Kategori: ”Ur min journal…”

Innan jag dör…

Nätterna är långa och värken svårt. Så jag hann tänka på skam och skuld och vad jag bör berätta innan det är för sent. Så steg jag upp och öppnade datorn. Öppnade och började klippa och klistra…

Lasse Mattila skrev på Facebook den 24 november år 2023:

”80 procent av befolkningen kommer att behandlas för psykisk ohälsa under sin livstid – och de mår sämre efteråt; psykiatriska diagnoser sprids som virus på sociala medier; Antidepressiva under graviditeten påverkar utvecklingen av barnets hjärna. Det är teman i tionde avsnittet av Månadens nyheter som släppts idag. Du finner länk till avsnittet i kommentarsfältet här nedanför. 👇

#MånadensNyheter #Diagnoser #SocialaMedier #Antidepressiva”

Gunnel Bergstrand svarade:

” Nu tar du väl ändå i, Lasse! Jag kan inte sova på nätterna på grund av kramp i fötterna och ålderdom. Då flyter minnen upp huller om buller. Är det sjukt? Jag kan inte engelska och blandar ihop begrepp, när jag vill verka lärd som ”backlash” och ”flash-back”. Det jag vet är att de båda begreppen hör till före detta Restad Sjukhus år 1956. God morgon unge man!”

Jo, jag har hittat Lasse Mattila på Facebook och följer honom sen dess. Han skrev om en man ”hemifrån mitt” en gång och dennes begravning. Ingen hade tänk på att berätta för mig att kampen mot sjukdom var över. Mannen hade i sin tur fått tag i min bok: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”. Av denna anledning sökte han upp mig genom telefon i behov att få samtala om detta ökända sjukhus och varför anhöriga teg för vuxna barn om sanningen om sjukdom och skammen.

Natten är över för denna gång. Jag fick bekräftat på Facebook, att vi behöver samtal om psykisk ohälsa år 2023 och vad som sker i framtiden genom all felaktig behandling, psykisk våldtäkt till och med inom sjukhusens väggar.

Jo, en översköterska hade just satt färdigt en tvångsspruta i skinkan på mig september år 1956. När hon var klar bet jag henne i underarmen full av ilska.

”Diagnosen stämmer inte! Fattar ni inte?” Det sa jag inte men måste bära minnet för mig själv 50 år efter år 1956. Jag vet inte hur många gånger jag blev nertystad. ”Lägg detta bakom dig! Prata inte om det!”

Ja, det gjorde jag. Teg så gott det gick. Nu blandar jag ihop begreppen skuld och skam huller om buller och har en sömnrubbning på grund av kramp i fötterna.

Sömnrubbning är psykisk ohälsa till 80%.

Om jag fattat rätt?

Eleven

”Kan då en moder förgäta sitt barn så att hon icke har förbarmande med sin livsfrukt? Och om hon än kunde förgäta sitt barn, så skulle jag dock icke förgäta dig.” Jes 49:15

Detta gäller Israel men också var och en som tror på HERRENs löften. För hur många löftena än är har de fått sitt ”JA” i Jesus Kristus och sitt ”AMEN”.

Det hände några dygn innan min elevtid blev avslutad med en felaktig diagnos: manodepressiv psykos, som var för livet. Jag hade lånat min rumskamrats kamera utan att fråga först. Det var bråttom att få ett foto på oss två. Han var inte önskvärd. Mamman hade fått barn efter barn utan ansvarig fader. Hon var deprimerad och uttryckte det. Kan detta vara preskriberat? Kan jag glömma vad de i hans ålder nu berättar idag av att vara oönskad och mobbad som fel på alla sätt?

Bilden flimrade förbi på min skärm. Jag vet inte när jag bjudit på den men jag jag mött en man, som ville följa med på mitt livs svåraste resa i skam till före detta Restad Sjukhus. Det har gått tio år sen dess. Han sa inget. Han fick erbjudande att slippa se min berättelse på film en gång till samma dag. Men han ville vara med när nästa kull studenter såg: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”. Sen dess har jag lyssnat på hans berättelse om att vara oönskad och bli utsatt för mobbning hela barn- och skoltiden.

Jag är nummer sju i en barnaskara och har känt intuitivt, att jag var en för mycket född i svår depressionstid på 30-talet. Men det samtalet gick bra att föra med min mor på hennes ålders höst: ”Ville du egentligen ha mig?”

Livet är en gåva från Gud. Det är bara han som kan sätta igång ett liv och sen ta bort luften en andas. Ingen tänker på undret som sker när barnet drar in sin luft och helst ger från sig ett skrik. Barnets lungor har egna luftblåsor som fylls med luft. Genvägen mellan hjärtats förmak sluts igen av ett undertryck och egna hjärtat tar över hela funktionen. Den fanns förut också som möjlighet. Undret sker under några sekunder utan att synas och navelsträngen klipps.

Barnet jag håller på bilden var inte efterlängtat. Men det var min utbildning som blev avbruten några dygn senare. Jag fick bära ett barn till hans mamma och försökte visa hur fin han var. Det var år 1956 sista dagarna i augusti. Sen kom en sömnrubbning för mig, när jag inte kunde sova varken dag eller natt och skulle vaka. Min elevtid tog slut och jag fick inte fortsätta min utbildning efter behandlingen på Restad Sjukhus.

Jag har minst sagt gjort bort mig! 🙂

Trängd

Det gäller att hitta sysselsättning! Det gäller att få dagarna att gå! Det gäller att stå ut om värken är för svår! Det gäller att bita ihop, när en inte blir trodd!

Så fick jag syn på en blomklase upp och nerpå bland mina pelargonier. Den hade tappat huvudet och tänkte tydligen blomma ändå. Plötsligt fick jag något att göra som intresserade mig. För det gör inte städning med röj! Jag kunde följa den dag för dag samma tid för att se hur det skulle gå. Och samtidigt lära mig mobilen…

Året var 1962 då jag var väl förberedd mentalt och hade rest till före detta Restad Sjukhus för undersökning. För att få ett lämplighetsintyg till körkort hade minst 5 år gått som Länsstyrelsen sagt måste gå. Nu satt jag framför en ung läkare som läste min sjukjournal från år 1956 bit för bit och ställde frågor. Jag hade förberett mig genom att söka upp en avdelningsläkaren från år 1955 på Sahlgrenska Sjukhuset för att få kraft att möta personalen på Restad Sjukhus igen. Eller systemet rättare sagt. Jag visste, att jag inget fick ifrågasätta! Inte en sekund ifrågasätter jag att jag var sjuk, då jag kom dit. Men sjuk enligt min erfarenhet och även min mors. Jag var dödstrött och ville bara få sova i lugn och ro!

Läkaren fick läsa min journal utan att känna mig. Jag däremot fick inte läsa den på åratal. Det var inte tillåtet utan kunde skada patienten! Nu gällde det bara att hålla sig lugn oavsett deras anteckningar om mig. Jag behövde ett lämplighetsintyg och fick en ny djup skada i själen. Den unge läkaren avslöjade vad det står skrivet om mig, som inte jag visste själv!

Så har åren gått och jag är fortfarande kristen och bör inte brusa upp! Jo, jag fortsatte tro på bibeln och fick körkort till slut. ”Oavsett den sjukdom ni lider av kan ni betros med körkort.” Så skrev Länsstyrelsen i ett vänligt brev senare. Det är bara det, att jag fortsatte grubbla över vilken sjukdom jag har för livet och hur den yttrar sig. Det har jag som patient rätt att få veta! Jag fick Medicinalstyrelsen att bekräfta år 1956, att jag fick blodtryckssänkande medicin på grund av den farliga biverkan. Ja, det är min formulering. Deras vänliga motivering är fortfarande obegriplig. Brevet till dem med mina frågor fick inte personalen läsa! Andra breven skulle de gå igenom.

När jag började läsa bibeln på allvar år 1957 var det inte fråga om till vem den var skriven först och främst. Nu är jag glad över att jag inte behövde veta hur församlingarna i nuvarande Turkiet fungerade. Jag fick ta åt mig att Guds kunskap om människan gällde mig personligen också. Det var han som sammanfogat mig i min moders liv och kallat mig vid namn. Det är han som känner mig rätt och älskar mig.

Trängd men inte till döds…

Soppåsen

Här har jag bott inom ett miljonprogram i Angered, Göteborg. Och tänker fortsätta att sopa upp efter mig. Ljudet efter en soppåse från ett tolvvåningshus är högre för den som bor i den mellersta våningen än från ett lägre höghus´ mellersta våning. Med andra ord finns inte möjligheten att lyssna längre. Därför blir det inte längre utläggning med bevisföring. En soppåse är en soppåse – tung eller lätt.

”Vem är hon som blev stigmatiserad av en diagnos och inte vågade bli mamma?”

Bing.com samlar in uppgifter precis som många andra. För det skall jag helst betala mer hos Norton. Men jag går inte på ”den lätte” som göteborgare kallar det att bli lurad på pengarna.

Vi kan bli lurade på värre än pengar! Vi är lurade på orden! Jag går inte på ”den lätte” heller! I 1917 års bibelöversättning finns ordet ”gudsfruktan”. I den statliga utredningen på vetenskaplig grund som fick namnet B2000 är det ordet utbytt till ”religion”.

Precis så. Vi skulle ha religionsdialog och lyssna på varandra för att se vad vi har gemensamt. Det är fråga om allas lika värde och vi infödda skall visa respekt för andras religioner. De som hette Palestina i söndagsskolan bestod av Galileen, Samarien och Judeen. Roths skolatlas No 1 kom ut år 1947. Mycket märkligt datum den 14 maj året efter. Enda demokratin i ett stort område i Mellersta Östern får inte finnas. Alla har inte samma värde.

Akademiker tycker jag står i högre kurs än den totalt utslagne alkoholisten eller narkomanen. Det beror helt och hållet på mina komplex, att jag inte fick fortsätta den utbildning jag gick på ett Universitetssjukhus. Hur nu AI sköter tolkningar vet inte jag. Gissar att min bedömning kallas tolkning. I min tolkning håller högt utbildade läkare varandra om ryggen. Det är en oskriven lag tror jag, att inte gå emot en kollega inför en patient.

Varje dag lovar jag mig själv att inte nämna sinnessjukhusvården någon mer gång. Den bytte till engelska språket i syfte att mildra skammen tolkar jag det som. Senaste svåra ordet som landat hos mig är evidens.

Det är jag mycket stolt över. Kanske att jag vågar använda det någon gång och hoppas det då hamnar rätt.

Vem är hon…

I berättelsens baksida finns inget om henne heller, som går att läsa i min bok som kom ut år 2011. Titel är: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” och finns fortfarande att köpa via mig.

Hon hade fått förtroendet att skriva en sammanfattning av innehållet i Gamla Testamentet som det blivit översatt i Bibel 2000. Den sammanfattningen finns att läsa i tidningen Ordfront nr 1 år 2000. Hon var dotter till den kände författaren Wilhelm Moberg och hette Eva Moberg. Hur skulle jag kunna skriva om en Eva, som jag inget vet om? Men budet kan jag, som är rubriken i Ordfront:

”Du skall inga andra gudar hava jämte mig”

Min fråga var under den månad jag läste artikeln om och om igen: Varför är det ingen kunnig i bibeln, som ger oss bibelstudier över Gamla Testamentets texter? Hur kan pastorer påstå att det ingen efterfrågan finns på bibelstudier?

För min del som akademiskt oskolad blev det en veckas morgonandakter i Smyrna närradio. Så upprörd var jag! Kassetterna finns kvar men knappast inga bandspelare.

”Vem är Eva, författaren i hennes egen ålder, som nyligen dog och som skrivit mot Gamla Testamentets Gud i en skarp artikel år 2000?”

Nu vet vi, att inte bara i Sverige utan även i USA är kritiken hård mor Israels Gud. ”Mörkrets makter uppenbaras” är en bok skriven av Jonathan Cahn. Författaren går igenom bibelsammanhang om den ondskan, som spridit sig över hela världen.

”Mörkrets furste stiger ner hotande och vred Han rustar sig för visst…”

Kristendom skulle bort och ersättas med ämnet Religionskunskap i våra skolor. Vi skall minsann inte lära oss gamla psalmer utantill längre! Vi skall lära oss om andra folks religioner i dialog! Allas lika värde…

Inför Gud har vi lika värde. HERREN är en och Jesus hans son. Än så länge är det religionsfrihet att tro på det han sagt:

”Frälsningen kommer från judarna.”

Idag är frälsningens dag!

Berättelsens baksida

Det fanns en berättelse i byrålådan som blev alldeles för utförlig och intressant en dag. Det var min idé, när det fattades bilder i filmen. ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” att jag kunde dra ut översta byrålådan i Bettys gamla byrå över hundra år. Så blev det och gnisslet hörs varje gång. Skillnaden nu är att jag själv bränt min gamla sjukjournal i slasken som haft en kopia där. Den finns inte mer bara på filmen. Nu räcker det! Det var aldrig min mening med fortsatt berättande år efter år. Kvar är en gedigen utredning på min rygg gjord av en duktig ortoped med egen erfarenhet av operation för diskbråck. Han kunde sin egen ryggsmärta! Jag var förvånad första åren hur han kunde veta! Det fick jag berättat av hans sjuksköterska först efter alla avslutade konsultationer.

Kvar är bibelversen jag fick av min konfirmationslärare Arthur Hesslefors som tonåring:

”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ.”

Samme konfirmationslärare som senare var sjukhuspräst på Restad Sjukhus, Vänersborg. Det var helt frivilligt jag sökte upp honom, när jag som 20-åring blev sjuk.

Människan har en kropp. Människan har ett psyke. Det finns en ande i vilken en kan komma i kontakt med Gud och Jesus. Nej, ordet treenig står inte i bibeln men orden upprepas, att vi har möjlighet att födas på nytt genom att tro på den Gud har sänt Jesus Kristus – hans enfödde son.

Detta var min lust att få berätta om vad som står i bibeln och som räddat mig genom hela, långa livet. Jag är inte bara räddad enligt översättningen i B2000. Jag är frälst!

Denna frälsning gäller nu och sen om jag håller fast vid tron på Jesus och allt han gjort för alla och mig.

Poesi

Nu är det söndag. Detta är poesi:

”Lär dig livets vackra gåta älska, glömma och förlåta”

Jag tänker berätta om det så tar hela dagen! ”Så vi får en punkt på historien.” Så sa projektledaren på Stiftelsen Gyllenkroken år 2013. ”Vi åker dit, så vi får en punkt på historien.” Det var hela meningen. År 2020 trilskades jag med henne hela året på Frölunda Kulturhus, ”La Bamba”: ”Jag vill inte vara med längre!” Jag vill inte vara bland de okända, före detta psykotiska i en okänd bok och inbunden. Berätta i mitt namn en gång till! För anonym är jag inte!

”Och femtiosex och femtiosju och femtioåtta.” I en smal järnsäng bredvid min låg en liten, gammal tant och räknade. Samtidigt fingrade hon på bältet runt tunna midjan.

”Lilla gumman! Har du också fått bälte?”

Chocken måste lägga sig för mig vare sig jag ville eller inte. Jag såg mig runt i den stora salen med alla tomma, smala järnsängar. De andra var inte där bara lilla tanten och jag fastbundna. ”Bara att gilla läget,” som uttrycket är nu. Jag såg mig om och frågade en personal i rummet: ”Är detta stormavdelningen?” I så fall kunde det inte bli värre än så.

”Lär dig livets vackra gåta, älska, glömma och förlåta.”

Poesin kom senare som ett mantra i huvudet. Jag var ju bekännande kristen! Idag är det söndag. Jag kommer att berätta om det så tar hela dagen. Det kan vara en efterkonstruktion ”och femtiosex och femtiosju och femtioåtta” som tanten räknade men räknade gjorde hon och blev min räddning! Så att jag överlevde. Efter två månaders ruskig medicinering kom jag till deras finaste neurosavdelning på före detta Restad Sjukhus. Den förvirrade tanten bara somnade in i sömnen och dog. Hon behövdes tydligen inte längre för mig. Jag hade frigång, när jag mötte en personal på min promenad och fick veta det. Innan dess satte jag mig på hennes sängkant. Vi två slapp ju gå runt, runt, runt i dagrummet på dagarna i ända. Hon var lika förvirrad fortfarande och kunde inte se skillnad på personal och patienter. Hon fattade aldrig var hon var.

”Jag tycker så mycket om allihop här men jag tycker bäst om dig!”

Så satte hon sig upp och slog armarna om halsen på mig. Gud sänder alltid någon i ens väg med uppmuntran, då det känns mycket motigt. En dag långt senare sände han någon annan i min väg. ”Och femtiosex och femtiosju och femtioåtta” kanske blev mitt eget förvirrade räknesätt? Lilla tanten hade kanske andra siffror men låg och räknade gjorde hon i sin säng år 1956 med bälte runt midjan.

Det är en senare historia år 1957 med en tom, ensam talarstol på en äng som egentligen var en skjutbana. År 1958 var det en mening i bibeln, som upprepades då och sen:

”Kvinnan skall tiga i församlingen!”

Detta har jag lyckats ta mig runt. Som kvinna får jag lov att berätta vad Paulus har sagt och de andra apostlarna och profeterna. Jag har inget gjort för att få ett morsarv. Brevet finns kvar från min morfar strax innan han dog. Han skrev ner gratulationer och välsignelse till sin äldsta dotter och mig som nyfödd år 1935. I en av hans gamla biblar hittade jag en understrykning – svagt med blyertpenna: ”Hur skall den kunna läsa som måste gå bakom oxar och plöja?” Ungefär så från någon av de apokryfiska böckerna. Bibeln var mer intressant än jordbruket och att förmedla innehållet. År 1958 blev jag nekad utbildning på Missionsskolan, Lidingö.

”Lär dig livets stora gåta, älska, glömma och förlåta.”

Då sänder Gud någon till uppmuntran, när allt är motigt. En gång var det en kvinna i Dals Långed, som höll på med översättningsarbete av Gamla Testamentet. Jag visste inte ens något om Svenska Folkbibeln. Det var runt år 1996-1997. Så händer det en gång till för fem år sen. Jag får möta en man som reviderat Svenska Folkbibeln från 1998 – Tony Larsdal. Jag får fråga på olika ord! Jag fick fråga på Asasel. Varför fanns inte det i bibeltexten längre utan i en not bara?

Det gäller i livet, att ha någon att skylla på när det inte blir som en vill. Jag hittade en efter en men som dog, som inte höll att skylla på mer än kort tid. Sen fick jag Peter Fjellstedts BIBLIA med förklaringar i tre volymer och kunde stava mig igenom om de så kallade syndabockarna 3 Mosebok kap. 16. Jesus dog för allas synder. Jesus bär bort all synd och glömmer den. Vad står då Asasel för?

”Lär dig livets stor gåta älska glömma och förlåta.” Det låter ju bra. Men om jag som människa inte förstår skillnaden mellan att förlåta och glömma? Det hurtiga råden hjälpte aldrig mig: ”Lägg detta bakom dig! Det är ju så länge sen!”

Där är jag nu. Det finns fortfarande övergrepp inom mentalsjukvården. Min berättelse behövs om sår som inte läker. Och om sår som läker genom Jesu blod.

Det hunden Rasmus fick veta

Där fortsätter min historia vid år 1957. Alla mina drömmar om att bli något var raserade. Jag kunde ingenting längre trots att min storebror trott, att det vore bra att passa på att ta körkort. Visst! En strålande idé men sen kom det inget körkort från Länsstyrelsen, därför att jag varit intagen tre månader på ett mentalsjukhus. Visserligen ökänt men ändå. Kunde jag inte ens köra bil, fast jag blivit godkänd i andra uppkörningen?

Livet bara rullade på ändå. Jag måste söka arbete och fick arbete på ett barnhem. Varför det fanns barn där vet jag inte. Barnen var rara och en liten flicka lärde jag sjunga:

”Tror du små blommor bedja till Gud? Fastän du ej förnimmer ett ljud Dock upp till rymden från ängen skön Stiger så sakta blommornas bön. Gör du som blomman beder till Gud…” Där sviker minnet men inte av flickan. När jag sjungit den så många gånger i tvättrummet innan det blev tandborstning, så ville hon sjunga den alldeles själv och visa att hon kunde hela sången.

Sommaren försvann och det närmade sig höst och ett år sen mitt trauma. Då kom skräcken för den sjukdom de diagnostiserat mig med. Skräcken för deras behandlingar blev värre än diagnosen natt efter natt. Ingen hade berättat vad sjukdomen innebar som jag skulle ha för livet. Den var och är för livet. Ingen följer upp och ifrågasätter rätt eller fel. Så jag fick en sömnrubbning igen. Efter en tid ville jag hem för att söka frivilligt. Jag ville vara innanför deras dörrar om något otrevligt skulle hända. Jag var över 21 nu och myndig att skriva på ett papper själv om frivillighet – fri att söka hjälp där de krossat all självkänsla.

Innan detta obehag kom hade jag varit ute och promenerat för att lära mig området. Jag kom till en stor äng utan friskt gräs. Där stod en ensam, övergiven talarstol. Det gick en ilning genom min kropp. Så många tältmöten som jag varit på. Tänk, att få vittna om Jesus! Då hör jag högt och argt rop från en man. Han undrade om jag inte sett skylten om att det var ett skjutfält med skjutbana. Jag hade bara sett den tomma talarstolen och en vacker stig tvärsöver ängen. (En kort repetition av alla mina minnen. År 1958 blev det än värre fara att gå över männens domäner.)

Detta får räcka för denna morgon. Jag sträckläste doktorsavhandlingen: ”Vänskap- värden – vandel Avvikelser och återhämtningsstrategier hos Göteborgs första generation av ungdomsnarkomaner”.

Förra rubriken var ironisk med ”JAG och Gud”. Åren har gått. Åtta står för något nytt. Åttaåtta kanske jag får uppleva. Nu är det GUD som JAG ÄR som har presenterat sig för mig. Jag å min sida har räknat upp allt jag inte kan.

Och busken brinner där vi två möttes en gång.

P.S. 2025 06 16

Det är morgon igen efter en lång natt. Jag kollar ”Statistiken” för bloggen och läser ett gammalt inlägg elva år tillbaka och min besvikelse över männens egna revir att blogga och förkunna ordet från Gud: ”Stefan Swärd ryter till igen” men som kvinna fanns ingen chans att bli insläppt i samtalet om tolkningsföreträde.

Jo, jag minns hur envis jag var att vilja få vara men men bli överhoppad konsekvent. Ett av mina försök löd:

”Fräs till du Stefan Swärd! Denna din blogg har betytt mycket för mig teologiskt och akademiskt oskolad. Varför då stanna upp när någon vill samtala om försoningen praktiskt och personligt? Ingen idag begriper det språket om att vara försonad genom Jesu blod. Då måste vi alla bekännande kristna läsa på och lära in Gamla Testamentets berättelser utan affekt, att jag har rätt bibeltolkning.
Jag uppskattar Seth Erlandssons bibelundervisning sen år 1999. Var fanns alla bibeltroende när SKU (Svenska Kyrkans Unga) gick ut stenhårt med obiblisk ”bibelsajten” och nu satsas millioner av skattepengar till att undervisa Svenska Kyrkans personal i RFSU:s lära? Var finns bibelstudier i alla olika kyrkor om vad ett förbund innebär?”
Fortsätt att fräsa till men stanna inte, när vi andra inte fattar olika tolkningsmodeller! Jag gillar Torsten Åhman och han vågade gå emot det osunda inom Livets Ords lära i tidningen Dagen. Han vågade ifrågasätta alla påstådda helanden! Försoning och helande i Jesu sår står det mycket om i bibeln och skall ske här och nu. Helvetet i framtiden vet vi inte mycket om utan Jesu försoning.” Ingen kommentar

D.S.

Vem är jag?

Bild från Medicinhistoriska Museet, Göteborg den 8 juni 2023.

Foto Annica Engström

Uniformen till vänster hör till Göteborgs Sjuksköterskeskola, Sahlgrenska Sjukhuset. Det fanns inget huvud på provdockan att fästa en liten hätta på. Uniformen för sjuksköterskor som gick på Sofiahemmet i Stockholm klarar provdockan till höger hjälpligt att visa.

Innan mitt besök på Medicinhistoriska Museet gick jag till min bokhylla för att få med denna bild. Jag hade känt mig som denna åsna som satte sig på tvären. Jag hade varit motsträvig – ville inte vara med en gång till och berätta min historia. Så slog det mig, att det fanns en berättelse i bibeln om Bileams åsna. Men början var år 2007. Då dog min skolkamrat från realskolan i Trollhättan helt plötsligt. En kort tid innan träffades vi i min hembygds kyrka Norra Björke. Efter andakten var det kyrkogårdsvandring. Dagen efter hade vi två kyrkogårdsvandring i hennes hemförsamling Gärdhem – en mycket rikare socken vad det gäller gjutna staket runt gravar. Karin hade varit klassens geni men ville inte ens ta studenten utan blev mentalsköterska på Restad Sjukhus. Jag däremot hade sämsta tänkbara betyg för att slippa gå om ett år men var stolt över mitt val av utbildning.

Den långa utbildningen började med ett år som biträde på Vänersborgs Lasarett. Det blev så många anmärkningar på mig, att jag blev kallad ner till den stränga husmodern Judith och sen fick jag flytta från avdelning till avdelning och fick ta ”långpassen” under semestertid. Det ena efter det andra. Efter det fick jag min första sömnrubbning. Ingen tittade på min rygg. Jag kom in ändå på sjuksköterskeutbildning och klarade ett helt år. Då kom en ny sömnrubbning fast jag fick starka sömntabletter och kunde inte sova varken dag eller natt, när jag var framme vid perioden med ”vak”.

Nu är vi framme vid den 5 september år 1956 då jag blev frivilligt intagen på Restad Sjukhus, Vänersborg, på värsta så kallade stormavdelningen. Varför finns ingen förklaring på mer än att jag tror på Gud. Han ansåg tydligen, att jag måste se hur de sjukaste psykiskt hade det. Alla patienter hade bälten varje natt från tidig kväll till morgonen. Det var 50 patienter på avdelningen och två vakande sköterskor på natten. 25 patienter på var sida om alla toaletter och badrum.

Karin fanns som elev här men de vägrade ringa efter henne. Jag ville hon skulle komma och intyga, att inte jag är farlig som behövde ligga i bälte dygn efter dygn de första tre. Karin kom efter tre veckor och jag frågade direkt hur hon fått veta detta. Ja, det var skvallervägen. Så dog hon år 2006 och jag hade ingen längre som bollplank: ”Hur kunde behandlingen av en sjuk få gå till så?”

År 2007 fick jag äntligen en höftledsprotes efter att ha varit söndervärk i flera år. Då flöt alla minnen upp från 50 år tidigare. Jag hade inte legat inne någon mer gång. Det var så fruktansvärt, att jag tvingades ta itu med min gamla sjukhusjournal. Jag måste få bekräftat hur de sett på mig! Så jag läste bit för bit, grät och skrev ner min egen upplevelse av händelserna. År 2010 anmälde jag mig till (H)järnkoll ett regeringsuppdrag. De som hade erfarenhet av psykisk ohälsa kunde få utbildning och sen gå ut i samhället och berätta. Punkt slut. Meningen var att få bort fördomar. Boken ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” kom ut år 2011. År 2013 på hösten hade projektledaren på Stiftelsen Gyllenkroken lovat att följa med på ett studiebesök till före detta Restad Sjukhus. Med var det en ljudtekniker med en väska med teknik. Annica Engström filmade min berättelse genom avdelning 10 B, utanför och på kyrkogården.

På korsen fanns fyra nummer plus ett ”k” för kvinna och ”m” för man. Hur skulle jag kunna glömma den gamla kyrkogården år 1956, som Karin visat mig med rader av träkors. Nu är det gjutna kors med en plåt för nummer.

Idag den 9:e juni 2023 har jag varit på Medicinhistoriska Museets stora utställning. Efter allt jag fick se var det dags för fotografering vid uniformen. År 1955 hade jag min identitet i den vackra uniformen. Det var så hög klass på tygerna att en hemifrån bad att få köpa allt när hon började som elev. Jag fick inte fortsätta min utbildning efter att jag varit intagen på Restad Sjukhus. Då hade jag ångest innan mötet med rektorn och detta besked. Senare kom det andra besked, att jag inte fick det körkort jag klarat uppkörningen på. Eller besked från Missionsskolan på Lidingö, att jag tyvärr inte blivit antagen som elev.

Nu är jag framme vid att jag känner till bibelns åsna som kunde tala. Jag fick för mig, att jag var som denna åsna som satte sig på tvären och inte ville vara med längre. Så jag blev tvungen att läsa på.

Bileam åsna gjorde helt rätt. Hon var inte ”mad”.

Och jag har inte min identitet i någon uniform utan i Kristus.

Sanningen

Dagens avsnitt – mitt val en kvart i en bibelläsningsplan ur Svenska Kärnbibelns översättning:

1 Kor 12:12-14

Jesu kropp
12För på samma sätt som kroppen är en (är en enhet)
    har den ändå många delar (lemmar).

Trots att det är många olika delar,
    formar de tillsammans en kropp,
    så är det också med den Smorde (Messias, Kristus).
13Med en och samma Ande har vi alla döpts in i samma kropp,
    vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria.
Vi har alla fått dricka (fått törsten släckt, blivit fyllda) av samma Ande.

14För kroppen består inte av en enda del (lem)
    utan av många.

Slut citat

”Du går ingen ljus framtid till mötes!”

Det var den skicklige ortopedens slutord i maj år 1967. Innan dess hade han undersökt min ryggrad. Jag hade fått ett kraftigt ryggskott på arbetstid på ”Fysikalisk terapi och rehab” på Sahlgrenska Sjukhuset. Äntligen var jag färdig arbetsterapeut – omskolad från en avbruten sjuksköterskeutbildning! Ortopeden fanns kvar på avdelningen när detta hände och erbjöd mig starka värktabletter. När jag sa ”nej tack” sa han:

”Du får som du vill men du är ju vit i ansiktet och sitter på knytnävarna.”

”Får jag köra bilen hem?”

”Ja, om du kör försiktigt! Annars kan det gå åt skogen!”

Det var den skicklige ortopedens slutord. Och jag gick därifrån arg som ett bi. Vad visste han om min framtid? Jag hade ju min tro på Gud! Men hans sanning visade sig vara rätt långt senare. Det som var bra var att få sanningen osminkad äntligen och dessutom rätt i allt han berättat om ryggen!

Symtomen av en skolios är inte de samma som symtomen av en psykos. Det var en otrolig lättnad efter elva års grubbel och psykiskt lidande av fel diagnos och fel behandling på ett av landet största mentalsjukhus. År 1956 hette det sinnessjukhus och ”manodepressiv psykos” min diagnos av en sinnessjukdom satt för livet på mig som en 20-åring.

Utan att ens titta på min rygg! Svagheten visade sig redan i folkskolan på läkarundersökningen och senare i realskolans läkarundersökning. Men eftersom jag inte hade någon värk kunde jag gå vidare inom sjukvården och utbilda mig.

Nu är detta sagt! Jag kan fortfarande bli arg som ett bi. Eller kalla det att jag har kort stubin.

Gode Gud, förläng stubinen!

Idag måste jag be om hjälp inom den somatiska sjukvården. De vägrar erkänna att de är påverkade av journalanteckningar om psyket.

När jag var söndervärkt i höfter och knän år 2004 sa en läkare:

”Du får ingen operation! Och om du är arbetsterapeut vet du att det finns rollatorer!”

Några år senare sa en annan läkare: ”Varför skulle inte du få en operation?”

Och så fick jag en höftprotes och slapp massor av värk.

Följ blodspåren Del 3

Det är tisdag i påskveckan 2023. Det behövs inte många rader. Kain fick rådet av HERREN att råda över sina tankar. De var mörka. Ögonen är själens spegel. Kain klarade inte provet. Så rann det ett blod i Edens lustgård.

Abels blod ropar till Gud. Det ropade för min skull. Det ropade för din skull. Vi kunde heller inte styra våra tankar. Någon eller några har röjt vägen till fristaden och korset åt oss, åt mig.

Jag hann fram i tid. Där är jag nu den 4 april 2023…

5 Mosebok kapitel 19

Räddning

Nu är vi inne i fastan. Bibeln beskriver en rätt fasta i Jesaja kap 58, som HERREN vill ha.

Dagens kvart från Svenska Kärnbibeln lyder:

”Jes 58:5-10

5Är det den här sortens fasta jag vill ha?
    En dag när ni känner smärta bara på grund av att ni avhåller er från mat, hänger med huvudet som ett strå och breder ut säckväv och aska under er?
Är detta vad ni kallar en fasta,
    en dag som gör att Herren kan visa nåd (villkorad nåd – hebr. ratson)?

[Som särskild klädsel vid sorg och fasta användes säckväv som man svepte in sig i eller band om höfterna. Man strödde även aska eller jord över huvudet och både satt och låg på säckväv.]

6Nej, detta är den fasta jag vill ha:
Lossa de som är bundna i synd (lossa orättfärdiga band).
    Slit sönder repen till människors tunga bördor.
Befria de som är förtryckta (i slaveri),
    bryt sönder alla ok.
7Dela ditt bröd med den som är hungrig.
    Ge husrum för hemlösa förtryckta människor.
När du ser någon naken, kläd honom.
    Vänd inte ryggen till den som är ditt kött och blod.
8Då ska ditt ljus bryta fram som ljuset bryter fram på morgonen,
    och ditt helande ska komma snabbt.
    [Ordagrant ”ett långt bandage ska rullas på dina sår för att läka dig”.]
Din rättfärdighet ska gå framför dig,
    och Herrens härlighet (ära, prakt) ska gå bakom dig och skydda dig.
9Då ska ni be och Herren (Jahve) ska svara.
    Ni ska ropa (desperat) och han ska svara: ”Här är jag.”
Om ni tar bort alla slags ok [som förtrycker människor],
    slutar att peka finger [hånar andra],
    och inte längre talar ondska (synd, lögn, förtal).
10Om du ger ut av dig själv (din själ) till den hungrige
    och tillfredsställer den plågades själ,
då ska ljus gå upp för dig i mörkret,
    ditt sken ska bli som middagens ljus.” Slut citat

När Bibel 2000 kom ut satt jag mycket och jämförde nya översättningen med 1917 års. Det skiljer ju 100 år i språkbruk. Ett år tidigare kom Svenska Folkbibeln ut. Innan dess fanns provöversättningar. Det kom ut böcker om översättningsarbetets svårigheter så småningom från båda håll. Jag fick veta, att jag inte skulle hålla på att anmärka utan att kunna grundspråken. Helt rätt!

Det ändrar inte mitt intresse för begrepp! ”Frälsning” ändrades till ”räddning” i B2000. Och så var jag igång. Taggad. En sjökapten berättade i en närradioandakt, att den som håller på att drunkna och kommer upp på däck blir räddad men är inte frälst för det. Så visst tål begreppet att forska på!

2 Mos 14:29 ”Men Israels barn gingo på torr mark mitt igenom havet, och vattnet stod som en mur till höger och till vänster om dem. 30 Så frälste HERREN på den dagen Israel från egyptiernas hand, och Israel såg egyptierna ligga döda på havsstranden.” 1917 års översättning. Där blev ett begrepp till ”mur”. Har frälsning och mur ett sammanhang? Där fortsatte jag att söka på ordet ”frälsning” och ”mur” och blev medveten om min egen frälsning genom Jesus Guds son! Han skyddar den som tror på honom genom en mur mot fienden.

Visst har jag ältat ett svårt trauma från år 1956, då jag plötsligt från en stund till en annan blev inlåst, avklädd och lagd i bälte 20 år gammal. Det var deras rutiner. Jag var inte mentalt förberedd på hur sinnessjukhusvården fungerade! Chocken har blivit permanentad, därför att jag registrerade allt under den förhållandevis korta vårdtiden 3 månader för en sjukdom som jag inte har! Och minns tragiken för svårt psykiskt sjuka.

700 – 600 år före Kristus skriver profeten Jesaja om en rätt fasta att lossa på dessa bälten, som förekommer ännu i Sverige år 2023! Om jag fattar bibeltexten rätt översatt i kommande Svenska Kärnbibeln, så bör jag dela med mig av min kunskap om Jesus. Han vet vem som lider och varför.

”De själar som jag själv skapat.”