Kategori: Försoningsstriden

Google eller den helige Ande

Det har sina sidor att vara som vinden lite överallt. Det har sina sidor, att inte kunna sitta still på en stol. Något måste hända alltid. Och kaos är granne med Gud. Det A säger om B säger mer om A än om B. Lite enkel psykologi för att röra till allt från början.

Just nu undrar jag hur det skall gå till att få ihop allt att vilja vara inne och ändå vara ute, att vilja ha ”det” och inte vilja ha ”finns det i släkten?” Hur skall det gå till att fortsätta vara kvinna och inte få undervisa enligt Paulus? Jag som älskar Paulus. Paulus tillhör mig men jag tillhör inte Paulus! ”Allt tillhör er!”

Så jag börjar från början, att Gud vet allt. Sen kom detta, att storebror ser dig. Nu är det Facebook, som kartlägger allt och Google skannar allt jag skriver och alla bilder jag bjuder på. OK denna sanning har bibeln haft med hela tiden. Inget är fördolt. Men visst är det obehagligt?

En kväll fick jag för mig att söka på Google efter fotografier från sinnessjukhus. Gissa om jag blev häpen att hitta en gammal nerbrunnen möbelfabrik från min hembygd! Den brann ner år 1936. Vad hade det med sinnesjukhus att göra? Dessutom fanns där mitt absolut finaste pangfoto på en ettåring som lucia, när hon uppvaktade min gamle far. Vad hade detta med sinnessjukhus att göra? Ingenting. Längst ner var det en ruta där jag kunde fylla i att det inte stämmer! Kvar är ett foto på mig, som inte går att få bort. Jag har låtit mig fotograferas på en f.d. rastgård där den tre meter höga muren är nerriven på ett visst parti. Den liksom inte behövs längre, när det finns så bra mediciner (ironi).

Jojo. Nu sitter jag i en rävsax och min berättelse från före detta Restad Sjukhus finns filmad. Filmningen blev mycket effektiv under 1½ timmas tid. Det som behöver komma fram har kommit fram. Jag själv får vara aktiv nu och visa den filmen:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt” och sen svara på frågor. Google får gärna hjälpa mig med information. Jag har varit patient men är det inte längre.

Så är det ett krux. Min berättelse fanns i bokform två år innan och i manus sen år 2008. Jag berättar ”vitt och brett” men inte vad sjukvården vill höra. De vill höra vad som stämmer med deras kunskaper. Då kommer den helige Ande till min hjälp. Han vet vilken väg jag vandrat! Å andra sidan skall man skriva ”hon” nu för tiden. Det är exeges. Anden är visst en ”hon”. Märkligt med förändringar i min ålder.

Jojo. Det är ont om kunskaper om den helige Ande men gott om elektroniska kunskaper. Det är bara att fiska upp en mobil ur fickan och i bästa fall kolla vad bibeln skriver. Det är bara det, att det kan finnas allt möjligt annat i en mobil än Guds ord utan att vara en salig blandning.

Så jag protesterar, när en pastor inte ens har med en bibel i handen under predikan. Elektronik i all ära och skärmar och överföring från olika bord. Att få hålla i en bibel och få hålla sig till summan av Guds ord är skönare än mitt tagentbord och sökning på Google.

Bibeln säger, att jag är älskad och funnen av Gud, återköpt av Jesus, när jag var försvunnen och undervisad av den helig Anden.

Har jag hoppat bland associationer nu igen? Inte alls. Min berättelse i boken:
”Pat.är frisk och pigg för övrigt” har med det viktigaste av allt i mitt liv förutom jämförelsen med psykiatrivårdens syn på mig å ena sidan och hur jag minns allt å andra sidan. Boken har med försoningen genom blodet. Som om kunskap om blodet inte skulle tillhöra sjukvården!

Denna bibelkunskap om blodet saknas inom sjukvården så den skall inte finnas med i filmen med samma namn. Igår skrev jag till ”Fråga doktorn” i Umeå. Får de svara på frågan om bältesläggningar och tvångssprutor är sjukvård? Kan de svara mig på vad posttraumatisk stress är för något?

ITpastorn om Equmeniakyrkan Lite torr och saklig information i mitt tycke

Skörden är mogen

Vetekornet Smyrna

Bilden i Facebook för Smyrnakyrkans sida

Idag känner jag för att klippa och klistra. Ett par vänner är på besök från forna Jugoslavien. De är barnfödda i Sverige och idag skall de resa genom vårt vackra Västergötland. Nej, det finns ingen mogen skörd så klart men slätten är så underbart vacker vid alla årstider. Tycker jag utan att vara någon bondtös. Min far sysslade med snickeri och möbeltillverkning. Morfar hade en gård däremot.Nu går mina associationer till alla kyrkor, som kan synas samtidigt några meter upp i något hus i Vara. Och eftersom det är min blogg, så tänker jag både på Judith Fagrell och Dag Sandahl och Jesus så klart. ”Klippa och klistra” heter det. Det har inget med mitt hoppande hit och dit i tankegångar att göra. Min egna begåvning.

Som jag skriver två olika gånger i mina bloggar, så har jag sett en tom predikostol en försommardag utanför Norrköping år 1957 och fick lust att predika Guds ord. Judith Fagrell är präst och kan få se många vackert utsmyckade predikostolar tomma i väl skyddade kyrkor. Inte på ett öppet fält, som var en skjutbana ibland. Så är det 100 år sen Margit Sahlin föddes. Över 50 år har jag undrat från och till över den infekterade debatten men föddes inom Svenska Missionsförbundet som väl var. Barndöpt och troendedöpt utan att kunna teologiska debatter på den tiden.

Margit Sahlin Till minne i Dag Sandahls blogg

Jag har inte mött någon av dess två präster i Svenska Kyrkan IRL. Raskt över till mitt favoritkapitel i bibeln. Det är det fjärde i Johannesevangeliet. Där finns allt! En blogg av mina heter. ”Jakobs tolv söner”. Den står först i listan till höger. En präst och psykoterapeut från Norge Anker Nielsen skrev en gång att få bibeltexter har tröstat så många som berättelsen om Josef i brunnen. 1 Mosebok kap. 37

Där finns allt för de som blivit mobbade under hela sin skolgång eller delar av den gissar jag. För de finns de som överlevt och vänt allt lidande till något positivt och sen hjälper andra. Jag har själv mött en inom (H)järnkoll. Tiden i brunnen gick över för Josef. Tiden i Potifar hus med alla lögner mot honom gick över och även tiden i fängelset oskyldigt dömd.

Sen kom tiden då Josef fick upprättelse och fick bli precis så kreativ som möjligt. Sen kom tiden då han fick dela med sig av allt han själv fått. Så andra kunde överleva. Så bröderna kunde klämma fram till slut att de gjort fel mot Josef till och med.

Där är poängen med Jesus. Korset är tomt! Han lever! Vetekornet föll i jorden och dog men uppstod till en skörd, som ger hur mycket som helst åt alla hungriga.

57 + 57 = 2014

Hur går nu detta ihop? Vem kan tro på en sådan uträkning? Vem kan tro på Google, som scannar mitt liv och Mr Facebook, som kunde göra en film av mina enstaka bilder? År 2002 var detta med Google obegripligt för mig och hela Internet.

Idag kan jag berätta en gång till hur det var en försommardag utanför Norrköping, när hela min framtid var spolierad. Jag kom till en äng på min promenad och där stod en tom, ensam, odekorerad predikostol. Typisk för utomhusgudstjänster och tältmöten. Då kom lusten över mig att få stå där och predika Guds ord! Sen gick jag vidare på stigen över ängen. En man sprang ikapp mig och ropade och frågade, om jag inte sett skylten, att det var en skjutbana. Var han kom ifrån hade jag inte sett. Jag hade tur sa han, att jag inte blivit träffad, när de övade.

Som sagt. Detta har jag berättat förut om sjuksköterskan, som bara gjorde i ordning en blogg med namn och allt och ansåg, att jag bör blogga. Som om det var hennes egen idé!
I så fall var min lust att få predika. Inte visste jag för 12 år sen att detta är männens skjutfält! 🙂

Nu är påsken över och vi som har bibelns referensram lever med siffror och i frikyrkliga sammanhang finns dessa siffror tonsatta med text av Urban Ringbäck. Jag skulle så gärna vilja berätta vad bibeln betytt för mig efter katastrofens dagar. All trösts Gud har tröstat mig många gånger. Det enda jag behövde göra var att öppna tröstens bok och be till Gud om en finare i mjukt kalvskinn med övervikta kanter. Som väl är hade jag så många syskon och en moster, som gav 50 kronor var till en födelsedag. Allt kom i brev från olika håll. Drömmen gick att förverkliga.

Första hållhaken var inte tröst utan en direkt uppmaning från denna bok:
Glöm det som varit! Håll inte fast vid det som hänt! Och så löftet att Gud ville göra något nytt…Kunde jag inte se det redan? (Nej, det gick inte på tio år framåt.)
Rätt citerat fick detta stå på ett av försättsbladen i millimeterstora bokstäver. Inget schvung minsann i handstilen! Ingen tro på framtiden men väl på det som varit.

Påsken är över och under fyrtio dagar uppenbarar Jesus sig för sina lärjungar i bibeltexterna tills han lämnade dem från ett berg i Gallilen. Mig har han inte lämnat någon gång! Jag njuter av alla sammanhang i bibeln kopplat till just fyrtio. Det är möjligt, att jag ger bibelhänvisningar en dag. Allt blev gjort från Guds sida, som behövde göras genom ett utvalt folk och hans ende son och senare hans lärjungar.

Året var 1957 när jag var totalt desillusionerad och fick syn på en övergiven predikostol. Undrar just var männen håller hus, som borde förkunna Guds ord.

P.S.
”Här var mellan ljuset och mörkret en strid
dock segrade ljuset för evig tid
Nedstörtad är döden och tron står opp
bland jordiska öden med himmelskt hopp.
Ni sörjande kvinnor vad söker ni här?
Den levande ej bland de döda är
Uppstånden är Jesus. Halleluja.”
Segertoner och Psalmer och Sånger nr 146 vers 2

Den kampen började tidigt. Den fortsatte tills Herrens Gud ångrade allt gott han skapat. Det regnade i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Floden kom och dränkte allt utom Noa och de som följde honom.
Hånet mot Herren Gud återkom genom olika folk senare i tiden. Goljat och hans män hånade under fyrtio dagar och nätter.
”Vad får den som tar bort skammen från Israels Gud?” (Citat fritt ur minnet) Vem var han, som utan krigsrustning gick emot? Vem var han, som måste gå ut i öknen och bli frestad av Djävulen under fyrtio dagar och nätter?

Vem är han, som vunnit seger över Djävulen och döden en gång för alla? Så visar han sig gång på gång på olika sätt under fyrtio dagar för sina lärjungar…
Och varenda blomma är med i lovsången över hans seger!
D.S.

”Tror du små blommor bedja till Gud
fastän du ej förnimmer ett ljud
Dock upp till himlen från ängden skön
stiger så sakta blommornas bön.

Gör du som blomman gläd dig och sjung…”

Ur söndagskolans sångbok

Förgätmigej från Göran Schmiths Hemsida och Floran på Rörö

Civilkurage

Det finns mycket mer att berätta. Ifall någon undrar, när jag tänker sluta med ålderns rätt. Nej, då! Det finns de, som är äldre ändå och minns.

Min mor hade en födelsekalender. Då fanns inte Mr Facebook med sin världsvida. Hennes blev väldigt sliten och gick sönder i ryggen. Det gällde att hålla reda på födelsedagar och gästande predikanter, som varit i hemmet.
När jag behövde ett årtal på en ingift faster, så hade hon inte skrivit det. Bloggen skall i alla fall handla om civilkurage snabbt och spontant. Sen skall jag resa på en begravning. Min kusin blev 94 år och hette Ruth efter bibelns Ruth. Ja, de hade bibliska namn, så långt de räckte som intressanta.

Min faster Hilma skulle fylla 75 år och de ville resa bort och fira den stora dagen. Ibland kan det bli för mycket med stora kalas i stor släkt. Hur samtalet gick på Fårdala, får jag aldrig veta, när minnena flyter upp och skall samlas ihop. Fast det får inte bli genant det jag skall berätta. Ingen vet ju knappast vad jag varit med om… Det är ju så få, som läser min blogg.

Min far var bland de yngre i en syskonskara av åtta. När jag var 20 år och fick en sömnrubbning och utmattning skulle detta spåras i släkten. Det heter, att läkaren tar upp en anamnes (sjukdomshistoria). Så idag är detta historia. För den dagen i mitt liv blev jag stigmatiserad med en sinnessjukdom vars konsekvenser blev ytterst tråkiga. Sjukhusledningen och länsstyrelsen var överens om att inte utfärda något körkort till mig senare. På grund av denna faster, som varit sjuk på något sätt och borde finnas i mina gener.

Nåväl. På något sätt tänkte min farbror och hans familj på ett annat sätt och ansåg, att jag kunde köra dem till Öland och Solliden med mera. Jag protesterade och sa som det var, att jag inget körkort hade. Min kusin Ruth sa då att om hennes bror Per satt bredvid mig, så kunde det kallas övningskörning. Trots att den var slut för länge sen och jag var godkänd i uppkörningen! Gissa om detta gjorde gott för min självkänsla! Det var ju min farbror som trodde på mig, så jag fått köra Volvo på deras gärden som första övningslektion.

Detta kallar jag civilkurage att trotsa överläkare och länsstyrelse och ta ansvar för mig som chaufför utan körkort senare och år 1959! Det var inte mitt fel, att jag inget körkort fått utskrivet! Jag var stämplad för livet som 20 åring. Nu kallas det stigmatisering det som hände då.

Det kallar jag civilkurage, att andra fortsatte att tro på mig och kusin Per lever och är 96 år, som vittne till min berättelse.

Omtumlande

Det är inte lätt att vilja förstå männens sätt att tänka. Frågan är om det är värt ett försök. Så gick jag från den ene pastorn till den andre i början av år 2000 och frågade vad liberalteologi är för något. Jag hade börjat med en enklare fråga:
”Vad är teologi?”

Ingen svarade på min skriftliga fråga per brev med frimärke. Det går visst inte att svara.
”Finns det inte en enda kvinnlig teololog,” fortsatte jag. Fanns det ingen som jag kunde tänka på och veta hur hon förkunnade och på vilket sätt? Riksevangelisten i Svenska Missionskyrkan Torsten Åhman fick frågan på en Hönökoferens. Han tänkte länge sen kom svaret:
”Jo, William Boths hustru Catherine Both. Hon var teolog.”

Innan dess kom ordet ”omtumlande” om liberalteologi på min fråga vad det är för något.
Ja, detta samtalet var länge sen och mer omtumlande har det blivit. Inte bara för mig men jag vågar skriva det och räkna upp bloggarna jag följt från Svenska Kyrkans präst till frikyrkans predikant. Bland männen. På kvinnosidan är det Sofia Lilly Jönsson med Fjärde väggen mest och länkar jag fått den vägen.

29 röster skildrar kyrka och kyrkoliv i Sverige

Där kom ett annat problem, att jag inte förstår det akademiska språket. OBS, det jag klagat mest på är ju, att jag inte fattat det teologiska språket!
Så nu är allt som varit omtumlande fullständigt omtumlande och jag skäms inte längre över att inget begripa på dessa områden. Det var sångerna i min barndom och ungdom, som gav mig den teologiska kunskap som jag har. Senare i livet skulle jag lära mig att inte döma andra, som inte tror som jag gör. Jag fick veta, att det var tillåtet att tro, som jag gjorde men ett möte med Ulf Ekman måste jag gå på!
Så sa väninnan och jag gick med till en skollokal i Göteborg i början på 70-talet och inget mer med Ulf Ekman som talare. Det var omtumlande. Och förblev.

Nu är det natt. Jag råkade bli klarvaken på fel tid. Igår berättade jag för min mentor, att jag skulle vilja börja söndagsskola i min hemsida http://www.brefvet.com. Det är bara det, att jag glömt mina hemmasnickrade HTML-ramar.
Att vara söndagsskollärare är inget ämbete.

Allting jag uppgav allting jag vann

10 000 kommentarer

I dagens återfall att läsa BloggarDag ser jag, att hans statistik gett just 10 000 kommentarer. Dem kan jag leva utan. Det jag fick lära mig för många år sen var, att dessa präster i Svenska Kyrkan, som håller på att ämbetet är endast för män är de som kan mest i bibeln. Och var syns detta? Jag väntar inte längre.

I min ungdom var det två distriktsföreståndare inom Svenska Missionsförbundet som ingav mig stor respekt för bibelns sammanlagda budskap. Under en månads bibelkurs undervisade den ene av dem i Gamla Testamentets budskap och den andre i Nya Testamentet. Ingen konkurrens om vem som kunde mest. I nästa års kurs för ungdomar växlade de uppgiften.

Det jag fick skarp kritik på var, att jag läste ur ett litet ficktestamente, när jag skulle prövas att lägga ut en bibeltext. Bibeln är hel och hör ihop. ”Skaffa en bibel,” var rådet och visst hade jag min konfirmationsbibel med och minnesversen av min konfirmationspräst:

”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ?”
Min konfirmationspräst Arthur Hesslefors var sjukhuspräst en tid på Restad Sjukhus, Vänersborg. Kanske därför som jag betonat så många gånger i mitt bloggande, att det heter ”själ” på svenska. Psyke ger så andra associationer.

Så tillbaka till ”kyrka”, som ger helt andra associationer än församling. ”Församling” står det i bibeln i våra översättningar före Bibel 2000. Bara på ett ställe har församling = kyrka ett annat ord i grekiskan. Det gäller pingstdagen för då var det en stor rörlig församling utomhus.

Enligt bibelns hela undervisning är Kristus huvudet för kroppen, som är församlingen. Det är genom honom som allt skapats som är till. Det är genom honom som vi är utvalda innan jordens grund var lagd. Det är nog dags nu att flytta allt fokus på Kristus. Genom honom är det som kroppen får liv och alla senor och ligament ger stöd åt alla dessa ben i skelettet. Det är bara att studera vad Paulus skriver om delar och funktion inom kroppen. Och hur andliga gåvor skall fungera inom Kristi kropp, som är församlingen.

10 000 kommentarer kan vi leva utan. Det är ORDET från Gud som har framgång.

Vilken kyrka skall man gå till?

En enda kommentar blev det här angående olika tolkningar

10 000 kommentarer om vad?

Sanningen

Idag är det mycket som far runt i huvudet. Tiden är sådan med massor av information, massor av associationer. En av mina vänner inom (H)järnkoll som en attitydambassadör har gett en länk på Facebook till fusk på en Försäkringskassa. Det drabbar henne och andra djupt!

Ljög om arbetslösa…

En annan har gett en länk till filmen om Lillhagens Sjukhus – ett av landets största mentalsjukhus där största byggnaden skall rivas. Mentalsjukvården finns inte kvar där. Av tusen möjligheter till patientvård återstår lätt räknade platser på Östra Sjukhuset eller på Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg. Som om befolkningen blivit psykiskt frisk sen början av 90-talet och det gäller hela Sverige.

Lillhagen – hatad och saknad

Är detta sant att piller kunde lösa alla sjukas behov? Var det sant att psykiskt sjuka fick vård, när alla sinnessjukhus fanns? Blev skammen mindre för den drabbade, när själen skulle kallas ”psyke” och sinnet för ”mental”? Samtidigt har jag läst en uppsats från en blivande pastor och kvinna att präster och pastorer är största riskgruppen för sjukskrivningar. Utbrändhet? Året är 58, då Svenska Kyrkan prästvigde första kvinnan. Det är 58 år sen jag fick min framtid spolierad. Är detta sanning? Är överläkares diagnoser sanning eller skulle jag leva i skräck hela mitt liv för en sjukdom, som jag inte har men blivit registrerad för evigt på Medicinalstyrelsen?

Nej, jag kom aldrig in på Missionsskolan på Lidingö 58 för att kunna läsa till pastor. Så jag kan inte bli utbränd i det yrket eller kallet.

Pastorsrollen

Då kan jag sätta punkt igen och igen för Dag Sandahls skriverier och andras. Jordens undergång började år 1958 i och med att kvinnor tilläts bli präster(!). Detta är viktigt vem som blivit offer och för vad angående mobbning.

Enligt bibeln finns det väldigt många offerdjur men bara profetior om Jesus som offer för våra synder och vår skuld inför Gud. Det finns flera texter som berättar om offer men bara en, som blev offret en gång för alla. Efter Jesu död på korset för oss alla behövs det inte att någon av oss blir ett offer – oavsett för vad.

Sanningen skall göra oss fria.

Kallelsen

”Staten det är vi” ser jag som en upprepning, när stat och kommun burit sig som allra sämst år mot samhällets svaga. Det gäller barnhemsbarnen. Det gäller boken:

”STULEN BARNDOM Vanvården på svenska barnhem” av Thomas Kanger

Det var på Facebook som någon satte in bild på det nya fina huset Vidkärrs barnhem med en ring lekande barn utanför. Texten under var: ”Mitt barndomshem under sju år”
Vem kunde tro dessa barns berättelser? ”Vidkärr” till exempel, det sa mig ingenting mer än att det var ett stort barnhem och att det hade varit svårt att vara där. Nu är jag skakad och har läst ut boken med så många ögonvittnens tragiska berättelser.

Välfärdsstaten – men inte för de svagaste i samhället ensamstående mammor med barn. Välfärdsstat men inte för de psykiskt svaga och sjuka, obekväma för samhället. Många blev inlåsta år efter år utan att någon reagerade. Många blev stämplade för livet som sinnesslöa eller idioter. Kan detta vara vårt vackra Sverige? Det får bli en mörk bloggpost i kväll för jag är upprörd fortfarande över prästen Dag Sandahls bloggar. Var finns proportionerna mellan barnens förstörda liv från barndomen och att präster blivit kränkta? Jo, allt hör ihop med allt och året 1958 fanns för många av oss andra också.

Lida för sin övertygelse

Frågan finns bland kommentarerna om Gud fanns med år 1957 men inte år 1958.
Citat:
”Om man tror att Gud var med 58, men inte 57 (och alla östliga, ortodoxa o katolska Kyrkor; överallt, alltid och för alla), har man en hel del att bevisa.”

Just där brände det till för mig, som inte klarar att vara politisk korrekt. Jag mår dåligt! Vem har fattat beslut om var vi får tala om Gud och var vi inte får göra det? Om staten och kyrkan hört ihop, så borde väl Gud finnas i staten någonstans? Har Gud flyttat över till kyrkan helt och bara där får vi tala om honom? Inom politik och sjukvård är det inte plats för andliga samtal. Kvar är Kyrkan och utomhus och i hemmen. Absolut inte i skolorna.

Vad hände år 1958 och för vem? Det verkar som både Dag Sandahl och jag har tendenser att älta och älta igen. Jag för min del har undrat vad Gud menade med sin kallelse till mig som kvinna och var det finns lite utrymme för mig. Jo, jag har hört, att jag tar stort utrymme men inte med det jag brinner för. I filmen ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” från år 1956 och åren framåt, när hela min framtid slogs i spillror inom sjukvårdens ram får det inte vara någon berättelse om Gud och hans ord. Filmen skall vara neutral och kunna visas för studenter på väg in i sjukvård eller socialvård. Så var det idag senast och jag är inte ens stolt över resultatet av min berättelse och andras insats längre.

Vem har bestämt, att inte jag får berätta om Guds ledning och hjälp genom allt?
”Staten det är vi.” Jag är en del av samhället men får inte berätta om Guds kraft till räddning och makt att upprätta.

Året då allt blev förstört var 1958. Stackars präster!

Vi måste ha en syndabock

Nu har jag haft ett återfall och läst de tre männens bloggar. Jag skulle ju inte besöka dem mer, därför att de inte skriver, som jag önskar av pastorer och präster. Så jag måste ha någon att skylla på. Mitt bibelreferat är inte bättre än deras. Jag skriver om annat minsann och skyller på männen, som borde förkunna Guds ord och inget annat. Om det måste vara en man, som enbart fått detta i uppdrag!

Idag var det riktigt intressant i ”Bloggardag”. Till och med kommentarerna var perfekta i min smak. Det är de inte i Mikael Karlendals blogg. Där är det samma två, som återkommer oavsett vad Mikael Karlendal tar upp för ämne – samma två som hamnar i var sitt dike och angriper varandra. Som bekant angriper jag själv Svenska Kyrkan, lägger mig i vad Stefan Swärd skriver om EFK (Evangeliska Frikyrkan) och taggar igång på pingstvänner, som angriper ”missionare”.

Sen september har jag bloggat om sinnesjukhusvården förr och rör mig bland brukare som i dagens situation kämpar sin egen kamp för att få vara en del av samhället med hälsa och arbete. Det är ingen status att vara ett ”psykfall” bli missförstådd och undervärderad. Där kommer filmen in om den kvinnliga prästen, som blev alkoholist, förskingrare och dog i misär. Där kommer analysen in om orsak och verkan. Där kommer tanken på mobbning in. Där kommer alla möjliga förklaringar in. Följ prästen Dag Sandahls inlägg och kommentarerna här. Vi behöver en syndabock!

Vi behöver någon av skylla på

Alkohol är beroendeframkallande. Facebook är beroendeframkallande. Debatter är beroendeframkallande för min del. Hellre det än att läsa bibeln, som jag tycker att präster och pastorer behöver göra :-).

Som om jag inte behöver någon att skylla på! Som om inte jag behöver både en och två syndabockar att placera min synd på! För det behövs två enligt bibeln. Enligt bibelförklaring av äldre, finare årgång placeras synden på den ena, som måste dö och blodet föras ända in i det allra heligaste och en där synden placeras och bocken måste bära synden så långt bort i öknen som möjligt – i ofruktbarhetens område Asasel – så långt bort från den Helige som möjligt och så långt bort från mig själv som möjligt.

Studera detta i 3 Mosebok kapitel 16 och i hela bibeln om syndernas förlåtelse genom Jesu blod. Ingen mer än Jesus klarar att vara en syndabock och bära andras skulder.

Dokumentären om kvinnliga prästen Inger Svensson

Profetior

Bruden gör sig redo

Denna länk till ”Bruden gör sig redo” fann jag i morse på Facebook, lyssnade och blev så glad. Det är ju genomgång av en bok men ändå ett bibelstudium, som behövs idag.

Denna blogg har nummer 597 och jag skriver spontant som vanligt och direkt. Denna blogg får bli ett undantag, där jag letar och fyller på efterhand. Hur många kan bibelns bildspråk? Hur många vet, att ”bruden” är ett begrepp i Uppenbarelseboken och hämtat nästan från början av bibeln. Israels folk följde Herren genom öknen som en brud följer sin brudgum. Det är Herrens egna ord om sitt folks trohet och lydnad under lång tid genom olika prövningar. Men så kom gnissel och irritation. Herren kärlek fortsatte. Herrens vilja var att ge sitt folk ett löftesland. Herrens vilja är att ge sitt folk en framtid och ett hopp.

Jag har bloggat om skillnaden mellan att vandra efter Guds löfte genom Sara (Sonen) eller efter köttet som genom Hagar (Ismael). Det är ju bibelstudier som Paulus går igenom i sina brev. Och Jesus visar på att det står om honom överallt i skrifterna.

Brunnen är tom

”Se upp för Laban” heter en av mina tidigare bloggar, som du finner
Här

År 1896 skrev Lina Sandell sången:

Jag vill följa dig o Jesus
följa dig om vägen går
över solbelysta höjder
eller genom dunkla snår
Där jag vet att du gått före
vill jag följa efter glad
viss att du min vandring leder
steg för steg mot himlens stad.

vers 1 av 4

Det har gått snart 55 år sen jag skrev in med bläck på en av baksidorna i min bibel:
”Löftet som jag gav i ljusa dagar
vill jag troget hålla år från år.”

Det är så liten handstil. Bläcket håller på att försvinna. Datum och minnet finns kvar. Det gäller att hålla fast vid sin kallelse! Det kan teologerna gräla om hur många som blivit kallade till Guds rike och får en uppgift där. Den som inte öppnar en bibeln kan inte få syn på alla erbjudanden i Jesus Kristus.

Det har gått sex månader sen jag hyrde en bil och for till före detta Restad Sjukhus för att få återuppleva den så kallade stormavdelningen. Jag har ”gått ut” som det heter och ångrar inte mitt engagemang mot bältesläggningar och tvångssprutor. Men det är tufft, att inte bli förstådd! Ett enda exemplar har blivit sålt av min bok i andra upplagan:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt”

Snart är tiden ute på litenupplaga.se

Pat. är frisk och pigg för övrigt

Min tanke från början var att skriva om Eva från bibelns början till bruden och Lammet i Uppenbarelseboken. ”Min” psykolog fick vara bokförläggare och avrådde mig. Skriver du om detta, som ingen begriper, tappar man intresset direkt. Ungefär så föll hennes ord. Finns det ingen, som är intresserad av försoningens möjligheter, när sjukvården krossat en ung människas självkänsla totalt? Finns det inget intresse av att läsa om läkedom genom Jesu sår?

Som sagt: Jag har lämnat Dag Sandahls blogg, Stefan Swärds och Mikael Karlendals. Där finns bara analyser av Svenska Kyrkans, Frikyrkans och hela kyrkans historia bakåt till 2:a århundradet e.Kr.analyserad. Ständiga analyser. Män tycker visst inte om att bli inneslutna i begreppet ”bruden”, som följer Lammet varthelst det går.

Passionspsalm (det var för dig) Maria Gustin Bergström med Smyrnakyrkans symfoniorkester

”Det var för mig som Han utstod smärtan
och kampen.
På sina skuldror tog Han min synd.
Det var för mig som Han uppstod,
besegrade döden.
Jesus triumferade för evig tid.”
1:a versen av sången med text av Maria Gustin Bergström

Mellan himmel och jord

Det är tid för en sammanfattning av veckan som gått mellan himmel och jord. För att få en rättvänd bild finns det ett recept av Lars Gunther, IT-pastorn till Stefan Swärd:

För den som vill se bilden rättvänd. Öppna utvecklarkonsollen i din webbläsare dvs. CTRL/CMD + SHIFT + K i Firefox, CTRL/CMD + SHIFT + I för Chrome och Safari, F12 för MSIE. Skriv följande på kommandoraden (kopiera och klistra):
document.getElementsByClassName(”wp-image-4971″)[0].style=”transform: rotate(90deg)”
Tryck på enter.
Bilden rättvänd
 Slut citat

Detta gäller en bild av Stefan Swärd och hans första barnbarn. Jag klarade att vända den bilden rätt i min dator med bara ett ”klick” på en pil. Det som är ett problem för en människa är inget problem för en annan.

Stefan SwärdStefan Swärd med sitt första barnbarn

Så går alla associationer vidare till ”den stora försoningsdagen” i Betlehemskyrkan, Göteborg den 17 december 2013. Kan olika frikyrkosamfunds tolkningsläror bli en gemensam? Till och med jag har ju en alldeles egen lära om försoningen. Den finns beskriven i min bok:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt”

Den boken fick Stefan Swärd av mig. Som svar på bönen till Gud från en missionare i en pingstkyrka bad jag i slutet av 60-talet:
”Gud, visa mig blodets betydelse!” (”Tacka för blodet”, sa de på den tiden i Smyrna.)

Och det gjorde han en tid senare svarade på min bön. I Skapelsens början fanns inga öppna sår, där det kunde komma in bakterier och ge blodförgiftning. I Skapelsens början kunde Gud förena lite jord med ande från himlen till människan.

”…då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse.” 1 Mosebok 1:7 (Bibel 2000)

Till höger i min blogg har någon klickat fram en gammal blogg för 4 år sen som heter:
”Summan av delarna”

Kan Google skanna av hur mycket som helst och sätta ihop? Skall jag bli rädd eller tacksam? Det var precis detta min mentor försökte få mig att förstå en gång. Det kändes som att leta efter en nål i en höstack, om jag gick ut på nätet och gjorde ett försök att berätta om blodet. Det gick inte på en dag för mig att fatta men häromdagen sökte jag i Google på ”sinnesjukhus” och hittade en underbar bild på min 95-årige far, när han fick luciabesök av en ettåring, som knappast kunde hålla balansen och ljuskronan hade kommit på sned. Hur hade den bilden hamnat där?
Vem skannar Google? Vem skannar bibeln?

I vart fall har min vecka varit bra. Jag har fått möta en kvinnlig pastor igen som verkligen kunde/kan föreläsa om försoningens djupa innebörd. Det var i Smyrnakyrkans källare med belysning på allt jag försökt att glömma men aldrig lyckats med.

”Lär dig livets vackra gåta
älska, glömma och förlåta.”

I Equmeniakyrkans storsamling om försoningen sa Ingrid Svensson bland annat att Jesu försoningsgärning är så mycket större och fullkomlig. Detta jämfört med en krossad liten människas oförmåga att glömma övergrepp.

I veckan som gått har en kvinnlig pastor fått ha morgonandakterna i Sveriges Radio. Marianne Andreas hade bland annat med detta med lärjungars rädsla hur Jesus kommer med sin frid och andas på dem. Himmel och jord förenades en gång till i människan.
Och förenas igen gång på gång…

Försoningens möjligheter del 4

Nu är det som det är. Jag skulle vilja förstå. Och rita och göra tydligt. Tänk, att vara byggnadsingenjör och kunna sätta sig in i konstruktionen av tabernaklet i öknen! Denna tältkyrka var flyttbar och stod på lös sand. Ökenvindarna kunde komma och gå. Det står inget om att allt blåste omkull. Mitt tråkigaste minne från barndomen var en vinter, när zigenarnas tält inte kommit med samma tåg som de. De sökte skydd och bostad i mitt föräldrahem. Jag skämdes så inför pojkarna, som stod utanför våra fönster och tittade in där familjen skulle få bo. Pojkarna i byn var mina lekkamrater. Så jag gick upp på mitt vindsrum och bad till Gud, att de skulle få bo någon annanstans…Det fortsatte att vara vinter, när deras tält kommit nästa dag. Deras tält blåste ner till och med. Jag var ett barn på 40-talet.

***************

2 Mosebok kap 26:15 ”Brädorna till tabernaklet skall du göra av akacieträ, och de skall stå upprätt. 16 Tio alnar lång och en och en halv aln bred skall varje bräda vara. 17 Varje bräda skall ha två tappar som är hopfogade med varandra. Så skall du göra med alla brädorna till tabernaklet. 18 Och av tabernaklets brädor skall du sätta tjugo på södra sidan, åt söder, 19 och göra fyrtio fotstycken av silver och sätta dem under de tjugo brädorna, två fotstycken under varje bräda för dess två tappar. 20 På tabernaklets andra sida, den norra, skall du också sätta tjugo brädor 21 med fyrtio fotstycken av silver, två fotstycken under varje bräda. 22 På tabernaklets baksida, åt väster, skall du sätta sex brädor 23 och på tabernaklets hörn, på baksidan, två brädor. 24 De skall vara dubbla nertill och även dubbla upptill, till den första ringen. Så skall det vara med dem båda. De skall sättas i de båda hörnen. 25 Det blir alltså åtta brädor med sina fotstycken av silver, sexton fotstycken, två under varje bräda.
26 Och du skall göra tvärstänger av akacieträ: fem till de brädor som är på tabernaklets ena sida, 27 fem tvärstänger till de brädor som är på tabernaklets andra sida och fem tvärstänger till de brädor som är på tabernaklets baksida, åt väster. 28 Den mellersta tvärstången, som sitter mitt på brädorna, skall gå tvärs över från den ena änden till den andra.”

(Svenska Folkbibelns översättning)

Nej, jag klarar inte av att rita med hjälp av min fantasi två fotstycken av silver sedda uppifrån där brädan skulle stå med sina två tappar ditsatta. Nu är jag tillbaka i bibelns beskrivning av Israels folks ökenvandring. Någon har förstått att en så detaljerad beskrivning, som finns av hur tabernaklet skulle utföras, inte kan vara utan en viktigare mening för all framtid.

Där är jag nu igen efter 50 års längtan efter upprättelse. När ingen som gjort övergreppen ber om förlåtelse måste man acceptera och gå vidare. En institution ber aldrig om förlåtelse. En institution gör aldrig fel utan gömmer sig i systemet som var sådant. Men om systemfelen upprepas vad gör vi då? Finns det någon ursäkt att fortsätta med övergrepp? Om samhället skakar i grunden kan vi titta på bygget då? Hur har samhället varit mot zigenare, mot fattiga, mot psykiskt sjuka? En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Kan vi backa i tiden och inse att ritningen till tabernaklet håller idag också som politiskt korrekt?
Är de tio budorden bra som Mose fick av Herren? Tål församlingen i Knutby en granskning idag? Vilken grund bygger de på? Har de fortfarande en personkult? Vad såg vi i Skavlans program igår kväll i TV om inte Åsa Waldau?

Debatterna får fortsätta i verkligheten och via nätet om vem som tolkar bibeln mest rätt. Kvar är försoningssilvret. Kvar är reningsprocessen av silver och prövningen i eld. Jag vet inget om akacieträ mer än det som står i Illustrerat Bibellexikon. Där står det att akacieträdet är ett vittnesbörd om Moseböckernas äkthet och trovärdighet med mera. Om bildspråket tillämpas i vår tid, så är en och en människa upprättad på Kristi försoningsgärning. Den är prövad genom alla tider och håller genom gamla förbundet och nya förbundet. Kan man då debattera vem som står på den mest rätta försoningsgrunden och vem som är mest upprättad eller minst?

Hebreerbrevet 4:4-6 ”Varje hus är byggt av någon, men Gud är den som har byggt allt. 5 Mose var betrodd som tjänare i hela Guds hus för att vittna om det som senare skulle förkunnas. 6 Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus, och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp som vi berömmer oss av.”

Svenska Folkbibelns översättning

Försoningen kan säkert debatteras teoretiskt och teologiskt och synas med exegeternas ögon. Medlemskap i Svenska Kyrkan sker genom dopet. Medlemskap i Missionsförbundet har skett genom bekännelse förr. Olika samfund tillämpar olika tolkningar. Kvar är att upprättelse av en människa sker genom att hon får en grund att stå på som är given en gång för alla.

Efesierbrevet kap 1:3-4 ”Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, 4 liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom.”

Då kommer andra tolkningsproblem. Vem står på den grunden sida vid sida med andra? Ja, vem vill ha en grund att stå på? Vem vill ta emot vad Kristus gjort för hela mänskligheten? Kan en ärkebiskop eller sektledare få bestämma vem som får vara med eller vem som inte får vara med att bli den levande gudens församling? Har jag som enskild något ansvar över hur byggnaden ser ut? Hur har försoningen påverkat mitt sätt att vara och leva?

Här kan du lyssna till debatten om försoningsläror/tolkningar i Equmeniakyrkans regi den 17 dec. i Betlehemskyrkan, Göteborg