Igår morse var jag irriterad, när jag skrev min blogg. Det är möjligt, att jag tar bort den. En blogg kan vara koncentrerad. En annan spretig och några är flamsiga. Det är jag Gunnel i alla fall, som försöker förstå de lärdas infallsvinklar och påverkas av debatterna. Eller mitt eget trauma.
Min alldeles egna debatt handlar om försoningen genom blodet och inget annat. Min far kunde inte förklara varför hans mor min farmor fortsatte att gå i gudstjänsterna i Missionshuset och hans far min farfar gick på gudstjänsterna i Missionskyrkan trots att de gift sig och var förenade som ett. Tomterna var och är precis bredvid varandra. Fast var det olika tider gick de väl till båda mötena? Min far var totalt okunnig om teologi. Farfar också. Han var grovsnickare. Min far var finsnickare men kunde bygga också och undervisade söndagsskolbarn långt upp i åren. Trots att han ingen talare var. Han blev rörd och grät lite vid poängen. Pinsamt för honom och hans egna barn.
Min lust att predika kommer från min morfars släkt. Det har ”släktat” över och är mycket obekvämt för min församlingsledning, gissar jag. Försöker hålla mig på min kant här i 2:an. Det är inte lätt. Jag är inte född pingstvän.
Så ha överseende med mig och mitt intresse för kvinnliga präster, som inte förkunnar som de skall. Det skall vi inte anklaga dem för utan gå till botten av de teologiska universitetens undervisning sen ett par hundra år tillbaka. Vi kan hålla oss i Sverige med Lund och Uppsala. Och att det finns tre Jesaja. Inte en som det fanns i min ungdom. Konstiga ord är heller inte bekvämt för mig och min irritabilitet.
Precis den är med upp på korset, när Jesus dog för hela världens synder och mina. I hans sår har vi fått läkedom. Påskens bibeltexter är bra hela året.
Vi närmar oss pingsthelgen. Brist ut min själ i lovsångsljud…
Söndagsskolan på 20-talet
Gunnels plats i rymden 
Jag hänger inte med alls i den kristna debatten men jag gillar att du är en person som ofta ifrågasätter och kräver svar! 🙂
Tack för att du skrev här hos mig, Madelein! Du arbetar inom Attention och bland barn och vuxna med ADHD och har egen erfarenhet. Där får du massor av feedback på din blogg och på Facebook.
Ja, jag ”jobbar” också fast inom frikyrka. Just där ”kräver” jag svar men får sällan en replik. Då triggar jag igång.:-) Om det är mäns ämbete att förkunna Guds ord, då borde de göra det begripligt och inte debattera vem som tolkar mest rätt! Du har fattat rätt och Carina och Majsan!
Präster kanske borde umgås med barn som har ADHD och få lära sig att vara raka och tydliga! 🙂