Räddad eller frälst

Idag är det föreslaget en text från Sakarja i den app jag valde inom ”Anta Utmaningen” på Facebook och Svenska Kärnbibeln. Min egen tanke var att skriva om mitt pedanteri och alla anmärkningar jag gjort utan att kunna grundspråken. Det var ett intensivt år 2000, när vi fått två stora bibelöversättningar nästan samtidigt: Svenska Folkbibeln och B2000.

För mig med stora rörelsehinder passade det perfekt att jämföra de tre, för 1917 års översättning var jag van vid. (Jag kan ju inte arbeta som andra – vara verksam praktiskt.)

Jag började märka ord och trodde, att andra troende också var intresserade. Men ingen tycker om anmärkningar. Jag fick veta, att då skall jag kunna grundspråken först. Svenska språket har två ord: räddad och frälst där engelskan har ett. Svenska språket har två ord: församling och kyrka där engelskan har ett. Följden blev att jag fick sitta där med mitt pedanteri. Det går inte att tvinga någon att bli intresserad av Sara eller Hagar! Alla har ju lika värde!

Eller? Kan vi få hjälp att läsa Galaterbrevet kap 4:21 – 31

Lagens förbund och löftets

21 Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte till lagen? 22 Där står skrivet✱ att Abraham hade två söner, en med slavinnan och en med den fria hustrun. 23 Slavinnans son var född på mänsklig väg✱, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte.

24 Detta har en djupare mening: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar står för Sinai berg i Arabien✱ och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. 27 Det står ju skrivet:✱Jubla, du ofruktsammasom inte föder barn,brist ut i jubel och ropa av fröjd,du som inte känner födslovärkar,för den ensamma har många barn,fler än den som har en man.

28 Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29 Och som det var då, att han som var född på mänsklig väg förföljde den som var född på Andens sätt, så är det också nu. 30 Men vad säger Skriften? Driv ut slavinnan och hennes son, för slavinnans son ska inte ärva tillsammans med den fria hustruns son.

✱ 31 Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.” Slut citat

I Johannes evangelium kap 1: 11-13 står det tydligt, att den som tar emot Jesus blir ett Guds barn. Det är full rättvisa för alla folk och stammar.

Sak 2

Syn 3 – Mannen med mätsnöret
”¹Och jag lyfte upp mina ögon och såg. Och se, där var en man med ett mätsnöre i sin hand. [Sak 1:8; Hes 40:3] ²Då frågade jag: ”Vart går du?”
Och han svarade mig: ”Till att mäta Jerusalem för att se dess bredd och vad dess längd är.” [Upp 11:1]
³Och se, ängeln (budbäraren) som talade med mig gick framåt och en annan ängel (budbärare) gick ut för att möta honom, ⁴och sa till honom: ”Spring [det är ett brådskande ärende] och tala till denna unga man och säg: Jerusalem ska bli bebott utan murar för skarorna av män och boskap därinne (är så stora att de inte ryms inom murarna), ⁵för jag”, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), ”ska bli för henne som en mur av eld runtomkring och jag ska vara härligheten i hennes mitt.” [Jes 60:19; Upp 21:23]

⁶Ve! Ve! Fly från landet i norr [Babylon, men även symboliskt för allt vad det står för], säger Herren (Jahveh), för jag har strött ut dig över gränserna som himlens fyra vindar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). ⁷Ve! Fly, Sion [Jerusalem], du som bor med Babels döttrar. ⁸För så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) som har sänt mig, efter sin härlighet (tyngd), till länderna som plundrat dig: ”Den som rör vid dig, rör vid min ögonsten (bokstavligt ”petar i min pupill”, sticker sitt finger mitt i mitt öga).” ⁹För se, jag ska skaka min hand över dem och de ska bli ett byte för dem som (tidigare) tjänade dem, och ni ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig.
¹⁰Sjung och fröjda dig, dotter Sion [tempelberget i Jerusalem], för jag kommer och jag ska bo i din mitt, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). ¹¹Och många länder ska ansluta sig till Herren (Jahveh), och ska bli mitt folk, och jag ska bo i din mitt, och du ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig till dig. ¹²Och Herren (Jahveh) ska ärva Juda som sin del i det heliga landet och utvälja Jerusalem ännu en gång. ¹³Var tyst (stilla) allt kött [Hab 2:20] inför Herrens (Jahvehs) ansikte, för Han har rest sig från sin heliga boning [himlarna, se 5 Mos 26:15; 2 Krön 30:27; Jes 63:15].” Slut citat

Några ville vara med och läsa Nehemja tillsammans i grupp i ”Anta Utmaningen” men det blev för svårt för oss utan sakkunnig ledning. Då läste jag själv och satt här och ritade. Sen jag hörde ett bibelstudium på 70-talet av en bibellärare har jag aldrig tvekat på att det går att tillämpa bibeltexter i dagens situation.

”Himmelriket är här nu,” sa Jesus. Mitt ibland oss! Snart kan vi få sjunga: ”Gå Sion din konung att möta. Jerusalem gläds åt din brud…”

Mina aderton

Det finns redan en blogg till mina barnbarn, om jag hade några. Däremot finns det syskonbarn sjutton plus fyra syskonbarnbarn. Efter mina 25 år på ”nätet” finns det två följare, som vågar kommentera privat. Fler som kommenterar har jag knappast. Leo ger en stjärna som ”gilla”. Det är jag tacksam över.

Det är två släkter, som det är lätt att komma långt tillbaka i tiden – de som är släkt med grevar eller de som är släkt med militärer. För att inte tala om de som stannar på samma ort och jordstycke!

Nu skall jag börja med missionären, som kom till sin hemby och berättade allt annorlunda och spännande från mörka Afrika. Efter föredraget lät hon byborna ställa frågor. De var väl blyga men så kom det en fråga till slut:

”Ho´ hade ena halter sôster. Va´ ble de´ å den?”

Ja, då är vi direkt i Skaraborgs län i Västergötland. Det var tabu att tala om något ledsamt, som att blivande studenten, som drunknade men kanske inte drunknat utan blev mycket mobbad som bonnapôjk vid Skara högre allmänna läroverk? Har jag rätt att läsa mellan raderna i min morfars bondepraktika? Ordet suicid gick inte att använda ens. Det användes aldrig. Bara bland akademiker i så fall och det fanns inga eller enstaka. Vi tillhör arbetarklassen och inte ”en som springer hos doktorn”…

Det var absolut tabu också att tala om en anmoder som drack brännvin precis som männen i början av 1800-talet. Om kvinnorna druckit också skrev en alkoholforskare en gång, då hade Sverige gått under. Nu blev det inte så utan helig ande kom över unga pigor så att de ropade ut att det var tid att omvända sig till Gud och göra bättring. Denna Roparrörelse varade mellan åren 1847 till 1850. Redan 1823 eller 1827 skrev en broder hem till sin syster och svarade på hennes frågor om dessa som gick i gårdarna och pratade om behovet av omvändelse. Äldste sonen i gården hade dött en natt som nyfödd. Men detta fick inte skrivas om. Bara berättelsen bevarades muntligt från far till son generation efter generation och till mig en dag. Modern drack också brännvin. Och jag glömmer inte vad jag hört och sett av alkoholism och narkotikamissbruk.

Så jag citerar bibeln fritt ur minnet: Drick er inte druckna av vin ty därav kommer ett oskickligt leverne utan låt er uppfyllas av anden…

Så de i gården blev omvända till Gud redan innan Roparrörelsen kom – min gård som jag följer i drömmar och i verkligheten. I drömmar får det bli ån, som rinner där en metafor för känslor och husen för mig själv och mitt, som jag inte vågat inta utan bara avundats min syster i en avstyckad gård och tomt intill. (Jo, jag skulle kunna sätta in ett vykort som ”Knäppen” tagit. Han kallades så därför att han gick runt i gårdarna och fotograferade. Utmärkande för att hans foton var ett foto i närbild på husen och en smal remsa nertill taget på långt håll.)

Här är det lösöresauktion den 2 maj 1970. Huset skulle städas och hyras ut. Det jag numera kallar ”döstädning, när allt skall fram från över- och underskåp och garderober. Nästa lösöresauktion var runt år 1980. Det var då det inte gick att sälja religiösa böcker och inte sen heller på nästa auktion i min släkt.

I stället blir det ett foto på min far plus andras barn men inte mina.)

(Nästa bok jag skulle vilja skriva kunde heta ”Mina barn och andras ungar” med syfte på alla barn jag inte fick utan bara fått låna – som inte är mina men ändå ”mina” och resten är/var ”aderton” syskonbarn.) Oj, så rörigt detta blev!

Poängen är att de gav mig en Sång och Musikfest. I stället för blommor och presenter önskade jag en gåva till Solrosen Räddningsmissionen, Göteborg. Jag fick blommor ändå, som jag följer och fotograferar. Dag 14 efter kalaset såg det ut så här:

Första buketten var en kusin till Solrosen nämligen Jordärtskockor. En av tre solrosor räddade jag från att vissna och gav den vatten genom kort stjälk.

”Min vän är stålande vit och röd ypperst bland tiotusen.”

Höga Visan 5:10

Opalkyrkan i Tynnered var nybyggd och invigd. Då kom pandemin och församlingen fick inte ha några samlingar. Det var påfrestande och en stor besvikelse. Vi över 70 år var alldeles särskilt utsatta och i riskzonen för att inte överleva, om vi drabbades av viruset. För min del hade jag följt tomten där den första kyrkan legat. Det var en ung församling inom Alliansmissionen, som hade bildats runt år 1965. Så skulle hela torget rivas och byggas om. Hur fungerar en församling utan fastighet undrade jag, som behövde hitta en församling nära mina bostad. Den teologiska frågan hade jag burit på sen B2000 kom ut och hade bytt ut ”församling” till ”kyrka”. Kyrka tycker jag är själva fastigheten. År 1966 kom jag till Göteborg för tredje gången.

Skulle jag dö av denna pandemi utan att vara färdig med mitt bibelstudium? Två kyrkor i min hemtrakt kunde slå ihop utan att bli en kyrka. Jag tänkte bara så praktiskt. Manus blev klart och jag fick löfte att spela in mina tankar i en tom kyrkolokal utan åhörare. Bara en tekniker. Efteråt frågade hon mig varför jag ville ha en vit och en röd ros på altaret.

En vecka har gått sen mina syskonbarn och syskonbarnbarn med familjer bjöd på en ”Sång och musikfest”. Jag hade överlevt pandemin och närmar mig de nittio. Väglaget är mycket opålitligt vid den tiden. Tre systrar och en ingift började med en sång av tradition i deras släkt. Deras farmor med fyra systrar brukade sjunga i stämmor: ”Får jag lämna några blommor några rosor i din vård…” av Nils Ferlin. Nu har jag hört den så många gånger med många års uppehåll att texten hunnit landa. Ingen tvekan utan allt är från bibeln!

”Hebr 9:16-22

Där det finns ett testamente✱ måste man visa att den som har upprättat det är död. 17 Först vid hans död blir testamentet giltigt, för det träder inte i kraft så länge han lever.

18 Därför instiftades inte heller det första förbundet utan blod. 19 När Mose hade förkunnat lagens alla bud för hela folket, tog han blodet av kalvar och bockar tillsammans med vatten, scharlakansröd ull och isop och stänkte det både på själva bokrullen och på allt folket. 20 Han sade: Detta är blodet för det förbund som Gud har befallt er att hålla

.✱ 21 På samma sätt stänkte han blod på tabernaklet och alla gudstjänstföremålen. 22 Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.” Slut citat

Så här tänker jag om innehållet i Nils Ferlins dikt, att den vita rosen står för Guds rättfärdighet, den röda rosen står för Jesu offerdöd genom blod och den tredje som fungerar först när givaren är död – den Helige Ande som förklarar kärleken från ovan för den som vill ta emot den.

Några tankar en vecka efter den stora Sång och Musikfesten 7/9. Jag har som sagt ”spolat av” eller ”sopat upp efter mig,” det som samlas under alla år av erfarenheter, misslyckande eller frälsningsglädje!

Telefonnummer eller personnummer

Här är jag uppvuxen. Bakom denna telefonväxel var det plats för en skolbänk av modernt snitt med lös stol. Min far var möbelsnickare i motsats till farfar, som var grovsnickare och for runt och lagade andras ladugårdstak. Det är en mycket smal garderob till vänster och överskåp ända tills väggen till köket. En skolbänk som syskonen hade i skolan var sammanhängande i hurts och stol med eget golv. När jag blev sju år hade jag en så gammalmodig också i skolan. Men för att vara nära mamma ibland hade jag egen plats vid sidan om från andra hållet.

Abonnenterna var så få att min mor inte kunde ha sittande tjänst utan mer springande. Alla barnen fick lära sig ”svara i telefon”. Det blev ett kommando till slut i syskonskaran, när vi satt och åt och det ringde. Ingen ville lämna bordet för att tjäna vid växeln, förrän min far lättade på kroppen från sin plats och tyst hotade gå själv.

Är detta privat eller personligt eller preskiberat rent av? Det gick att tjuvlyssna. Där är poängen på fotot, att det inte är kopplat rätt i sladdar. Grannes pojke hade en kamera och tog bra foton på 20-talet. Det var inget samtal som pågick heller…

Kineserna lär vara så långt framme när det gäller identitet och fusk, att det inte skall gå att fuska. Du har ett ansikte. Du har en tumme att göra fingeravtryck med som är unikt. Det räcker inte. Om jag fattat rätt gäller det ansiktet fotograferat och där blir pixlar. Till slut skall det inte gå att förfalska ett ansikte utan att rätt identitet stämmer. Sladdarna i gammal växel måste kopplas rätt för att kunna höra en person och koppla till en annan. Ett personligt foto har pixlar i mängd. De går inte att flytta hur som helst till en liknande persons foto och sen förfalska. Jag tänker på alla uppbyggda AI-foton. Så otroligt intelligent!

Pixlarna är många. En gång gick jag kurs i webbdesign. Sen gick jag samma en gång till därför att den var så dyr och jag kunde inga datagrunder men ville bygga en hemsida med HTML 4. Det är envishet, när grunden redan fanns färdig! Men jag minns lager på lager av bilder till en. Bilden på mig är inte den samma under åren som gått. Likheter med släktingar kan märkas men mitt DNA är mitt. Personnummer kan bli samma med hundra år emellan men inte personerna.

Det är en farlig tid vi lever i med förfalskningar. ”Samla er inte skatter på jorden där mott och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl utan samla er skatter i himlen…”. Det går att samla foton på Facebook och sen förfalska personens tidslinje. Det går att lägga in skadliga filer och förstöra för en person. Det finns skadliga budskap och det finns sanna budskap. Det gäller att var uppkopplad åt rätt håll, när det är ett enda brus av olika röster.

Vi har en Gud som inte kan ljuga! Lyssna på honom! Han sände sin ende son för att presentera vem han är som ende Gud. Abraham sände inte sin ende son att dö! Abraham hade Ismael innan. Studera skillnaden mellan att vara född efter normala möjligheter som Ismael med Hagar eller på grund av ett löfte av Gud genom Sara och Isak.

Den som tar emot Jesus som Guds son blir ett Guds barn genom att tro på vad bibeln säger. Sanningen gör oss fria. Jag har ett eget DNA men blev född på nytt när jag sa ”ja” till Jesus i tysthet hemma på vårt köksgolv intill rummet med telefonväxeln.

Min syster och jag var runt 13 och 15 år och eniga för en gångs skull och frågade föräldrarna:

”Är vi tvungna att gå med till kyrkan?”

Trolovad med Kristus

Det finns två kapitel i Nya Testamentet, som jag tycker om mer än andra. Det är Efesierbrevet kapitel 1 och Kolosserbrevet kapitel 1.

Min identitet som mycket ung var i en elevuniform för blivande sjuksköterskor. Det var hög kvalitet på den uniformen! Den gick till och med att sälja efter traumat år 1956 till nästa elev, som frågade efter den.

”Nu har jag min identitet i Kristus” med en ung teologs uttryck. Tidigare hade han den i musiken, som aldrig blev nog bra. Så skönt att få skriva detta denna dag. En ”hackers” har tagit sig in i min vänlista på Facebook/META och bjudit in över hundra till middag idag, som är för nära släktingar. Jesus tog liknelsen om bröllopet i himlen, att där fanns en utan bröllopskläder. Han fick frågan:

”Min vän, hur har du tagit dig in?”

Det blev ett bibelsamtal där Alma-Lena skrev, att han kommit dit för att förstöra. Därför blev han utslängd av brudgummen. Jag för min del hade fått det förklarat med att det var en skriftlärd, som trodde sig få komma in på egna gärningar. Alla är bjudna! ”Gå ut på gator och gränder och nödga människor att komma, ty bröllopssalen är inte fullsatt.” (fritt ur minnet). När det gäller Facebook är det inte första gången jag utsätts för sabotage. Jag är som ett barn och tycker om att få fira min födelsedag. Så om jag lever till rätt datum, så flyttade jag den bakåt i tiden, då det är fint väder och bra väglag.

Nu är dagen inne. Kyrkor är öppna för gudstjänst överallt i Sverige. Vem som helst är välkommen in att lyssna eller sjunga med:

”Min Gud när jag betänker vad du har gjort för mig/Vad nåd du städs mig skänker/ Jag får ju allt av dig/ Då blir jag hjärtligt glader/Då lockas lovet fram/ Hav tack min dyre Jesus/ Hav tack Guds rena lamm.

Du döden för mig smakat/Du mina synder bar/Och över mig du vakat/i alla mina dar/ Vad hade av mig blivit/ om du ej handlat så/Om du ej döden lidit/Jag måst i döden gå.”

P.S. Söndagen är över. Mina syskonbarn och syskonbarnbarn kom från skilda håll för att sjunga och spela och träffa varandra och fira faster och moster, gammelfaster och gammelmoster på eftermiddagen. De började med ”Får jag, lämna några blommor…”av Nils Ferlin den sång som generationen systrar sjungit före dem gång på gång i stämmor. Melodi: Lille Bror Söderlundh. Men nu kunde jag lite mer från bibeln än för fem år sen då de sjöng den sist. Nu hade jag påpekat detta för dem fick vi veta:

”Min vän är vit och röd härlig framför tio tusen.” Det står i Höga Visan.

Den tredje blommar inte nu, först när givaren är död…” Det står i Nya Testamentet att ett testamente inte blir giltigt förrän givaren är död i syfte på Jesus Kristus. Då först kommer härligheten fram genom svärd i hjärtat på den som tar emot gåvan. (Min fria tolkning. Han är Konungen- hans är trädgården)

Här är texten till Får jag lämna några blommor

”Får jag lämna några blommor,/några rosor i din vård/och du må ej vara ledsen min kära./Ty de blommorna är komna från en konungagård,/det vill till svärd för att komma dem så nära.

Den ena den är vit och den andra den är röd,/men den tredje vill jag helst dig förära./Den blommar inte nu, först när givaren är död,/men då blommar den rätt länge min kära.” Slut citat

Utan släkttavla

Den 5 september är över. Det är natt. Då var det den 5 september år 1959. Jag hade tjatat mig till en vacker barnring från Amerika i förgyllt guld, som mor Anna fått som barn men aldrig fått använda. På hennes tid var allt synd såsom högmod på en ”bonntös”. Den passade nästan på ett lillfinger – lite för liten. Beslutet var fattat. Gud kunde få det som var kvar av alla mina drömmar – av hela mig. Jag lovade att aldrig gifta mig.

Med ryggen åt det hemskaste förflutna fotograferade jag hela sträckan av tegelbyggnader fram till administrationen på före detta sinnessjukhuset Resta´. Längst framåt kom tre personer gående i plan med avdelning 6A och 6B. När fotot var framkallat syns knappas de tre mer än som några prickar. Men jag vet, att de tre, som kommer mot mig kunde ha en kung utan släkttavla. Det gäller att ha bibeln som referensram. Nästa år är det 70 år sen traumat. Numera har psykiater hittat på nya formuleringar har jag läst i sluten grupp på Facebook/META.

”…vilande bipolär utan skov.”

De skulle bara veta hur det är att leva i skräck för en vilande sinnessjukdom! Och framför allt av deras behandling! Är det vi som skall skämmas?

Den 5 september har gått över. En dag då jag tvivlade på min ungdoms kallelse, vart den tagit vägen, så fick jag syn på en svag anteckning skriven med min reservoarpenna med bläck i bakre pärmen av min bibel:

”Löftet som jag gav i ljusa dagar vill jag troget hålla år från år. Den 5 sept 1959.” Jag hajade till och började rannsaka kallelsen. Den var verkligen inte märkvärdig men jag hade väntat på den, eftersom jag visste vilken stor påfrestning det skulle innebära och att föräldrarna måste ge sin välsignelse först till beslutet att bli missionär. Så blev alla planer grusade. Bara diagnosen fanns kvar och skräcken.

Från tonåring växte jag upp till kvinna och bibeln fortsatte vara rättesnöret. Jag fick inte fortsätta min utbildning till sjuksköterska och barnmorska. Andra hade sagt, att det gick att få vägledning genom bibeln. Kunde där stå något om omskolning till arbetsterapeut? Det var ganska nytt som yrke. Sagt och gjort. Det gällde att sträckläsa och leta både i GT och NT. Bara det att det står mest om män. Och det var anden som utrustade män med alla slags slöjdskicklighet i GT. I NT står det: ”…tänk på dem som är fångna som om ni vore deras medfångar.” Minns inte att män är omskrivna där. Det blev i vart fall ”Steneby Yrkesskola” förberedande för att bli arbetsterapeut.

Kungen av Salem var utan släkttavla. Eller minns jag alldeles fel? Kunde det vara så att en av de tre längst bort, där jag stod med ryggen åt det hemska förflutna i 10 B påminner mig om kungars kung?

Skriv – skrivare min dikt gäller en konung…

I september går min prenumeration ut på Word – inte world. Också detta år…

Familjen eller ”ett folk”

Det är intressant med Facebook om en inte blir utsatt för sabotage. En natt fick jag nittioen medlemmar i en privat grupp med syskonbarn. Fyra av mina fem äldre syskon är döda. De kan inte få fler barn och jag inte fler syskonbarn. Summan är konstant. Gruppen som är privat är för syskonbarn med respektive familjer till mig och ingen annan.

Nu tänker jag leta efter begreppet ”familj” i min slitna ordbok. Ja, jag fattar att andra kan leta på ett ord eller begrepp via datorn. Men det kan inte jag ännu. Fortfarande funderar jag på fria viljan och konsekvenserna. Laban tänkte inte på samma sätt som Abraham började tänka på. Men Abrahams son utanför äktenskapet blev också omskuren. Om jag inte minns fel.

Sen har jag skrutit över att äga Peter Fjellsteds BIBLIA med förklaringar i tre band, som jag kan hämta i bokhyllan och köra på min rollator. I en blogg-post satte jag in ett fint foto på en klasskamrat. Åren 1990 – 1993 kunde vi ta upp vår gamla kontakt och jag kunde få titta i hennes bokhylla. Där stod de tre banden! De fick jag låna de åren och sen fick jag dem, när tiden i Trollhättan var slut för min del. I min bokhylla stod de tjugo år, innan jag fattade värdet av dem. Nu är det försent! Men Asasel har jag studerat! Bokstäverna är för snirkliga för mig! Och jag är bekväm.

3 Mosebok 16:7 ”Sedan ska han (Aron) ta de två bockarna och ställa dem inför Herrens ansikte, vid ingången till uppenbarelsetältet. 8 Aron ska dra lott om de båda bockarna: en lott för Herren och en lott för att ta bort synden.✱ 9 Den bock som lotten bestämmer åt Herren ska Aron föra fram och offra till syndoffer. 10 Men den bock som lotten bestämmer för att ta bort synden ska ställas levande inför Herrens ansikte, för att försoning ska bringas genom honom. Och sedan ska han sändas i väg ut i öknen för att ta bort synden.” (SFB 1998)

(Det finns ett mycket intressant inlägg av Märta från Finland hur hon upplevde denna berättelse som barn. Hon var barn på en gård med många djur och tyckte synd om denna get som en predikant berättat om. Jag ser att i versen innan det angivna står om en bagge, som skall offras på brännofferaltaret. Plötsligt inser jag teologen Rudolf Blutmanns uppfattning i Tyskland. De som är födda i städer förstår inte språket! Det blev en lång parentes. Doktor och predikanten Sven Ahdrian sa en gång, att det är skillnad på en get och ett får. Geten går sin egen väg, det räcker med en bjällra. Fåren behöver och är beroende av en herde.)

I höst skall det komma ut en ny bok om tabernaklet i öknen av prästen Anders Sjöberg. Igår berättade Sjöberg under två timmar i Sverigekanalen på Youtube. Tyvärr hade de lite strul med mikrofonerna. Hittar inte inspelningen.

Igår är i förrgår idag och nu den 5:september min privata viktiga dag, då jag vände upp och ner på allt destruktivt och började fira den dagen. Jag ilsknade till över mentalsjukvårdens felaktiga bemötande, snabba, felaktiga diagnoser och övergrepp i ett hyperkänsligt psyke med orden:

”Är det jag som skall skämmas?”

Det var år 2007 och först år 2011 kom boken ut: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”. Den blev film år 2013 och klinisk utredning på alla mina skador för ett par år sen.

När jag nu kommer fram till en reception för angiven tid får jag veta, att jag ingen tid har utan den är avbokad. Det hände för tredje gången i tisdags. Tiden mitt emellan gällde ett avbokat hembesök.

Den 5 september år 1959 gav jag resten av mitt liv till Gud. Det fanns inget kvar av alla mina planer. Vilken felaktig inställning! Nu först vid 90 års ålder inser jag vad han gett mig!

Det är inte omodernt att sjunga om försoningsdagen kommen för välden all… Jag är försonad med himmelens Gud genom hans Son min HERRE! Han är min läkare…

Alma-Lena svarar på Azasel

Jag tar mig friheten att flytta fram Alma-Lenas svar. Tar det tid innan svaret blir synligt? Så fortsätter jag själv med Peter Fjellstedts bibelförklaring i morgon. Det är han som inspirerat mina tankar till Jesus, som förutom sin död på korset dessutom bär bort synden från oss. Tack Alma-Lena!

”Man ska vara både flexibel och bergfast så jag kan komplettera AI med JWs info om att Asasel kan betyda ”get som försvinner”. Jag tycker det verkar rimligt och allt det andra om ökendemoner/djinner kom senare EFTER att denna sed uppkommit med en get som försvinner. För vad är en stackars syndabock om inte en get som försvinner i öknens vidsträckta tystnad och förmodligen snabbt blir offer för rovdjur eller svält och törst?

Man kan också tolka det som ett verb, alltså inget substantiv, AVLÄGSNANDE. Syndabocken skulle ju synligt visa att synderna nu är avlägsnade. Och det stämmer ju också. Det kan däremot inte stämma att Gud sagt att Israels folk ska offra till en ökendemon. Det är ju rakt motsatt hela Bibelns budskap och då kan man lätt avskriva den tolkningen. AI kan ljuga, som vi vet.

Syndabocken tycker jag har samma funktion som grisflocken i Gerasa som synligt springer ner mot Gennesarets sjö så den stackars besatte mannen med självskadebeteende kan se hur de springer bort och försvinner och därmed är avlägsnade för gott. Han behöver inte bli sjuk igen. Han kan minnas grisflocken när de tunga minnena knackar på och han kan veta att demonerna är avlägsnade för gott.

Jesus är ju också syndabocken som avlägsnar vår synd. Han tar den med sig ut ur gemenskapen utanför stadsmurarna och lämnar den på Golgota där han besegrar synden Satan och döden. Jesus är inte en get som försvinner men Jesus är ju själv Gud så analogin med syndabocken är inte helt perfekt. Bocken slogs inte mot och besegrade Guds fiende, men Jesus gjorde det och vann genom att lura högmodsanden in i fällan med sig själv som bete.

Liksom Israels folk inte skulle grubbla över den stackars geten som försvann året runt, eller försöka locka hem den igen ska vi inte hämta getter från öknen dagligdags. Och liksom mannen i Gerasa inte skulle tänka på grisarna vareviga dag eller försöka fiska upp deras kadaver från sjön, kan vi också släppa synden och inte ”fiska i syndens hav”. Ordet asasel är synnerligen perifert (nämns 4 gånger i Bibeln) medan namnet Jesus är centralt. Bara i namnet Jesus finns frälsning=befrielse, hälsa och räddning.

PS Frälsning är ett så bra ord som de nordiska språken berikat hela kristenheten med. ALLA språk borde låna in det eller hitta något liknande ord som betyder detsamma eftersom hela frälsningen sammanfattas så bra av det ordet, mycket bättre än grekiskans ord som bara betyder räddning eller latinets som bara betyder helande.” Slut citat

Personligt eller privat Del 2

Under lång tid har jag haft en dröm om en fotobok med berättelsen om mina föräldrars möte med varandra. Deras släkter möts inte trots några mils avstånd i Västergötland förrän i de två. Detta jämför jag med Jesu släkttavla, där Josef och Marias släkter inte går ihop förrän nästa 1000 år tillbaka i kung Davids otrohet med Batseba. Det är mycket ovanligt inom ett så litet område. Jesus skulle komma ur David hus fastän Josef inte var biologisk far. Släkttavlan är från far till son eller omvänt från son till far ända upp till Adam, som var son av Gud.

Syskon kan likna varandra och kusiner också. Är det personligt eller privat om jag berättar om släktforskning på min fars sida ner till år 1650? Angår det någon mer än mig att anfadern blev krigsinvalid som kapten och fick en stor gård av drottning Christina?

”Är detta något att föra vidare,” frågade en god vän. Så hade inte jag tänkt om en första släktforskning, som var given till ett bibliotek. Skall vi sopa under mattan alla fel som görs under krig eller efter krig? Mina läsare av bloggen vet ju hur intresserad jag blivit av det så kallade Gamla Testamentet i bibeln. Det blir jag mer och mer. Förr kunde jag ingen historia, inga årtal före Kristus. Däremot blev jag mycket upprörd under den tid som ”f.Kr.” skulle slopas och ersättas med ”före vår tideräkning”. Som om Jesus inte blivit korsfäst för hela världens skull? Som om vi skulle kunna utesluta Gud och Satan!

Jag är född i Sverige och mina förfäder var svenska medborgare. Skall jag tiga still år efter år om den kristendomsundervisning jag och de jämnåriga fått i svenska skolor?

Tror du, att jag kan glömma 50-talet helt plötsligt, då det blev fri kärlek, som var så vacker, att den gick på export till USA?

Är den iakttagelsen privat och bara personlig? Mina föräldrars kärlekshistoria är så vacker. I den fick jag som sjunde barnet mitt DNA med evighetsvärde. Ingen är född utan evighetsvärde.

Azasel

AI beskriver Azasel följande:

”AI-översikt

Azazel har flera betydelser och framställningar, men i sina mest kända former är det en desolert plats eller en syndabock i judendomen, eller en fallen ängel som lär ut förbjuden kunskap i Abrahamiska religioner och apokryfisk litteratur som Enoks bok. Namnet förekommer också i populärkultur som en demon, en karaktär i romaner, serier, och i den populära TV-serien Supernatural. ” Slut citat

Nej, jag är inte ute på djupt vatten! Det brukar vara ont om vatten i en öken. Jag umgås med Jesus och han fördes av Djävulen ut i öknen för att frestas. Det står så om jag inte minns fel.

”Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att frestas av Djävulen.” Matt kap 4:1

”Genast förde Anden ut honom i öknen, 13 och han vistades i öknen under fyrtio dagar och han frestades av Satan. Där levde han bland de vilda djuren och änglarna betjänade honom.” Markus kap 1:12 -13

Nu gäller det källanvisning! Den borde vara före ”fritt ur minnet”. Dessutom har jag en rollator och kan hämta gammal textutläggning och köra den tunga boken till min datorplats. Än så länge. Någon bättre behövande skulle kunna få denna Fjellsteds BIBLIA All den heliga skrift i tre tunga band. (Det är lite skryt och ironi samtidigt. Rollatorn kärvar i hjulen.)

Ett pedagogist test lär vara i en föreläsning med ett vitt stort blädderblockspapper och en svart prick i mitten och sen fråga publiken om vad de ser. Svaret är inte det vita, stora pappret utan den svarta pricken vanligtvis. Mitt första möte med en bibelöversättare till Svenska Folkbibeln 2015 var just en enda anmärkning på detta omfattande arbete:

”Varför har du tagit bort Asasel? Det står ju fyra gånger i 1917 års översättning?”

Detta kallar jag att älta, att andra kan göra ett fel och jag vill ha en förklaring! Jag kan ju ingenting om öknar! Jag kan inte mycket om källkritik heller men öken i bibeln brukar stå för utan liv – utan vatten. Motsatsen till liv är död.

3 Mosebok 16:26 ”Och den som sände iväg bocken (ut till Asasel) för att skaffa bort synden skall tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten. Därefter får han komma in i lägret.”

Jesus tog på sig all vår synd och skuld inför Gud och dog i vårt ställe en gång för alla. Jesus bar bort vår synd från oss en gång för alla, om vi vill ha hans försoningsgärning på korset för oss. Berättelsen om offer för synden är oersättlig! Vi kör med begreppet att välja ut någon till syndabock utan att kunna sammanhanget. Så har jag gjort men det är inte försent att läsa bibeln för att se vad Jesus gjort för vår skull.

Jag kan lägga ner min verksamhet.

Teologer lär undra över vad Azasel står för. För min del tror ju jag, att varenda människa har ett okänt ökenområde i sitt liv dit denne Djävul, Satan och Åklagare för oss för att gräva upp gamla, förlåtna synder. Då är det inte Anden som fört oss till den ofruktbara öknen utan just vår fiende.

Källkritik är bra.

Psykiatrireformen 1988/89

Det var alldeles för långa skoldagar för min del att resa tidigt med tåg till Trollhättan och komma hem sent även på lördagar. Under de fyra åren till realexamen fick jag en vän för livet men bara under lördagar. Då väntade Karin på bussen till Gärdhem och jag på tåget mot Nossebro, som gick ändå senare. Under skoltidens raster hade Karin en annan att byta tankar med. År 1990 tog vi upp vår relation. Karin var ledig varannan måndag samtidigt som jag fanns i hennes hemsocken som predikant.

Den måndagen på förmiddagen blev det ofta utflykt till Hunneberg och vandring där. Tyvärr fick Karin bli mitt bollplank och stå för alla fel, som gjordes mot mig år 1956 på Restad Sjukhus. Hon var fortfarande i tjänst och en mycket omtyckt mentalsköterska. Karin är alltså den andra syndabocken efter den första, som var rektorn för Göteborgs Sjuksköterskeskola.

År 2006 dog Karin plötsligt bara 70 år gammal. Jag tvingades våga läsa min egen sjukjournal från år 1956 och sen ta ansvar för inte bara deras alla fel mot mig utan också alla mina egna mot mig själv!

Det var då jag blev i behov av både en och två syndabockar, som verkligen kunde ta över och bära skulden och skammen dit där den hör hemma. ASASEL. Före detta överläkaren på Restad Sjukhuset hade uppmanat mig i ett brev att skriva en bok om mina erfarenheter. Karin hade lovat, att jag fick berätta precis allt jag ville tidigare. Överläkaren skrev i ett av sina brev, att kan man inte sparka sig blodig mot en mur kanske det är bättre att gå runt den.

Precis vad jag gjorde den 5:e september år 2013. Ensam med en kaffekorg i bagaget på den hyrda bilen. En ensam målare var vittne och tog foto på mig med min kamera inne på den öppnade rastgården. Huset renoverades att passa för flyktingar undan krig.

Muren är tre meter hög fortfarande. Den har en glipa bara. Jag har slutat resa dit för fotografering. Egotrippad som jag är.

Patienten är frisk och pigg för övrigt och finns på Youtube.

Privat eller personligt

”Du får göra vad du vill,” sa fotografen till de fina fotona. Eric Strand var 90 år, när vi möttes första gången och pratade Toddestorp. Det var bara ån mellan husen. Kvarnen som blev hans en dag hade min morfar byggt på andra sidan och min berättelse fortsätter. För mina dagar är räknade och min Gud och deras Gud skär ner mig från bommen.

Precis där vill jag fortsätta berättandet och nedräkningen till den 5:e september. Den dagen firar jag efter många års kamp med orden förlåta eller glömma. Den ena syndabocken efter den andra dog, som jag kunde skylla allt ledsamt som hänt på. Sen blev frågan om det kanske är något fel på mig – min skuld till lidandet. Försonad och förlåten blev som hjärtslagen. Blodet pumpas ut i hela kroppen med ett kraftigare slag. Det från förmak till kammare lite otydligare. Så har mitt hjärta fortsatt att slå troget dygn efter dygn.

Ingen dör av artros minsann men opraktiskt är det att inte få gå upp på en stege längre! För där är alla överskåp. Överfulla. Min storebror hann att få barnbarns barn medan han levde. En av hans söner kom på att hans barnbarn i sin tur kunde hjälpa mig att städa. Sagt och gjort. Äntligen kunde jag få veta vad som fanns i vissa överskåp! Det hade jag inget minne av! Där fanns en tjock bunt med över hundra brev inom packar med gummiband. Min berättelse som blivit ett stycke kultur går ihop med hennes, som fick 10 års fängelse på Hinseberg en ruskig dag. Så satte jag mig att läsa brev för brev, innan jag slängde dem. Mina brev till henne är sparade i en annan del av Sverige. Som väl är…

En dag när jag undrade över vem som läser min blogg tänkte jag igenom bilden för bloggen. Jag står med ryggen åt Hinsebergs kvinnofängelse, landet största centrala fängelse för kvinnor. Besökare måste ta sig en lång väg från Skåne eller Norrland oavsett anhörigas önskemål om lite längre besökstid. Jag ville ha en bild på den förflutna fångenskapen och friheten, som ligger framför. Där finns ett vatten mellan med en pontonbro. På 70-talet var det tillåtet för en bil i taget. Senare fick jag tag på en bra bok för unga som heter ”Broar så byggs de”. Med hjälp av den kunde jag ”bygga” andakter till himmelriket i frihet från en fångenskap i psyket på jorden.

Där är jag nu. Jag tålde inte bibelversen för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa. Jag orkade inte med sången: ”Någonstans bland alla skuggorna står Jesus för att hjälpa dig i nöden är han där…”. Det fick vara måtta på alla skuggor under många år. Tyckte nog jag.

Min morfar var antagligen klen i sin rygg också. Han ville hellre läsa och mormor var den flitiga arbetaren på gården. En dag när han läste en bra artikel i Morgonbladet för sin kära Ida lär han ha tittat ut genom fönstret och fått se henne skynda till ladugården. Då kom kommentaren enlig min morbror en gång:

”Tänk, att Ida ente kan tôla sej!”