Kategori: Vägen valde mig

En styrgrupp

”101 BIBELHACKS Praktiska råd som kan göra dig till en bättre bibelläsare”

Jag kämpar vidare i denna lilla, behändiga bok av Jonas Dagson. Och tycker fortfarande, att den är för redan lärde…

Detta beror inte på att jag själv är så olärd utan mer, att jag stannade i växten angående ”Främmande ord”. Jag är för bekväm för att slå i lexikon. Det är inte alls många år sen jag hörde begreppet ”styrgrupp” för första gången, trots att det är svenska språket. Begrepp gillar jag och alldeles särskilt begreppet ”den mönsterbild som blev oss given.”

Där blir det stopp! Jag kommer inte längre. Det är omodern kunskap om tabernaklet i öknen. Då räknas jag som en nördig. Vad nu detta innebär? En av de ledande översättarna till Bibel 2000 skrev en bok om svårigheterna i översättningsarbetet till svenska språket. Jag förstod inte ens den boken, därför att jag stannat på en viss nivå i skolan. Jag hade lättare att förstå teol. dr Seth Erlandssons motsvarande bok om översättningsarbetet i Svenska Folkbibeln.

Vad har detta med styrgrupp att göra? Jo, den man jag frågade efter på en viss plats hade varit chef i styrgruppen för en viss sjukhusbyggnad inom ett visst område i en viss stad. Men jag skall inte ner i den historia, som till och med kan räknas inom kultur numera – byggnader kan bli kulturmärkta.

Jag gillar begrepp! ”Kyrka” är ett begrepp för mig, som är från landet och vet hur många kyrkor det går att se på en gång på ”Vara-slätten” från en hög byggnad! ”Församling” är ett annat begrepp med personligheter i olika åldrar av kött och blod, som bekänner Jesus vara Herren och Guds son. Antalet medlemmar kan vara olika men begreppet ”kropp” i förhållande till ”huvud” är livsviktigt. Svenska språket har olika ord för byggnad och församling.

Just där hängde jag upp mig i boken att vara försiktig med allegorisk tolkning. Just där är jag, att jag vill styra i vanligt ordning och försöker få till en styrgrupp i förbön.

Jag måste ju acceptera att det finns en styrgrupp på min gata och i mitt bostadsbolag som hyresgäst. Och det finns ett ”Vardagsrum” för den som vill ha lite gemenskap…

Allt är mitt i Kristus men tydligen räcker det för mig att vara gammal!

Det räcker inte alls för mig!

#Hash – Stinksyska

Elva år har gått snart sen Annica Engström sa, att det fattades bilder i filmen om mitt trauma från Restad Sjukhus. Det fattades bild på mig, hur jag såg ut år 1957 strax efteråt. Mitt manus var redan en bok för patienten var frisk och pigg för övrigt. Så fick hon komma och göra ett ”hemma hos” mig i mitt album om familjen. Mitt förslag var det:

”Kom hem till mig, så drar jag ut byrålådan, där kopian av sjukjournalen ligger. Och du får höra gnisslet från lådan dessutom…”

Sagt och gjort. Dessutom hade hon gått ut på balkongen och ställts sig att vänta in en spårvagn komma i min glipa. Då var jag och fixade kaffe men fick denna trevliga överraskning, när filmen provkördes år 2013. Det kommer en spårvagn i filmen…

Elva år har gått och jag med alla andra på gatan är inbyggd – saknar utsikt men har fått insikt. Sitter jag på sängkanten en morgon, så har jag en annan men smal glipa på andra sidan gatan. Där kan jag vänta in en spårvagn komma eller gå.

Om jag reser mig upp på darrande ben finns en glipa åt vänster kvar att se spårvagnar komma och gå. Så jag har det bra. Och fick besök av f.d. projektledaren igår. Helt oväntat.

Elva år har gått sen jag fick se en orkidé i en jordhög på andra sidan spårvägsspåren. Visst är detta en dagbok! Okända personer får en detaljerad beskrivning av hur jag blir sämre och sämre. Jag har aldrig kunnat böja mig men inte varit sjukskriven för det eller fått hel sjukpension.

Så blev jag en fönstertittare som saknade mitt favoritställe på försommaren mellan en kantsten och nästa kantsten i vinkel på väg till bilen. Just där kom de pyttesmå blommorna, som heter Rödnarv. Jo, jag har fått insikt men tappat utsikten. Försommaren år 1957 tappade jag huvudet. Det kan heta depression och jag gick bara rakt fram. Då var jag nära att trampa på dem hemmavid. Det var alldeles fullt av små röda prickar vid fötterna, där jag skulle fram över bangården.

Förlåt mig älskade lilla Rödnarv! Jag vill inte göra om det men kan inte ta flygfoto på dem, som fanns på min gata ens. Där är hus vid hus men en glipa fick jag för spårvagnarna.

Nu vet jag, att små blomsterfrön kan hänga med gamla jordhögar som grävs upp och sen flyttas på. Sen trotsar de allt ogräs runt omkring och brännässlor och låter mig bli glad över en orkidé.

https://gunnelsplats.wordpress.com/wp-admin/post.php?post=3426&action=edit
Stinksyska

Ande, själ och kropp – ”Bibelhacks”

Förra bloggen rekommenderade jag en ny liten bok: ”Bibelhacks” utan att ha läst den. När jag läst några sidor insåg jag, att den var på universitetsnivå för de bibelläsarna.

Så har jag ”appar” också och har valt ”en kvart” om dagen ur Svenska Kärnbibeln. Det låter inte mycket men är bra för min del. Som till exempel denna söndags text med tillåtelse att citera:

”Joh 3:1-8

Jesus samtalar med Nikodemus
1Bland fariséerna [i Jerusalem där Jesus och lärjungarna befann sig] fanns en man som hette Nikodemus, en ledare bland judarna. [Hans namn betyder ordagrant ”en som segrar”. Han var en av de 71 medlemmarna i Stora rådet, Sanhedrin, som var det högsta juridiska beslutsfattande organet bland judarna.] 2På natten kom han till Jesus.

[Kanske kom han på natten för att inte bli sedd tillsammans med Jesus, eller så var det för att få mer tid med Jesus. Det kan även bildligt tala om att han var bekymrad, dvs. ”i en mörk stund”. Inom judendomen är natten också förknippad med reflektion och kunskap, se Ps 19:3. Vi vet att detta samtal måste ha berört Nikodemus. Han är senare med och tar hand om Jesu kropp, se Joh 19:38-42. En lärjunge tillbringade all tid med sin lärare, så Jesu lärjungar var troligen också med. Samtalet måste ha etsat sig fast i den unge Johannes minne eftersom han tar med det här i sitt evangelium.]

Är du mer än en god lärare?
Nikodemus [inleder dialogen med Jesus och] sa: ”Rabbi (min lärare), vi vet (har förstått eftersom vi sett allt du gjort) att du är sänd från Gud som en lärare, för ingen kan göra dessa tecken (under, mirakler) som du gör, om inte Gud är med honom.”

3[Nikodemus använde frasen ”vi” men] Jesus svarade honom [och blir personlig]:

”Med all säkerhet (amen, amen) säger jag dig:

Om en människa inte är född på nytt (från ovan)
    kan hon inte se (ha en klar förståelse av) Guds rike.”

Hur blir man född på nytt?
4Nikodemus svarade: ”Hur kan någon (ordagrant: ´en människa´) födas när han är gammal (gråhårig)? Han kan väl inte komma in i sin mors mage och födas igen, eller hur [det är ju omöjligt]?”

5Jesus svarade:

”Med all säkerhet (amen, amen) säger jag dig: Om inte en människa har blivit född av vatten och (det vill säga) Ande (vind), kan hon inte komma in i Guds rike.

[Ibland har ‘vatten’ tolkats som en referens till vattendopet eller den naturliga födseln, men det är inte troligt. I samtalet med Nikodemus väger Skriftens egna definitioner av ‘vatten och Ande’ tungt. Jesus tillrättavisar Nikodemus just för att han inte ser de sambanden, se vers 10. Vatten och Ande används synonymt iJes 44:3. Samma parallell finns även iHes 36:25-27där vattnet också symboliserar en andlig förnyelse – Gud ska tvätta Israels folk rena och ge dem ett nytt hjärta och fylla dem med sin Ande. I nästa kapitel finns kopplingen mellan Ande och vind, seHes 37:9. Det stämmer överens med parallellerna i vers 3, 7 och 8. I nästa kapitel används vatten också som en bild på andligt liv, seJoh 4:13.]

6Det som är fött av kött (mänsklig natur) är kött, och det som är fött av Anden är ande. 7Var inte förvånad (börja inte spekulera på ett omoget sätt) över att jag [bokstavligen] sa: ‘Ni alla [du Nikodemus, ni fariséer och judar, ja alla människor] måste födas på nytt (från ovan).’ 8Vinden (anden) blåser vart den vill och du hör dess sus (röst, ton), men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg. På samma sätt är det med alla som är födda av Anden.”

[Det grekiska ordet pneuma betyder både vind och ande. Jesus använder ordets dubbla betydelse i en liknelse där ett naturligt fenomen illustrerar en andlig verklighet. På samma sätt som vi inte kan se eller kontrollera vinden, kan vi ändå se dess verkningar och höra den. Nikodemus verkade ha tolkat det Jesus sa på ett rent fysiskt plan.]” Slut citat

Som ett försök till sammanfattning av hela bloggens ämne så gäller det kroppen, som fick en defekt i ryggraden före tonåren. Den var synlig för läkare under tiden i realskolan. Symtomen var, att jag inte orkade läsa, som jag borde. Alla fina betyg från folkskolan sjönk som stenar i vatten. Så blev jag 20 år och var färdig med ett år på sjuksköterskeskola och fick en psykiatrisk diagnos, som skulle vara för livet. Så fick jag omskolning till arbetsterapeut och nös på en kafferast, när jag stod böjd över ett bord och läste en tidning. Där kom det första stora ryggskottet! En skicklig ortoped var i tjänst och kunde berätta allt om min rygg, som jag kunde förut i princip men inte blivit trodd.

Ande, psyke och kropp! Plus min stora envishet att vilja ha rätt. ”Vad var det jag sa? Varför trodde ni inte på mina ord? Varför trodde ni inte på min mammas kunskap om mig?”

För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa för dem som är kallade. Står det inte så? Finns det ett sammanhang – en poäng till slut? Jo, jag har ältat och ältat, tjatat om mitt för mycket. Nu är det vägs ände! Sjukvården skall få veta, att jag hör ihop och att Guds kunskap om människan fattas!

Jo, det tänker jag få fram på något sätt.

”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Och vad kan en människa ge till lösen för sin själ?”

De orden av Jesus fick jag som minnesvers av min konfirmationslärare. Visst har jag berättat, att det var han som fick köra mig till sinnessjukhuset Restad, Vänersborg år 1956? Det hade jag inget emot. Det var inte mot min vilja! Jag var dödstrött och mager…

Ande, psyke och kropp. Innan den dagen i september månad var jag född på nytt genom tro på Jesus till ett levande hopp och Guds barn enligt bibeln.

101 Bibelhacks…

Det var väl, att den boken inte fanns, när jag letade efter tröst och förståelse lite här och lite där…

Som blev understrykningar. Som blev ledstjärnor: ”Jag vill hjälpa dig och undervisa dig om den väg du skall vandra Jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig.”

”Jag vill hela dig…”

”…slutsats, logisk följd”

Före detta Annandag Pingst år 2024.

Främmande ord är inte min grej. Nu tror jag, att ”konklution” sitter som innebörd ett litet tag. Sen glömmer jag det igen. Så många gånger jag tänkte förr, att om jag får hålla en enda andakt till, vad vill jag ha sagt då? Sen kom om jag får läsa inledningsordet en gång till, vilket vill jag läsa då?

Så kom Pingsten år 2024 och jag fick frågan, om jag vill läsa just inledningordet till gudstjänsten. Denna gång behövde jag inte föreslå mig själv som villig att läsa!

”Öppna din bibel och ta emot Guds kärlek!” Det är ett citat av Oasrörelsens ena ledare Berit Simonsson.

Öppna din bibel och ta emot den helige Ande! ”Den helige Anden finns i bibeln,” sa pingstpastor Josef Lado, från Ungern, när jag fick lyssna till bibellära. Han berättade, att unga kom till honom och ville ha förbön för att få andedopet. När han frågade, om de läser bibeln kunde de vara ärliga och svara ”nej”. Hans råd var: ”Börja där. Den helige Anden är i bibeln!” Andedopet fick inte bli någon häftig upplevelse som en kick! ”Vill du ha en tro på Gud, så läs Gamla Testamentet,” sa han också.

Bra råd år 1967. Sen dess har jag lyssnat på fler bibellärare, som visat på att den helige Ande är personlig – inte bara som en vind, som man inte vet var den kommer ifrån eller vart den far. Inte bara som en eld, som kan tända ljumma hjärtan på nytt eller för första gången. ”Den helige Ande är som en advokat som tar sig an din sak inför Gud.” ”Den helige Ande kan bli sårad, ledsen.” ”Bedröva inte den helige Anden!”

Idag är det Annandag Pingst för mig hela dagen! Det är den absolut vackraste dagen ute i naturen. Syrenerna skyndar på alldeles för fort. Inget tid mellan hägg och syren längre. Nu är jag så gammal, att jag till och med tycker maskrosor är så vackra.

Det fanns länge i ryggmärgen, att de är ett hot med djupa rötter i grönsakslandet! De var ett hot i hushållsekonomin på 30-talet och 40-talet! Där börjar min lovsång till Pingsten och avslutningar i söndagsskolan. Det var alltid en sådan här vacker sommardag i Eks trädgård flera år eller vår.

Nu är jag ”hemma” igen bakåt i tiden. Jag är hemma i min matvrå också – en stund till.

Snart gassar solen på fönstren, att det blir mindre uthärdligt…

Ingen konklution

Två av mina vänner använde samma svåra ord för mig. De var helt oberoende av varandra men sa detta angående min bok: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”.

Sen har jag haft många år på mig att lära in detta svåra främmande ord och självklara begrepp för andra. Ja, så har ordet försvunnit med ålderns rätt och återkommit just idag – i mitt goda minne för övrigt.

Ett av alla de irritationsmoment som förekommer i mitt liv. Det som är självklart för andra är inte självklart för mig. Senaste svåra ord har med taggar att göra. Inte en tagg i köttet, som aposteln Paulus hade fått. Nej, detta har med kopplingar att göra och hundraen sådana, om jag fattat rätt. Det återstår att undersöka och köpa den nya boken av Jonas Dagson. Den handlar om bibeln.

Sextio år har gått sen jag och mina kurskamrater äntligen blev examinerade som arbetsterapeuter. Det hade varit en lång, praktisk utbildning innan där var och en hade sökt bra praktiker och utbildning inom olika slöjder. Vi trodde, att vi var färdiga! Det dröjde inte många år, innan det måste till kompletteringskurs på ett halvår. Jag var inte glad och skulle tiga med mitt trauma. I kursen fanns en, som var mer positiv än vi andra, mer konstnärlig och mer tacksam, när vi andra suckade och var trötta. Hon hade fått en svårartad tumör i ett ben som tonåring. Allt hängde på liv eller död och det måste bli amputation av hela benet. (Sen måste hon köpa två par skor för foten på protesen var större.) Men klagade gjorde hon aldrig.

Jag minns bara min sorg – förlusten av min självkänsla och glädjen att kunna och vilja utbilda mig till sjuksköterska nio år tidigare. Det är fortfarande ett stort frågetecken hur myndigheter kan få stämpla unga för livet (och barn nu för tiden) med felaktiga diagnoser! Sextio år har gått, sen jag fick fick en bra yrkesutbildning och fortfarande sörjer, att jag inte lyckats bättre!

Det finns något jag vill ha sagt! Detta är ingen dagbok! Jag försöker fortfarande att få ihop det – få en konklution om nu det är bättre ord än sammanfattning, slutsats, logisk följd!

Kyrkan var först med sjukvård och skola. Det kyrkan står för av lära skulle bort i Sverige bit för bit.

Där är vi nu med biståndsbedömare…

Öppet brev till den som orkar höra…

Mig lurar de inte med ord på engelska! Hör hur fint det låter: Servicehus…

Vi västgötar säger som det är: Ålderdomshem

Men så får inte jag säga! Jag fick inte säga ”sinnessjukhus”, fast det var det år 1956. De bytte namn till mentalsjukhus, som om skammen skulle försvinna så enkelt. De bytte bort själen och sinnesro mot ”psyket”, som sen kunde åka in någonstans för vård.

Såren från år 1958 har blivit fula ärr men de är läkta! Gud har sagt ”ja” till mig och bekräftat sin kallelse oavsett vackra förklaringar från Missionsskolan på Lidingö. Min envishet rubbade ingen men rektorn gick i pension och jag fick möta näste i Borås. Det var närmare hemma för mig.

Han tyckte jag skulle utbilda mig till något annat först…

Svenska Missionsförbundet är min ”moder”, som jag älskar trots 50 år i Smyrna i Göteborg och nu Alliansmissionen. Alliansmissionen hade David Hedegård, men det har få fattat! Då berättar jag om Missionsskolan på Lidingö.

Och teologiska strider.

Ja, det finns bibelstudiegrupper, som är bra via Facebook också. Problemet är att jag är ”döfärdig” och fortfarande en ledartyp, som ingen vill ha.

Inte 88 år längre…

Fristäderna

Nu gör jag ett sista försök, att göra mig förstådd! Jag vet, att tusen tankar flyger i huvudet samtidigt. De går inte att få struktur på drömmen, att inspirera andra till bibelläsning tvärs över hela bibeln, uppifrån och ända ner. Från A till O…

Gör ett försök med hjälp av inlevelseförmåga om kroppen som huvud, hals, axlar med armarna utsträckta åt båda håll och kroppen för övrigt i korsfästelsen. Budskapet har gått ut i alla väderstreck! Försoningsblodet i tro på vad Jesus gjort för hela världen (Joh 3:16) cirkulerar alltid så länge världen är till. Den som är avgjord kristen skall ta nattvarden till minne av Jesus död – kroppen för dig utgiven, blodet för dig utgivet. Och vara i ordet från Gud, äta det och dricka det…

På varje sida om Jordan skulle Israels stammar välja ut sex fristäder för den skyldige, som måste hinna undan blodshämnaren. Det kunde hända en olycka, som såg ut som ett mord som värst. (4 Mos 35, 5 Mos 19.) Det skulle vara Kedes, Sikem och Hebron på västra sidan och Beser, Ramot och Goljan på östra sidan. Vägarna till dessa skulle hållas i ordning, så den anklagade hann fram till porten, innan det var för sent. Och sen fick bli innesluten…

Detta är ljus över korset!

Detta är vår placering i Kristus. I honom inte utanför. Jag renar mig i hoppet till honom varje dag, liksom han är ren (1 Joh 3:3). Min kropp är ett tempel åt den helige Ande (Rom kap 11). Han har gett oss försoningens ämbete (2 Kor 5:18). Budskapet skall bäras ut åt alla håll och Jesus vill använda oss!

Löfteslandet är totalt sönderbombat. (Jag gjorde en skiss spontant med hjälp av gamla kartor och ramsan om Jakobs söner.)

Var står du och jag i Kristus? (I honom är det rör oss och är till)

Ljus över korset – fortsättning

Hur kunde jag göra så i tidig morgontimma? Skanna Palestina av en gammal skolatlas från år 1947 och ha som botten och sen en än äldre tänkt 1400 år före Kristus ungefär med namn på de tolv sönerna till Jakob?

Detta är ”Gunnels plats i rymden”. Namnet har inte jag hittat på men jag betalar för platsen. Jag har ”predikosjukan”, men ingen att predika för. I mars år 2000 trodde jag, att min bibelkunskap skulle kunna passa för unga via nätet, som inte går i någon kyrka. Mitt sätt att skriva passade inte. Och jag kunde inte argumentera fick jag veta. Dessutom var det roligt att retas, för jag blev så arg.

Kartan passar mig perfekt i mitt sätta att läsa bibeln. Jag tycker om gamla tiders sätt att föra över bibeltexterna till nuvarande tillstånd. ”Egypten” står då för en träldomstid för Jakobs söner, så när som på Josef. Josef är ju en allra bästa förebild till Jesus. Han blev sänd av sin far Jakob ”för att se hur bröderna hade det.” Det är tydligast förebilden till Jesu liv senare och ljus över korset.

Kanaans land blev ett ”löftesland” av Gud till det folk, som var hans och var utvalda bland alla andra folk, därför att Abram trodde på Gud och inte på övriga folks alla gudar som månen och solen med mera. Israels befriade folk skulle inta och mota bort fiender till ende guden. Men det var 430 år sen Abraham fick löftet. Det hann att bli många generationer. Min skolatlas är sen år 1947, som underlag till min egen berättelse under många år som bloggare. Den berättelsen har ju rört sig om kropp, själ (psyke) och ande.

Så kartan i morse som bottenplatta till allt jag berättat är en kropp och själ, som bildligt talat blev totalt sönderbombad under tre månader hösten 1956 inom mentalsjukvården. All framtid gick förlorad och alla drömma dog så småningom. All bibelläsning efter det tillämpade jag på mitt jag, som ett löftesland av Gud. Jag har vandrat i bibeltexterna sida vid sida av olika personer, vakat, bett och kämpat med den Okände. Det finns en orsak och verkan i bibeln.

Det var lite typisk självironi av mig, att vi bör kunna vad fristäderna heter och inte hamna utanför min karta.

I hans sår har vi fått läkedom! I hans sår har vi läkedom.

Korset är mitt enda hopp.

Ljus över korset (ändrad blogg)

Det finns en knapp på tagentbordet, som heter ”Delete”. Natten är över och jag satte markören vid punkt och suddade ut mitt misslyckade försök att berätta vad bibeln betyder för mig i bloggen: ”Ljus över korset”

Nu börjar jag med dagens avsnitt ur Svenska Kärnbibeln. Där har jag valt en kvart som app:

”Sak 14:6-9

6På den dagen ska det inte vara något ljus (inte vara någon klar ljuskälla, utan som en dimma), ljuskällorna på himlen ska stelna (gå från flytande till fast form, minska i ljusstyrka). 7Det ska ske på en dag (en speciell dag utan någon motsvarighet någonsin), en dag som [bara] Herren känner till. Det blir inte fullt dagsljus, inte heller helt mörkt som på natten för på kvällen ska det fortfarande vara ljust.
8På den dagen ska levande vatten strömma ut från Jerusalem, ena hälften till det östra havet [Döda havet] och andra hälften till det västra havet [Medelhavet]. Det ska ske både på sommaren och på vintern. [En flod av levande vatten med sin källa i Jerusalem som aldrig torkar ur är ett gudomligt löfte om välsignelse för en stad där vatten är en bristvara.] 9Och Herren (Jahve) ska vara (har blivit) Konung över hela jorden [Dan 2:44; Upp 11:15]. På den dagen ska Herren (Jahve) vara en [5 Mos 6:4-5] och hans namn ett.

[Räkneordet en/ett (hebr. echad) har också betydelsen ”enad, förenad” och används bl.a. om man och hustru som blir ”ett kött”, se 1 Mos 2:24.]” Slut citat

Tack vare tidigare bloggar har det blivit hänvisningar till: ”Vad är sanning och vad är lögn om bibeln?” Den absolut skarpaste kritiken mot bibelns Gud fanns att läsa i ORDFRONT nr 1 år 2000 av Eva Moberg ”om Herren HATETS OCH HÄMNDENS GUD”. Artikeln heter: ”Inga andra gudar”. Dessutom gäller det Gunilla Thorgrens bok: Guds olydiga revben. På bästa sändningstid fick författaren tillsammans med Ebba Witte berätta för Malou i programmet”Malou efter tio” på TV4 om grymheterna i bibeln mot kvinnor.

Så min förtvivlan blev större och större varför ingen bibelkunnig går emot! Vi fick en bok av Jonas Gardell år 2003 ”Om Gud” och senare en ”Om Jesus”, som gjorde mig mycket frustrerad. Varför hade inte jag sett allt detta hemska om Gud?

Så klart det är mina föräldrars fel, som berättade genom sina liv och i ord och sång om kärlekens Gud. Och innan dess hade de sina föräldrar som berättat och söndagsskollärare. Sen började jag läsa bibeln själv…

Gud var först ut med sitt ”varde ljus och det vart ljus.”

Vitt är draget före och kommer att vinna!

Talet, sången och bitterheten

Jo, jag har visst fått talets gåva.

I den lilla Missionsförsamling, där jag fick bli medlem, var det bara pappa, mamma och Johan förut. De var inte musikaliska mer än mor Anna, som varit organisten, sen hon gifte sig 1921 och kom till församlingen. Den uppgiften fick jag ta över och spelade ibland bas och ibland diskant och ibland inget alls enligt en syster. Så fick jag sjunga också själv och inleda mötet med bibelläsning. Efter mötet fick församlingen plats i min Volvo. Johan hade gått till mötet den långa vägen men fick skjuts hem.

Så var det då den lilla busken, som inte var något märkvärdigt med enligt pensionerade pastorn Leif Delvert. Enligt hans berättelse har jag helt ny kunskap om den slingrande bitterheten, som kan ta sig in i en varelse av kött och blod. Växten är invasiv och heter Parkslide.

En period i frikyrkligheten var det vanligt med helbrägdagörare från olika håll i världen och Sverige, som bad för olika långa ben. Men jag blev inte frisk utan det blev på andra sidan i stället. Ambulerande skolios kallas det bland ortopeder. Så växten växte sakta men säkert ända upp i andliga våningen.

Så min sjukdomsvinst blev hemmagjorda kartor lager på lager i tiden från olika böcker. Den som fyllt 80 år av mina vänner hade råd att ge bort sin bästa bok efter bibeln: ”En gyllene bok BIBELNS LÄNDER”. Tjugo år senare hade jag fyllt 80 år men har inte gett den vidare ännu. (Det pågår röj i alla bokhyllor.)

Blommor har varit ett stort intresse som vilda. Det kan en önska sig via Facebook på bild. En dag fick jag in en fot på ett universitetsbibliotek och fick ett lånekort där på Botaniska. Gissa om jag var stolt! Första bilden i en tjock bok var på Paul Petter Waldenström, att en vän i Amerika föreslagit honom att ordna en tävling i landskapsblommor. Gissa om jag kände mig hemma bland de lärde!

Sen fanns chansen att möte flera lärda och lyssna i Betlehemkyrkan, Göteborg. De fick 25 minuter var de tre om subjektiv, objektiv eller klassisk försoningslära. Det var grejer! Jag fattade knappast inget men busken kom upp med sina rötter tack vare min envishet och Ingrid Svenssons kunskap om egenrättfärdighet!

Det hade jag, påstod hon, som trodde att jag kunde fixa växten Parkslide själv!

Rotsystemet – fortsättning…

Vem läser min blogg? Vem klarar av att följa tankarna över så stora områden, som jag tangerar bara? Mitt skämt från början var ”religiöst här” och ”lite mindre religiös på Facebook”. Det var ett skämt med lite ironi, för jag tycker inte om begreppet ”frireligiös”. (Så här är bild på min äldsta väckelsehistoria i Hjo – Lutherska Missionshuset vars församling, som var en del inom Svenska Kyrkan med C.O. Rosenius som anstiftare. Till vänster i bild Missionskyrkan med P.P. Waldenström som anstiftare. För min far var detta inget konstigt. Den teologiska striden var före hans tid. Sen gick de på bådas möten vid olika tider.

Nu gäller det att hålla tungan rätt i munnen. Det gäller det förflutna och det kulturmärkta. En församling där medlemmarna blir gamla och dör kan inte fortsätta att offra pengar! Kommunala beslut om kulturmärkning av byggnaden blir en ekonomisk belastning för efterlevande. Rätt eller fel? Min blogg handlar om mitt liv som kropp, psyke och ande. Det är försent, att bli rädd för allt jag berättat så frispråkigt! Det är försent för sjukvårdens byggnader räknas också som kultur.

Visst är lyktstolpen framför ”Lutherska” vacker jämfört med den andra tidsenliga på bilden?

Medvetet skrev jag ”psyke” i stället för själ, som är svenska ordet. Själen är det viktigast enligt Jesus och kan gå förlorad. ”Psyket” kan som slang åka in på ett visst sjukhus som människa. Detta är kusligt! Den sortens sjukvård hade sina byggnader så långt bort från bebyggelsen som möjligt, för att inga ångestskrik skulle störa. Alla de byggnaderna som finns kvar samlade ändras så mycket som möjligt, för att plåna ut en ruskig historia. Fler ord på engelska till exempel ändrar inte fakta på skador, som blivit cementerad i själen. Jag själv har blivit ett stycke viktig kulturhistoria. Och måste stå för att jag gick ut år 2007. Då brast det för mig i gråt. Jag blev tvungen att ta itu med den gamla, hemska sjukjournalen från år 1956. De ansvariga fick inte hindra före detta patienter längre att få tillgång till kopior.

Därför fick ”huset”, som jag bor i en invasiv växt, som heter Parkslide med alldeles ny kunskap om sättet att slingra sig in under grunden och ta sig vidare genom väggar till övre andliga rum. Det såg ut som ”en liten buske inget märkvärdigt med den” från början. Åren gick och de religiösa fick ont om pengar och hade för många byggnader. Jag var bara en av alla. Enligt bibeln var jag bara en enda bräda bland alla andra upprättade. 2 Mos 26.

Bibeln säger att penningbegär är roten till allt ont. Byggnader som andra offrat pengar till kan bli kultur som måste bevaras. Jag vägrar vara ett stycke kultur inom mentalsjukvården! Jag är inte ”mad”, så får rörelsen i USA vara hur stor som helst med protester! Men utbildad inom sjukvården är jag och patient har jag varit inom ortopedin stor del av livet. Kan du se den invasiva växten utanför min egen ”husvägg” i kroppen på grund av en felaktig sjukvård och diagnos som 20-åring? ”Bitterhet” heter den på svenska. ”Kalla mig inte Noomi utan Mara, ty Herren tog sin hand från mig.” (Ruts bok i bibeln)

Vi hade samma rotsystem pastorn och jag inom SMF – han som gav mig förtroende att hålla bibelstudier på ungdomsläger och predika i ”hans kyrka” på söndagen! Han som råkade berätta nyss om en buske, som slingrat sig genom deras husvägg till andra våningen.

Jojo. Jag är kvinna och var för tidigt ute år 1959, för att få läsa till pastor på Lidingö. Kvinnor orkade inte med i längden att ha en krets med församlingar. Sanningen var egentligen, att jag varit sjuk och inlagd på grund av en sömnrubbning på Restad Sjukhus, Vänersborg. De hade satt diagnosen på Sahlgrenska och tog över den antagligen. Sen hade de rätt att följa denna hemska sjukdom i upp och ner. De hade rätt att behandla efter sina kunskaper. Min mor hade sina och jag hade samma, att en sömnrubbning går över. Vi hade inget att säga till om. Mest hade vår Gud ansvar över oss. Som väl var och är.

Nej, jag fick aldrig några akademiska studier i något ämne. Däremot kunde ingen hindra mig att gräva djupt i bibeln om kvinnors värde. På min blogg har jag mött Alma-Lena. Hon kan mycket om Vasti i förhållande till Ester, som inte jag kan.

Där är vi nu. Vi har samma rotsystem. ”Om roten är helig blir grenarna heliga.”

Rotsystemet

En av mina vänner frågade på Facebook på en buske utanför huset. Inget märkvärdigt med den. Det märkvärdiga var kraften i rötterna, som tagit sig upp hela vägen till andra våning. Där var den en vacker slingerväxt genom taklisten, som återkom på våren.

För över 50 år sen vågade den mannen fråga mig, om jag ville hålla bibelstudier på ett ungdomsläger. Han kände ju mig knappast. Vi hade mött varandra på pastorernas bönedagar i Svenska Missionsförbundet. Hur vågade han fråga? Jo, vi hade ju samma rotsystem. Men för mig blev detta en läkedom i såren. Han hade gått alla år på Missionsskolan men jag blev inte godkänd att börja studier ens.

Så ser jag efter alla dessa år en vänlig fråga och foto på en vacker slingerväxt och trevlig beskrivning på växtens vision att ta sig under grunden i mörkret ända till andra våning. Svaren blev vänliga med skarp varning av den som kunde det farliga rotsystemet. Den mannen som ställt frågan bombarderade jag skriftligt om JDS-läran för väldigt många år sen. Den läran i samband med trosrörelsen hade jag mycket svårt att fatta. Var det synd hos mig, som inte blev frisk i min rygg efter olika möten med helbrägdagörare?

Vilket rotsystem hade Svenska Missionsförbundet en gång och mina andliga fäder? Vilket rotsystem har Pingströrelsen i Sverige haft, som släppte in tikva på en konferens i Nyhem? Finns det en kristen yoga nu för tiden: ”EN NY TID – EN NY TRO”. Har Alliasmissionen totalt glömt bort sin David Hedegård, som kämpade så länge mot liberalteologin på SMF:s Missionsskola? Där var han lärare men ledningen föredrog teologen Rudolf Bultmanns teologi från Tyskland. Hedegård fick åka tillbaka till sitt Taberg i Småland. Jo, vi fick en bra, ny översättning av Nya Testamentet av honom. (Detta är min tolkning av en församling med både SMF och Alliansmissionen. Han bråkade inte så mycket, att han kunde bli utesluten ur hemförsamlingen.)

Då återgår vi till Esters bok och mitt tidigare inlägg. Då fick jag hjälp av en Facebook-vän högst upp i norr. Alma-Lena och jag hittade varandra på männens revir att samtala om bibelns sanningar. Det var för många år sen. Vi båda blev konsekvent överhoppade med våra inlägg. Alma-Lena vågade bryta in i min okunskap på min blogg om Vasti som modig, trotsig…

************************

Abraham och Sara fick ett totalt orimligt löfte av Herren Gud. Detta kommer aldrig mer att upprepas! Det behövs ingen mer gång. Ingen mer man i världshistorien kommer att prövas så hårt någon mer gång än som Abraham blev prövad att gå och offra sin son. Det var inte vilken son som helst! Det gällde inte sonen, som var född först vid sidan om. Det hade varit Sara förslag att skaffa den sonen genom en ung, möjlig föderska. Abraham hade också fått en fri vilja.

Märk väl att det är noga med orden! Vi behöver inte önska oss år 2024 en välsignelse av Herren Gud, som redan är given! Se B2000 och jämför med 1917 års översättning och Svenska Folkbibelns. Genom Abraham har välsignelsen gått ut till alla. Om en konstnär ber i fadern, sonen, den helige Andes namn och Marias och får konst genom en uträckt hand, så är inte det Guds helige Ande för det! Det gäller att undersöka rotsystemet! Ser resultatet vackert ut och som ett under, så räcker inte det för helande genom konsten. Vad är kristen yoga? Räcker det att be Fader vår före Meditation? Vems ande öppnar jag upp för?

Jo, jag skriver personligt. Men även privat. Av en äldre bror, när han levde, fick jag veta hur irriterad vår far varit över förkortningen u.p.a. i nya namnet på en liten möbelfabrik för länge, länge sen.

”Det är omöjligt,” sa han som bas, ”att arbeta utan personligt ansvar.”

Tack gode Gud för de som gått före och varit orubbliga i sin tro!