Skrivet av: Gunnel | 30 juni, 2011

Upphovsrätten till bilden

Han satsade allt på sitt intresse, kunskap, tid, pengar och bekvämlighet för att få bilderna. En dag upptäckte han, att hans bilder var stulna av en konstnär, lika duktig, lika känd. Bilderna kom igen som tecknade och sålda som konst. Efter alla debatter om upphovsrätt slutade allt i en rättegång, där fotografen äntligen vann segern. Detta var på 70-talet eller början av 80-talet, om jag inte minns fel. Det finns lag på upphovsrätt.

Vem har då upphovsrätt till en bild av mig? Eftersom jag är bibeltroende är svaret självklart Gud. Bara han har en sanningsenlig bild från början och efterhand som livet pågått. Nu är det frestande med nostalgi att få lura andra och mig själv genom att visa ungdomsporträtt, som till och med blev returscherade hos fotograf. Så otroligt skönt jag haft det i livet, innan jag fick syn på författaren Birgitta Onsells bok:
Avklädd Gud.
Den guden skulle inte jag vilja ha som fotograf på mig varken som ett litet oskyldigt barn eller nu!
Det är viktigt med upphovsrätten till en bild! Det finns en tidsgräns, när man får publicera andras bilder utan tillstånd. Där är vi inte ännu. Jag får inte ens publicera en bild på mig utan tillstånd. Där är jag nu och det är snopet, om det bara finns ett enda bra foto på mig. Det är snopet, att allt skall hänga på upphovsrätten, som inte jag har till mig själv. Jag får inte göra som jag vill själv och visa ett fördelaktigt yttre! Så blev det med den drömmen. Ytterligare en såpbubbla som sprack.

Vem har upphovsrätten till mig och jag får inte göra som jag vill med den bilden? Frågan är om andra får förstöra bilden av mig med sina kunskaper, sin tid och sitt intresse att visa upp en sjuk bild? Jag trodde en gång i 20-årsåldern, att jag var duktig, ansvarsfull och målmedveten men skulle vara sjuk enligt vissa diagnoser och finna mig i att vara inlåst, bältesbehandlad och tvångsmedicinerad. Om det handlar min bok:

Pat. är frisk och pigg för övrigt

Fast det blir ingen bok utan upphovsrätt till bilden av mig.

Det blir ingen bok eftersom konstnären till bilderna från fångenskap till frihet inte lever längre. Hon är hemma hos Herren och kan frossa i färger och få vara fullt rörlig igen. Det är viktigt med upphovsrätten till färgerna och sanningen om honom, som satte oss fria.

Som det ser ut idag. Min rumskamrat under ett år på sjuksköterskeskolan lever och är bara 76 år. Hon också. Bilden är tagen i augusti 1956. De första dagarna i septemter var jag plötsligt sjuk. Det minns vi båda två, som om det vore igår. Det är viktigt med sömn. Det är viktigt med rätt behandling.
Har hon upphovsrätt till bilden av mig? Vi skilldes ju så dramatiskt och våra vägar gick åt olika håll.

”Jag vet väl vilkar tankar jag har om er, säger Herren. Nämligen fridens och inte ofärdens till att ge er en framtid och ett hopp.” Jer 29:11


Responses

  1. underbart stycke

    • Tack Fredrik, din bok och berättelse ger mig mod att fortsätta att berätta.

  2. du är så fantastisk på att skriva och så bra på att ge perspektiv. som jag kan läsa och förstå på mitt sätt

    • Som sagt! När jag ser din signatur får jag ny inspiration att fortsätta berättelsen…..


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: