Det har sina sidor att vara som vinden lite överallt. Det har sina sidor, att inte kunna sitta still på en stol. Något måste hända alltid. Och kaos är granne med Gud. Det A säger om B säger mer om A än om B. Lite enkel psykologi för att röra till allt från början.
Just nu undrar jag hur det skall gå till att få ihop allt att vilja vara inne och ändå vara ute, att vilja ha ”det” och inte vilja ha ”finns det i släkten?” Hur skall det gå till att fortsätta vara kvinna och inte få undervisa enligt Paulus? Jag som älskar Paulus. Paulus tillhör mig men jag tillhör inte Paulus! ”Allt tillhör er!”
Så jag börjar från början, att Gud vet allt. Sen kom detta, att storebror ser dig. Nu är det Facebook, som kartlägger allt och Google skannar allt jag skriver och alla bilder jag bjuder på. OK denna sanning har bibeln haft med hela tiden. Inget är fördolt. Men visst är det obehagligt?
En kväll fick jag för mig att söka på Google efter fotografier från sinnessjukhus. Gissa om jag blev häpen att hitta en gammal nerbrunnen möbelfabrik från min hembygd! Den brann ner år 1936. Vad hade det med sinnesjukhus att göra? Dessutom fanns där mitt absolut finaste pangfoto på en ettåring som lucia, när hon uppvaktade min gamle far. Vad hade detta med sinnessjukhus att göra? Ingenting. Längst ner var det en ruta där jag kunde fylla i att det inte stämmer! Kvar är ett foto på mig, som inte går att få bort. Jag har låtit mig fotograferas på en f.d. rastgård där den tre meter höga muren är nerriven på ett visst parti. Den liksom inte behövs längre, när det finns så bra mediciner (ironi).
Jojo. Nu sitter jag i en rävsax och min berättelse från före detta Restad Sjukhus finns filmad. Filmningen blev mycket effektiv under 1½ timmas tid. Det som behöver komma fram har kommit fram. Jag själv får vara aktiv nu och visa den filmen:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt” och sen svara på frågor. Google får gärna hjälpa mig med information. Jag har varit patient men är det inte längre.
Så är det ett krux. Min berättelse fanns i bokform två år innan och i manus sen år 2008. Jag berättar ”vitt och brett” men inte vad sjukvården vill höra. De vill höra vad som stämmer med deras kunskaper. Då kommer den helige Ande till min hjälp. Han vet vilken väg jag vandrat! Å andra sidan skall man skriva ”hon” nu för tiden. Det är exeges. Anden är visst en ”hon”. Märkligt med förändringar i min ålder.
Jojo. Det är ont om kunskaper om den helige Ande men gott om elektroniska kunskaper. Det är bara att fiska upp en mobil ur fickan och i bästa fall kolla vad bibeln skriver. Det är bara det, att det kan finnas allt möjligt annat i en mobil än Guds ord utan att vara en salig blandning.
Så jag protesterar, när en pastor inte ens har med en bibel i handen under predikan. Elektronik i all ära och skärmar och överföring från olika bord. Att få hålla i en bibel och få hålla sig till summan av Guds ord är skönare än mitt tagentbord och sökning på Google.
Bibeln säger, att jag är älskad och funnen av Gud, återköpt av Jesus, när jag var försvunnen och undervisad av den helig Anden.
Har jag hoppat bland associationer nu igen? Inte alls. Min berättelse i boken:
”Pat.är frisk och pigg för övrigt” har med det viktigaste av allt i mitt liv förutom jämförelsen med psykiatrivårdens syn på mig å ena sidan och hur jag minns allt å andra sidan. Boken har med försoningen genom blodet. Som om kunskap om blodet inte skulle tillhöra sjukvården!
Denna bibelkunskap om blodet saknas inom sjukvården så den skall inte finnas med i filmen med samma namn. Igår skrev jag till ”Fråga doktorn” i Umeå. Får de svara på frågan om bältesläggningar och tvångssprutor är sjukvård? Kan de svara mig på vad posttraumatisk stress är för något?
ITpastorn om Equmeniakyrkan Lite torr och saklig information i mitt tycke
Gunnels plats i rymden 