Annica Engström

Uniformen till vänster hör till Göteborgs Sjuksköterskeskola, Sahlgrenska Sjukhuset. Det fanns inget huvud på provdockan att fästa en liten hätta på. Uniformen för sjuksköterskor som gick på Sofiahemmet i Stockholm klarar provdockan till höger hjälpligt att visa.

Innan mitt besök på Medicinhistoriska Museet gick jag till min bokhylla för att få med denna bild. Jag hade känt mig som denna åsna som satte sig på tvären. Jag hade varit motsträvig – ville inte vara med en gång till och berätta min historia. Så slog det mig, att det fanns en berättelse i bibeln om Bileams åsna. Men början var år 2007. Då dog min skolkamrat från realskolan i Trollhättan helt plötsligt. En kort tid innan träffades vi i min hembygds kyrka Norra Björke. Efter andakten var det kyrkogårdsvandring. Dagen efter hade vi två kyrkogårdsvandring i hennes hemförsamling Gärdhem – en mycket rikare socken vad det gäller gjutna staket runt gravar. Karin hade varit klassens geni men ville inte ens ta studenten utan blev mentalsköterska på Restad Sjukhus. Jag däremot hade sämsta tänkbara betyg för att slippa gå om ett år men var stolt över mitt val av utbildning.

Den långa utbildningen började med ett år som biträde på Vänersborgs Lasarett. Det blev så många anmärkningar på mig, att jag blev kallad ner till den stränga husmodern Judith och sen fick jag flytta från avdelning till avdelning och fick ta ”långpassen” under semestertid. Det ena efter det andra. Efter det fick jag min första sömnrubbning. Ingen tittade på min rygg. Jag kom in ändå på sjuksköterskeutbildning och klarade ett helt år. Då kom en ny sömnrubbning fast jag fick starka sömntabletter och kunde inte sova varken dag eller natt, när jag var framme vid perioden med ”vak”.

Nu är vi framme vid den 5 september år 1956 då jag blev frivilligt intagen på Restad Sjukhus, Vänersborg, på värsta så kallade stormavdelningen. Varför finns ingen förklaring på mer än att jag tror på Gud. Han ansåg tydligen, att jag måste se hur de sjukaste psykiskt hade det. Alla patienter hade bälten varje natt från tidig kväll till morgonen. Det var 50 patienter på avdelningen och två vakande sköterskor på natten. 25 patienter på var sida om alla toaletter och badrum.

Karin fanns som elev här men de vägrade ringa efter henne. Jag ville hon skulle komma och intyga, att inte jag är farlig som behövde ligga i bälte dygn efter dygn de första tre. Karin kom efter tre veckor och jag frågade direkt hur hon fått veta detta. Ja, det var skvallervägen. Så dog hon år 2006 och jag hade ingen längre som bollplank: ”Hur kunde behandlingen av en sjuk få gå till så?”

År 2007 fick jag äntligen en höftledsprotes efter att ha varit söndervärk i flera år. Då flöt alla minnen upp från 50 år tidigare. Jag hade inte legat inne någon mer gång. Det var så fruktansvärt, att jag tvingades ta itu med min gamla sjukhusjournal. Jag måste få bekräftat hur de sett på mig! Så jag läste bit för bit, grät och skrev ner min egen upplevelse av händelserna. År 2010 anmälde jag mig till (H)järnkoll ett regeringsuppdrag. De som hade erfarenhet av psykisk ohälsa kunde få utbildning och sen gå ut i samhället och berätta. Punkt slut. Meningen var att få bort fördomar. Boken ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” kom ut år 2011. År 2013 på hösten hade projektledaren på Stiftelsen Gyllenkroken lovat att följa med på ett studiebesök till före detta Restad Sjukhus. Med var det en ljudtekniker med en väska med teknik. Annica Engström filmade min berättelse genom avdelning 10 B, utanför och på kyrkogården.

På korsen fanns fyra nummer plus ett ”k” för kvinna och ”m” för man. Hur skulle jag kunna glömma den gamla kyrkogården år 1956, som Karin visat mig med rader av träkors. Nu är det gjutna kors med en plåt för nummer.

Idag den 9:e juni 2023 har jag varit på Medicinhistoriska Museets stora utställning. Efter allt jag fick se var det dags för fotografering vid uniformen. År 1955 hade jag min identitet i den vackra uniformen. Det var så hög klass på tygerna att en hemifrån bad att få köpa allt när hon började som elev. Jag fick inte fortsätta min utbildning efter att jag varit intagen på Restad Sjukhus. Då hade jag ångest innan mötet med rektorn och detta besked. Senare kom det andra besked, att jag inte fick det körkort jag klarat uppkörningen på. Eller besked från Missionsskolan på Lidingö, att jag tyvärr inte blivit antagen som elev.

Nu är jag framme vid att jag känner till bibelns åsna som kunde tala. Jag fick för mig, att jag var som denna åsna som satte sig på tvären och inte ville vara med längre. Så jag blev tvungen att läsa på.

Bileam åsna gjorde helt rätt. Hon var inte ”mad”.

Och jag har inte min identitet i någon uniform utan i Kristus.

Räddning

Nu är vi inne i fastan. Bibeln beskriver en rätt fasta i Jesaja kap 58, som HERREN vill ha.

Dagens kvart från Svenska Kärnbibeln lyder:

”Jes 58:5-10

⁵Är det den här sortens fasta jag vill ha?
En dag när ni känner smärta bara på grund av att ni avhåller er från mat, hänger med huvudet som ett strå och breder ut säckväv och aska under er?
Är detta vad ni kallar en fasta,
en dag som gör att Herren kan visa nåd (villkorad nåd – hebr. ratson)?

[Som särskild klädsel vid sorg och fasta användes säckväv som man svepte in sig i eller band om höfterna. Man strödde även aska eller jord över huvudet och både satt och låg på säckväv.]

⁶Nej, detta är den fasta jag vill ha:
Lossa de som är bundna i synd (lossa orättfärdiga band).
    Slit sönder repen till människors tunga bördor.
Befria de som är förtryckta (i slaveri),
    bryt sönder alla ok.
⁷Dela ditt bröd med den som är hungrig.
    Ge husrum för hemlösa förtryckta människor.
När du ser någon naken, kläd honom.
    Vänd inte ryggen till den som är ditt kött och blod.
⁸Då ska ditt ljus bryta fram som ljuset bryter fram på morgonen,
    och ditt helande ska komma snabbt.
    [Ordagrant ”ett långt bandage ska rullas på dina sår för att läka dig”.]
Din rättfärdighet ska gå framför dig,
    och Herrens härlighet (ära, prakt) ska gå bakom dig och skydda dig.
⁹Då ska ni be och Herren (Jahve) ska svara.
    Ni ska ropa (desperat) och han ska svara: ”Här är jag.”
Om ni tar bort alla slags ok [som förtrycker människor],
    slutar att peka finger [hånar andra],
    och inte längre talar ondska (synd, lögn, förtal).
¹⁰Om du ger ut av dig själv (din själ) till den hungrige
    och tillfredsställer den plågades själ,
då ska ljus gå upp för dig i mörkret,
    ditt sken ska bli som middagens ljus.” Slut citat

När Bibel 2000 kom ut satt jag mycket och jämförde nya översättningen med 1917 års. Det skiljer ju 100 år i språkbruk. Ett år tidigare kom Svenska Folkbibeln ut. Innan dess fanns provöversättningar. Det kom ut böcker om översättningsarbetets svårigheter så småningom från båda håll. Jag fick veta, att jag inte skulle hålla på att anmärka utan att kunna grundspråken. Helt rätt!

Det ändrar inte mitt intresse för begrepp! ”Frälsning” ändrades till ”räddning” i B2000. Och så var jag igång. Taggad. En sjökapten berättade i en närradioandakt, att den som håller på att drunkna och kommer upp på däck blir räddad men är inte frälst för det. Så visst tål begreppet att forska på!

2 Mos 14:29 ”Men Israels barn gingo på torr mark mitt igenom havet, och vattnet stod som en mur till höger och till vänster om dem. 30 Så frälste HERREN på den dagen Israel från egyptiernas hand, och Israel såg egyptierna ligga döda på havsstranden.” 1917 års översättning. Där blev ett begrepp till ”mur”. Har frälsning och mur ett sammanhang? Där fortsatte jag att söka på ordet ”frälsning” och ”mur” och blev medveten om min egen frälsning genom Jesus Guds son! Han skyddar den som tror på honom genom en mur mot fienden.

Visst har jag ältat ett svårt trauma från år 1956, då jag plötsligt från en stund till en annan blev inlåst, avklädd och lagd i bälte 20 år gammal. Det var deras rutiner. Jag var inte mentalt förberedd på hur sinnessjukhusvården fungerade! Chocken har blivit permanentad, därför att jag registrerade allt under den förhållandevis korta vårdtiden 3 månader för en sjukdom som jag inte har! Och minns tragiken för svårt psykiskt sjuka.

700 – 600 år före Kristus skriver profeten Jesaja om en rätt fasta att lossa på dessa bälten, som förekommer ännu i Sverige år 2023! Om jag fattar bibeltexten rätt översatt i kommande Svenska Kärnbibeln, så bör jag dela med mig av min kunskap om Jesus. Han vet vem som lider och varför.

”De själar som jag själv skapat.”

Eftertankens kranka blekhet

(A)CHAN ur GöteborgsPosten med tillstånd för flera år sen

I morse hade jag ett återfall på min tidslinje på Facebook. Det var inte tänkt så. Men jag sökte bakåt i tiden för att se vad jag själv skrivet i tråden NO MORE till bältesläggningar och tvångsvård. Där var det stängt för mig. Och ”NO MORE arbetsgrupp” hade ingen administratör. Så den var stängd.

Nästa ämne var: ”Mad heritage and temporare arts”. Vad hade hänt där sen sist? Boken ”MAD STUDIES, KULTURARV & KONST EN ANTOLOGI Red. Annica Engström & Elisabeth Punzi” har kommit ut förra året. I den har jag en artikel: ”Skammens resa”.

Det var år 2006 redan som jag berättade min historia. Då hade 50 år gått sen övergreppen i min själ. År 2011 kom historien ut i bokform: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” och 2013 blev berättelsen filmad på plats inom före detta Restad Sjukhus, Vänersborg. År 2015 ordnade Familjevårdsstiftelsen i Göteborg INTERNATIONELL FILM FESTIVAL: ”DRIVING US CRAZY” (se WWW:DRIVINGUSCRAZY.COM). Personer från nio olika länder med egna erfarenheter deltog plus alla professionella inom olika områden. Min berättelse visades som film och var översatt till engelska. (Se den på YOUTUBE)

Då är det så dags att backa ur! Ur en låda kommer det fram ett gammalt urklipp. Exakt så. Jag har varit inom höga murar, trängd och förtvivlad under tre månader drygt år 1956 under fel diagnos. Det är ju länge sedan! Inget att tjata om.

OK. Det var svårt men jag fick hjälp av olika som tog itu med muren, som höll mig inlåst.

Tredje teckningen. Jag känner igen mitt eget beteende, att fast jag är fri går jag runt, runt runt i mina dystra tankar.

Gång på gång fattar jag beslut, att inte tala om denna traumatiska period och följdverkningarna. Nu är det väl ändå dags att berätta om hur Gud tröstat mig under alla åren genom bibeln?

Oläkligt är de sår du fått. Ingen tar sig an din sak…

Se, jag vill läka dina sår, säger HERREN…

Rundgång

Det är dags för lite teknisk support. Om en köper en vara som är gratis en period gäller det att läsa det finstilta.

Du har fått ett konto. Det kontot skall ha ett användarnamn. Din E-postadress är en konto. Det kontot skall också ha ett lösenord.

En natt händer det, att du kopplas över från ett telefonbolag till ett annat på din egen begäran. Det borde bli billigare och det som hände var att E-postadressen förlorade sin giltighet som till exempel @telia.com

Än sen då? Det finns ju nya! Blir @ hotmail.com för gammalt finns @outlook.com. Är du pensionär borde det vara roligt, att få lära sig lite nytt! Lära sig tålamod och lite rundgång i sökandet efter det förlorade…

Det är precis nuet för mig och jag hävdar min rätt att vara envis. Ingen firma har rätt att skriva så finstilt, att en gammal, skumögd inte ser texten! Ja, det finns teknik nu att förstora texten på en mobil. Tänk, om jag som gammal inte hänger med och ser räkningen på 1.291 kronor och vissa ören! Så bra att banken skickade ett E mail och berättade om euro och omräkningskostnad. Jag har aldrig hållit i en euro ens…

Så bra att jag har gamla biblar i min bokhylla från 1800-talet men gammal tysk tryckstil! Där står det förklaringar även om jag har svårt med bokstäverna fortfarande.

Hör här! Min skuld är betald en gång för alla. Skuldbrevet är sönderrivet och tydligen uppsatt på en anslagstavla, så alla kan se spikarna, som gått igenom det! De som vill se vill säga. En gång för alla vann Guds Son seger över Djävulen i öknen för allas skull.

En gammal E-postadress kan gå förlorad och förlora sin giltighet hur en än letar i en rundgång med rätt lösenord till slut. Mitt personliga namn kan aldrig gå förlorat, så länge det är skrivet i himlen genom min tro på Guds Son Jesus Kristus!

Detta har Peter Fjellstedt förklarat ingående för mig i sin text från upplagan år 1893 av Bibeln med förklaringar. Han skriver om Asasel, som han själv inte fattar innebörden av. Bibeln påstår att i de yttersta tiderna skall troende förstå lite mer än de gjorde förr. Jag har fattat det så att Asasel är den plats i öknen där Jesus vunnit seger över just mina synder och förlåtet dem en gång för alla. Gamla E-postadresser går inte att gräva upp och använda! De är förlorade. Om jag betalar firman ändå mer för service kan de hjälpa mig kanske att hitta det gamla kontot hos dem.

Så gör inte Jesus! Han tar inte ändå mer betalt för att förlåta mig alla fel jag gjort! Han har betalt priset en gång för alla och till och med köpt tillbaka mig, när jag gick på egna vägar.

Min egen envishet att försöka bli lite mindre dålig eller hopplös hjälper inte. Alla dessa försök kallas egenrättfärdighet.

Rättfärdig blev jag genom att tro att Jesus är Guds Son, som har dött för mina synder och grävt ner dem i öknen en gång för alla.

Att leta rätt på dem och gräva upp dem är minst sagt dåraktigt – ”mad”.

Hur dum får en vara?

Det har gått tre år sen som jag började med mobil telefon. Detta är inte jämförbart med två bordstelefoner med sladd och jacket i väggen. De två hade inte retat mig på något sätt. Den dag då det inte fanns någon ton i luren förvånade det mig. Jag hade inte läst om några kopparledningar i jorden som blivit slitna.

Så det fanns inget annat att göra än att försöka se en fördel med den mobila telefonen. Det fick bli kameran då. Andra hade ju prisat kvalitet och smidighet. Då måste ju jag lära mig och tog foton på en blombukett, som jag fått. Det gick några dagar. Jag fick ett E-postmeddelande med känd adress, att de kunde beskära och förbättra mitt foto. Där kom det i retur på bild utan kostnad på min stationära dator!

Hur dum får en vara? Jag förnekade så klart , att jag tryckt på någon knapp på min stationära, gamla dator och önskat en tjänst i framtiden genom en kamera! Tre år har gått och jag förnekar fortfarande, att jag är dum. Frågan är om jag eventuellt skall bli lite vänligare mot mig själv? Kanske jag skall fråga hur okunnig får jag vara i fortsättningen också?

Det gäller att läsa det finstilta, när det gäller Facebook också. Sen är det några smällar en får ta. En i taget…

Är det inte jag, som sopar upp efter mig? Är det inte jag, som har långa utläggningar i skillnaden mellan att förlåta och inte glömma?

Nu vet jag, att min mobila telefon har ett inbyggt system så att trycker jag på knappen för kamera, så går bilden direkt upp i rymden till en sökmotor där den lagras och jag bör betala för tillgången till detta förråd. Dumheter att fortsätta förneka. Så många gånger jag skickat bilder till andra.

Annat är det med himlens förråd, där Jesus finns efter sin väl utförda gärning på jorden. Han presenterade vem Fadern är. Han kom från Fadern och återvände dit. Mose fick en gång en utförlig ritning över detta frälsningsverk ända in i minsta detalj. Det kallas Tabernakel och är ORDET från Gud uppenbarat i Jesus som människa och Gud. Och Gud har betalt hela kostnaden genom sin egen Son. Det är gratis att ta emot hans gåvor.

Hur okunnig får jag vara som inte fattar, att jag har ett inbyggt samvete som kan kommunicera med himlen över alla moln? Hans frid övergår allt förstånd.

Kristi Himmelsfärdsdag den 26 maj 2022

genom

Gunnel

Påsken 2022 i några svenska städer

För min egen del blev den mycket blodig. Den fina yllekappan blev antagligen förstörd. Få se när den kommer från kemtvätt. I ambulansen fick jag veta, att jag är frisk. Det var som svar på frågor, att jag inga mediciner står på. Blodtrycket var högt, därför att jag nog blivit så rädd och fått en chock. Tre veckor har gått och alla blodprover bekräftar efteråt att jag är frisk. Ändå faller jag gång på gång och kan inte resa mig själv.

Tre veckor har gått sen dess. Jag håller på med utvärdering av påskens händelser. Min viktigaste uppgift är att ta itu med skräcken och minnena av fallen. Och det har jag gjort genom att lyssna på påskens händelser i Jerusalem en gång, när Jesus måste dö för alla och orsaken till allt hat och allt upplopp.

Tre veckor har gått sen alla upplopp i svenska städer på grund av vår åsiktsfrihet och rätt att demonstrera för den. Jag har följt bilderna på Youtube i sammandrag från stad till stad med detta okontrollerad hat mot Polisen och våra svenska lagar. Vi har åsiktsfrihet och säger den friheten obehindrat mot Israel, som gav oss bibeln! År efter år förekommer kritik mot Israel som demokratisk stat. Det är tillåtet i Sverige.

Det är tillåtet med vilka lögner som helst mot bibeln eller förvridna sanningar. Vi vill ha religionsdialog! Vi vill inte ha brända bilar och stenkastning mot Polisen eller Ambulansen! Påsken i svenska städer blev fruktansvärd och blodig!

Så jag backar fyra år till Malous TV4-program mot bibeln med två författare, som tolkade särskilt en bibeltext i Domareboken. Bibelns syn på kvinnor är grym och ruskig! Vi har tolkningsfrihet och religionsfrihet i Sverige. Bibelns profeter och apostlar talar sanning – en sanning som är ingiven av Guds ande. Gud är EN – enig i sin Son Jesus Kristus och Den Helige Ande. Muhammed föddes omkring 600 år efter Kristus. Hans Gud är inte de kristnas HERREN Gud!

I Bibeln utvalde HERREN Gud ett litet folk att vara hans folk och gå hans ärende till alla folk i alla tider om frid och försoning. Det finns ett bildspråk i kärlek om brudgum, brud och bröllop. Men Israel ville gå sina egna vägar, gå efter sina egna begär. Av det förhållandet kom begreppen för en kvinna som ”sköka”, ”äktenskapsbryterska” och ”bihustru”, som inte fanns i HERRENs plan från början. Skaparen älskar sin Skapelse! Men människorna började dyrka solen och månen och det skapade mer är Skaparen.

Ja, jag går med rollator och är 86 år och frisk och har fått en ny efter 17 år. Den är tyngre för att vara mer stabil. Men ett hjul kom lite snett, när jag skulle lyfta upp den på en buss med relativt låg tröskel på Påskdagen. Sen var det hänt, att jag stöp handlöst i asfalten och slog i huvudet.

Under dagen lopp tänker jag fylla i bibelhänvisningar på Israels fall.

HERREN reser upp dem igen och är SEGRAREN för all tid.

Beröringsskräck

Igår hade jag spontant besök av en blivande pastor, välutbildad ingenjör, kvinna med uppväxt inom Svenska Baptistsamfundet numera tillhör hon Alliansmissionen. Det räcker som presentation. Det var hennes första besök i mitt hem med tillfälle att svepa över mina bokhyllor med blicken.

Nej, jag är inte den som provocerar bums. Här gäller att gå försiktigt fram eftersom jag faller så lätt numera. Och är obalanserad. Den som står skall se till att han inte faller enligt bibeln. Det står också att jag har sett den rättfärdige falla sju gånger med resa sig upp igen. Detta gäller män tydligen och jag är kvinna.

Och har fallit bara fyra gånger det senaste sen Corona började. Därför fick jag ett besök…

Där närmar vi oss min poäng, att det finns begrepp i bibeln. Man är ett sådant begrepp och likaså levit. Kvinna är ett annat begrepp och likaså bihustru. Där närmar vi oss min poäng med beröringsskräck. Det finns kvinnor, som inte har det utan vågar närma sig bibelläsning utan förförståelse. Då går det som det går i ett TV-progam hos Malou i 4:an, att jag fortfarande kan bli upprörd och något obalanserad. Jag köpte i vart fall författaren och den lärda kvinnas bok:

”Guds olydiga revben”

Tre lärda kvinnor fick en bra TV-tid att förfasa sig över bibelns kvinnosyn för runt fyra år sen. Jag såg programmet, när det blev omtalat. Sen såg jag det gång på gång och frågade frikyrkofolk om de sett det. Det gäller ju bibeln! Det gäller ju kritik mot bibeln! Nej då, ingen hade sett eller brydde sig och fyra år har gått. Jag är ensam att bry mig och känner mig ensam i stora eller små frikyrkoförsamlingar. Det är som om bibeln inte berör vad folk än påstår som tolkning! Tolv är en siffra men inte vilken som helst enligt bibeln. Fyra är en annan siffra och alla siffrorna har ett siffervärde som förstärker textens innebörd.

Fortsätt gärna att vara Guds olydiga revben men ta inte en bibeltext ur sitt sammanhang! Tolv är en helhet på Guds ögonsten och kvinnan en älskad skönhet i Guds ögon. En ögonsten är en ögonsten precis som Gud är EN.

Det var ett fint besök gott kaffebröd och givande igår. Jag låtsade inte om vissa böcker i mina bokhyllor men skröt över åldern på mina gamla biblar.

Plötsligt vaknar jag nästa morgon och är på G igen . Envis och något lättirriterad.

Kom igen nu! Våga låta bibeln beröra!

Gud var först

Ingen vet var Gud kommer ifrån. Ingen vet heller var Åklagaren (Djävulen) kommer ifrån. Gud har många namn i bibeln. Det har Djävulen också. Gud var först med sitt: ”Varde ljus” och det vart ljust. Hade livet varit ett schackspel borde vitt vinna, eftersom vitt alltid är ett steg före svart. Detta berättade en av mina patienter för mig på tidigt 60-tal inom psykiatrisk vård. Jag var arbetsterapeut och ville, att han skulle lära mig spelreglerna.

Nu är livet inget spel och Gud som Skaparen av allt var och är först ut. Han är och var och blir Segraren till sist och redan på Golgata genom sin Son Jesus Kristus. Det får se ut hur som helst och jag som gammal blir mer och mer glömsk. Jag minns inte vad jag skrev sist som blogg.

Idag vet jag, att jag vill skriva, att Gud var först ut och kommer att vinna oavsett mörkret i världen! En kvinna och en mans kropp kan förenas och ett nytt liv uppstår. Sen är det Skaparen som står för livet. Det är bara han, som kan ge liv och sammanväva en ny människa i människans modersliv. Satan kan bara slakta och förgöra senare. Jesus vann seger över Satan i öknen en gång för alla efter fyrtio dagars fasta med orden:

”Gå bort från mig Satan!”

Sen vann Jesus seger genom sin död för alla på korset.

Precis så. Hur det än ser ut idag i en människas liv och vad som blivit förstört i det förflutna, så vill Gud skapa något nytt genom sin Son.

Jag för min del väntar på en nytryckt bok på posten idag. Den är redan klar ”online” med andras hjälp och en ljuslåda. Och många plock med bilder…

Ljuslådan bad jag att få av en brorson till min 85-årsdag.

Men det är länge sen nu…

Fånarna på Restad Del 4

Gunnels plats i rymden

Tänk dig en studiecirkel i höst på historisk mark nära vattnet. Så naturskönt som Restad Gård ligger…
Resultatet låter inte vänta på sig! Det är redan givet med rubriken som är satt.
Äntligen har bitarna fallit på plats med samtal med TTELA, Brinkåsens sjuksköterskor och chefen för hotellet. Inte nog med det. Det finns en konstnär, som hyr en lokal på före detta stormavdelningens första våning. Det var inte min avdelning den gången. Vilken dröm! OBS dröm.

Nu har jag äntligen fått se det lugna vatten, som jag drömt om att får se. Det ligger nedanför hotellet. Hotellet låg inte vid porten, som jag tänkt mig. Där var en annan ganska ny byggnad. Och inte nog med det. Jag fick se vattnet, när vi guiderna och jag lämnade administrationen. Vem fattar vad jag bär på?

I en läkartidning år 1955 på Sahlgrenska Sjukhuset fanns en underbar bild på en sjö…

Visa originalinlägg 471 fler ord

Kemiska tvångströjor

Idag den 3 mars 2022 har jag tryckt på en knapp för att upprepa detta budskap. Tack till Hannes och några flera som vågar protestera mot all teoretisk kunskap om psyket utan ett lyssnande på vad patienten vill ha sagt.

Gunnels plats i rymden

”Två väldiga strida om människans själ…”

Idag avslutas Psykiatrikonferensen 2017 i Göteborg. Jag har läst igenom den långa listan av talare, som var kallade. Konferensen har pågått från och med måndagen. Igår kväll stod en ensam man med sitt plakat: ”Sluta sjukförklara! Lyssna på patienterna”. De två som kämpar mot varandra är inte jämbördiga.

År 1989 var konstvetaren Irja Bergströms doktorsavhandling om Ester Henning klar och kom ut. Den hade jag väntat på under alla åren, som den var på gång. Ämnet intresserad mig i allra högsta grad men skamkänslorna hindrade mig att berätta, att jag också varit inlåst.

Genom denna gedigna avhandling, som jag sträckläste, fanns systemet beskrivet. Äntligen började jag ana hur det gick till på stora sinnessjukhus och innan intagningen av en förvirrad person. Även om någon hittade en sjuk människas kunskap och värde, så var det för sent. Ester Henning var inte kontaktbar vid författarens enda…

Visa originalinlägg 475 fler ord