”Det här stämmer ju inte med bibeln,” sa jag när jag läst boken ”Om Gud” av Jonas Gardell.
Av en teolog fick jag svaret, att det är hans teologi. Punkt slut. Sen det samtalet har jag utvecklats och fattar, att var och en kan ha sin egen teologi. Var och en är en egen individ och vi har rätt att tolka som vi känner för. Vi har åsiktsfrihet och religionsfrihet i Sverige.
För fyra år sen ungefär hade ”Malou efter tio” ett program i TV4 tillsammans med två lärda feminister. Programmet bygger på författaren Gunilla Thorgrens bok:
”Guds olydiga revben”
Hela programmet som går att följa via Youtube handlar om bibelns ruskiga kvinnosyn. Det var inte deras teologi. De hade ingen bara lusten att ifrågasätta bibeln utan förkunskaper. Som exempel blev det bibelns mest ruskiga kapitel bland många ruskiga: Domareboken kapitel 19. Någon skrev på Facebook om programmet och jag såg det gång på gång för att inte missa något.
Så vetgirig är jag. Sen köpte jag boken…
Den är oläst men väckte mitt intresse för bibelns kvinnosyn ändå mer. Bibeln är Guds ord för mig men ondskan är inte hans! Ondskan blev så stor en gång, att han ångrade sin Skapelse. Under hundra år hade Noa uppdraget att lyda en ritning till räddning för honom och hans familj. Sen kom vattnet.
Senare beskriver bibeln att två för stora familjer måste dela på sig genom ett val. Lot fick välja först och valde det bästa området för sig, mågarna, döttrarna och sina husdjur. Senare kommer ett ruskigt hot som ser helt obegripligt ut. Lot ville hellre rädda männens skinn än döttrarnas.
Bibeln är sanning och obegriplig för den som inte vill se helheten. Ingen människa kan bemästra ondskan som råder fortfarande. För Gud är kvinnan som en brud som följer sin brudgum genom lång ökenvandring till ett löftesland fritt från träldom. En levit skulle inte ha en bihustru! En levit var av Levi stam och fick inget eget område i löfteslandet. Leviterna skulle tjäna alla de andra elva stammarna i templet och gudstjänsten. Kvinnorna skulle inte lämnas ut till fiender och våld. Det var inte Guds vilja! En missbrukad kvinna till döds är en död kvinna och kan inte få liv igen! Alla Israels områden i löfteslandet fick del av det ropet till Gud allas Skapare. Tolv är ett förbundstal. Laban lurade Jakob på den äkta hustru, som han tjänat för i sju år som slav.
Herren Gud tänker ut var göras kan för att den förskjutna inte skall förbli förskjuten. Frälsningen kommer genom judarna och gäller dem först och främst.
Som jag ser det har jag ingen egen teologi utan tror att Jesus dog för alla, uppstod och har lovat komma tillbaka för att hämta sin älskade brud. Under tiden gäller det att tron på Jesu Guds son blod renar från all synd. Vi kan inte leva livet åt varandra. En egen teologi håller inte som grund för frälsning.
En annan grund kan ingen lägga än den som redan är lagd.
P.S. Det är söndag hela dagen och bra att läsa bibeln. Tag fram en karta via Google på fördelningen av löfteslandet till de tolv stammarna. Det var Herren som satte gränserna. (Josuas bok). Det går att läsa bibeln på många olika sätt. Jag för min del har varit intresserad av bildspråket i HERREN och Israel, HERREN och församlingen och HERREN och den enskilda människan som tar emot erbjudandet om ett förbund/äktenskap. Rebecka är urmodern, som fick frågan om hon ville följa och blev brud åt Isak (löftessonen, som hon inte ens sett ännu).
Israel tecknas i bibeln som äktenskapsbrytare och sköka i Hoseaboken. Israel och Juda är som värsta horan i Hesekiel kap 23. Israel är leret i krukmakarens hand, som misslyckas Jeremia kap 18, men HERREN är som krukmakaren och börjar om och gör något nytt. Israel är som kvinnan som haft fem män och den hon nu har är inte hennes man Joh kap 4 med trolig syftning av Jesus till 2 Kungaboken 17:24 -och framåt enligt bibelforskare. Bibeln använder olika sätt att berätta summan av historien från evighet till evighet.D.S.