Författare: Gunnel

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......."

”Jag spolar av nu!”

Som sagt: Jag spolar av nu. Så sade en gammal vän en gång, som jag kom på besök till. Tiden låg bakom. Det fanns ingen återvändo till alla platser i världen, som hon en gång besökt eller flera gånger. Så blev det en sjukhussäng en dag. Men inte längre.

Jag kom av mig med bloggandet. Tryckte ju på ett engelskt ord, som jag inte begrep innebörden av. Tänkte uppdatera profilbilden. Tänkte lära mig lite hur bloggen fungerar. Då blev alla mina bilder röda. Som sagt. Och jag fick hjälp att skriva på ett nytt ”underlag”, som är gratis. Det tidigare betalar jag för. Så jag skulle slippa reklam! Och jag vill lära mig använda mina bilder igen.

Så här såg det ut på min fars arbetsplats, när han vilade middag. De sista fyra åren var han ensam men blev 95 år nästan. Innan dess spolade han också av. Han berättade om sina stora intressen som familjen, fabriken och församlingen. Så kom den sista veckan och allt var tydligen avspolat av minnen. Läs för mig sa han:

”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.”

Det låg ett Nya Testamentet i fönsterhyllan men jag hittade inte och visste inte var det står. Han kunde versen utantill. Det hade hållit att leva på. Det höll att dö på. Så har det blivit ett nytt avsked många, många år senare. Det är en hög ålder också att bli över 93 år.

Släkt och vänner var helt överens om att det var som om Gud själv bjudit på vit snö över hela Västergötland och en underbar rimfrost just den dagen! Vi var flera som spolat tillbaka bandet till den dag, då vi mötte vår vän eller släkting. Alla hade egna minnen – ett eget band.

När begravningsgudstjänsten var över och kistan skulle bäras ut började kantorn att spela melodin på orgel till sången:

”Invid porten där står en änglahär, när de frälsta tåga in…”

Genast var ”mitt minnesband” tillbaka på året 1967. Jag bodde i ett gammalt landshövdingehus i en etta över en mörk port. Vi var så rädda över allt hemskt vi mött i gatuarbetet bland unga människor. Vi kunde ingenting om narkotikamissbruk eller ockultism. De unga hade målat svarta väggar i en föreningslokal. Jag var hemma vid min bostad men inte de andra två vännerna. Den kvällen hade vi delat på en taxiavgift. Så rädda var vi! Då småsjöng Gunvor:

”Invid porten där står en änglahär, när de frälsta tågar in…”

Jag spolar av nu! Min tid ligger bakom också men jag skulle så gärna vilja berätta mera av det som varit. Vet inte vem du är som läser. Vet bara att det gjort mig gott att få spola av bandet. ”Lever vi så lever vi för Herren. Dör vi så dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör, så hör vi Herren till.”

Jag älskar Paulus som bekant. Det är hans uttryck.

Mötet vid brunnen

Nu har jag snurrat färdigt! Det blev nödvändigt att skriva ut Jonas Bergstens foto i ”Jesus skapar tro” med pilar över berget Ebal, Sykar och Jakobs brunn. (Detta från ”Anta Utmaningen” på Facebook. Bibelläsning tillsammans efter bibelläsningsplaner.) (Joh. kap 4:3-26)

Det blev ett måste för mig att acceptera svårigheten med vänster och höger och väderstreck under livets vandring. Få fattar handikappet.

Så har jag vandrat med Josef till det jordstycket, som Jakob givit åt honom vid den djupa brunnen. (1 Mos 37) Men hans bröder var inte där. De hade varit där men vandrat vidare med sina hjordar till Dotan. Så blev det en vandring på kartan och sen en blogg här, som heter ”Följ blodspåren”. Från Dotan blev den långa vandringen till Egypten, som vi läser om igen och om igen.

Fader Jakob fick veta, att bröderna hittat en blodig mantel. Så har jag snurrat färdigt på bilden av berget Ebal, Sykar och Jakobs brunn och har berget Gerissim tvärtom nu till vänster och Ebal till höger. Där kommer Jakobs tolv stammar vandrande så långt senare och skall stanna till och begrunda Herrens: ”Hör Israel!” (5 Mos kap 27 o 28) De fick veta skillnaden mellan att lyssna på Herrens ledning eller att förkasta den. Orsak och verkan eller tvärtom om: Verkan på grund av orsak.

Vi tillber här och ni tillber där. Vad anser du, främling? Eller är han ingen främling längre? Går det att vandra med honom på kartan i fortsättningen också – ner till Egypten och tillbaka? Vet han var vänster och höger är och alla väderstrecken?

Kommer han tillbaka eller är han här nu?

En apokalyps

Så väl då, att jag tittade först efter vad apokalyps betyder på grekiska språket! Jag brukar ju tänka själv och stanna vid det. Det kunde bli väldigt mörkt och tråkigt om alla vredesskålar och hemskheter från Uppenbarelseboken i den yttersta tiden. I ”Teologiskt Lexikon” står det att apokalyps betyder avslöjande, uppenbarelse av himmelska hemligheter, särskilt om framtiden. ”Intresset för sådana hemligheter,” fortsätter Per Beskow, ”och spekulationer om dem kallas apokalypik.”

Himmelska hemligheter styr tankarna åt en ljusnande framtid. ”Nu vänder det,” har det stått att läsa på Facebook. ”Snart går det att märka!” Så bra då att vara positiv! Mörkret har ingen makt över ljuset enligt bibeln.

En gammal människa har livet bakom sig och är ofta rädd för framtiden med mer krämpor, större backar och mer risk för halka. Då kan det vända för fort. Det blir svårare att hänga med i modet och val av sånger i en gudstjänst. För så är det! Mycket sitter i ryggmärgen…

Apokalypsen påminner då om Nils Frykmans sång:

”Min framtidsdag är ljus och lång Den räcker bortom tidens tvång Där Gud och Lammet säll jag ser Och ingen nöd skall vara mer.

Ett oförgängligt arv jag har I himlen är det i förvar Och under prövotiden här Min Fader ger vad nyttigt är.

Pris vare Gud som ställt det så Nu slipper jag att ängslig gå För mig han alltid sörja vill Evad som helst må stöta till.” (Så långt fritt ur minnet. Hämtar sångböckerna nr 302 både som f.d. ”missionare” och f.d. pingstvän)

Så har jag frid uti min själ och sjunger lycklig allt är väl Jag vandrar trygg vid Faders hand Han leder mig till himlens land

Men Herre Jesus led du mig Att leva mera helt för dig Den lilla ( korta) tid jag har igen På vägen hem till himmelen. (Sista två verserna blandade jag ihop raderna. Minnet sviker.)

Apokalyps betyder uppenbarelse av himmelska ting! Jag skriver för min egen själ tydligen och har blivit korrigerad på morgonen nyårsafton år 2018.

Sen kan jag fortsätta min egen bibelläsning och undra över var vi är i tiden. Årsveckor är mycket komplicerat för min del. Men de flesta är visst över redan.

🙂

Ett raserat bygge

Nyår år 2000 fick jag en idé, att gå ut på nätet för att försöka nå unga människor. Jag ville nå unga utanför kyrklig gemenskap och berätta om kristen tro. Frågan var hur det skulle gå till.

Trettondagens gudstjänst i Smyrna, Göteborg, var ekumenisk som vanligt. Tvärs över läktarna fick jag syn på en man, som jag sett och pratat med en enda gång på ett kalas. Han var datakonsult. Standardfrågan är ju: ”Och vad sysslar du med?”

”Kasta inte bort din frimodighet, ty den har med sig stor lön.” Så efter mötet nere på kyrktorget fick denne okände man veta min idé. Till slut grep hans fru in och sa ifrån att det var lika bra, att jag fick komma till dem och få hans hjälp. Så fortsatte det orimliga med min envishet.

Bokstäverna och tecknen på ett tagentbord står för något på engelska som grundspråk fick jag veta så småningom. Då visste jag redan, att jag ville göra en hemsida själv – bygga efter egen idé. HTML och allt jag ville med min envishet fordrade också kunskap, som jag saknar.

Nu är det sagt. Mitt fina bygge har havererat! Den som vill bygga ett torn skall först sätta sig ner och beräkna kostnaderna. Går det inte att bygga färdigt kommer man på skam enligt Jesus. Platsen jag köpt var för dyr enligt flera och mitt system förlegat med HTML. Så rasade det fina bygget och den fina idén att bygga upp efter tanken på ett hus som hem som församling med alla rum och förråd. Med början i väckelsen på 1800-talet i släkten… brefvet som kom.

Det kallas ”hotell” med köpt plats för en hemsida bland alla andras. Jag ville ha köpt plats för att slippa reklam. Så fort jag slutade betala för denna för dyra plats blev mitt namn ledigt och ett kasino i Mellersta Östern tog namnet. Det går inte att hindra. Var glada över att era namn är skrivna i Livets bok, sa Jesus till sina lärjungar. Där är poängen. Inte att någon hackers kapar profilbilden på Facebook heller! Den hör till kroppen. Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Det är också Jesus som sagt.

Mitt bygge har blivit raserat igen och igen. Med bara den envishet som jag har så börjar jag på nytt med hjälp av andra. Så många gånger jag ropat: ”Hjälp mig, snäll du!”

Om inte Herren bygger huset, så arbetar de fåfängt på det. Fritt ur minnet det också. Det kan väl ändå inte gälla min strålande idé, att få gå ut på nätet och berätta? Om vad? Ärligt talat blev det väl väldigt mycket JAG och MITT? Ärligt talat gjorde jag flera försök att få ihop allt prat – spontant utan manus. Den röda tråden skulle vara blodet och försoningen i bibeln. Försoning med allt havererat av drömmar. För min del.

Ja, så ville jag byta en bild på mitt JAG. En liten färskare bild som Facebook skulle kunna passa lite bättre med ny teknik och hindra stöld.

Jojo. Jag tryckte på ett ord på engelska, som jag inte förstod ens. Alla mina foton i förrådet blev röda. Fotoförrådet behövs. Den som har en hemsida eller blogg med bilder har större chans att få besök. Titta går fortare än att läsa mina jeremiader. (Det behövs några fler besök, om inte jag skall ledsna.)

Om Herren inte bygger med sin kunskap på alla språk inklusive HTML, så lär jag prata i vädret.

Snart är det ett nytt år! Vem vet? Hitintills har Herren hulpit!

Det du! Men riktigt så gammal är jag inte, men kommer ihåg min mor, som härmade en predikants upprepning ur en predikan.

Repetition är studiernas moder.

Ritning till en kyrka/ett folk

Ordet bibel lär komma ur ordet bibliotek. Bibeln har sextiosex olika böcker i vår bindning. De hebreiska och de grekiska bokstäverna har ett talvärde. Siffrorna har också ett symboliskt värde. Min kunskap är mycket begränsad men jag tycker om att berätta på vem jag tror.

Gud är EN i motsats till alla andra folks gudar. Gud är enig och strider inte mot sig själv. Två är ett motsatsförhållande eller komplement till vararandra som man och kvinna… Tre står för gudomen: Gud, Jesus och den Helige Anden.

Fyra står för världens tal: fyra väderstreck, fyra årstider, fyra måttsenheter som längd, höjd, djup och bredd, fyra världsriken enligt Daniels bok, fyra djur, fyra keruber o.s.v. . Sex står för det mänskliga, ofullkomlighetens tal.

Sju är ett frälsningshistoriskt tal och står för det fullkomliga. En vecka eller en skala börjar på nytt på åtta. Sju är ett avslutningstal men inte ett fullkomligt tal som 1, 10, 100.

Tolv är ett förbundstal, Israels stammar, Kristi apostlar, tjugofyra äldste o.s.v. Upp. 4

Dessa uppgifter är från boken: ”Tabernaklet i öknen” av missionär Wilhelm Bergling. Boken kom ut första gången i andra reviderade upplagan år 1956. Den tidigaste boken om Tabernaklet år som jag har är från år 1936 av K.A. Abram, grundare för Pingströrelsen i Kerala, Indien och innehåller stenograferade bibelstudier hållna i Filadelfia, Stockholm. Numera finns så klart senare forskning för den som kan läsa andra språk. Bergling skriver, att om tolkningen är fel, så går det inte att komma längre. Det blir stopp. Bibeln tål granskning!

Så jag vill bara berätta om hur bibelns budskap nått mig ända ner till en personlig upprättelse ”i Kristus”. För det behövs hela bibeln som hänvisningar men det började med de äldres undervisning: ”Du får ta emot det som står i bibeln i tro. Tron är en gåva från Gud.” Så sade bibellärarna.

Gud är EN och ville samarbeta med en människa och hans familj. Abram bodde i ett område i kaldeiska UR inte långt från Persiska viken. Där dyrkade folket solen och månen. Där blev Abram kallad ut ur ett folk, som inte kände Gud. Men Abram förblev barnlös med sin hustru Sarai år efter år tills de två ville hjälpa Gud i sin barnlöshet.

Så är det! De som inte fått några barn, när de närmar sig nittioårsåldern borde ge upp! Varför gav inte Abram upp? Han kunde ju ta en ung bihustru som var så vanligt och se till att han fick en arvinge till alla deras stora rikedomar! Det var Saras förslag. Namnen ändrades lite och Abraham gick till deras tjänsteflicka Hagar och födde Ismael.

Detta var inte vad Gud sagt! Gud hade lovat en son genom äkta hustrun. Därmed har bibeln fått två olika linjer, men det är inte Wilhelm Bergling, som går händelserna i förväg. Det gör jag. För i Sverige vet vi, att det finns religionsdialog. Två partner samtalar med varandra och försöker hitta något gemensamt att bygga framtiden på.

Ja varför inte? En kyrka och en moské på samma tomt i samma bostadsområde…

Ritningen till en kyrka/församling

Ritningen till en kyrka/församling enligt bibeln
(Sedd genom en gammal ärrad människas glasögon den 19 nov 2018)

Det var spontant skrivit till en liten grupp. Nu finns det här med bibelhänvisningar. Vi kan inte hålla på att se oss blinda på alla felbyggen (feltolkningar) under årtusenden som gått. Bibeln presenterar sanna profeter men också de falska. Historien har visat Guds sanning genom Jesus.

1) Så vi följer frälsningen från slaveriet i Egypten till löfteslandet via metaforer. Vattnet stod som en mur till höger och vänster. Så frälste Herren på den dagen… 2 Mos 14:22
2) Ställ väktare på muren! Om Jerusalems mur senare är ett skydd mot fiender, så drar jag slutsatsen, att Herrens undervisning i alla tider är ett skydd mot fiender. (Ett annat bibelstudium från 70-talet, att var och en måste bygga upp det nerrivna i sitt eget liv enligt Esra och Nehemjas profetböcker) Jes 60:18, Nehemja och Esra
3) Den första kyrkan var en vandringskyrka, som kunde sättas upp och plockas ner efter vandringen mellan punkterna A och B eller Alfa och Omega=ORDET från Gud i Jesus.
4) Ingen låst dörr! Jesus är herden, dörren in till fåren. (Det lär vara en låg mur runt en fårfålla i bibelns landskap för natten och herden låg i dörröppningen. Utombiblisk kunskap.) Tabernaklets förhänge var vävt med bestämda färger och varje färg står för en sida av Jesus som kung, överstepräst och profet. Joh 1:1-9, 2 Mos 15:18, Hebr 5:10,
5) Altaret är det första som möter oss innanför förhänget. Det har exakt mått, fyrkantigt, höjd, djup, bredd och längd. Försoningen genom blodet skall nå ut i alla väderstreck senare. Israels folk lydde ritualerna under 40 år utan att kunna fatta innebörden. Peter Fjellstedts förklaringar från 1800-talet håller idag också. Jesu frälsningsgärning var tvåfaldig (två felfria syndabockar). Israels folk hade en försoningsdag om året. Deras synd skulle placeras på en syndabock, som skulle bära bort synden ut i öknen. Namnet Asasel upprepas fyra gånger. Hänvisning till Jesu seger över Satan i öknen. Satan försöker alltid gräva upp gammal synd som Gud förlåtit för länge sen. Nutid alltid. Den andra felfria syndabocken där Israel placerade sin synd skulle slaktas och lite av blodet bäras in av översteprästen till Gud i det allra heligaste. 2 Mos 27:1, 3 Mos 16
6) Översteprästens kläder finns beskrivet in i minsta detalj för övrigt. Översteprästens bröstsköld hade tolv olika ädelstenar i skalan 1- 10 och var nästan alla nära högsta kvalitet enligt en geolog, som jag frågat. Jesus är vår överstepräst inför Gud och vi är också tecknade med våra namn i hans hjärta. Han vädjar gott för oss inför Gud.                2 Mos 28, 39

7) Vem som helst får komma till en församling idag. Dörren är öppen genom Jesus. För att komma längre in skall synden placeras på de två syndabockarna. Det är ett viljebeslut personligt och bekräftas genom vattnets dop. (Dopgrav var ju omöjligt att ordna i öknen varje år av de 40 åren 🙂 )
8) Raskt är vi framme vid mitt personliga vittnesbörd. Sju är en veckas dagar. Vid åttonde börjar något nytt. Gud har upprättat mig på en försoningsgrund bestående av två fotstycken av silver (GT plus NT) under mitt liv! I ett bibelstudium på 70-talet bland kriminella och prostituerade i gamla Räddningsmissionens lokaler i Haga undervisade en baptistpastor från Näsåker om upprättelsen i Kristus enligt modellen i Tabernaklet. Då såg jag framför mig min och de andras dåliga självkänsla/självvärde, som olika mått på de olika bräderna och de lyckade människorna i Smyrna! Men en försonad, förlåten kriminell fick ju samma mått i höjd och bredd! Var detta sant? Fick inte jag breda ut mig på någons bekostnad och ta större plats som en av alla brädor i tabernaklet?
9) Gud bygger sitt tabernakel i öknen som modell i alla tider för alla folk – ett flyttbart, upprättat folk på en försoningsgrund med ett rent försoningssilver! Guds ord är som renat silver, sju gånger! Var en kristen än kommer i världen så passar måtten givna av Gud till Mose – inte högre än någon annan upprättad kristen – inte bredare eller smalare. 2 Mos 25, 26 och fortsättning
10) I Kristus kan hans nåd och hans nådegåvor fungera fritt utan avundsjuka på andra ”brädor”s teckning i ett vresigt akacieträ! För Gud själv har dragit över med guld över alla skavanker.

”Det tar ett helt liv att läsa bibeln,” sade en gång läkaren och pastorn Sven Ahdrian. Det är läkedom i Jesu sår och full upprättelse på hans försoningsgrund. Det är gemenskap mellan människor över hela världen, som står på den grunden.