”…och på den vägen är det…”

Det finns en läsare i Finland som har åldern inne att kunna finska kriget men också det teologiska kriget mot oss kvinnor. Jag har den åldern och erfarenheten i Sverige. Därför fick jag en läsare i Norrland, som såg min irritation, när alla män hoppade över mina inlägg. De svarade bara på varandras.

Så nu skall jag berätta, att jag vuxit upp inom Svenska Missionsförbundet i den konservativa bibelsynen som undervisning. Efter det var jag medlem under 50 år i Pingströrelsen och är tacksam över deras bibelundervisning också. En dag måste jag söka en församling på närmare avstånd och hade stor vånda mellan olika frikyrkosamfund och Svenska Kyrkan. Svenska Kyrkans präst kom från Medodistkyrkan och Missionskyrkan och kunde redogöra för den klassiska försoningsläran, så att jag begrep vid ett tillfälle. Jag blir mycket frustrerad när jag inte begriper!

”…och på den vägen är det,” som vissa slutar sin förklaring med. Här kommer poängen bums! Jag är orubblig i min bibelsyn! Det går inte att prata mig till rätta för summan av Guds ord är sant och hans domar är rätta. Vi skall inte plocka isär bibeltexter, som vi tycker om eller som vi inte accepterar. Skrift skall med skrift förklaras och det tydliga har företräde framför det dunkla.

Det går att gräla om i tusentals år vem som har rätt att kalla sig Abrahams barn! Både araber och judar kan påstå att de är Abrahams barn. Ändå ställde Jesus själv som jude andra judar mot väggen, att de ingen rätt hade att kalla sig Abrahams barn! De hade anklagat Jesus för att driva ut onda andar i Belsebuls namn. Satan har många namn. Då svarade han i skarpa ordalag. Jesus hade kommit till sina egna och de egna tog inte emot honom.

”Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bli Guds barn åt dem som tro på hans namn.” (1917 års öv.s fritt ur minnet så när som på ett o och ett r)

och de hava blivit födda, icke av blod, eller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud. Joh 1:12-13

Som någon uttryckte det: ”Min hjärna är som en rangerbangård.” Jag kan inte hålla ihop åt vilket håll tankarna tar vägen! Meningen är att Abraham fick ett totalt orimligt löfte om en son. Hans 90 årig hustru log och tyckte det var ändå mer orimligt. Så hon skickade sin unga slavinna till hans famn för att hjälpa Gud att infria hans eget löfte.

Det gick som det gick och bibeln fortsätter förkunna om ende sonen född av Gud och inte skapad. Bibeln fortsätter förkunna om enda VÄGEN till Gud genom Sonen.

Även för araber. Även för mig.

Räddad eller frälst

Idag är det föreslaget en text från Sakarja i den app jag valde inom ”Anta Utmaningen” på Facebook och Svenska Kärnbibeln. Min egen tanke var att skriva om mitt pedanteri och alla anmärkningar jag gjort utan att kunna grundspråken. Det var ett intensivt år 2000, när vi fått två stora bibelöversättningar nästan samtidigt: Svenska Folkbibeln och B2000.

För mig med stora rörelsehinder passade det perfekt att jämföra de tre, för 1917 års översättning var jag van vid. (Jag kan ju inte arbeta som andra – vara verksam praktiskt.)

Jag började märka ord och trodde, att andra troende också var intresserade. Men ingen tycker om anmärkningar. Jag fick veta, att då skall jag kunna grundspråken först. Svenska språket har två ord: räddad och frälst där engelskan har ett. Svenska språket har två ord: församling och kyrka där engelskan har ett. Följden blev att jag fick sitta där med mitt pedanteri. Det går inte att tvinga någon att bli intresserad av Sara eller Hagar! Alla har ju lika värde!

Eller? Kan vi få hjälp att läsa Galaterbrevet kap 4:21 – 31

Lagens förbund och löftets

21 Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte till lagen? 22 Där står skrivet✱ att Abraham hade två söner, en med slavinnan och en med den fria hustrun. 23 Slavinnans son var född på mänsklig väg✱, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte.

24 Detta har en djupare mening: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar står för Sinai berg i Arabien✱ och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. 27 Det står ju skrivet:✱Jubla, du ofruktsammasom inte föder barn,brist ut i jubel och ropa av fröjd,du som inte känner födslovärkar,för den ensamma har många barn,fler än den som har en man.

28 Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29 Och som det var då, att han som var född på mänsklig väg förföljde den som var född på Andens sätt, så är det också nu. 30 Men vad säger Skriften? Driv ut slavinnan och hennes son, för slavinnans son ska inte ärva tillsammans med den fria hustruns son.

✱ 31 Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.” Slut citat

I Johannes evangelium kap 1: 11-13 står det tydligt, att den som tar emot Jesus blir ett Guds barn. Det är full rättvisa för alla folk och stammar.

Sak 2

Syn 3 – Mannen med mätsnöret
”¹Och jag lyfte upp mina ögon och såg. Och se, där var en man med ett mätsnöre i sin hand. [Sak 1:8; Hes 40:3] ²Då frågade jag: ”Vart går du?”
Och han svarade mig: ”Till att mäta Jerusalem för att se dess bredd och vad dess längd är.” [Upp 11:1]
³Och se, ängeln (budbäraren) som talade med mig gick framåt och en annan ängel (budbärare) gick ut för att möta honom, ⁴och sa till honom: ”Spring [det är ett brådskande ärende] och tala till denna unga man och säg: Jerusalem ska bli bebott utan murar för skarorna av män och boskap därinne (är så stora att de inte ryms inom murarna), ⁵för jag”, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), ”ska bli för henne som en mur av eld runtomkring och jag ska vara härligheten i hennes mitt.” [Jes 60:19; Upp 21:23]

⁶Ve! Ve! Fly från landet i norr [Babylon, men även symboliskt för allt vad det står för], säger Herren (Jahveh), för jag har strött ut dig över gränserna som himlens fyra vindar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). ⁷Ve! Fly, Sion [Jerusalem], du som bor med Babels döttrar. ⁸För så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) som har sänt mig, efter sin härlighet (tyngd), till länderna som plundrat dig: ”Den som rör vid dig, rör vid min ögonsten (bokstavligt ”petar i min pupill”, sticker sitt finger mitt i mitt öga).” ⁹För se, jag ska skaka min hand över dem och de ska bli ett byte för dem som (tidigare) tjänade dem, och ni ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig.
¹⁰Sjung och fröjda dig, dotter Sion [tempelberget i Jerusalem], för jag kommer och jag ska bo i din mitt, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). ¹¹Och många länder ska ansluta sig till Herren (Jahveh), och ska bli mitt folk, och jag ska bo i din mitt, och du ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig till dig. ¹²Och Herren (Jahveh) ska ärva Juda som sin del i det heliga landet och utvälja Jerusalem ännu en gång. ¹³Var tyst (stilla) allt kött [Hab 2:20] inför Herrens (Jahvehs) ansikte, för Han har rest sig från sin heliga boning [himlarna, se 5 Mos 26:15; 2 Krön 30:27; Jes 63:15].” Slut citat

Några ville vara med och läsa Nehemja tillsammans i grupp i ”Anta Utmaningen” men det blev för svårt för oss utan sakkunnig ledning. Då läste jag själv och satt här och ritade. Sen jag hörde ett bibelstudium på 70-talet av en bibellärare har jag aldrig tvekat på att det går att tillämpa bibeltexter i dagens situation.

”Himmelriket är här nu,” sa Jesus. Mitt ibland oss! Snart kan vi få sjunga: ”Gå Sion din konung att möta. Jerusalem gläds åt din brud…”

Mina aderton

Det finns redan en blogg till mina barnbarn, om jag hade några. Däremot finns det syskonbarn sjutton plus fyra syskonbarnbarn. Efter mina 25 år på ”nätet” finns det två följare, som vågar kommentera privat. Fler som kommenterar har jag knappast. Leo ger en stjärna som ”gilla”. Det är jag tacksam över.

Det är två släkter, som det är lätt att komma långt tillbaka i tiden – de som är släkt med grevar eller de som är släkt med militärer. För att inte tala om de som stannar på samma ort och jordstycke!

Nu skall jag börja med missionären, som kom till sin hemby och berättade allt annorlunda och spännande från mörka Afrika. Efter föredraget lät hon byborna ställa frågor. De var väl blyga men så kom det en fråga till slut:

”Ho´ hade ena halter sôster. Va´ ble de´ å den?”

Ja, då är vi direkt i Skaraborgs län i Västergötland. Det var tabu att tala om något ledsamt, som att blivande studenten, som drunknade men kanske inte drunknat utan blev mycket mobbad som bonnapôjk vid Skara högre allmänna läroverk? Har jag rätt att läsa mellan raderna i min morfars bondepraktika? Ordet suicid gick inte att använda ens. Det användes aldrig. Bara bland akademiker i så fall och det fanns inga eller enstaka. Vi tillhör arbetarklassen och inte ”en som springer hos doktorn”…

Det var absolut tabu också att tala om en anmoder som drack brännvin precis som männen i början av 1800-talet. Om kvinnorna druckit också skrev en alkoholforskare en gång, då hade Sverige gått under. Nu blev det inte så utan helig ande kom över unga pigor så att de ropade ut att det var tid att omvända sig till Gud och göra bättring. Denna Roparrörelse varade mellan åren 1847 till 1850. Redan 1823 eller 1827 skrev en broder hem till sin syster och svarade på hennes frågor om dessa som gick i gårdarna och pratade om behovet av omvändelse. Äldste sonen i gården hade dött en natt som nyfödd. Men detta fick inte skrivas om. Bara berättelsen bevarades muntligt från far till son generation efter generation och till mig en dag. Modern drack också brännvin. Och jag glömmer inte vad jag hört och sett av alkoholism och narkotikamissbruk.

Så jag citerar bibeln fritt ur minnet: Drick er inte druckna av vin ty därav kommer ett oskickligt leverne utan låt er uppfyllas av anden…

Så de i gården blev omvända till Gud redan innan Roparrörelsen kom – min gård som jag följer i drömmar och i verkligheten. I drömmar får det bli ån, som rinner där en metafor för känslor och husen för mig själv och mitt, som jag inte vågat inta utan bara avundats min syster i en avstyckad gård och tomt intill. (Jo, jag skulle kunna sätta in ett vykort som ”Knäppen” tagit. Han kallades så därför att han gick runt i gårdarna och fotograferade. Utmärkande för att hans foton var ett foto i närbild på husen och en smal remsa nertill taget på långt håll.)

Här är det lösöresauktion den 2 maj 1970. Huset skulle städas och hyras ut. Det jag numera kallar ”döstädning, när allt skall fram från över- och underskåp och garderober. Nästa lösöresauktion var runt år 1980. Det var då det inte gick att sälja religiösa böcker och inte sen heller på nästa auktion i min släkt.

I stället blir det ett foto på min far plus andras barn men inte mina.)

(Nästa bok jag skulle vilja skriva kunde heta ”Mina barn och andras ungar” med syfte på alla barn jag inte fick utan bara fått låna – som inte är mina men ändå ”mina” och resten är/var ”aderton” syskonbarn.) Oj, så rörigt detta blev!

Poängen är att de gav mig en Sång och Musikfest. I stället för blommor och presenter önskade jag en gåva till Solrosen Räddningsmissionen, Göteborg. Jag fick blommor ändå, som jag följer och fotograferar. Dag 14 efter kalaset såg det ut så här:

Första buketten var en kusin till Solrosen nämligen Jordärtskockor. En av tre solrosor räddade jag från att vissna och gav den vatten genom kort stjälk.

Trolovad med Kristus

Det finns två kapitel i Nya Testamentet, som jag tycker om mer än andra. Det är Efesierbrevet kapitel 1 och Kolosserbrevet kapitel 1.

Min identitet som mycket ung var i en elevuniform för blivande sjuksköterskor. Det var hög kvalitet på den uniformen! Den gick till och med att sälja efter traumat år 1956 till nästa elev, som frågade efter den.

”Nu har jag min identitet i Kristus” med en ung teologs uttryck. Tidigare hade han den i musiken, som aldrig blev nog bra. Så skönt att få skriva detta denna dag. En ”hackers” har tagit sig in i min vänlista på Facebook/META och bjudit in över hundra till middag idag, som är för nära släktingar. Jesus tog liknelsen om bröllopet i himlen, att där fanns en utan bröllopskläder. Han fick frågan:

”Min vän, hur har du tagit dig in?”

Det blev ett bibelsamtal där Alma-Lena skrev, att han kommit dit för att förstöra. Därför blev han utslängd av brudgummen. Jag för min del hade fått det förklarat med att det var en skriftlärd, som trodde sig få komma in på egna gärningar. Alla är bjudna! ”Gå ut på gator och gränder och nödga människor att komma, ty bröllopssalen är inte fullsatt.” (fritt ur minnet). När det gäller Facebook är det inte första gången jag utsätts för sabotage. Jag är som ett barn och tycker om att få fira min födelsedag. Så om jag lever till rätt datum, så flyttade jag den bakåt i tiden, då det är fint väder och bra väglag.

Nu är dagen inne. Kyrkor är öppna för gudstjänst överallt i Sverige. Vem som helst är välkommen in att lyssna eller sjunga med:

”Min Gud när jag betänker vad du har gjort för mig/Vad nåd du städs mig skänker/ Jag får ju allt av dig/ Då blir jag hjärtligt glader/Då lockas lovet fram/ Hav tack min dyre Jesus/ Hav tack Guds rena lamm.

Du döden för mig smakat/Du mina synder bar/Och över mig du vakat/i alla mina dar/ Vad hade av mig blivit/ om du ej handlat så/Om du ej döden lidit/Jag måst i döden gå.”

P.S. Söndagen är över. Mina syskonbarn och syskonbarnbarn kom från skilda håll för att sjunga och spela och träffa varandra och fira faster och moster, gammelfaster och gammelmoster på eftermiddagen. De började med ”Får jag, lämna några blommor…”av Nils Ferlin den sång som generationen systrar sjungit före dem gång på gång i stämmor. Melodi: Lille Bror Söderlundh. Men nu kunde jag lite mer från bibeln än för fem år sen då de sjöng den sist. Nu hade jag påpekat detta för dem fick vi veta:

”Min vän är vit och röd härlig framför tio tusen.” Det står i Höga Visan.

Den tredje blommar inte nu, först när givaren är död…” Det står i Nya Testamentet att ett testamente inte blir giltigt förrän givaren är död i syfte på Jesus Kristus. Då först kommer härligheten fram genom svärd i hjärtat på den som tar emot gåvan. (Min fria tolkning. Han är Konungen- hans är trädgården)

Här är texten till Får jag lämna några blommor

”Får jag lämna några blommor,/några rosor i din vård/och du må ej vara ledsen min kära./Ty de blommorna är komna från en konungagård,/det vill till svärd för att komma dem så nära.

Den ena den är vit och den andra den är röd,/men den tredje vill jag helst dig förära./Den blommar inte nu, först när givaren är död,/men då blommar den rätt länge min kära.” Slut citat

Psykiatrireformen 1988/89

Det var alldeles för långa skoldagar för min del att resa tidigt med tåg till Trollhättan och komma hem sent även på lördagar. Under de fyra åren till realexamen fick jag en vän för livet men bara under lördagar. Då väntade Karin på bussen till Gärdhem och jag på tåget mot Nossebro, som gick ändå senare. Under skoltidens raster hade Karin en annan att byta tankar med. År 1990 tog vi upp vår relation. Karin var ledig varannan måndag samtidigt som jag fanns i hennes hemsocken som predikant.

Den måndagen på förmiddagen blev det ofta utflykt till Hunneberg och vandring där. Tyvärr fick Karin bli mitt bollplank och stå för alla fel, som gjordes mot mig år 1956 på Restad Sjukhus. Hon var fortfarande i tjänst och en mycket omtyckt mentalsköterska. Karin är alltså den andra syndabocken efter den första, som var rektorn för Göteborgs Sjuksköterskeskola.

År 2006 dog Karin plötsligt bara 70 år gammal. Jag tvingades våga läsa min egen sjukjournal från år 1956 och sen ta ansvar för inte bara deras alla fel mot mig utan också alla mina egna mot mig själv!

Det var då jag blev i behov av både en och två syndabockar, som verkligen kunde ta över och bära skulden och skammen dit där den hör hemma. ASASEL. Före detta överläkaren på Restad Sjukhuset hade uppmanat mig i ett brev att skriva en bok om mina erfarenheter. Karin hade lovat, att jag fick berätta precis allt jag ville tidigare. Överläkaren skrev i ett av sina brev, att kan man inte sparka sig blodig mot en mur kanske det är bättre att gå runt den.

Precis vad jag gjorde den 5:e september år 2013. Ensam med en kaffekorg i bagaget på den hyrda bilen. En ensam målare var vittne och tog foto på mig med min kamera inne på den öppnade rastgården. Huset renoverades att passa för flyktingar undan krig.

Muren är tre meter hög fortfarande. Den har en glipa bara. Jag har slutat resa dit för fotografering. Egotrippad som jag är.

Patienten är frisk och pigg för övrigt och finns på Youtube.

Privat eller personligt

”Du får göra vad du vill,” sa fotografen till de fina fotona. Eric Strand var 90 år, när vi möttes första gången och pratade Toddestorp. Det var bara ån mellan husen. Kvarnen som blev hans en dag hade min morfar byggt på andra sidan och min berättelse fortsätter. För mina dagar är räknade och min Gud och deras Gud skär ner mig från bommen.

Precis där vill jag fortsätta berättandet och nedräkningen till den 5:e september. Den dagen firar jag efter många års kamp med orden förlåta eller glömma. Den ena syndabocken efter den andra dog, som jag kunde skylla allt ledsamt som hänt på. Sen blev frågan om det kanske är något fel på mig – min skuld till lidandet. Försonad och förlåten blev som hjärtslagen. Blodet pumpas ut i hela kroppen med ett kraftigare slag. Det från förmak till kammare lite otydligare. Så har mitt hjärta fortsatt att slå troget dygn efter dygn.

Ingen dör av artros minsann men opraktiskt är det att inte få gå upp på en stege längre! För där är alla överskåp. Överfulla. Min storebror hann att få barnbarns barn medan han levde. En av hans söner kom på att hans barnbarn i sin tur kunde hjälpa mig att städa. Sagt och gjort. Äntligen kunde jag få veta vad som fanns i vissa överskåp! Det hade jag inget minne av! Där fanns en tjock bunt med över hundra brev inom packar med gummiband. Min berättelse som blivit ett stycke kultur går ihop med hennes, som fick 10 års fängelse på Hinseberg en ruskig dag. Så satte jag mig att läsa brev för brev, innan jag slängde dem. Mina brev till henne är sparade i en annan del av Sverige. Som väl är…

En dag när jag undrade över vem som läser min blogg tänkte jag igenom bilden för bloggen. Jag står med ryggen åt Hinsebergs kvinnofängelse, landet största centrala fängelse för kvinnor. Besökare måste ta sig en lång väg från Skåne eller Norrland oavsett anhörigas önskemål om lite längre besökstid. Jag ville ha en bild på den förflutna fångenskapen och friheten, som ligger framför. Där finns ett vatten mellan med en pontonbro. På 70-talet var det tillåtet för en bil i taget. Senare fick jag tag på en bra bok för unga som heter ”Broar så byggs de”. Med hjälp av den kunde jag ”bygga” andakter till himmelriket i frihet från en fångenskap i psyket på jorden.

Där är jag nu. Jag tålde inte bibelversen för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa. Jag orkade inte med sången: ”Någonstans bland alla skuggorna står Jesus för att hjälpa dig i nöden är han där…”. Det fick vara måtta på alla skuggor under många år. Tyckte nog jag.

Min morfar var antagligen klen i sin rygg också. Han ville hellre läsa och mormor var den flitiga arbetaren på gården. En dag när han läste en bra artikel i Morgonbladet för sin kära Ida lär han ha tittat ut genom fönstret och fått se henne skynda till ladugården. Då kom kommentaren enlig min morbror en gång:

”Tänk, att Ida ente kan tôla sej!”

En amalekit

Igår ”fegade jag ur” och tog bort min berättelse om en loppa, som min mor anade fanns i min bädd och genast såg till att finna den och döda den. Jag satte in en länk i stället till en predikan om en Satans tagg i köttet.

Så går det att göra för jag är admin och kan ta bort och lägga till.

Bibeln börjar där. Kain hade släppt in en mörk tanke som förökade sig. Det såg HERREN och tog ett samtal med honom. Kain borde råda över de tankarna.

Lite avundsjuka är väl inte hela världen? Det är väl ändå mänskligt? Det var ju HERRENs fel egentligen, som prioriterat Abels offer. Och Amalek kan väl inte hjälpa vem han är släkt med?

Finns det ett motsatsförhållande mellan frihet eller träldom? Sara födde en son, som inte kunde födas så rent biologiskt. Han blev född genom Guds löfte till Abraham. Har Israel ansvar för HERRENs löften?

Har jag något ansvar över hur jag läser bibeln? Får det stå där det som står där? Eller bör jag justera lite grand?

Bibeln på mina egna villkor

Den rubriken lånar jag från en doktorsavhandling. Jag hade en period i mitt liv, då jag samlade på doktorsavhandlingar för att mäta min intelligens och se hur många sidor, som jag klarade av att förstå. I brist på ett enda gymnasiebetyg… Egentligen skulle jag gå ut bakvägen, när det var dags för realexamen. Hellre ge mig godkänd i kemi än att få dragas med en uppkäftig elev ett år till…(Falsk barmhärtighet, som jag är tacksam över. Jag hade inte orkat sitta ett år till med min dåliga rygg.)

Nu var detta sagt. Jag behöver inga fler diagnoser men snart skall jag äntligen få komma till en ortoped! Hade jag inte haft skickliga ortopeder de första åren hade jag aldrig orkat detta handikapp! Nu var det också sagt personligt men inte privat. Privat känner jag bara en enda, som läser min blogg ibland. Hon lyssnade på mina bibelstudier på 70-talet ibland.

Rubriken är så bra! Den gäller 20 – 30 års forskning mest digitalt hur inställningen till bibeln ändrats bland unga. Författaren är Anders Sjöborg. Mitt bloggande började med just detta, att jag inte var välkommen att hjälpa till med bibelundervisning bland unga. Finns inga poäng i ämnet pedagogik. Men jag fick som jag ville att bygga själv, som jag ville ha det med hjälp av kunskap som jag inte fattade eller kunde på engelska. Jo, tagenterna på skrivbordet har bokstäver i förkortning på det språket. Min förste ortoped förklarade en gång, att den som har mycket värk inte klarar att komma ihåg information så länge. Där fick jag tröst. Jag klarade inte av att lära mig finska språket, när jag ändå var sjukskriven och det fanns på kassetter. Det är opraktiskt att inte kunna göra sig förstådd. Opraktiskt att försöka fortsätta med HTML4. Men snyggt blev det: ”Huset som blev ett hem” och namnet var Brefvet kom…Min adress till bloggen gick att stjäla, när jag inte förstod att den var köpt och måste betalas för. Detta blev obehagligt! Så det får inte upprepas! Att prata om tre saker samtidigt är jag visst bra på!

”Nya kläder för översteprästen

Sakarja 3: 1 Sedan lät han mig se översteprästen Josua✱ stå inför Herrens ängel, och Satan✱ stod vid hans högra sida för att anklaga honom. 2 Men Herre sade till Satan: ”Herren ska straffa dig, Satan. Ja, Herren ska straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är inte denne en brand ryckt ur elden?”

3 Josua var klädd i orena kläder där han stod inför ängeln. 4 Och ängeln sade till dem som stod inför honom: ”Ta av honom de orena kläderna.” Sedan sade han till Josua: ”Se, jag har tagit din missgärning från dig, och jag ska klä dig i högtidskläder.” 5 Då sade jag: ”Sätt en ren turban på hans huvud.” Och de satte en ren turban på hans huvud och tog på honom kläderna medan Herrens ängel stod där.” Slut citat (SFB)

Antingen eller. Bibeln är tydlig i striden mellan ljus eller mörker, kärlek eller hat, vän eller fiende, liv eller död. ”Motsatsen till liv är inte död utan synd,” som en bibelforskare uttryckte det. Synden kommer inte in i himlen. Det ordnar sig inte till slut för Gud är kärlek (universalismen). Gud vredgas över synden men de bibelsammanhangen vill vi inte se. När muren runt templet var uppbyggd och den skriftlärde Esra gick igenom släktregistren, så kom de fram vilka främmande kvinnor, som haft med sig avgudar in i äktenskapet med män i Israel. De männen skulle skiljas från sina fruar och barn. Detta verkar hänsynslöst för oss.

När den stora floden kom en gång anser många att det inte går att tro på en Gud, som är så obarmhärtig mot oskyldiga barn. De drunknade ju också!

När Abraham fick order av Gud att offra sin ende son, så är det nog för att inte kunna tro på en så obarmhärtig Gud…

Hur fortsätter jag då att blogga utan större kunskap och insikt? Jo, det är enkelt med barnsliga tankar. Jag blev hans barn den dag jag började tro att min pappa valt rätt, som ville gå till Missionskyrkan söndag efter söndag och lyssna på långa predikningar. Och dessförinnan både städa och elda för värmens skull! Den söndagen råkade jag och en lite äldre syster vara sams om frågan:

”Måste vi gå me´ till körka?”

Senare kunde jag läsa själv i mitt lilla Nya Testamente om ett högre barnaskap. Det var ett tyst viljebeslut som 10-åring att min mamma och pappa valt något bra, som inte jag skulle trotsa den gången. Alla personer i bibeln har haft en möjlighet till val oavsett utgångssituation!

Så jag fortsätter gräva och undra. Hur var det nu med denne Tobia, som var med i början att bygga upp muren runt templet i Jerusalem. Varför lade han av? Tog han inte sig djupare in i templet senare och skaffade sig eget rum? Och vem var den vackre Saul släkt med?

Kan det finnas orsak och verkan? Abraham och Lot stod sida vid sida en gång och var rättfärdiga genom tro. Deras vägar divergerade lite till att börja med. Båda hade sett något framför sig och valde därefter.

Utan bröllopskläder

Det är inget farligt att undra eller fråga sig fram. Det är inget farligt att erkänna, att man inte begriper. Jesus tog liknelser. De gick inte att förstå för publiken. Då tog lärjungarna Jesus i enrum och frågade. Inte bara en gång.

Liknelsen om kungasonens bröllop

Matteus evangelium kapitel 22

1 Jesus talade än en gång till dem i liknelser: 2 ”Himmelriket är som en kung som höll bröllop för sin son. 3 Han sände ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma.

4 Då sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till de inbjudna: Min måltid är redo, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet! 5 Men de brydde sig inte om det utan gick sin väg, en till sin åker, en annan till sina affärer. 6 De andra grep hans tjänare och misshandlade✱ och dödade dem.

7 Då blev kungen vred och sände ut sina soldater och lät döda dessa mördare och brände ner deras stad. 8 Sedan sade han till sina tjänare: Allt är färdigt för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. 9 Gå därför ut till vägskälen och bjud alla ni ser till bröllopet. 10 Tjänarna gick då ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och goda, och bröllopssalen fylldes med bordsgäster.

11 När kungen kom in för att se sina gäster, fick han där syn på en man som inte var klädd i bröllopskläder. 12 Han sade till honom: Min vän, hur kom du in hit utan bröllopskläder? Mannen teg. 13 Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där ska man gråta och gnissla tänder. 14 Många är kallade, men få är utvalda.” Slut citat

Hela bibelns berättelse får hjälpa oss att förstå. Låt det ta sin tid. Jag vet bara hur glad jag blev, när någon visade på denne man utan bröllopskläder, som blev utslängd. Kan de vara så enkelt att bröllopskläder står för något? Kan det vara så enkelt som att Jesus är enda möjligheten – enda porten att komma in genom?

För min det tycker jag om att få brottas med en text som den om de tio jungfrurna. Alla tio gick ju ut för att möta brudgummen. Ändå fanns ingen pardon, när deras olja inte räckte till hela vägen, hela väntan. I denna liknelse är det en man, som tagit sig in utan att kunna förklara hur det gått till.

”Min vän, hur kom du in hit utan bröllopskläder?”

Förmodligen var det en skriftlärd som kunde lagen men inte förstått, att Jesus är Guds Son, som står för möjligheten att nå Gud som fadern. Jesus hade gjort inbjudan gång på gång. Men de hånade honom och trodde att undren han gjorde var genom Belsebul – ett annat namn för Djävulen.

Detta inlägg är inget försök att skrämma någon! Det är bara ett försök till samtal. Frågan är ju så bra: ”Hur kom du in här?” Har vi tänkt igenom hur det skall gå till? Är himlen en saga bara om en vacker körsbärsdal, där vi träffar någon kär anhörig? Många kan den mest kända och citerade bibelversen:

”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Joh 3:16

Så enkelt! Dessutom står det tidigare i Joh 1:12-13

”Han (Jesus) kom till sitt eget, men de egna tog inte emot honom. 12 Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.”

Då behöver ingen bli rädd för bibeltexten om mannen, som inga bröllopskläder hade och blev utkastad. Eller hur? Alla är inbjudna till bröllopet! I liknelsen visar Jesus på mångas ursäkter att inte kunna komma. Mannen i liknelsen utan bröllopskläder hade tagit sig in ändå. Detta är intressant! Detta är värt att tänka till om, tycker nog jag!

Bibeln visar på att inget är omöjligt för Gud. Gud är ljus och inget mörker finns i honom. Motståndaren är mörker och vår anklagare inför Gud. ”Gud är orättvis,” påstår Satan. Job var ju den mest priviligerade på denna jord och hade alla rikedomar! Bibeln visar också på att den mest utsatta och förnedrade kvinnan från ett fiendefolk kunde använda sin vilja för att få vara med i ”hans folk” och få medlemskap i ”hans släkt”. Har jag rätt? Har inte Herren räddad kvinnor utan värde som en brand ur elden? Hade de något CV?

Vi skall inte ta en eller två bibelverser ur sitt sammanhang. Kärleken från Gud är villkorad. Det finns ett gratis erbjudande berättat utförligt om en kopparorm i öknen. Det var fråga om lydnad eller olydnad. Var detta så viktigt? Antingen – eller?

Ja, det var viktigt! Ormen – lögnaren från urtiden – uppenbarade sig i små giftiga ormar i öknen och hotade med sjukdom och död. Då fick Israels folk en förebild i en kopparorm upphängd på trä. Den som varit olydig mot Herrens bud men såg upp på kopparormen han blev frisk igen – fick livet tillbaka. Under vår vandring på jorden har vi fått Jesus att se upp till – honom som korsfäst på trä för allas skull. Bibeln undervisar om att tron på Guds Sons blod på korset renar från all synd. Genom min tro på vad han gjort för mig, så får jag mitt namn skrivet i livets bok. Den helige Ande vakar över de inbjudna till bröllopet och bjuder dessutom på bröllopskläderna!

”Min vän hur gick det till att du kom in?”

Den som säger sig vara utan synd gör Jesus till en lögnare. 1 Joh. brevet. Den som ser upp till Jesus tvättar sina kläder och håller dem rena tills det blir dags för bröllop.

Jag är inte redig längre och aktiv i verksamheten. Däremot är jag klädd av Gud – rättfärdiggjord av tro och frimodig inför domen.

Antingen – eller

Igår var det ett foto i tidningen Hem & Hyra, som satte igång hela tankesystemet. Fotot är från Restad Gård det före detta stora mentalsjukhuset i Vänersborg och gamla avdelningarna på 7:an. Där låg Migrationverkets lokaler länge. De gamla så kallade stormavdelningar för män eller kvinnor blev reparerade för att ta emot flyktingar. Artikeln är inte uppbygglig att läsa om ”Migrations-millionärerna”. Det är tragiskt att få läsa på sociala medier om flyktingar som kommit till Sverige för över 10 år sedan och etablerat sig men som nu skall utvisas. De har konverterat och är bekännande kristna.

Jag vill veta var jag är och gillar kartor. Jag kan min egen hembygd. Där har jag haft ett gott hem med kristen uppfostran och nykterhet och frihet. Berget Hunneberg skiljer den plats, där jag mötte Gud och lärde känna bibelns budskap med den andra sidan tvång, fångenskap och destruktivt bemötande som 20-åring på Restad Sjukhus. Detta är ett antingen – eller för mig på kartan.

Bibeln är klar i att beskriva ett antingen eller i en enda bibelvers. Det inger mig respekt från facit i arbete bland missbrukare:

”Var därför inte oförståndiga utan förstå vad som är Herrens vilja. 18 Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster, låt er i stället uppfyllas av Anden,…” Efesierbrevet 5:17-18

Det är inte fråga om ett ”lite vin för magen” eller hur många det är som klarar ett måttligt användande av vin. Det är fråga om ett motsatsförhållande, att vi som människor behöver något som hjälper upp ur svackor. Det är fråga om lögn eller sanning. Som det var på Lots dagar, så skall det vara när Människosonen kommer tillbaka. Folk åt och drack…

Lot och hans döttrar blev räddade ur Sodom. De skulle fly ut ur staden innan domen kom utan att se sig tillbaka. Det rådet lydde inte Lots hustru utan såg sig tillbaka på vad hon antagligen förlorat och saknade. Hon blev en saltstod. Så till den ruskiga historien, att Lots döttrar kunde detta med vin och berusning. Det går att fly en gång och bli räddad. Det går att fly igen och igen genom rusdrycker. Historien berättar att Lots döttrar blev desperata, att de inte hade någon möjlighet att skaffa män och föda barn. Den äldsta såg till att hennes far fick så mycket vin, att han somnade. Sen våldtog hon honom. Samma gjorde den yngre nästa natt. Av dessa våldtäkter blev två söner och vidare två olika folk – fientliga generation efter generation mot Israel. Det är bara att studera kartan!

Det finns en klippa som förebildar Kristus i bibeln. Den står fast mellan antingen – eller. Mose skulle slå på klippan för att folket skulle få leva och inte dö av törst i öknen. Nästa stora kris, när döden hotade, skulle Mose tala till klippan men han hörde inte på den anvisningen. Han slog en gång till och förlorade möjligheten att nå löfteslandet.

Kristus blev slagen en gång för alla och tog på sig domen i vårt ställe. Hamas kan aldrig någonsin döda Guds enfödde Son en gång till! Många försöker bli av med Kristus i Sverige men kommer att misslyckas totalt.

Det går att utvisa afganer, som blivit kristna i Sverige, men det går inte att utvisa Kristus!

Min klangbotten

Plötsligt fattar jag, att han har älskat mig först! Det är inte så mycket med en hög bekännelse längre, att det är jag som älskar Jesus!

Jo, jag spolar av. Eller sopar upp efter mig…

Det var så chefen på hotellet på Restad Gård som citerade mig uttryckte det: ”Gunnel sopar upp efter sig!”

Tidningen TTELA som är hopslagning av Tidningen Trollhättan och Elfsborgs Läns Annonsblad hade haft en artikel om hur illa det gick till med en tävling i en kulvert på före detta Restad Sjukhus kallad: ”Fånarna på Restad”. Det var ett namn efter TV-tävlingen ”Fångarna på fortet”. Jag fick artikeln relaterad per telefonsamtal och ringde chefen för hotellet och presenterade mig, mitt namn och mitt ärende. ”Jag är en av fånarna på Restad och kommer den 5:e september. Då kan jag berätta för er hur det var, att vara patient!”

Gissa vem det är som synkroniserar livets händelser! Det är inte jag! Det är inte mitt fel! Jag märker, att han älskar mig och vet vad 5 september innebär för mig över tid! Den dagen skulle jag få berätta och visa den så kallade stormavdelningen för en projektledare. Så fick jag veta, att det inte gick och blev flyttat fram till den 12:e september år 2013. Så jag hyrde en bil och gick igenom huset själv med en vaktmästare. Det var i grevens tid. Sen skulle huset repareras för att bli bostäder för flyktingar. Det blev inga ”taskiga vibbar” som narkomaner berättar om att de får. Han som älskat mig sen urminnes tider hade varit på detta ställe före mig och kunde allt lidande. Jag gick där trygg vid hans sida.

Så detta är min klangbotten! Det finns en som inte sviker i någon enda situation utan vakar med kärlek och tålamod!

Äntligen har jag fattat, att min kärlek till honom inte varit så märkvärdig. Det är faktiskt skönt nu när det inte är så mycket med mig!

”Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder.” 1 Johannes brev 4:10 (SFB)

Vägen valde mig – fortsättning…

Som skrivet förut så valde VÄGEN mig efter en bibelvers Apg 11:26 och 19:23:

”Och det var i Antiokia som lärjungarna först började kallas kristna.” ”Vid den tiden uppstod det stor oro med anledning av ”den vägen”.

Palestina är skrivet på kartan nerifrån och ända upp på baksidan av en skolatlas från år 1947. Jag har skannat området där bergen Gessim och Ebal finns med ungefär vid bokstaven ”T” i Palestina. Inget hjälper i dagens debatter på nätet, om några kan historiska fakta i detta område. I söndagsskolan däremot var det tydligt med Galileen, Samarien och Judeen.

Så än längre bort i tiden än i min söndagsskolas karta var det Josef, Jakobs älsklingsson, som fick uppdraget att gå för att se hur hans bröder hade det. Texten är som gjord för familjeterapeuter, som någon uttryckt det senare. Josef föddes äntligen efter många års barnlöshet med Rakel. Rakel var Jakobs stora kärlek – inte den äldsta av Labans döttrar Lea, som han fick först. Inte de andra som var bihustrur enligt den tiden sätt att leva och föda arvingar.

1 Mos 37:12 ”Och hans bröder gick för att vakta sin fars får i Sikem. 13 Då sade Israel till Josef: ”Se dina bröder vaktar fåren i Sikem. Jag vill skicka dig till dem.”

Visst är det bra med en kartbok från år 1947 – året innan Israel blev accepterat som ett litet landområde med gränser! Idag hånas fortfarande bibelkunskap, som något förlegat, överspänt. Därför skannar jag hela sång nr 13 i Psalmer och Sånger:

Gamla som vuxit upp med dessa sånger och psalmer skall inte bli fråntagna läran om Gud genom långa sångtexter! Fokus ligger inte på att jag närmar mig 90 år utan tacksamheten över arvet, som jag fick från 1800-talets böcker i text och musik. Jag har vandrat med Josef från Sykars brunn (Sikem) tvärs över till Dotan, där bröderna vill döda honom och satte honom i en tom brunn. Sen sålde de honom som slav till Egypten. Det är bara 10 -12 kapitel att repetera i 1 Mos 37- 49.

Josef är en förebild till Jesus. Det går att vandra med ”Främlingen” i Lukas kap 24:13-34 och låta honom lyssna på allt svårt som hänt – allt obegripligt i livet. Sen berättar han, att det står överallt i skrifterna, att han måste dö för vår skull.

Palestinakartan har ett gytter av vägar och platser. Det behövs ett starkt förstoringsglas för att hitta bergen Gerissim och Ebal där dalgången går och där Israels folk skulle stanna upp för att pränta in välsignelsen av att lyssna till HERRENs ord eller att lyssna till konsekvenserna som blir av att inte lyssna – motsatsen till välsignelse är förbannelse. 5 Mos 11 och 27

Jag skäms inte över att jag inte kan politik. Men det är jag övertygad om att det håller: HERRENs undervisning, som blev ORDET från Gud uttryckt i Johannesevangeliet. Det finns inget lagom bra. Det räcker långt med gudsfruktan. Gud talar sanning. Den andre är en Lögnare från början.

Mitt liv ligger bakom mig och här är arvet efter mig till mina arton syskonbarn.

Jag repeterar och sorterar och vet bara, att jag blev glad på morfars vind, då jag hittade böckerna ingen ville köpa på en auktion. Själv var jag inte med på auktionen.

Och vem vill ha Gottfrid Billings ”Betraktelser för hvar dag i Kyrkoåret” efter mig?

”Vägen valde mig”. Här kommer min fortsättning den 9:e nov 2025. Det är statistiken som hjälper mig att fortsätta bloggandet. WordPress statistik på kommentarer stämmer inte med min upplevelse. Bara om de kallar de flesta för ”skräppost” och filtrerar. En talar om att det är intressant med grävandet i bibeltexter.

OK. Nu läser jag boken ”Mästerverket” av Per Ewert och blir mer och mer glad över att känna mig hemma. Min gamla blogg på olika hotell är 25 år gammal. Jag kan kritisera mig själv till botten eller fortsätta skriva som jag pratar i tre ämnen samtidigt. Det är för mycket JAG och min situation! Men som sagt: Jag spolar av nu och sopar upp efter mig…

Det gick inte att påverka mentalsjukvården! Det går inte att påverka Läkemedelsbolagen hur skadliga deras mediciner kan vara! Det går inte att göra om mig till det bättre så att jag tänker före jag pratar eller skriver!

Kvar är min längtan efter barn och att jag fortfarande efter nästa 70 år vill höja upp barnets värde även om barnet inte är önskat. Även om faderskapet försvinner…

Den som tror på Gud och den han har sänt Jesus Kristus kan få Gud till sin far under hela sin livstid! Bara någon berättar om SANNINGEN och LIVET!

På den VÄGEN är det!

(Min sista månad som sjuksköterskeelev 1956 då jag vakade tillsammans med en annan elev och hade fått starka sömntabletter, som utlöste en så kallad psykos. Där slutade alla mina drömmar och min framtid, som jag stakat ut den.)